Skogsnöten 2007 Poäng Diplomi a) Här fi nns några arter som gärna lever tillsammans med tallen, namnge dem

Relevanta dokument
SKOGSNÖTEN p. 1. Vilka växter känner du igen?vilka två skogstyper ser du på bilderna. b c. g h. 5-8 cm. Namn. Skola. Kommun.

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Branschstatistik 2015

Skogsnöten På bilden ser du vårt nationalträd. Vilket trädslag är det och vilka arter lever gärna tillsammans med det? Namn Diplomi.

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

TRÄ. ett medvetet val

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Skogsnöten Granen är ett av de sista trädslag som kommit till Finland efter istiden. Av våra skogar är idag en fjärdedel grandominerade.

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 URVALSPROVET Efternamn Förnamn Personbeteckning

hållbar affärsmodell för framtiden

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes

SKOGSNÖTEN /13 p. 67 p. Elevens poäng, totalt

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.

NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan

Umeå. Instruktion lådans övningar

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

SKOGSNÖTEN p. 7 p

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

Välkommen till Naturstig Miskarp

Boris flyttar in ULF SINDT

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

SKOGSNÖTEN p. 6 p. 4 p. Elevens poäng, totalt

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Äger du ett gammalt träd?

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Klimat, vad är det egentligen?

Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen

Skötselplan Brunn 2:1

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare

Contortan i SCAs skogsbruk

Min bok om hållbar utveckling

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Växthuseffekten och klimatförändringar

Skogen ger 1000 möjligheter

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

1. Vad är allemansrättens

Fakta om klimatförändringar

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Artkunskap Träd i närområdet

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Svar till spelkorten

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

UR-val svenska som andraspråk

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Skogsindustriernas. Trendrapport 08

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

SCA Skog. Contortatall Umeå

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Kvalitet från planta till planka

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Stockholm

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK

ODLINGSLOTTER I JOKKMOKK. Regler och bestämmelser

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No Har koldioxid någon betydelse?

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Gödsling gör att din skog växer bättre

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

Transkript:

Skogsnöten 2007 Namn Diplomi Skola Kommun Poäng 57 p Bonuspoäng: / 3 p 1. Tallen är vårt vanligaste trädslag. Den trivs på friska, torra och t.o.m. på karga marker, bara den får tillräckligt med ljus. a) Här finns några arter som gärna lever tillsammans med tallen, namnge dem. 5 8 cm På lavmoar 1. På karga momarker 2. 3. 4. På torra momarker En art som lever i symbios med tall På friska momarker b) Vad heter vegetationsskikten? 1. 2. 3. 4. c) Vad ger svampmycel åt ett träd? Vad ger trädet åt svampmycel? 15 p

2. Det årliga trävirkesflödet i Finland, milj. m³ Returfiber 600 000 t. Hyggesavfall och naturlig avgång 9 Export av råvirke och flis 1 Råvirke 21 IMPORT Flis och spån 2 Massa- och pappersindustrin 37 Årlig tillväxt 97 Total avgång 67 Avverkning 58 Råvirke till industrin 68 Sågspån och flis 11 SKOGEN 31 Brännved 6 Trädbeståndets tillväxt 30 Växlingarna i lagren av trävirke inverkar på råvirke till industrin, men på sikt är lagrens inverkan noll i snitt. Källa: Skogsforskningsinstitutet, 2006; Skogsindustrin r.f, 2006. Träproduktsindustrin I Finlands skogar fi nns 2 176 miljoner kubikmeter virke. Det här diagrammet beskriver skogarnas tillväxt och användning, dvs. virkesfl ödet år 2005. a) Använd diagrammet för att besvara följande frågor. 1. Avverkade vi i Finland mera virke än vad skogarna växte under år 2005? Hur kom du fram till ditt svar? 2. Industrin använde 68 miljoner kubikmeter virke. Hur är det möjligt när avverkningarna uppgick till endast 58 miljoner kubikmeter? 3. Vilka är skogsindustrins två viktigaste produktionsgrenar? 4. Från vilka källor får massa- och pappersindustrin sin råvara? b) Förklara ännu följande termer i diagrammet. 1. Vad avses med trädbeståndets tillväxt? 2. Vad avses med naturlig avgång? 13 p

3. Skriv in det ord som saknas i sångerna. Ekorrn satt i, skulle skala kottar Där susa, sin milda sommarsång Kalla den Änglamarken eller Himlajorden om du vill jorden vi ärvde och lunden den gröna, vildrosor och blåsippor och Sov du lilla videung, än så är det vinter, än så sova och ljung Kan du ytterligare någon sång (på svenska) som innehåller namnet på ett träd: 5 p 4. Växthusfenomenet innebär att vissa gaser i atmosfären, de s.k. växthusgaserna, hindrar värmestrålningen från solen att reflekteras tillbaka från jorden ut i rymden. Utan växthuseffekten skulle temperaturen på jorden vara alltför låg för det liv som nu finns på jorden. Men om mängden växthusgaser i atmosfären fortsätter att öka, kommer också temperaturen på jorden att stiga. Det här fenomenet kallas tilltagande växthuseffekt och det kan medföra stora förändringar i den atmosfär som omger jorden. Det här kallas klimatförändring. Koldioxid (CO 2 ) är den viktigaste växthusgasen. I atmosfären finns det 0,04 procent koldioxid. Mängden koldioxid har ökat med en tredjedel och ökningen fortsätter. Finland har förbundit sig att minska utsläppen av växthusgaser genom att teckna under det internationella klimatavtalet. Växterna, speciellt skogarna, är viktiga i kolets kretslopp i naturen eftersom allt organiskt material består av kolföreningar. Ringa in de fenomen/åtgärder nedan som motverkar växthuseffekten genom att de binder kol. a) Skogsbränder b) Träd som håller på att murkna c) Användning av trä som byggnadsmaterial d) Ett ungt träd som växer Motivera ditt val: 6 p 5. Årsringarna berättar mycket om trädets historia. Teckningen avspeglar ett tvärsnitt av en tall. a) Hur gammalt är trädet på bilden? Ca år b) På teckningen är fyra ställen utmärkta med bokstäverna A, B, C och D, som alla berättar något om trädets liv. Skriv in bokstäverna (A-D) efter rätt påstående. Skogen har gallrats Trädets första levnadsår Skogen har blivit för tät Det ställe där trädet växer i grovlek c) Den här delen av årsringen bildades: a) på sommaren c) på vintern b) på hösten d) på våren Ringa in det rätta alternativet. 6 p

6. a) Läs 14-åriga Ritas berättelse om hennes fritidsintressen som alla har anknytning till skogen och ringa in de rätta alternativen, som kan vara ett eller flera. På höstarna plockar jag bär och svamp tillsammans med mina föräldrar. Min väninna Hanne som bor i Tyskland var förvånad, när hon a) fick b) inte fick plocka lingon i våra skogar med stöd av allemansrätten. Hanne ville också plocka renlav för juldekorationer. Jag sade att det a) är tillåtet b) inte är tillåtet utan markägarens lov. På hösten rör jag mig ofta i skogen också med min hund. Efter att fortplantningstiden för de flesta djur är förbi får också min hund vara okopplad från a) den 20 augusti b) den 20 september till och med den sista februari a) med tillstånd av markägaren eller den som innehar jakträtten b) var som helst utan tillstånd. Hösten är jakttid. I Finland finns det flest jägare i Europa i förhållande till befolkningen. Min pappa är jägare och jag vill också själv bli jägare. För att få jaga ska jag bl.a. a) ha rätt att jaga på området b) ha jaktkort c) vara 18 år. På vintern när det är några köldgrader och träden är täckta med snö är det härligt att skida i skogen. I skogen kan jag få syn på a) en harvester b) en skördetröska c) overlockmaskin samtidigt som jag hör hur de snötyngda träden slår i marken. Topparna från de fällda träden kan säljas som julgranar. Det är förbjudet att ta en julgran utan lov. På våren och sommaren finns det mycket att göra i skogen. På våren har skogsägarna bråttom med att a) plantera skog b) röja plantskogar c) gallra ungskogar. Till midsommartraditionerna hör att plocka blommor och lägga dem under kudden och att binda bastukvastar av björkkvistar. Kvistar till bastukvasten a) får jag ta med stöd av allemansrätten b) får jag inte ta utan tillstånd av markägaren. b) Från skogen får man många slags olika produkter för försäljning. Nedan finns en tabell med olika produkter och deras värde år 2005. Placera följande eurobelopp i rätt kolumn i tabellen: 1 600 milj. euro, 1 milj. euro, 10 milj. euro Produkt från skogen Värde år 2005 bär svamp virke lavar älgkött julgranar 12 milj. euro 1 milj. euro 50 milj. euro 12 p

Skogsnöten 2007 modellsvar De här svarsmodellerna är gjorda av den arbetsgrupp sammanställt frågorna och de utgör endast en riktgivande checklista för lärarna. Varje lärare poängsätter Skola frågorna på basis av den egna undervisningen. Det viktigaste är att alla lärare i samma skola använder samma bedömningsgrunder Kommun när skolans bästa väljs. Namn Diplomi Poäng Bonuspoäng: / 3 p 57 p 1. Tallen är vårt vanligaste trädslag. Den trivs på friska, torra och t.o.m. på karga marker, bara den får tillräckligt med ljus. a) Här finns några arter som gärna lever tillsammans med tallen, namnge dem. 5 8 cm På lavmoar Renlav (Fönsterlav) 1. Tallstekelns larver Poäng för artkännedomen: 1 poäng/rätt svar. (8 p) Ge eleverna 1 bonuspoäng/art om de har kunnat stensopp, större hackspett och fönsterlav. Tjäder På karga momarker Ljung (Större) hackspett 2. 3. 4. På torra momarker Lingon På friska momarker Blåbär b) Vad heter vegetationsskikten? 1. Trädskiktet (1 p) Buskskiktet (1 p) 2. Fältskiktet (1 p) 3. Bottenskiktet (1 p) 4. En art som lever i symbios med tall (Sten)sopp c) Vad ger svampmycel åt ett träd? Vatten (1 p) och näring (1 p) Vad ger trädet åt svampmycel? Socker/produkter från fotosyntesen (1 p) 15 p

2. Det årliga trävirkesflödet i Finland, milj. m³ Returfiber 600 000 t. Hyggesavfall och naturlig avgång 9 Export av råvirke och flis 1 Råvirke 21 IMPORT Flis och spån 2 Massa- och pappersindustrin 37 Årlig tillväxt 97 Total avgång 67 Avverkning 58 Råvirke till industrin 68 Sågspån och flis 11 SKOGEN 31 Brännved 6 Trädbeståndets tillväxt 30 Växlingarna i lagren av trävirke inverkar på råvirke till industrin, men på sikt är lagrens inverkan noll i snitt. Källa: Skogsforskningsinstitutet, 2006; Skogsindustrin r.f, 2006. Träproduktsindustrin I Finlands skogar finns 2 176 miljoner kubikmeter virke. Det här diagrammet beskriver skogarnas tillväxt och användning, dvs. virkesflödet år 2005. a) Använd diagrammet för att besvara följande frågor. 1. Avverkade vi i Finland mera virke än vad skogarna växte under år 2005? Hur kom du fram till ditt svar? Nej (1 p). Enligt diagrammet avverkades 58 miljoner kubikmeter/år och tillväxten var 97 miljoner kubikmeter/år. (2 p) totalt 3 p 2. Industrin använde 68 miljoner kubikmeter virke. Hur är det möjligt när avverkningarna uppgick till endast 58 miljoner kubikmeter? Till Finland importerades 21 miljoner kubikmeter virke. 2 p 3. Vilka är skogsindustrins två viktigaste produktionsgrenar? Massa- och pappersindustrin (1p) samt träproduktsindustrin (1p) totalt 2 p (= kemisk skogsindustri) (= mekanisk skogsindustri) 4. Från vilka källor får massa- och pappersindustrin sin råvara? Virke både från hemlandet och från utlandet (0,5 p). Sågspån och flis från träproduktindustrin (0,5 p). Flis och spån från utlandet (0,5 p). Dessutom används returfiber (0,5 p). totalt 2 p b) Förklara ännu följande termer i diagrammet. 1. Vad avses med trädbeståndets tillväxt? Trädbeståndets tillväxt innebär att trädbeståndet/virkeskapitalet i våra skogar växer mera än vad som avverkas och vad som dör genom naturlig avgång. 2 p (tillväxten är större än den totala avgången) 2. Vad avses med naturlig avgång? Träd dör som följd av ålder, sjukdom eller naturfenomen (t.ex. storm, skogsbrand) och blir kvar i skogen där de murknar. 2 p 13 p

3. Skriv in det ord som saknas i sångerna. Ekorrn satt i granen (1 p), skulle skala kottar Där björkarna (1 p) susa, sin milda sommarsång Kalla den Änglamarken eller Himlajorden om du vill jorden vi ärvde och lunden den gröna, vildrosor och blåsippor och lind-blommor (1 p) Sov du lilla videung, än så är det vinter, än så sova björk (1 p) och ljung Kan du ytterligare någon sång (på svenska) som innehåller namnet på ett träd: (1 p) 5 p 4. Växthusfenomenet innebär att vissa gaser i atmosfären, de s.k. växthusgaserna, hindrar värmestrålningen från solen att reflekteras tillbaka från jorden ut i rymden. Utan växthuseffekten skulle temperaturen på jorden vara alltför låg för det liv som nu finns på jorden. Men om mängden växthusgaser i atmosfären fortsätter att öka, kommer också temperaturen på jorden att stiga. Det här fenomenet kallas tilltagande växthuseffekt och det kan medföra stora förändringar i den atmosfär som omger jorden. Det här kallas klimatförändring. Koldioxid (CO 2 ) är den viktigaste växthusgasen. I atmosfären finns det 0,04 procent koldioxid. Mängden koldioxid har ökat med en tredjedel och ökningen fortsätter. Finland har förbundit sig att minska utsläppen av växthusgaser genom att teckna under det internationella klimatavtalet. Växterna, speciellt skogarna, är viktiga i kolets kretslopp i naturen eftersom allt organiskt material består av kolföreningar. Ringa in de fenomen/åtgärder nedan som motverkar växthuseffekten genom att de binder kol. a) Skogsbränder b) Träd som håller på att murkna c) Användning av trä som byggnadsmaterial d) Ett ungt träd som växer Motivera ditt val: 0,5 p/rätt inringat eller icke-inringat svar. totalt 2 p Ett ungt träd binder koldioxid vid fotosyntesen.(2 p) Kol finns i bunden form i byggnader av trä. (2 p) (Till läraren: Skogsbrand och nedbrytning av trä frigör koldioxid) totalt 4 p 6 p 5. Årsringarna berättar mycket om trädets historia. Teckningen avspeglar ett tvärsnitt av en tall. a) Hur gammalt är trädet på bilden? Ca 53 år (+ 4 år) 50-60 år godkänns 1 p b) På teckningen är fyra ställen utmärkta med bokstäverna A, B, C och D, som alla berättar något om trädets liv. Skriv in bokstäverna (A-D) efter rätt påstående. Skogen har gallrats C (1 p) Trädets första levnadsår A (1 p) Skogen har blivit för tät B (1 p) Det ställe där trädet växer i grovlek D (1 p) totalt 4 p c) Den här delen av årsringen bildades: a) på sommaren b) på hösten c) på vintern d) på våren Ringa in det rätta alternativet. 1 p 6 p

6. a) Läs 14-åriga Ritas berättelse om hennes fritidsintressen som alla har anknytning till skogen och ringa in de rätta alternativen, som kan vara ett eller flera. På höstarna plockar jag bär och svamp tillsammans med mina föräldrar. Min väninna Hanne som bor i Tyskland var förvånad, när hon a) fick b) inte fick plocka lingon i våra skogar med stöd av allemansrätten. Hanne ville också plocka renlav för juldekorationer. Jag sade att det är a) tillåtet b) inte är tillåtet utan markägarens lov. På hösten rör jag mig ofta i skogen också med min hund. Efter att fortplantningstiden för de flesta djur är förbi får också min hund vara okopplad från a) den 20 augusti b) den 20 september till och med den sista februari a) med tillstånd av markägaren eller den som innehar jakträtten b) var som helst utan tillstånd. Hösten är jakttid. I Finland finns det flest jägare i Europa i förhållande till befolkningen. Min pappa är jägare och jag vill också själv bli jägare. För att få jaga ska jag bl.a. a) ha rätt att jaga på området b) ha jaktkort c) vara 18 år. På vintern när det är några köldgrader och träden är täckta med snö är det härligt att skida i skogen. I skogen kan jag få syn på a) en harvester b) en skördetröska c) overlockmaskin samtidigt som jag hör hur de snötyngda träden slår i marken. Topparna från de fällda träden kan säljas som julgranar. Det är förbjudet att ta en julgran utan lov. På våren och sommaren finns det mycket att göra i skogen. På våren har skogsägarna bråttom med att a) plantera skog b) röja plantskogar c) gallra ungskogar. Till midsommartraditionerna hör att plocka blommor och lägga dem under kudden och att binda bastukvastar av björkkvistar. Kvistar till bastukvasten a) får jag ta med stöd av allemansrätten b) får jag inte ta utan tillstånd av markägaren. För varje rätt inringat svar fås 1 p. Totalt 9 p. b) Från skogen får man många slags olika produkter för försäljning. Nedan finns en tabell med olika produkter och deras värde år 2005. Placera följande eurobelopp i rätt kolumn i tabellen: 1 600 milj. euro, 1 milj. euro, 10 milj. euro Produkt från skogen Värde år 2005 bär 12 milj. euro (värdet på de mängder som säljs) svamp 1 milj. euro (värdet på de mängder som säljs) virke 1600 milj. euro (1 p) lavar 1 milj. euro (värdet på de mängder som exporteras) (1 p) älgkött julgranar 50 milj. euro (beräknat värde) 10 milj. euroa (julgransodlarnas 12 p försäljningsinkomster) (1 p) Källa: Skogsforskningsinstitutet, 2006, Skogsindustrin r.f, 2006. Totalt 3 p