Stormen Per. Erfarenheter



Relevanta dokument
Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Stormen Gudrun informationen till allmänheten

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

Före. 25 oktober 2005

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

Överbeläggningsplan för neonatalvård Gäller för: Region Kronoberg

En sammanställning över PTS lägesrapporter om telekommunikationerna publicerade på PTS webbplats under januari till mars 2005

Lägesrapport kl 13:

Överenskommelse om samarbete i sjukförsäkringsärenden mellan Landstinget Kronoberg och Försäkringskassan

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Överbeläggningsplan för somatisk slutenvård i Region Kronoberg Gäller för: Kirurgi- kvinno- och barncentrum, Medicin- och akutcentrum

Länsstyrelsen undersöker sommarens telestörningar

Fråga: Var kan man få generell information om kommunens olika sorters krisberedskap? Vilka personer har ansvar för detta?

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige )

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Version 2 giltig from

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Kommunikationsplan vid kris

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Länssjukvården (LSV) Närsjukvården (NSV) (KLL-ombud, samverkansgrupp) (vakant) Vc Moheda KLL-styrelsen. PRC Ljungby KLL-styrelsen

Krisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden , 141. Reviderad (endast befattningsbenämningar)

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Länssjukvården (LSV) Närsjukvården (NSV) Barn- och ungdomskliniken Martin Duru Skyddsombud Representant

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Releasing time to care

Antibiotikaförskrivning i öppenvården. Rapport för kvartal 3, 2018

Antibiotikaförskrivning i öppenvården. Rapport för kvartal 2, 2018

Antibiotikaförskrivning i öppenvården. Rapport för kvartal 4, 2018

Men även en förändrad familjesocial struktur och en ökad sekularisering bidrar till att den enskilda individen blir mer sårbar.

Antibiotikaförskrivning i öppenvården. Rapport för kvartal 4, 2016

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

Kriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Länssjukvården (LSV) Närsjukvården (NSV) Skyddsombud Barn- och ungdomskliniken Annsofi Bjereus Barn- och ungdomskliniken (se ovan)

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV

Särskild sjukvårdsledning, LiM Chef

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Rakel. Statusrapport K-sam 7 oktober 2011

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Störningar i elförsörjningen

Krisberedskap - förstudie

Skydd av samhällsviktig verksamhet

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Samordnad kommunikation

Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge. KAMEDO-rapport 93

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge. KAMEDO-rapport 93

Årssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet

Samverkanskonferenser. Länsstyrelseforum

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Handlingsplan vid oväder

Kommunal krisledningsplan

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Linneas tandvårdsbesök!

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Regional ledningssamverkan

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor

Trygghetslarm en vägledning

HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse

Sammanfattning Serviceförvaltningen har tagit fram en reviderad krisledningsplan med anledning av förändringar inom förvaltningen.

Informationsarbetet - en översiktlig kartläggning

Tillsynsrapport. 23 juni

KRISHANTERINGSORGANISATION

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare

Ledningsplan POSOM. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen

Verksamhetsplan för år 2007 med inriktning mot år 2008

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Plan för kriskommunikation

Kontaktuppgifter rehabkoordinatorer

9 Inrättande av Tjänsteman i Beredskap (TiB) vid Sala kommun jfr Bilaga KS 2014/225/1 Ärendet behandlas på ledningsutskottets sammanträde den 6

Information. Katastrofplan HSF

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN

Telestörning 22 september. En sammanställning av hur störningen påverkade myndigheter och operatörer i Örebro län

IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON

Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor Dnr: ST 2013/

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Transkript:

Stormen Per Erfarenheter Foto: Denny Josefsson, Banverket 2007-03-05 Agneta Carlsson

Innehållsförteckning Inledning 2 Händelseutveckling 3 Hur påverkades de olika verksamheterna av händelsen 5 Fortsatta åtgärder, utvecklingsarbete, förslag till beslut 10 1 (13)

Inledning Stormen Per som drog in över Kronobergs län under januari månad 2007 nådde de värsta styrkorna sedan Gudrun (enligt SMHI: s statistik). I Växjö nådde söndagens stormbyar 29 m/s och var då de högsta i hela landet tillsammans med Tomtabacken i Jönköpings län. Återigen drabbades länet av omfattande strömavbrott, trasiga telefoner, inställda tåg och träd över vägar. Effekterna av stormen, som kallas den värsta sedan Gudrun, var stora i hela länet. Förvarning och larm Utdrag ur TIB (tjänsteman i beredskap) dagboken 2007-01-12 Första förvarningslarmet 12 januari kl. 12.00 om vädervarning kom från SOS Alarm till landstingets TIB (tjänsteman i beredskap) Ny storm väntas till kvällen och natten nu med stormbyar i västra Kronoberg och Skåne upp till 25 m/s. Beslut: TIB följer läget. Andra larmet kl. 20.45 ny vädervarning med uppgradering av läget så att det också omfattar hela Kronoberg. Åtgärd: TIB kontaktar LAS (ledningsansvarig sjuksköterska akutmottagningen) CLV 23.30 och ber henne underrätta TIB om hon får information om försämring av läget under natten. Stämmer också av läget under natten själv via nätet. Beslut: TIB följer läget. 2007-01-13 Tredje larmet kl. 12.15 med stormvarningar som uppgraderas ytterligare under förmiddagen. Åtgärd: Länsstyrelsen kallar TIB kl. 17:00 till s.k. G- sam möte där organisationer, myndigheter och massmedia från länet deltog. Syftet med mötet var att försöka få en gemensam lägesrapport i länet. Kontakt med verksamhetschefen akutkliniken CLV. 2007-01-14 Åtgärd: TIB informerar landstingsdirektören Kontakt med Växjö kommun Beslut: Inriktningsbeslut att avstyra utomlänstransporter 2007-01-15 Åtgärd: TIB informerade sjukhusledningen LSV NSV ledning informerades av beredskapssamordnaren Informationschefen och NSV direktören deltog i den gemensamma presskonferens som anordnades på polishuset 2 (13)

Händelseutveckling Inom närsjukvården drabbades ca. 50 % av vårdcentralerna av el- och telestörningar, där det var stora problem både med den fasta och det mobila telenätet. Även folktandvården drabbades av el-, -tele och dataavbrott men där teleavbrotten var det största problemet. Inom länssjukvården förekom inga driftstörningar i varje sig el eller telenätet. De funktioner som blev mest påverkade av stormen Per är; tele-, el och IT avbrott samt informationshantering, ledning och samordning. 1. Teleavbrott - Avbrotten varade från några timmar till dagar och var det som fick mest konsekvenser för landstinget - Främst drabbades vårdcentraler och folktandvården - Både det fasta och mobila nätet påverkades markant Personalens mobiltelefoner (annan teleoperatör) fick användas för kommunikation med omvärlden i den mån alternativa operatörer fungerade - TeleQ fungerade inte. Patienter kunde inte ringa till vårdcentralen och personalen kunde inte komma i kontakt med patienter och därmed försämrades tillgängligheten - På grund av att vårdcentralerna inte kunde kommunicera med omvärlden så kunde man inte heller akut larma ambulans via SOS Alarm Detta fick ske genom att skicka s.k. löpare till närmaste räddningstjänst som i sin tur larmade ambulans - Inom folktandvården drabbades de kliniker som låg utanför tätorterna, vilket innebar avsaknad av kommunikation till patienterna Konsekvenser: På grund av omfattande teleavbrott var möjligheten till såväl intern tele och kommunikation med omvärlden helt eller delvis utslagen och därmed försämrad tillgänglighet. En mycket allvarlig konsekvens av teleavbrottet var att en del vårdcentraler inte kunde nå SOS Alarm för akuta larm 2. Elavbrott - Elavbrott på ett flertal vårdcentraler och folktandvården Konsekvenser: En folktandvård fick larmas av p.g.a. att det vid tidigare strömavbrott blivit konstigt efter längre tids avbrott. Nedkylda lokaler med svårighet att bedriva verksamhet. 3. IT avbrott - Problem med it - systemen på många platser bl. a inom folktandvården och vårdcentraler vilket drabbade bl.a. tids bokningen - IT-supporten fick ingen överblick av händelsen p.g.a. att telefonin var utslagen och därmed ingen möjlighet till kommunikation och därmed svårighet att prioritera IT supportens insatser Konsekvenser: Ingen möjlighet att komma i kontakt med tids bokade patienter eftersom systemet var utslaget 3 (13)

4. Informationshantering - Informationschefen informerades inte initialt (fick information först på måndagen) - Bristen på information om läget försenade uppstarten av informationsarbetet - En ny intern och extern hemsida skapades med information om el och teleproblem inom närsjukvården och folktandvården - Direktmeddelande skickades ut under måndagen Konsekvenser: Informationsarbetet kom inte igång i tid 5. Ledning - Ingen beredskapshöjning aktiverades i landstinget - På regional nivå (landstingsnivå) var TIB aktiverad med uppgift att följa händelseutveckling samt samordna landstingets olika driftenheter Konsekvenser: Händelsen var av digniteten allvarlig händelse men när ingen beredskapshöjning aktiverades bildades inte någon krisledning i landstinget enligt Plan vid allvarlig händelse. (Alla driftenheter har inte fördefinierade krisledningar eller beredskapshöjningar som kan aktiveras vid en allvarlig händelse. Arbete pågår med att se över de olika driftenheternas krisledningar). 6. Samordning - Säkerhet/beredskap upplevde det tidskrävande att kontakta olika personer för att få en lägesrapport inom de olika driftenheterna - Initialt var TIB (tjänsteman i beredskap) samordningsansvarig för landstinget, därefter övertogs detta ansvaret av Säkerhet/beredskap - En kontaktperson inom NSV utsågs för att samordna informationen om driftstörningarna på vårdcentralerna - Löpare skickades ut från landstingsfastigheter för att kontrollera landstingets fastigheter i länet (gick inte att nås via telefoni) Konsekvenser: Inga rutiner finns för de olika driftenheterna att samordna sin information om läget och att sedan lämna denna vidare till säkerhet/beredskap för att kunna skapa en gemensam lägesrapport inom landstinget 4 (13)

Hur påverkades de olika verksamheterna av händelsen Nedan redovisas länssjukvården, närsjukvården, informationsfunktionen, folktandvården, elektronisk handel IT supporten, samt säkerhet/beredskaps erfarenheter av stormen Per. Driftenhet/ Verksamhet Länssjukvård Påverkan Övrigt Åtgärdsförslag o Inga driftstörningar eller ökad tillströmning av skadade o Förlängd vårdtid p.g.a. att vissa patienter saknade el o Ljungby kommun begärde att få tillgång till tillfälliga vårdplatser, men de behövde aldrig utnyttjas Närsjukvård o 14 av 26 vårdcentraler var direkt drabbade o Elavbrott; Alstermo (utan söndag och måndag) Ingelstad, Lammhult, Vislanda (söndag till måndag f.m.) o Tele; helt eller delvis utslagen på flertalet vårdcentraler måndag-torsdag Ena stunden gick det att ringa den andra inte. Mobil; Kraftiga störningar på samtliga vårdcentraler (Telenors nät) o TeleQ; Kraftiga störningar på samtliga vårdcentraler, enda sättet att ringa upp en patient var via mobilnätet som också hade stora störningar o Bristande kommunikationsproblem var det största problemet o Endast Telias mobilnät fungerade på många ställen, personalens privata mobiltelefoner fick användas o Tillgängligheten på vårdcentralerna var reducerad o P.g.a. att man inte kunde kommunicera med omvärlden så kunde inte heller SOS Alarm nås för att kalla ut ambulans. Larm fick ske genom att man fick ta sig till räddningstjänsten o Säkerställ kommunikationen på vårdcentralerna o Nyanskaffning av satellittelefoner, beslut är taget om inköp o Reservkraftsfrågan bör tas upp igen då förutsättningarna gällande landstingsägda fastigheter ändrats sedan år 2005 5 (13)

Information o Svårt att få information om läget NSV och LSV samordnade den information som gick att få o Informationschefen blev inte informerad i det akuta skedet o Informationsfunktionen blev informerade under måndagen o Första meddelandet angående driftstörningar på vårdcentralerna skickades till KrisSam måndag kl. 09:15 samt i lokal radio o Informationen på startsidorna ändrades, en ny extern och intern sida skapades med information om el och teleproblem inom närsjukvården. Direktmeddelande skickades till samtliga inloggade. o Informationen kompletterades med uppgifter från folktandvården o Informatör (närsjukvård) stämde kontinuerligt av med informationschefen o Strukturerade arbetsformer och rutiner för avstämning saknades framförallt inom närsjukvården. Med ett mer offensivt och strukturerat arbete hade informationen kunnat vara mer offensiv o Säkerhetssamordnaren inom NSV svarade för koordination av vårdcentralerna o Att TIB alltid skall informera informationschefen när denne kallas till G-sam möte o Interna planer och checklistor inom NSV Folktandvården o Klinikerna i Ljungby, Växjö och Alvesta klarade sig utan problem o Alstermo; avsaknad av el, tele- och mobilnätet. Kunde inte informera telefonväxeln om strömavbrottet då inget telefonnät fungerade! 12 graders värme! Kliniken larmades av under söndagen då det tidigare blivit konstigt med larmet efter längre strömavbrott o Braås; Utan fast telefoni, mobil eller mailkontakt från 08:00 på måndagen. 6 (13)

Effica tidsbokning och journal började fungera ca 15:00 på måndagen. På tisdagen fungerade mailkontakten av och till. Fast telefoni fungerade fr.o.m. onsdag kl. 16:00 Mobil fungerade tidigare, privat telefon användes o Hovmantorp; Ingen data eller telefoni förrän måndag vid 17-tiden. o Ingelstad; Elavbrott fram till 12:15 på måndagen. Data och tele fungerade som vanligt under eftermiddagen. o Lammhult; Tele och dataavbrott under måndagen. Data kom åter tisdagen, tele kom åter onsdagen o Lenhovda; Avsaknad av tele fram till onsdagen. Kunde inte nå patienter och patienter kunde inte nå oss. P.g.a. att telefonin inte fungerade kunde inte telefontolk användas till en patient o Lidhult; Avsaknad av tele och data under måndagen och tisdagen. o Linneryd; Ingen telefonkontakt (fast eller mobil) under tre dagar där patienter inte kunde nå oss. o Rottne; Teleavbrott under stora delar av måndag-onsdag. Ingen felanmälan till växeln o Ryd; Telefonen fungerade endast inom Ryds samhälle i övrigt inga avbrott. o Tingsryd; Inga avbrott i datatrafiken. 7 (13)

Elektronisk handel Landstingsfastigheter Teleavbrott från måndag morgon till tidig eftermiddag. Patienter och personal kunde inte ringa för att meddela att de inte kunde komma. o Beredskapen kallades in under söndagen i Växjö och Ljungby för att finnas på plats. Ett antal fel avhjälptes. o Beredskapen blev kallad till Lammhults sjukhem där en person satt fast. Beredskapen fick inte lämna Växjö p.g.a. nedfallande träd. (räddningstjänsten löste uppgiften) o Endast små skador som avhjälps inom ramen för ordinarie fastighetsdrift o För CLV, LL och Sigfridsområdet normal fastighetsdrift" o Gick inte att nå de vårdcentraler som vi äger per telefon. Löpare skickades ut som kollar av våra fastigheter i länet. o Hur skall våra verksamheter och våra leverantörer hantera en situation när både el och telefonin är utslagen? o Hur skall vi säkerställa varuförsörjningen och hur är ansvaret fördelat? 8 (13)

IT supporten o Problem med it - systemen på många platser o Svårt att få överblick p.g.a. att telefonin är utslagen och därmed går det inte att prioritera våra insatser på ett optimalt sätt Säkerhet/ beredskap o För att samordna LSV och NSV fick flera samtal ringas för att få en överblick om det aktuella läget inom respektive driftenhet o Rutiner finns inte för regional samordning inom landstinget när en beredskapshöjning inte är aktiverad o En förutbestämd kontaktperson inom respektive driftenhet gentemot TIB och säkerhet/beredskap o Rutiner behövs för att skapa en gemensam lägesrapport o Enhetlig mall för rapportering av inträffade allvarliga händelser o Behov av att införa beredskapshöjning i regional ledning och NSV o Informationschef skall informeras när TIB kallas till ett G- sam möte 9 (13)

Åtgärder som vidtogs i landstinget o Medicinsk prioritering av transporter vägs mot ambulanssäkerhet och framkomlighet o Inriktningsbeslut att avstyra utomlänstransporter o Patienthotellet CLV öppnas upp för personer som inte kunde skickas hem o LSV erbjöd möjlighet att låta Ljungby kommun hyra en vårdavdelning på Ljungby lasarett o Inventering av patienter med hemrespiratorer, syrgas etc. o Informationen på hemsidan ändrades, en ny intern och extern sida skapades med information om el och teleproblem inom närsjukvården och folktandvården o Information till radio angående driftstörningar inom NSV och folktandvården o Information till KrisSam om driftstörningar och apotekens öppethållande o Direktmeddelande skickades ut o Inom NSV utsågs en koordinator för samordning o LSV och säkerhet/beredskap hade ett gemensamt avstämningsmöte Fortsatta åtgärder, utvecklingsarbete, förslag till beslut Här nedan föreslås åtgärdsprogram efter de erfarenheter som framkommit under stormen Per och med genomförande under 2007. Uppföljning kommer att ske fortlöpande i säkerhetsrådet och centrala katastrofkommittén enligt tidsplanen nedan för att säkerställa att de åtgärder som är beslutade genomförts. 1) Att säkerställa telekommunikationen inom primärvården I samband med orkanen Gudrun uppstod omfattande telestörningar både på fast och mobil telefoni. Inga praktiska åtgärder är genomförda sedan dess för att framförallt säkra telefonin inom primärvården. 2) Att säkerställa telekommunikationen inom övriga driftenheter 3) Att göra en risk och sårbarhetsanalys inom el- och tele 4) Att revidera planerna från 2005 för reservkraft för landstingsägda fastigheter inom primärvården Den nämnda planläggningen kom till efter Gudrun då flera vårdcentraler hade omfattande elavbrott och där reservel inte fanns. Situationen har förändrat förutsättningarna för reservel. 5) Att ta fram rutiner inom NSV för samordning 6) Att utse förutbestämda kontaktpersoner inom respektive driftenhet 7) Att tydliggöra ansvaret för varuförsörjningen och hur denna kan säkerställas vid omfattande el och telebortfall 8) Att införa beredskapshöjningar i regional ledning och NSV 9) Att ta fram en enhetlig mall samt rutiner inom landstinget för rapportering av inträffade allvarliga händelser till säkerhet/beredskap 10) Att ta fram riktlinjer och stöd för dokumentation av inträffade händelser 11) Att ta fram en förberedd krisinformation som aktiveras vid allvarlig händelse (för att inte krisinformationen ska blandas med annan information) 12) Att se över TIB:s åtagande vid en allvarlig händelse ex. rapportering 13) Att ta fram rutiner för att implementera ovanstående aktiviteter 10 (13)

Aktivitet Ansvarig Tidsplan (klart) Säkerställ tele kommunikationen till vårdcentralerna Säkerställ telekommunikationen inom övriga driftenheter Driftenhetschef NSV Våren 2007 Respektive driftenhetschef Hösten 2007 Genomför en risk- och sårbarhetsanalys inom el- och tele Revidera planläggningen angående reservkraft då förutsättningarna gällande landstingsägda fastigheter ändrats sedan år 2005 Interna planer/checklistor inom NSV som innehåller strukturerade arbetsformer och rutiner för avstämning Säkerhetsrådet ansvarar för att risk- och sårbarhetsanalys genomförs Driftenhetschef NSV i samråd med chefen för landstingsfastigheter Driftenhetschef NSV i samverkan med säkerhetssamordnaren NSV Hösten 2007 Hösten 2007 Hösten 2007 En kontaktperson inom respektive driftenhet Respektive driftenhetschef Våren 2007 Rutin för samordning av apoteken Apotekschefen CLV Våren 2007 Hur ska varuförsörjningen kunna säkerställas vid el och telebortfall. Hur är ansvaret fördelat? För att säkra regional samordning och att regional ledning aktiveras införs beredskapshöjningar Säkerhet/beredskap Hösten 2007 Säkerhet/beredskap Våren 2007 11 (13)

Aktivitet Ansvarig Tidsplan (klart) Införa beredskapshöjningar inom NSV Driftenhetschef NSV Hösten 2007 Rutiner för en gemensam mall för lägesrapportering för driftenheterna Riktlinjer och stöd för dokumentation av inträffade händelser Säkerhet/beredskap Hösten 2007 Säkerhet/beredskap Hösten 2007 Förberedd krisinformation på webben Informationschefen Hösten 2007 TIB informera informationschefen när denne kallas till G-sam möte Säkerhet/beredskap Våren 2007 Implementering av ovanstående aktiviteter (Utbildning och övning) Säkerhet/beredskap i samverkan med säkerhetssamordnarna Hösten 2008 12 (13)