Rapport 2013:6. Här bor de ensamkommande barnen



Relevanta dokument
Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län

Överenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Helår 2017 Inledning

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal Inledning

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016

Kommittédirektiv. Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Dir. 2011:9. Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011

Överenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. 1 av 14 stadsdelar i Stockholm. Närförort Segregerad Drygt invånare

för Ensamkommande barn

VALLENTUNA KOMMUN. 5 20s. Överenskommelse om boendeplatser för ensamkommande. Ärendebeskrivning. Beslutsunderlag. Beslut. Yrkanden.

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Mottagande av flyktingar i Tyresö

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Stockholmsregionen växer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

INNEHÅLL. UTKAST (Version 3) 2

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

Hur kunde det bli så här?

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Nya överenskommelser om mottagning av ensamkommande barn och nyanlända

Information om ensamkommande barn

Uppehållstillstånd 2014

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Resvanor i Stockholms län 2015

Överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om mottagande av nyanlända och ensamkommande asylsökande barn 2015

Om ensamkommande barn

Resvanor i Stockholms län 2015

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 2 november 2017

Februari Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Information om ensamkommande barn

Utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Sammanfattande slutsatser

Det ensamkommande barnet -vems ansvar är det?

Ensamkommande barn och ungdomar

Bostadsmarknadsenkäten Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Information om ensamkommande barn

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande barn som försvinner

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Beredskap för mottagande av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar lägesrapport.

Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten

Informations- och prognosbrev

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Shirin Pettersson Henare. Tel: Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

ABCDE. Mottagande av barn från annat land Remiss. stadsdelsförvaltning I NDIVID OCH FAMILJ. Till Farsta stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

April Information om ensamkommande barn

Familjevård i utveckling? Uppdaterad

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Om ensamkommande barn

Mars Stockholm 26 september 2016

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen

Företagsklimatet i Nacka kommun 2018

1. Socialtjänstnämnden ger förvaltningen uppdraget att organisera boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar.

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018

Socialtjänst och socialförsäkringar

Bostadsbyggnadsplaner

Barnombudsmannens analys... 19

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?

Bilaga 1. Redogörelse

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Befolkningen i Stockholms län 2015

Handikapp och habilitering

Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Mars Mottagande av asylsökande

Handlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Bostadsbyggnadsplaner

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006

Transkript:

Rapport 03:6 Här bor de ensamkommande barnen En kartläggning i Stockholms län 0

Rapport 03:6 Här bor de ensamkommande barnen En kartläggning i Stockholms län 0

Författare: Siri Andersson Utgivningsår: 03 ISBN: 978-9-78-540-7 Mer information kan du få av avdelningen för tillväxt, Länsstyrelsen i Stockholms län, tfn 08-785 40 00, tillvaxt.stockholm@lansstyrelsen.se Du hittar rapporten på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/stockholm

Förord Länsstyrelsen i Stockholms län tog tillsammans med Kommunförbundet i Stockholms län 00 ett initiativ för att kraftigt öka länets förmåga att ta emot ensamkommande asylsökande barn. Den avsiktsförklaring som följde innebar inte bara ett kraftigt ökat antal platser utan också att ett kvalitetsinriktat samarbete mellan kommunerna och Länsstyrelsen tog fart. Ett mottagande av flyktingbarn kräver ju mer än bara en sängplats vid ett hem för vård och boende. Det krävs ett systematiskt arbete med att identifiera var verksamheten kan bli bättre likväl som var den fungerar bra och hur vi sprider dessa goda exempel. Kommunerna i Stockholms län har utvecklat ett väl fungerat samarbete inom flyktingmottagandet och samtliga kommuner har ett mottagande av ensamkommande barn. Kommunerna i länet står nu inför ytterligare en ökning av antalet platser. Som ett led i det arbetet har Länsstyrelsen låtit genomföra en kartläggning av hur många ensamkommande barn det finns i länet och hur de bor. Vår förhoppning är att kartläggningen ska kunna ligga till grund för en bättre överblick och ge större möjligheter till prioritering av de insatser som genomförs. Människors öden, i synnerhet barns, avgörs inte av statistiska bilder eller av rapporter. Avsikten med rapporten är att skapa bättre bild av hur många ensamkommande barn som bor i Stockholms län och om det finns skillnader mellan åldrar eller kön som behöver uppmärksammas. Stockholm maj 03 Christian Foster Enhetschef Enheten för arbetsmarknads- och rättighetsfrågor

Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Ett behov av en regional överblick... 8 Sveriges mottagande av ensamkommande barn just nu... 9 Ensamkommande barn vilka är de?... 0 Vem bär ansvaret?... Att skapa en regional ögonblicksbild... 4 En regional överblick av ensamkommande barn i Stockholms län 0... 6 Ensamkommande barn som blivit kommunanvisade... 9 Ensamkommande barn som inte blivit kommunanvisade... 4 Förslag på utvecklingsområden... 7 Mellankommunala placeringar... 7 Tillgång till boendeformer... 7 Bristen på översikt... 8 Läs mer... 9 Referenser... 9

Sammanfattning Syftet med kartläggningen var att ta reda på hur många ensamkommande barn kommunerna i Stockholms län ansvarar för samt hur dessa ensamkommande barn bor. Rapporten bygger på en digital enkätundersökning med uppgifter från socialtjänsten i kommunerna och Stockholms Stads stadsdelar. Den vanligaste boendeformen för flesta ensamkommande pojkarna (5 %) bor i hem för vård och boende (HVB) och de flesta flickorna (47 %) bor i familjehem. En stor del av de ensamkommande barnen inte bor i den kommun som har utredningsansvar för barnet, utan är placerad i en annan kommun i landet eller länet. Flickor och pojkar är placerade utom kommunen med utredningsansvar i princip samma utsträckning. Kartläggningen visar att 40 procent av kommunerna inte vet huruvida en annan kommun placerar ensamkommande barn i boendeformer i deras egen kommun, men att alla kommuner (i länet) utom Upplands-Bro placerar minst ett ensamkommande barn i en annan kommun än den egna. I rapporten föreslås tre utvecklingsområden för länsstyrelsens vidare prioriteringar av insatser för ensamkommande barn i länet. Det första utvecklingsområdet är de mellankommunala placeringarna som är vanligt förkommande i länet. Det bör undersökas huruvida mellankommunala placeringar medför konsekvenser för det enskilda barnet. Det andra föreslagna utvecklingsområdet är ensamkommande barns rätt till den boendeform som är bäst lämpad för det enskilda barnet. Kartläggningen indikerar att flickor och pojkar inte har likvärdig tillgång till samma boendeformer. Bristen på överblick är det tredje området att undersöka vidare. Det framkom i kartläggningen att det finns svårigheter för kommunerna och stadsdelarna att ta fram information om de ensamkommande barnens boendeformer vilket i sin tur försvårar det regionala utvecklingsarbetet för kvalitet i mottagandet av ensamkommande barn. 7

Inledning I alla stora flyktinggrupper förekommer barn som söker asyl utan någon medföljande vårdnadshavare. De kallas ensamkommande barn. Idag är Sverige ett av de länder som flest ensamma och skyddsbehövande barn söker sig till för att ansöka om asyl. Detta är inte på något vis ett nytt fenomen för landet som har en lång historia av att ta emot ensamkommande barn. Det kanske mest kända exemplet är de så kallade finska krigsbarnen. Under åren 939 945 tog Sverige emot cirka 70 000 ensamkommande barn från Finland (Hessle 009). Dessa barn blev skickade till Sverige av olika anledningar och blev till största del placerade i familjehem. Det civila samhället blev en viktig kraft under dessa år och många ideella organisationer startades i syfte att ta emot och arbeta för dessa barn (Korppi- Tommola 008). Länsstyrelsen har sedan den januari 0 ansvar att förhandla med kommuner, kommunalförbund och andra berörda parter om att ta emot ensamkommande barn. I Länsstyrelsens uppdrag ingår att arbeta för en god beredskap och kapacitet att ta emot dels ensamkommande barn, dels de ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd. FN:s barnkonvention är utgångspunkt för Länsstyrelsens arbete med ensamkommande barn och bör prägla såväl planering och utförande av verksamhet som beslutsfattande. I den nationella strategin för förverkligandet av barnkonventionen i Sverige (Prop. 997/98:8) deklareras att barnkonsekvensanalyser ska göras vid samtliga statliga beslut som berör barn. Länsstyrelsens tillämpande av ett perspektiv som sätter barnets bästa i fokus bidrar till att kommunernas mottagande av ensamkommande asylsökande barn präglas av kvalitet, långsiktighet och hållbarhet. Ett behov av en regional överblick I dagsläget finns det mycket information att tillgå om ensamkommande barn som befinner sig i själv asylprocessen, däremot saknas det en övergripande regional bild av de ensamkommande barnen som fått uppehållstillstånd i Stockholm län. För att utveckla och ytterligare höja kvaliteten i arbetet behöver Länsstyrelsen en överblick av hur många ensamkommande barn som länets 6 kommuner ansvarar för samt hur barnens boendesituation är ordnad. Därför är syftet för denna rapport att kartlägga antalet ensamkommande asylsökande barn som länets samtliga kommuner har ansvar för vid det specifika mätdatumet 30 september 0. Resultatet av denna kartläggning ska sedan användas som underlag för Länsstyrelsens vidare prioriteringar av insatser för utvecklandet av länets mottagande av ensamkommande asylsökande barn. 8

Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) genomförde en liknande kartläggning under år 0. Den här undersökningen bygger i viss mån vidare på det arbetet. Medan KSL:s undersökning fokuserade på rutiner och ansvarsfördelning inom kommunerna är denna kartläggning av mer kvantitativ karaktär. Enligt FN:s barnkonvention har alla barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Det gäller inte bara barnets fysiska hälsa, utan också den andliga moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Barnet har rätt till egna åsikter och att få dem beaktade i alla frågor som rör henne eller honom. Sveriges mottagande av ensamkommande barn just nu Sverige är sedan år 008 ett av de sju europeiska länder som flest ensamkommande asylsökande barn flyr till. De senaste tre åren har Sverige tagit emot flest ensamkommande asylsökande barn i Europa. Migrationsverket har under 0, till och med den sista oktober, tagit emot 96 ansökningar om asyl från ensamkommande barn, varav 445 från flickor (5 procent). Den november var det 080 asylsökande ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Av dessa barn är: 657 inte anvisade och befinner sig i ankomstkommun 97 anvisade till kommuner med överenskommelse om mottagande 45 anvisade till kommuner där släktingar eller nära anhöriga vistas Enligt Migrationsverkets prognoser kommer antalet asylsökande ensamkommande barn att öka året ut och troligen kommer 3 800 ensamkommande barn att ha ansökt om asyl i Sverige under år 0. Migrationsverkets långsiktiga bedömningar tyder på att antalet ensamkommande barn kommer att öka till ungefär 4 000 barn per år de kommande fem åren. Källa: Migrationsverkets nyhetsbrev Aktuellt om ensamkommande barn november 0 9

Ensamkommande barn vilka är de? Ensamkommande barn är en person som är under 8 år och som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare ( Lag (994: 37) om mottagande av asylsökande med flera). De ensamkommande barn som söker asyl i Sverige är en heterogen grupp av människor och bör behandlas utifrån sina egna förutsättningar och behov. De vanligaste ursprungsländerna för de ensamkommande barn som söker asyl i Sverige är Afghanistan, Somalia, Eritrea och Irak. De ensamkommande barnen reser till Sverige på olika sätt, ofta är resan lång och förenad med stora risker (Hessle 009). Orsakerna till barnens flykt är givetvis unika för varje barn. Forskning visar dock att våld, förföljelse och krigssituationer är de vanligaste orsakerna för att barn flyr sitt hemland (Hessle 009). Många ensamkommande barn har varit med om mycket svåra och traumatiserande upplevelser och lider av posttraumatisk stress. Det är därför viktigt att barnen snabbt får den vård och det professionella stöd barnet har rätt till. Forskning menar på att risken för trauma för barn på flykt inte tar slut då barnet når asyllandet eller beviljas uppehållstillstånd utan fortsätter efter det att barnet nått asyllandet (Fazel & Stein: 00). För att minska riskerna för ytterligare traumatiserande i asyllandet är det viktigt att barnet får tillgång till en trygg miljö redan som asylsökande. Det är exempelvis viktigt att sträva efter att minimera antalet uppbrott i asyllandet. Skolan kan spela en viktig roll i de ensamkommande asylsökande barnens liv. I skolan finns det både trygga vuxna och jämnåriga barn som ger trygghet och stimulans. Även gode män och boendepersonal eller familjehem är givetvis viktiga komponenter för barnets välmående. Att söka asyl Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention i vilken det deklareras att en flykting är den person som som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet (UNHCR). Alla har rätt att söka asyl och därmed uppehållstillstånd. Det finns olika kategorier uppehållstillstånd, tillfälligt eller permanent. Permanent uppehållstillstånd (PUT) innebär att du har rätt att bo, arbeta och leva på samma villkor som alla andra som är bosatta i Sverige (MIV ). 0

Med PUT kan du ansöka om ett svenskt pass som gör det möjligt att fritt röra sig i och ut ur landet och i världen. Tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) innebär att du får bo, studera och arbeta i Sverige under en begränsad tidsperiod. Alla ensamkommande barn som söker asyl i Sverige får inte uppehållstillstånd. En anledning kan vara att angivna skäl inte anses som giltiga asylskäl, en annan att den så kallade Dublin-förordningen ska tillämpas. Dublin-förordningen innebär att asylprövning ska ske i det första EU-landet där individen givit sig tillkänna, ansökt om asyl eller blivit upptäckt som irreguljär migrant. Förordningen tillämpas på både barn och vuxna flyktingar i samtliga av EU:s medlemsstater och i Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. De barn som givit sig tillkänna i exempelvis Italien men sedan av någon anledning tagit sig vidare till Sverige för att ansöka om asyl ska därför återföras dit. De barn som omfattas av denna förordning har rätt till en anvisning och allt vad det innebär. Det gör att dessa barn finns i statistiken i denna undersökning. De ensamkommande asylsökande barn som inte beviljas uppehållstillstånd på grund av att deras skäl för ansökt skydd inte anses tillräckliga ska återvända till sitt ursprungsland. Återvändandet ska ske under ordnade former och svenska myndigheter organiserar så att barnet blir mottaget av familj eller släkt samt att en vuxen person följer med på resan tillbaka. Barns rättigheter Alla barn bosatta i Sverige har samma rätt till hälso-, tand- och sjukvård. Sedan 008 är ensamkommande barns rätt till vård särskilt reglerad i lag (5-6 lagen 008:344 om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.). Flertalet av de ensamkommande barnen har behov av något slags vård vid ankomsten till Sverige. Det är den gode mannens ansvar att se till att barnets vårdbehov tillgodoses och det är den som sörjer för den dagliga omsorgen som har i uppdrag att följa med barnet vid vårdinsatser (von Scheele & Strandberg 00). Alla barn som är bosatta i Sverige har rätt till skolgång, men de som är asylsökande eller lever som papperslösa omfattas inte av skolplikten. Det barn som påbörjat skolgång i Sverige innan arton års ålder har rätt till gymnasieutbildning. Ensamkommande asylsökande barn har rätt till en god man enligt lagen om god man för ensamkommande barn (005:49). Det gäller även det barn som vid ankomsten till Sverige har en medföljande förälder eller vårdnadshavare men som av olika anledningar blir skild från denne innan uppehållstillstånd beviljats (Scheele & Strandberg 00). God man är en person, av kommunen tilldelad, som uppfyller föräldrabalkens allmänna krav. Rätten till en god man är viktig då denne företräder barnet i vårdnadshavarens ställe och fungerar som den samordnande kraften kring barnet i asylprocessen. Dock utan att förstås som en förälder, det är exempelvis inte den gode mannen som står för den dagliga omsorgen utan det ansvaret ligger på

socialtjänsten. Den gode mannens uppgift är bland annat att biträda barnet vid utredningar hos myndigheter så som Migrationsverket, besluta om skolgång, boende och vård samt ansöka om uppehållstillstånd i barnets ställe. Att bistå som vårdnadshavare innebär också ansvar att förvalta barnets ekonomi och söka ersättningar. God manskapet gäller fram tills att barnet blir myndigt. Vem bär ansvaret? Sedan en lagändring 006 är det den kommun där barnet först ger sig tillkänna som har ansvar för barnet den första tiden. Idag finns det nio kommuner där Migrationsverket har kontor att söka asyl vid, dessa kommuner kallas i dessa sammanhang för ankomstkommuner. Efter att barnet givit sig tillkänna och socialtjänsten i ankomstkommunen utrett barnets individuella behov samt tilldelat denne en god man, är det Migrationsverkets ansvar att anvisa denne till en kommun som tecknat en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande asylsökande barn. I första hand undersöker Migrationsverket eventuella anknytningar till någon anhörig eller släkting i Sverige. Finns en sådan person anvisas barnet till den kommun där den anhörige bor. I annat fall anvisar Migrationsverket barn från en ankomstkommun till en anvisningskommun, enligt 3 i Lagen (994:37) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Processen från att ett ensamkommande barn ger sig tillkänna till att myndighetsbeslut fattas.

Migrationsverket Migrationsverket ansvarar kortfattat för att ta emot och pröva ansökan om asyl. I asylprocessen ingår bland annat att göra efterforskningar av familjemedlemmar, eventuella åldersbedömningar samt handlägga ärenden om ekonomiskt bistånd till de ensamkommande barnen. Migrationsverket är den aktör som ansvarar för att teckna överenskommelser med kommuner om mottagande av asylsökande barn och barn med PUT. Det är dock länsstyrelsen i varje län som förhandlar med kommunerna å migrationsverkets vägnar. Migrationsverket ansvarar också för att göra prognoser över antalet ensamkommande barn som förväntas söka asyl i Sverige. Dessa prognoser används i planeringsarbetet i kommunerna. Länsstyrelserna Från och med den januari 0 har länsstyrelserna i uppdrag att förhandla lokalt och regionalt med kommuner, kommunalförbund och andra berörda aktörer om att ta emot ensamkommande asylsökande barn. Det innebär att länsstyrelsen ansvarar för nyförhandlingar och omförhandlingar med kommuner om mottagandet av ensamkommande barn. Vidare består länsstyrelsernas ansvar av att samordna statens insatser och skapa samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra organisationer som verkar kring de ensamkommande barnen. Länsstyrelsens uppdrag består alltså i att verka för kapacitet och beredskap i kommunerna. Kommunerna En överenskommelse innebär att kommunen åtar sig att tillhandahålla ett organiserat mottagande och boende för anvisade barn. Kommunen tecknar överenskommelser om ett mottagande. Kommunerna har ansvar för att ta emot ensamkommande barn enligt de principer som återges i överenskommelsen. Kommunen har rätt till ersättning från Migrationsverket för sitt mottagande av ensamkommande barn. Kommunens ersättning baseras på överenskommelser och utgörs av två delar: den övergripande överenskommelsen om mottagande av asylsökande ensamkommande barn och överenskommelsen om antalet platser. 3

Att skapa en regional ögonblicksbild Syftet med kartläggningen är att skapa en ögonblicksbild av antalet ensamkommande asylsökande barn som kommunerna i Stockholms län ansvarar för samt en sammanställning av dessa ensamkommande asylsökande barn utifrån kön, ålder, boendeform och geografisk placering. Det har gjorts genom en digital enkätundersökning som efterfrågar det totala antalet ensamkommande barn varje enskild kommun ansvarar för samt deras boendeform. Enkäten gick ut till länets samtliga 6 kommuner och adresserades direkt till den som är ansvarig för frågor rörande ensamkommande barn i kommunen. På grund av att Stockholms stad inte har någon central statistik på området gick enkäten ut till den ansvariga vid varje enskild stadsdelsförvaltning. Kommunen består av 4 stadsdelar. I den här rapporten särskiljs de barn som har fått en anvisning och de barn som befinner sig i så kallad transit, i väntan på en kommunanvisning. Även om ett barn inte blir anvisat till en kommun räknas denne efter en tid som anvisad i den kommun som uppehållstillstånd söks. Det betyder att ett barn som blir kvar i ankomstkommunen sedan blir anvisad dit trots att de inte har någon överenskommelse för detta. Det insamlade materialet har inte samkörts med något register eller annan statistik. Rapporten utgår helt och hållet ifrån de siffror som kommunerna angivit. I kontakten med vissa kommuner har det framkommit att metoderna för att ta fram den efterfrågade statistiken skiljer sig från kommun till kommun. Ankomstkommunerna verkar överlag ha haft svårare att bereda rätt sorts underlag till enkäten. Definition av ansvar Enligt Socialtjänstlagen ( kap ) har vistelsekommunen ansvar för att den enskilde individen får det stöd och den hjälp den behöver. Detta betyder att socialtjänsten i den kommun som det ensamkommande asylsökande barnet är bosatt i har det yttersta ansvaret för barnet. Boendeformer Nedan listade boendeformer är de som har använts i kartläggningen. Urvalet har gjorts med stöd i socialtjänstens termbank (källa). Hem för vård eller boende (HVB) Hem för vård eller boende är ett boende som drivs i antingen privat eller offentlig regi på ett yrkesmässigt vis. 4

Träningsboende Träningsboende är ett eget boende där stöd och vägledning från socialtjänsten finns att tillgå. Syftet är att individen ska slussas ut i eget boende utan stöd. Familjehem En familjehemsplacering innebär att barnet varaktigt bor och lever i ett, av socialtjänsten tillhandahållet, enskilt hem som bedrivs icke-yrkesmässigt (3 kap. socialtjänstförordningen (00:937)). Ett familjehem måste vara godkänt och bedömt som lämpligt för detta av socialnämnden, detta gäller även placering i ett släkthem (Fälldin & Strand 00). Även om familjehemmet har ansvar för den dagliga omvårdnaden av barnet är det den gode mannen som företräder barnet i vårdnadshavarens frånvaro. Jourhem Jourhem är en tillfällig form av familjehemsplacering som tillämpas vid, av socialtjänsten bedömt som, akuta behov. Precis som ett vanligt familjehem ska hemmet vara utrett och godkänt av sociala myndigheter (Fälldin & Strand 00). 5

En regional överblick av ensamkommande barn i Stockholms län 0 Totalt hade kommunerna i Stockholms län ansvar för 3 ensamkommande barn den 30 september 0. Stockholms stad är den kommun som har ansvar för flest ensamkommande barn i Stockholms län. Även Sigtuna och Solna har ett högt mottagande jämfört med resten av länet. Dessa tre kommuner är så kallade ankomstkommuner och Migrationsverket har utredningskontor belägna i både Sigtuna och Solna. Sigtuna är den kommun som har ansvar för flest ensamkommande barn beräknat per tusen invånare. Denna beräkning är gjord på det totala antalet ensamkommande barn i kommunen, alltså både barn med och utan anvisning. Sigtuna har ett jämförelsevis stort ankomstmottagande. Nykvarn som ansvarar för ett jämförelsevis litet antal ensamkommande barn, har enligt beräkningarna ett högt antal barn per tusen invånare. Botkyrka, Huddinge och Södertälje är kommuner som ansvarar för ett förhållandevis litet antal ensamkommande barn. Dessa kommuner har däremot ett stort mottagande av egenbosatta flyktingar. 6

Antalet ensamkommande barn per 000 invånare kommunerna ansvarade för 30 september 0 Källa: Länsstyrelsen Medianvärde länet 0,49 per 000 inv. Norrtälje Sigtuna Nykvarn Södertälje Upplands-Bro Ekerö Salem Järfälla Upplands Väsby Botkyrka Sundbyberg Sollentuna Nynäshamn Täby Stockholm Huddinge Vallentuna Vaxholm Danderyd Solna Lidingö Nacka Haninge Österåker Tyresö Värmdö Kommun Invånare Barn per 000 invånare Botkyrka 84 677 0,3 Danderyd 3 799 0,69 Ekerö 5 767 0,43 Haninge 78 36 0,50 Huddinge 99 049 0,6 Järfälla 67 30 0,53 Lidingö 44 08 0,48 Nacka 9 66 0,33 Norrtälje 56 45 0,34 Nykvarn 9 33 0,96 Nynäshamn 6 48 0,6 Salem 5 694 0,89 Sigtuna 4 39 3,63 Sollentuna 65 89 0,33 Solna 69 946,54 Stockholm 864 34 0,48 Sundbyberg 39 539 0,58 Södertälje 87 685 0,8 Tyresö 43 38 0,67 Täby 64 558 0,3 Upplands Väsby 3 984 0,50 Upplands-Bro 40 94 0,9 Vallentuna 30 75 0,59 Vaxholm 4 0,45 Värmdö 38 894 0,75 Österåker 39 79 0,35

Nykvarn Södertälje Ekerö Upplands-Bro Salem Upplands Väsby Botkyrka Nynäshamn Sollentuna Antal flickor Antal pojkar Huddinge Täby Danderyd Vallentuna Lidingö Österåker Vaxholm Norrtälje Antalet ensamkommande barn kommunerna ansvarade för 30 september 0 Källa: Länsstyrelsen Flickor Pojkar Stockholm Sigtuna Norrtälje Sigtuna Stockholm Vallentuna Nykvarn Södertälje Solna Solna Upplands-Bro Ekerö Salem Järfälla Järfälla Upplands Väsby Sundbyberg Sollentuna Sundbyberg Botkyrka Nynäshamn Täby Danderyd Solna Stockholm Huddinge Lidingö Vaxholm Nacka Nacka Haninge Haninge Österåker Tyresö Tyresö Värmdö Värmdö Kommun Antal flickor Antal pojkar Botkyrka 5 Danderyd 4 8 Ekerö 0 Haninge 6 3 Huddinge 4 Järfälla 9 7 Lidingö 9 Nacka 9 Norrtälje 9 0 Nykvarn 0 9 Nynäshamn 0 6 Salem 0 4 Sigtuna 3 37 Sollentuna 3 9 Solna 5 03 Stockholm 48 64 Sundbyberg Södertälje 4 Tyresö 4 5 Täby 3 7 Upplands Väsby 0 7 Upplands-Bro 9 Vallentuna 0 8 Vaxholm 0 5 Värmdö 0 9 Österåker 0 4 länet 4 89

Ålder och kön 000 900 800 Flickor Pojkar 89 700 600 587 500 400 300 00 00 0 40 69 5 33 47 65 3 0-6 år 7-5 år 6-8 år 9- år Totalt Figur 3. Det totala antalet ensamkommande flickor och pojkar redovisade per ålder. Som figuren visar finner vi flest barn, både flickor och pojkar, i åldersgruppen 6 8 år. Det finns skillnader mellan fördelningen av flickor och pojkar i åldersspannet. Jämfört med gruppen pojkar är det en större andel flickor i de längre åldrarna. Det är fyra gånger fler pojkar som är 6 8 år som i de andra åldersgrupperna för pojkar. Ensamkommande barn som blivit kommunanvisade Av de ensamkommande barn som blivit anvisade till någon av länets kommuner är cirka tre fjärdedelar pojkar, vilket stämmer överens med könsfördelning i den sammantagna gruppen ensamkommande barn i Sverige. De bakomliggande orsakerna till denna fördelning ligger inte inom ramarna för denna rapports syfte. 9

Andel flickor och pojkar Flickor Pojkar 4% 76% Figur 4. Andel flickor och pojkar av de ensamkommande barn som blivit anvisade till en kommun. Boendeform Det är socialtjänsten som bär ansvar för att utreda barnets förutsättningar och behov av stöd, och utifrån detta besluta om vilken boendeform som är bäst lämpad för det enskilda barnet. Undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkars boendeform. Nästan hälften av flickorna bor i familjehem vilken gör det till den vanligaste boendeformen, medan lite mer än hälften av pojkarna bor i HVB. Ungefär lika många flickor bor i boendeformen HVB ( procent) som i träningsboende (0 procent). Kommunerna och stadsdelarna har angivit att procent av flickorna bor i en annan boendeform, vilket består av bland annat korttidskontrakt, inneboende eller stödboende. Orsakerna till att flickor i större utsträckning än pojkar är boende i familjehem kan bero på flera saker. Dels finns det praxis som säger att en flicka inte bör bli placerad på ett gruppboende (HVB åsyftas i detta fall) med enbart pojkar, utan det ska finnas minst en annan flicka i boendet. I och med att det är färre ensamkommande flickor som söker asyl i Sverige är det många gruppboenden där det enbart bor pojkar och därför minskar antalet platser som är tillgängliga för ensamkommande flickor. Ålder är en av aspekterna socialtjänsten tar hänsyn till i beslutet om boendeform. Familjehem anses mer lämpligt för yngre barn. Snittåldern i gruppen ensamkommande flickor är lägre än snittet inom gruppen ensamkommande pojkar, något som kan tänkas påverka fördelningen av boendeformerna. 0

Flickors boende 0% % % HVB Familjehem Träningsboende 47% Annan boendeform Figur 5. Förekomst av boendeform bland ensamkommande flickor som blivit anvisade till en av länets kommuner. Pojkars boende 8% HVB 9% % 5% Familjehem Träningsboende Annan boendeform Figur 6. Förekomst av boendeform bland ensamkommande pojkar som blivit anvisade till en av länets kommuner.

Mellankommunala placeringar En ytterligare faktor som vi har undersökt är huruvida barnen är boende i den kommun de först blivit anvisade till. I praktiken kan barnet bli mottaget i ankomstkommun X, som utreder och beslutar om lämplig boendeform. Barnet blir sedan anvisad till kommun Y som ansvarar för att ordna ett boende baserat på socialtjänstens beslut. När barnet blivit anvisat är det kommun Y som har utredningsansvar för barnet. Det betyder dock inte att det ensamkommande barnet måste bo inom kommunens geografiska gränser. Kommun Y kan välja att placera barnet i en beslutad boendeform i en annan kommun om den exempelvis inte finns tillgänglig i den egna kommunen. Alla kommuner, förutom Upplands-Bro, har angivit att något av de ensamkommande barn de har utredningsansvar för bor i en annan kommun. 4 procent av de ensamkommande flickorna är placerade utanför kommunen som innehar utredningsansvar för barnet. Det är något fler pojkar (46 procent) som är placerade i en annan kommun än utredningsansvarig kommun. Syftet för denna rapport är inte att undersöka vilka konsekvenser dessa placeringar ger. För att ta reda på lite mer om hur mellankommunala placeringar går till undersökte enkäten kommunernas vetskap om huruvida andra kommuner placerar barn i deras kommun. Knappt hälften (40 procent) av kommunerna och stadsdelarna besvarade frågan med vet ej, något fler (44 procent) svarade ja. Det minst vanligt förekommande svaret var nej (6 procent). Kommunerna har inga skyldigheter att meddela en annan kommun vid en mellankommunal placering.

Flickors kommunplacering 4% 59% Placerad i utredningsansvarig kommun Placerad i annan kommun än utredningsansvarig Figur 7. Andel av det totala antalet flickor som blivit anvisade till en av länets kommuner som är placerade i en annan kommun än den som innehar utredningsansvar. Pojkars kommunplacering Placerad i utredningsansvarig kommun 46% 54% Placerad i annan kommun än utredningsansvarig kommun Figur 8. Andel av det totala antalet pojkar som blivit anvisade till en av länets kommuner som är placerade i en annan kommun än den som innehar utredningsansvar. 3

Placerar någon annan kommun ensamkommande barn i er kommun? 40% 44% JA NEJ VET EJ 6% Figur 9. Kommunernas svar på frågan om någon annan kommun placerar ensamkommande barn i boendeformer belägna inom deras egen kommun. Ensamkommande barn som inte blivit kommunanvisade Detta avsnitt presenterar de ensamkommande barn som den 30 september 0 inte blivit anvisade till en kommun, utan befann sig i någon av de tre ankomstkommunerna. Det visade sig att flickor enbart utgör 7 procent av denna grupp av ensamkommande barn. Det kan tänkas indikera att det är svårare för ankomstkommunerna att hitta en plats att anvisa pojkar till än flickor. Andel flickor och pojkar Flickor Pojkar 7% 93% Figur 0. Andel flickor och pojkar som inte blivit anvisade till en av länets kommuner som är placerade i en annan kommun än den som innehar utredningsansvar. 4

Större delen av de ensamkommande barnen i ankomstkommunerna bor i boendeformen HVB. Det är, precis som i övrigt arbete, det enskilde barnets behov som ska styra boendeformen även i ankomstkommunerna. Situationen för ankomstkommunerna skiljer sig dock något från anvisningskommunernas då det handlar om att mycket snabbt ordna ett boende åt barnet. Det är inte heller meningen att boendet i ankomstkommunen ska bli långvarigt, barnen förväntas anvisas vidare. Flickor boendeform 4% HVB 9% 43% Familjehem Jourhem 4% Annan boendeform Figur. Förekomst av boendeform bland ensamkommande flickor som blivit anvisade till en av länets kommuner. Den vanligaste boendeformen för flickor i den här gruppen ensamkommande barn är HVB (43 procent), följt av jourhem (9 procent). Det är anmärkningsvärt att flickor utan anvisning bor i HVB i hög utsträckning då de flickor som blivit anvisade till någon av länets kommuner inte gör det. Detta kan vara ett tecken på att det är svårt för kommunerna att tillgodose flickornas behov av HVB eller familjehem. 5