Energieffektiv hygienisering av slam

Relevanta dokument
Varför återföring av klosettvatten

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Spola inte kretsloppet

Hur kan vi skörda den urbana växtnäringen?

PM Ny hygieniseringsmetod

Smittämnen och antibiotikaresistens i slam

Oönskade ämnen i slam smittämnen.

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

Norvid norovirus i svenska råvattentäkter

Terminsblocket Uthålliga vatten- och avloppssystem

Framtidens VA kretslopp av näring och vatten

små avlopp i kretslopp

Kemisk hygienisering av avloppsprodukter

Pitchar Källsorterande avloppssystem

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

En svensk vrektygslåda för fekal källspårning Dr. Jakob Ottoson, Assoc. Prof. Risk and benefit assessor, Microbiologist National Food Agency Dr.

Provrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Microobiology in anaerobic wastewater treatment

Rapport Nr Ammoniakhygienisering för säker användning av slam i odling

Rapport ISSN För- eller efterpastörisering vid biogasanläggningar

Källsorterande avloppssystem och miljömålen. Håkan Jönsson Professor Institutionen för energi och teknik SLU

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens

Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det?

Kretsloppsprojekt i Sverige

Arbetet pågår - klart 30 sep Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?

Hur påverkar mängden tillskottsvatten kostnader och miljöpåverkan från reningsverken? Catharina Grundestam

Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Abstract. Keywords: Source separated wastewater systems, recycling, eutrophication, human urine, faeces.

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

Svenskt Vatten Utveckling

SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN

Modellering och simulering av rötningsprocesser

Hygieniseringsteknik för säker återföring av fosfor i kretsloppet

Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet

Bio P nätverket Var kom det ifrån och vart är vi på väg?

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

Sterilisering. Desinfektionsmedel. Joniserande. Torrvärme. Ånga. - Djupfilter. - Strålning - Tryck. Endosporer (Bacillus, Clostridium, m.fl.

Centrala Dogmat. DNA RNA Protein

Från Växt till Läkemedel - en resa med kvalitetskontroll

Framtidens avloppsvattenrening

Växtnäringsflödena i många av naturens ekosystem är hållbara kretslopp, även sett över mycket lång tid. Ett exempel på detta är

MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Kallelse Föredragningslista. Jävsutskott

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Mikroorganismer och cancer

Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor?

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier

Uthålliga vatten- och avloppssystem (eller till någon av delkurserna i blocket!)

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

HÅVA. Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November Hållbart samhälle Urban Water Management

Biogas som värdeskapare

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Så kan avloppsfraktioner återföras till kretsloppet - redovisning av en pilotstudie för Kungsbacka kommun

Möjlighet till fortsatta studier

Nitrogen based sanitation of source separated faecal matter

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Anolytech Disinfection System

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Effek%vare biogasproduk%on

SAMARBETE I EUROPEISKA NÄTVERK - WATERSHARE

Ackrediterade analyser klinisk mikrobiologi

kadmium i avloppsslam

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!

Bioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon

Hygienisering av avloppsslam

Från avlopp till resurs. Elisabeth Kvarnström Urban Water Management RISE

Sammanfattning VA-kluster Mälardalens internat augusti Stora Brännbo, Sigtuna

Energiforskning vid Luleå tekniska universitet. Ulrika Rova Staffan Lundström Marcus Öhman

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Renare Mark Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Ammoniak i djurstallar och gödsellager

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö

Möjlighet till fortsatta studier

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi. Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Avdödning av mikroorganismer vid långtidslagring av avvattnat slam

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Lägesrapport för källsorterande tekniksystem och för enskilda avlopp

H+ Helsingborg. Mer nytta från avlopp och avfall - tre rör ut i H+ Oceanpiren. Uthålliga kommuner i Skåne juni 2017 Länsstyrelsen i Skåne

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö

Transkript:

Energieffektiv hygienisering av slam - kan ammoniak vara lösningen? Docent Björn Vinnerås Sveriges Lantbruksuniversitet Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Dr Björn Vinnerås Docent i Kretsloppsteknik Forskat på NH 3-3 hygienisering i 10 år Pappaledig Frågor under dagen även till Annika Nordin

Varför ammoniak? Arbetsmiljö ph 9 Stabilisering Minskad GHG emission Storleksoberoende Peepoo 100g Gödselbrunnar 1500m 3 Ökat gödselvärde Kostnad

Kostnad jämfört pasteurisering Lägre fasta kostnader Mindre krav på infrastruktur Adapterbar till situation Skaloberoende Estimerad kostnad Ammoniak 5-10kr/PE Ammoniak 5 10kr/PE Värme 10-25kr/PE

Hur fungerar det - Kemiskt? Urea eller NH 3 (aq) Urea 100 Biologisk nedbrytning av 80 naturligt föreokmmande 70 enzymer 60 50 Höjt ph NH3 (%) 40 Urease OC(NH 2 ) 2 +2H 2 O H 2 CO 3 + 2NH 3 10 NH + 4 H + 7,5 8 8,5 9 9,510 0 7 + 2NH 3 ph ökning Temp ökning 30 20 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 1 Temp. (C) 10 10,5 11 11,5 12 ph 90

Hur fungerar det biologiskt? Inaktiveringsmekanims NH 3 aktiv substans Ingen vet säkert hur! Man vet bara att det fungerar! Teorier Bacterier/parasiter NH 3 passerar cellmembran Förändrar jonbalans Kompenseras med K - ph förändras Virus RNA genom bryts DNA?

Hur fungerar det i praktiken? Tillsatts 025-1% 0,25 NH 3 Kräver ph >8,5 Urea ger stabilt ph runt 9 Ammoniak ger högre ph >10 mm NH 3 Inblandning självspridning Allokering av kostnader gödsel vs hygienisering Vårapplicering av slam (kvävegödselmedel) Rötning vid hög (46 mm) ammoniakoncetration

Inaktivering bakterier God effekt oavsett temperatur 100000000 10000000 1000000 100000 cfu u/ml 10000 1000 100 10 1 0 10 20 30 40 tid (d) Snabbare effekt vid högre temp Salmonella, ll E coli reduceras snabbare än Enterococcer Använder K&Dvärden Använder K & D-värden K=1/D

Inaktivering bakterier 7 6 5 D-värde 4 3 2 34 24 14 4 1 0 0 50 100 150 200 250 Ammoniakkoncentration mm

Inaktivering Parasiter, Virus > 20 C God effekt 20 C Varierande effekt God effekt på Höljeförsedda virus (Aviflu) Protozoer (cryptosporidier) Mindre god effekt på Ascaris (inälvsmask) Bakteriofager (virusindikatorer) Osäker om effekt Resistenta virus (Parvo, Rota, Adeno)

Pågående studier Labskala slambehandling Klosettvatten pilotstudier Södertälje, Lund, (Norrtälje) Labskala klosettvatten höga temperaturer (Afrika) Inaktivering av virus Peepoo (fullskala Kenya) Inaktivering i latrin (latinamerika, USF)

Nästa steg Pilotskala på avloppsslam Inblandningsteknik Förluster i lagring Skalningseffekter Diskussion förs med Uppsala kommun Intresserade av ytterligare tt li partners t

Slutsatser Storleksoberoende Enkel att övervaka ph Temp NH 3 Ingen återkontamination Kostnadseffektivt Förbättrat gödselvärde vårgödsling

Ammonia sanitation publications Vinnerås, B., Bölske, G., Wahlström, H., Albihn, A. Survival of Mycobacterium tuberculosis and Mycobacterium bovis in human urine. Water Science & Technology (in Press) Nordin, A. Ottoson, J. Vinnerås, B. 2009. Sanitation of faeces from source-separating dry toilets using urea. Journal of Applied Microbiology 107; 1579-1587 1587. Vinnerås, B. Hedenqvist, M. Nordin, A. Wilhelmsson, A. 2009. Peepoo bag self-sanitising single use biodegradable toilet. Water Science & Technology 59:9, 1743-1749. Nordin A., Nyberg K., Vinnerås B. 2009. Inactivation of Ascaris eggs in source-separated urine and faeces by ammonia at ambient temperatures, Applied and Environmental Microbiology 75:3, 662-667 Vinnerås, B. Nordin, A. Niwagaba, C. Nyberg, K. 2008. Inactivation of bacteria and viruses in human urine depending on temperature and dilution rate. Water Research 42, 4067-4074 Ottoson, J., Schnürer, A., Vinnerås, B. 2008. In situ ammonia production as a sanitation agent during anaerobic digestion at mesophilic temperature. Letters in Applied Microbiology 46; 325 330 Vinnerås, B. 2007. Comparison of composing and urea treatment for sanitising of faecal matter. Bioresource Technology 98, 3317-3321. Vinnerås, B. Holmqvist, A. Bagge, E. Albihn, A. & Jönsson, H. 2003 Potential of disinfection of separated faecal matter by Urea and by peracetic acid for hygienic nutrient recycling. Bioresource Technology 89:2, 155-161. Sylwan I. 2010. En metod för hygienisering av avloppsslam Ureabehandling med dubbla fördelar. Uppsala Universitet. Examensarbete W-programmet. (Presenterades April 2010) http://www.w-program.nu/filer/exjobb/ida- Sylwan.pdf Nordin A. 2010. Ammonia sanitisation technologies. PhD thesis (Försvarades 29 oktober) http://dissepsilon.slu.se:8080/archive/00002361/ Emmoth E. 2010 Virus Inactivation - Evaluation of Processes used in Biowaste Management. Lic thesis (försvaras 26 november) http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002398/

Finans - medarbetare SLU Formas Sida/Sarec SVU VA kluster mälardalen www.va-malardalen.se Annika Nordin Jörgen Fidjeland Jakob Ottoson Eva Emmoth Ida Sylwan Frida Laursen Karin Nyberg Charles Niwagaba