DEL II Referensram för den pedagogiska verksamheten November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen
Grunderna för planen för småbarnsfostran 2003 (2005) Värdegrund Fostringsprinciper Barnets sätt att fungera Verksamhetskultur Fostringsgemenskap Inlärningsmiljön Innehållsmässiga inriktningar Språklig medvetenhet Särskilt stöd Mångkulturalism Mångprofessionellt samarbete och nätverkssamarbete Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 Värdegrunden Mångsidig kompetens Synen på lärande och mångsidiga arbetssätt Riktlinjer för att utveckla verksamhetskulturen Samarbete med vårdnadshavarna Lärmiljöer Lärområden Språkmedvetenhet Stöd för utveckling och lärande Kulturell mångfald Mångprofessionellt samarbete
Värdegrunden Värdegrunden i grunderna för planen för småbarnspedagogik baserar sig på de allmänna principerna barnets bästa kommer i första hand barnet har rätt att må bra, få omvårdnad och skydd barnets åsikter ska beaktas barnet ska behandlas jämlikt och likvärdigt barnet får inte diskrimineras.
Värdegrunden Barndomens egenvärde Småbarnspedagogiken har som uppdrag att skydda och främja barnens rätt till en god och trygg barndom. Att växa som människa Det synliggörs i det sätt på vilket var och en ser på sig själv, på andra människor, på sin omgivning och på kunskap samt i sättet och viljan att göra rätt. Ingen form av mobbning, rasism eller våld ska accepteras. Barnets rättigheter Barnen har rätt att uttrycka sig, sina tankar och åsikter samt rätt till god undervisning, omsorg och uppmuntrande respons.
Värdegrunden Likabehandling, jämlikhet och mångfald Demokratiska värderingar, möjligheter att utveckla sina färdigheter, respektera mångfald Mångfald av familjer En professionell och öppen inställning skapar förutsättningar för ett bra fostringssamarbete Hälsosam och hållbar livsstil Den sociala, den kulturella, den ekonomiska och den ekologiska dimensionen. Lägger grunden för ekosocial bildning. Lokala prioriteringar eller tillägg? En gemensam syn på värdegrunden och hur den syns i det dagliga arbetet?
Synen på lärande Barnet är en aktiv aktör och barnen lär sig genom att kommunicera med andra. Lärande är en helhetsbetonad process och sker överallt - kunskaper, färdigheter, handlingar, känslor, sinnesförnimmelser, fysiska upplevelser och tankar. Varje barn ska få uppleva och känna glädje över att lyckas och lära sig och över sig själv som en lärande individ. Lokala prioriteringar eller tillägg? En gemensam syn på lärande och hur den syns i det dagliga arbetet?
Verksamhetskulturen i utveckling Synliggöra den gemensamma verksamhetsidén och verksamhetens mål i det dagliga arbetet
Verksamhetskulturen omfattar bland annat: värderingar och principer tolkning av de normer och mål som styr arbetet lärmiljöer och arbetssätt olika former av samarbete kommunikation och atmosfär personalens kompetens, professionalism och utvecklingsmetoder ledningsstrukturer och -praxis organisering, planering, genomförande och utvärdering av verksamheten.
Målet är att skapa en inkluderande verksamhetskultur som främjar likabehandling, lärande, delaktighet, välbefinnande och en hållbar livsstil.
Utveckling av verksamhetskulturen förutsätter pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap innebär att leda, utvärdera och utveckla småbarnspedagogiken på ett målinriktat och systematiskt sätt. Det omfattar alla sådana åtgärder som ger personalen förutsättningar för goda arbetsförhållanden, förutsättningar att utveckla och utnyttja sin yrkeskompetens och sin utbildning och att genomföra pedagogisk verksamhet.
Utveckling av verksamhetskulturen förutsätter pedagogiskt ledarskap Ledaren ska: skapa strukturer för professionella diskussioner engagera arbetsgemenskapen i att regelbundet utveckla och förnya den gemensamma verksamhetskulturen. stödja gemenskapen så, att den utvecklas till en lärande gemenskap där var och en utvecklar och delar med sig av sin kompetens. ansvara för att de gemensamma arbetssätten synliggörs och för att de regelbundet observeras och utvärderas. Målet är att den gemensamma verksamhetsidén och målen för verksamheten syns i det praktiska arbetet. Barnen och vårdnadshavarna ska vara med och utveckla och utvärdera verksamhetskulturen.
Utveckling av verksamhetskulturen Förbinda sig till gemensamma mål Viktigt att fundera över vad som påverkar verksamhetskulturen och identifiera icke-önskvärda drag och korrigera dem Förstå vilka värderingar, kunskaper och föreställningar som påverkar det egna arbetet och att man kan analysera dem En förtroendeskapande dialog som präglas av delaktighet och respekt för varandra är viktig i utvecklingsarbetet Barnets bästa ska utgöra utgångspunkten för allt utvecklingsarbete
Riktlinjer för att utveckla verksamhetskulturen En lärande gemenskap är kärnan i verksamhetskulturen En gemenskap som uppmuntrar till lek och kommunikation Delaktighet, likabehandling och jämställdhet Kulturell mångfald och språkmedvetenhet Välbefinnande, trygghet och en hållbar livsstil
En lärande organisation är kärnan i verksamhetskulturen Varför? Man lär sig med och av varandra. I en lärande gemenskap finns det rum för olika åsikter och känslor. Man delar sina tankar och prövar nya tillvägagångssätt. Hur? Man vågar utmana sig själv och är medveten om och utnyttjar sina styrkor. Man uppskattar respektfullt och hänsynsfullt beteende. Man delar sina tankar, prövar nya tillvägagångssätt och gör tillsammans. Man uppmuntras till att experimentera, försöka och anstränga sig. Det är tillåtet att göra misstag. Personalen uppmuntras till självvärdering och till att dela kunskap och kompetens och samtidigt utvecklas professionellt. Reflektion över gemensamt överenskomna mål och uppgifter, regelbunden utvärdering av det egna arbetet. Respons, utvecklingsarbete, utvärderingar och forskning utnyttjas.
En gemenskap som uppmuntrar till lek och kommunikation Varför? Leken är betydelsefull för barnets välbefinnande och lärande. Det är viktigt att stödja kommunikationsfärdigheterna och kamratrelationerna. Möjlighet att uppleva glädjen i att göra och leka tillsammans. Hur? Barnen ska ges tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva. Leken ska få synas och höras. Lekande barn och vuxna ska ges lekro. Man lägger märke till faktorer som begränsar leken. Man utvecklar arbetssätt och lärmiljöer som främjar lek. Man uppmuntras att använda sin uppfinningsrikedom, uttrycksförmåga, fantasi och kreativitet. Man uppmuntrar barnen till uppbyggande kommunikation och till att fungera som medlemmar i gruppen. Man värnar om barnens vänskapsrelationer. Man tar itu med konflikter och man lär sig att lösa dem konstruktivt. Man samarbetar med personalen, vårdnadshavarna och närmiljön.
Delaktighet, likabehandling och jämställdhet Varför? En känsla av att bli sedd och hörd på ett positivt sätt är viktigt. En förståelse för gemenskapen, rättigheter, ansvar och konsekvenserna av val. Ett jämlikt bemötande oberoende av kön redan i småbarnspedagogiken. Hur? Främjas på ett målinriktat och systematiskt sätt. Initiativ, åsikter och synpunkter ska värdesättas. Medvetet utveckla arbetssätt och strukturer som främjar delaktighet, likabehandling och jämställdhet. Man är medveten om att attityder, sätt att kommunicera och språkbruk överförs som en modell till barnen. Barnen ska uppmuntras att göra val oberoende av könsbundna eller andra personrelaterade stereotypa rollmönster och förväntningar. Man ska lägga märke till om det förekommer ojämlikt bemötande bland barnen och ingripa på ett finkänsligt och konsekvent sätt. Man ska stödja utvecklingen av barnets identitet och självkänsla.
Kulturell mångfald och språkmedvetenhet Varför? Småbarnspedagogiken är en del av ett kulturellt föränderligt och pluralistiskt samhälle. Rätt till det egna språket, den egna kulturen, religionen och åskådningen. Man ska värdesätta och ta till vara landets kulturarv och nationalspråk. Hur? Att söka information och vara intresserade. Förmåga att förstå och se företeelser ur olika perspektiv och sätta sig in i andra människors situation. Man är medveten om att språken är närvarande hela tiden och överallt. Man förstår språkets centrala betydelse för barnens utveckling och lärande. Synliggöra flerspråkigheten. Personalen ska vara medvetna om att de är språkliga modeller för barnen. Man ska fästa uppmärksamhet vid sitt eget språkbruk. Man ska uppmuntra barnen att använda språk på ett mångsidigt sätt. Barnen ska ges tid och möjligheter att uttrycka sig i språkligt varierande situationer.
Välbefinnande, trygghet och en hållbar livsstil Varför? Barnen tillägnar sig en hälsosam, trygg och fysiskt aktiv livsstil. Man lär sig principer i anknytning till hållbar utveckling, bl.a. gemensam användning av redskap och lokaler, måttlighet, sparsamhet samt att reparera och återvinna saker. Hur? Man ska röra på sig både inomhus och utomhus på många olika sätt. Man ska främja barnens välbefinnande bl.a. med en flexibel dagsstruktur. Möjlighet att arbeta i en stressfri miljö som främjar koncentration. Man ska värna om hela gemenskapens fysiska, psykiska och sociala trygghet. Man ska känna igen mobbning, ingripa vid mobbning och förebygga mobbning och olyckshändelser. Ett fungerande och ansvarsfullt ledarskap samt att personalen behärskar säkerhetsaspekterna. Vikten av en ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar livsstil ska beaktas.
Diskutera parvis eller i grupp: Beskriv verksamhetskulturen där du jobbar t.ex. med fem ord. Vad är redan bra, vad fungerar? Vad måste vi ännu jobba mera på? Vad måste vi bli av med? Hur få alla att förbinda sig till de gemensamma målen, hur synliggöra verksamhetens mål i det dagliga arbetet?
Lärmiljöer inom småbarnspedagogiken Lärmiljöerna ska vara utvecklande, främja lärande och vara hälsosamma och trygga. Lärmiljöerna ska erbjuda barnen olika möjligheter till meningsfull sysselsättning mångsidiga och fartfyllda aktiviteter lekar och spel men också till vila och lugn och ro Barnen ska få utforska världen med alla sina sinnen och med hela kroppen Digitala verktyg ska användas på ett ändamålsenligt sätt Lärmiljöerna ska planeras och utformas tillsammans med barnen. Lekparker
Diskutera parvis eller i grupp: Fundera på era lärmiljöer. På vilket sätt främjar lärmiljöerna lärande? Stödjer lärmiljöerna barnens naturliga nyfikenhet och vilja att lära? Lockar de till fysisk aktivitet? Är leksakerna och redskapen tillgängliga för barnen?
Med lärmiljöerna främjas bland annat: Språkutvecklingen Språkmedvetenheten Likabehandling och jämställdhet Delaktighet, gemenskap och att göra tillsammans Kulturell mångfald Lek, fysisk aktivitet, att utforska, uttrycka och uppleva konst, naturupplevelser En trygg miljö främjar lärande.
Samarbete inom småbarnspedagogiken Genom samarbete ska man stödja den småbarnspedagogiska verksamheten så att varje barn får ta del av fostran, undervisning och vård enligt sin egen utveckling och sina egna behov. Anordnarna av småbarnspedagogik bär ansvaret för att samarbetet är systematiskt och för att samarbetet vid behov är mångprofessionellt.
Samarbete med vårdnadshavarna Målet med samarbetet är att vårdnadshavarna och personalen ska förbinda sig till att tillsammans främja att barnen växer, utvecklas och lär sig på ett sunt och tryggt sätt. Samarbetet ska bygga på förtroende, jämlik kommunikation och ömsesidig respekt. Särskilt viktigt vid övergångarna, då barnets plan görs upp och då barnet behöver stöd för sin utveckling och sitt lärande. Av personalen förutsätts initiativtagande och aktivitet. Familjernas mångfald, barnens individuella behov samt frågor som gäller vårdnad och föräldraskap ska beaktas. Personalen och vårdnadshavarna utbyter information om barnens dagliga upplevelser. Det är viktigt med uppmuntrande meddelanden som beskriver barnets utveckling och lärande i positiva ordalag. Barnens vårdnadshavare ska ges möjligheter att delta i planeringen och utvecklingen av målen för den småbarnspedagogiska verksamheten och det fostrande arbetet tillsammans med personalen och barnen.
Mångprofessionellt samarbete Syftet med det mångprofessionella samarbetet är att försäkra sig om att den småbarnspedagogiska verksamheten motsvarar barnens behov. I enlighet med lagen om småbarnspedagogik Samarbete med rådgivningspersonalen, barnskyddet samt med andra aktörer inom hälsovården och socialvården. Omfattande hälsoundersökning Med samarbetspartner menas alla de regionala och lokala aktörer som det är naturligt att samarbeta med inom småbarnspedagogiken. Samarbetet mellan kommunens småbarnspedagogiska verksamhet och de privata serviceproducenterna som erbjuder småbarnspedagogisk verksamhet inom kommunen är centralt.
Preciseringar gällande språk och kultur Lag om småbarnspedagogik 2 a 6) erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter till småbarnspedagogik, främja jämställdhet mellan könen samt ge färdigheter att förstå och respektera den allmänna kulturtraditionen samt vars och ens språkliga, kulturella, religiösa och livsåskådningsmässiga bakgrund De språkliga och kulturella aspekterna ska beaktas för varje barn som deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten.
Pedagogiskt inriktad helhet för fostran, undervisning och vård Alla mål och all verksamhet inom småbarnspedagogiken ska kunna motiveras pedagogiskt. Förutsätter pedagogisk sakkunskap och en gemensam syn på hur barns lärande och välbefinnande kan främjas på bästa sätt. Fostran, undervisning och vård betonas på olika sätt i verksamheten för barn i olika åldrar och i de olika verksamhetsformerna.
Mångsidig kompetens inom småbarnspedagogiken Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter på det sätt som situationen kräver. Förmåga att delta och påverka Multi- litteracitet och digital kompetens Vardags- kompetens Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens
Förmåga att tänka och lära sig Småbarnspedagogiken har som uppdrag att stödja barnens förmåga att tänka och lära sig. VARFÖR? skapar förutsättningar för utvecklingen av andra kompetenser och livslångt lärande kreativt och kritiskt tänkande är en förutsättning för att söka och strukturera information och skapa ny kunskap VAD? förmåga att strukturera, benämna och beskriva omgivningen och dess fenomen uppmuntras att ställa frågor och ifrågasätta förmåga att använda sin fantasi och sin kreativitet för att hitta lösningar i olika situationer. uppmuntras att vara ihärdiga HUR? det ska finnas utrymme för att förundras och göra upptäckter samt känna glädje i lärandet ge mångsidiga och meningsfulla upplevelser, möjligheter till lek och fysisk aktivitet glädja sig över framgångar tillsammans och barnen lär sig att uppmuntra varandra barnen ska handledas att vara uppmärksamma också under längre tider förmågan att tänka och lära sig görs synlig med hjälp av pedagogisk dokumentation
Kulturell och kommunikativ kompetens Småbarnspedagogiken har som uppdrag att främja barnens kulturella och kommunikativa kompetens. VARFÖR? barnen växer i en värld som kännetecknas av kulturell, språklig och åskådningsmässig mångfald de sociala färdigheterna, kommunikationsfärdigheterna och den kulturella kompetensen får ökad betydelse VAD? förmåga att lyssna, identifiera och förstå olika synsätt samt förmåga att reflektera över sina egna värderingar och attityder att kunna kommunicera och uttrycka sig i olika situationer förstå och uppskatta sin egen och andras kulturella och åskådningsmässiga bakgrund HUR? bekanta sig med andra människor, språk och kulturer öva att sätta sig in i andras situationer, lära sig att granska företeelser ur olika perspektiv samt att lösa konfliktsituationer till exempel lekar, måltider och fester ger goda möjligheter att dela erfarenheter om olika traditioner och vanor personalen fungerar som modell när det gäller kommunikation
Vardagskompetens Småbarnspedagogiken har som uppdrag att stärka färdigheter som hör samman med barnens välbefinnande, säkerhet och trygghet samt att handleda dem att göra val som överensstämmer med en hållbar livsstil. VARFÖR? alla behöver kunna ta hand om sig själva, värna om sin hälsa och trygghet VAD? stödjas att gradvis bli mera självständiga få hjälp i att uttrycka och reglera sina känslor lära sig en ansvarsfull livsstil och att ta hand om sig själv och andra HUR? barnen ska få hjälp och de ska uppmuntras att be om hjälp vid behov barnen ska få träna olika färdigheter, till exempel att klä på sig och äta barnen ska vägledas att handla ansvarsfullt och tryggt i olika miljöer personalen ska tillsammans med barnen diskutera frågor som främjar deras välbefinnande, barnen ska få hjälp i att uttrycka och reglera sina känslor barnen får lära sig att upptäcka, förstå och sätta ord på känslor barnen ska också få handledning i att respektera sin egen och andras kroppsliga integritet
Multilitteracitet och digital kompetens Småbarnspedagogiken har som uppdrag att stödja barnens multilitteracitet och digitala kompetens. VARFÖR? central betydelse i barnens och familjernas vardag, för kommunikation mellan människor och för delaktighet i samhället multilitteracitet och digital kompetens främjar en jämlik fostran och utbildning
Multilitteracitet VAD? med multilitteracitet avses förmåga att tolka och producera olika slag av meddelanden, bygger på det vidgade textbegreppet omfattar olika färdigheter, till exempel bildkunskap, numerisk läskunnighet, mediekunskap och grundläggande läsfärdighet nära kopplat till förmågan att tänka och lära sig HUR? namnge olika företeelser och föremål tillsammans med barnen Barnen ska uppmuntras att undersöka, använda och producera meddelanden i olika miljöer Barnen behöver en vuxen förebild, en rik textmiljö, kultur producerad av barn och kulturella tjänster avsedda för barn
Digital kompetens VAD? förstå möjligheterna med informations- och kommunikationstekniken och använda IKT i vardagslivet förmåga att med hjälp av digitala verktyg producera innehåll självständigt eller tillsammans med andra barn HUR? bekanta sig med olika digitala verktyg, applikationer och spel digital dokumentation användas i samband med att barnen leker, undersöker, rör på sig samt upplever och producerar konst barnen ska handledas att använda digitala verktyg på ett mångsidigt och tryggt sätt
Förmåga att delta och påverka Småbarnspedagogiken har som uppdrag att stödja barnens växande förmåga att delta och påverka samt att uppmuntra barnen att ta egna initiativ. VARFÖR? lägger grunden för en demokratisk och hållbar framtid det förutsätter att individen har förmåga och vilja att delta i den gemensamma verksamheten och litar på sina möjligheter att påverka VAD? rätt att bli hörda och att vara delaktiga i frågor som påverkar deras liv att bemöta barnen med respekt, ta hänsyn till deras tankar och bemöta deras initiativ barnens uppfattning om sig själva utvecklas, deras självförtroende ökar och deras sociala färdigheter utvecklas att förstå betydelsen av gemensamma regler, överenskommelser och tillit HUR? personalen ska se till att varje barn har möjlighet att delta och påverka barnen ska planera, genomföra och utvärdera verksamheten tillsammans med personalen
Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation är en central arbetsmetod för att planera, genomföra, utvärdera och utveckla den småbarnspedagogiska verksamheten. Det är en kontinuerlig process där observationer, dokument och en gemensam tolkning av dessa skapar förståelse för den pedagogiska verksamheten. Det är inte ett slutresultat utan ett sätt att arbeta tillsammans med barnen. Den pedagogiska dokumentationen möjliggör att barnen och vårdnadshavarna kan delta i utvärderingen, planeringen och utvecklingen av verksamheten.
Pedagogisk dokumentation Barnets plan för småbarnspedagogik är en del av den pedagogiska dokumentationsprocessen Den information och förståelse som dokumentationen bidrar till ska användas till exempel för att arbetssätten, lärmiljöerna, verksamhetens mål, metoderna och innehållet kontinuerligt ska kunna anpassas enligt barnens intressen och behov.
Mångsidiga arbetssätt Barnens ålder, behov, förutsättningar och intressen ska styra valet av arbetssätt. Barnen är med och planerar och väljer arbetssätt. Barnen ges möjlighet att pröva och använda olika arbetssätt både i mindre och större grupper och självständigt. Barnen ska uppmuntras att fråga och fundera samt att dra slutsatser och lösa problem tillsammans. Aktiverande arbetssätt som främjar kreativitet är bl.a. spontan och ledd lek att utforska olika saker fysisk aktivitet att uppleva och uttrycka konst.
Leken som grund för utveckling, lärande och välbefinnande För barnet är det leken i sig som är viktig; GLÄDJE, VÄLBEHAG, GEMENSKAP Leken är barnens sätt att strukturera och utforska världen omkring sig och skapar mening utifrån sina erfarenheter. Barnet lär sig genom lek, även om barnet självt inte upplever leken som ett verktyg för lärande, utan ett sätt att vara och leva samt gestalta världen. I leken är barnen aktiva aktörer barnet kan påverka lekens gång. Personalen har en viktig roll i att handleda leken.
Att fundera på: Hur syns leken i planen? Värdegrunden Hur syns det att barnet har rätt att leka och glädjas över att lära sig? Lekens egenvärde för barnet? Verksamhetskulturen Hur uppskattas leken i arbetsgemenskapen? Avbryter man leken då man ska göra någonting viktigare? Får man störa ett barn eller en vuxen som leker? Lärmiljöerna Att utveckla lekmiljön tillsammans med barnen. Får lekarna sprida sig till andra utrymmen? Leken som arbetssätt Vad betyder det för barn under 3 år? Vad är helhetsskapande undervisning som förenar drama, rörelse, sagor, lekvärldar, projekt Genussensitivt förhållningssätt och kulturell mångfald Hur beaktas detta i t.ex. lärmiljöerna eller då man besvarar barnens initiativ till lek? Personalens roll Hur tryggar man förutsättningarna för lek? Hur handleder man leken på ett målinriktat sätt?
Lärområden Lärområdena beskriver den pedagogiska verksamhetens centrala mål och innehåll. Lärområdena styr hur personalen tillsammans med barnen ska planera och genomföra en mångsidig och helhetsskapande pedagogisk verksamhet. Barnen har rätt att få mångsidiga upplevelser inom de olika lärområdena. Lärområdena ska inte genomföras som separata helheter, utan deras teman ska kombineras och anpassas utgående från barnens intressen och kompetens. En helhetsskapande pedagogisk verksamhet gör det möjligt att granska och undersöka olika företeelser och fenomen i ett brett perspektiv. Den centrala utgångspunkten för verksamheten är barnens frågor och intressen. Personalen ska se till att den pedagogiska verksamheten främjar utvecklingen och lärandet hos barn i olika åldrar.
Ett samhälle i förändring Mångsidig kompetens Kunskaps- och färdighetsområden Helhetsskapande pedagogisk verksamhet Helhetsskapande undervisning Undervisning enligt läroämne Barnens intressen och behov Barnens intressen och behov LÄROÄMNE LÄROÄMNEN LÄROÄMNE MÅNGVETENSKAPLIGA LÄROMRÅDEN Lärområden Gemensamma mål FÖRSKOLEUNDERVISNING S M Å B A R N S P E D A G O G I K GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING BARNETS VÄXANDE OCH LÄRANDE UTVECKLING FOSTRAN LÄRANDE - VÄLBEFINNANDE
Stöd för barnets utveckling och lärande Utgångspunkten är att barnet ska få det stöd som han eller hon behöver. Småbarnspedagogiken stödjer barnets utveckling och lärande. Samarbetet med vårdnadshavarna och mångprofessionellt samarbete är viktigt Stödet antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik
Stöd för utveckling och lärande de centrala principerna Stödet ska ordnas utgående från barnets styrkor och behov av stöd för utveckling och lärande. Omfatta såväl lösningar som möter barnens individuella behov som lösningar som berör hela gruppen och lärmiljöerna: 1. Pedagogiska 2. Strukturella 3. Arrangemang som stödjer välbefinnandet Stödet ska i första hand ges genom olika flexibla arrangemang i barnets egen daghems- eller familjedagvårdsgrupp.
Barnets plan för småbarnspedagogik i samband med stöd Då barnet beskrivs är det viktigt att beskriva barnets situation från många olika perspektiv Stödarrangemang i olika situationer 1. Lärmiljöer (ute, inne, i salen ) 2. Vardagliga situationer (måltider, övergångar, vila, utomhusvistelse ) 3. Gruppsituationer (smågrupper, hela gruppen, självständigt arbete ) 4. Andra faktorer som påverkar barnets verksamhet (trötthet, humör ) Pedagogiska stödåtgärder ska antecknas i planen
Barnets plan för småbarnspedagogik i samband med stöd Planeringen av stöd ska basera sig på barnets styrkor och intressen, som ska beskrivas i planen Stödets inverkan ska utvärderas regelbundet och planen ska ändras vid behov. Hur målen för verksamheten har uppnåtts ska antecknas i planen och målen ska ändras så att de motsvarar det nya behovet.