2001 APHEIS Air Pollution and Health : A European Information System Besvarar nyckelfrågor om luftföroreningar och hälsa i Europa
PRESENTATION AV APHEIS - en resurs som möjliggör svar på nyckelfrågor om luftföroreningar och folkhälsa i Europa Efter en engelsk version av Sylvia Medina, Antoni Plasència och APHEIS-projektets medlemmar Luftföroreningar fortsätter att vara ett folkhälsoproblem I Europa En beräkning som nyligen presenterades i The Lancet (Künzli et al., 2000) uppskattar att ungefär 40,000 personer dör varje år på grund av luftföroreningseffekter i tre Europeiska länder, motsvarande en kostnad på 50 miljoner (Euro) årligen (Sommer et al., 2000). Luftföroreningarna har också bestående negativa effekter på hälsosituationen i Europa i stort, de ökar förekomsten av astma attacker, luftrörskatarr, hjärtinfarkter och andra kroniska hjärt- och lungsjukdomar, samt har en negativ inverkan på lungornas utveckling hos barnen i förorenade miljöer. Trots införandet av emissionsbegränsningar, intensifierade mätningar av föroreningsnivåer och sjunkande koncentrationer av vissa typer av luftföroreningar, fortsätter luftföroreningarna att påverka hälsan i Europa. Mot denna bakgrund har APHEIS tillkommit som ett program uppbyggt för att förse beslutsfattare, miljöoch hälsoskyddssektorn och inte minst Europas medborgare med en överskådlig, modern och användarvänlig informationskälla beträffande luftföroreningars effekter på folkhälsan. Detta informationssystem skall bidra till mer välunderbyggda beslut av politisk, professionell eller personlig karaktär i dessa frågor. Detta behöver målgrupperna veta om luftföroreningar och deras konsekvenser för folkhälsan Europeiska beslutsfattare som drar upp riktlinjer för luftföroreningsfrågornas hantering behöver konkreta data som skapats för att motsvara behoven. Sådan information måste vara relevant och geografiskt representativ för europeiska förhållanden samt väl uppdaterad. Dataanalyserna måste dessutom vara åtgärdsinriktade och standardiserade, samt bygga på den mest aktuella metodiken. Europeiska miljö- och hälsoskyddsansvariga behöver information om luftföroreningar och hälsoeffekter i Europa för att kunna pröva nya idéer och förslag. Slutligen behöver Europas medborgare själva lättillgänglig, klar och begriplig information om luftföroreningars effekter på hälsan, för att kunna fatta väl underbyggda beslut om sitt vardagsliv och beteende. Tyvärr har hittills denna information vilken dessa tre användargrupper behöver, inte alltid funnits att tillgå. Hur har informationsbehoven tidigare blivit tillgodosedda? Innan forskningsprogrammet APHEA (Short-term Effects of Air Pollution and Health: A European Approach) påbörjades 1993, litade europeiska beslutsfattare och miljö- och hälsoskyddsexperter främst på informationen från nordamerikanska studier, eftersom bara ett fåtal europeiska studier fanns att tillgå. Dessa var enstaka undersökningar med olika metodik, vilket resulterade i att resultaten inte kunde vägas ihop eller jämföras i övergripande analyser. APHEA bidrog till att lösa detta problem genom att ta fram nya, tillförlitliga europeiska resultat kring sambandet mellan korttidsexponering för luftföroreningar och effekter på hälsan, genom introduktionen av en gemensam och standardiserad forskningsmetodik som kan användas i många länder (Katsouyanni et al., 1996). Först under programmets utvidgade andra etapp (APHEA2) har Sverige via Umeå universitet kommit med i detta forskningssamarbete. Som ett i tiden avgränsat forskningsprogram, var APHEA inte utformat för att svara för löpande information till europeiska beslutsfattare eller miljöoch hälsoskyddssektorn. Inte heller var dess avsikt att informationen skulle passa direkt för allmänheten. 2
Tillkomsten av APHEIS För att kunna tillmötesgå informationsbehovet hos beslutfattare, miljö- och hälsoskyddet och allmänheten, började Folkhälsoinstitutet i Frankrike (InVS), Barcelonas folkhälsoinstitut (IMSP), världshälsoorganisationen WHO:s europeiska centra för miljö och hälsa och andra institutioner runt om i Europa att skissa på det som kom att bli APHEIS. APHEIS (Air Pollution and Health: A European Information System) finansieras hittills gemensamt av EU (Pollution Related Diseases Programme of DG SANCO of the European Commission contract No. SI2.131174 [99CVF2-604]) och av de deltagande parterna. I Sverige har Naturvårdsverket bidragit via miljöövervakningsanslaget. APHEIS är ett epidemiologiskt övervakningssystem (Teutsch et al., 1994) vars syfte är att fortlöpande tillhandahålla information om luftföroreningars konsekvenser för folkhälsan i Europa, anpassad efter behoven hos de tre huvudsakliga målgrupperna. APHEIS kommer bl a att fokusera på nya analyser av korttidsexponering och uppdatera resultaten under de närmsta åren. APHEIS kan faktiskt bygga på omfattande erfarenheter från ett motsvarande system i Frankrike. Folkhälsoexperter började där på allvar 1991 undersöka värdet av ett sådant epidemiologiskt övervakningssystem. Detta resulterade i ERPURS programmet (Medina et al., 1997) vilket sedan 1994 har övervakat luftföroreningarnas konsekvenser för folkhälsan i Parisområdet. 1997 kom efterföljaren PSAS-9 för 9 städer som ett svar på ny fransk lagstiftning om miljöövervakning gällande luftens hälsoeffekter (Quénel et al., 1999). Hur APHEIS skall tillhandahålla informationen som de tre målgrupperna behöver För att svara mot informationsbehoven hos beslutsfattare, miljö- och hälsoskyddssektorn och allmänheten har APHEIS målsättningen att: Skapa ett europeiskt epidemiologiskt övervakningssystem om luftföroreningar och hälsa Kvantifiera konsekvenserna av luftföroreningarna för folkhälsan över tid och på lokal, nationell och europeiskt nivå Bedöma betydelsen av faktorer som kan förändra exponerings-responssambandens utseende Producera standardiserade, periodiska rapporter angående hälsokonsekvenserna av luftföroreningar Andra nyckelfunktioner som APHEIS får Utöver huvudmålsättningen kommer APHEIS att: Skapa ett aktivt nätverk kring folkhälsa och miljö som möjliggör informationsutbyte mellan miljöoch hälsoansvariga samt utvecklar kompetensen inom detta område tvärs igenom Europa. Skapa dialog om hur luftföroreningsmätningar via lokala myndigheter kan optimeras för att svara mot kraven vid skattningar av hälsokonsekvenserna Medverka till utbildning för miljö- och hälsoskyddspersonal Tillhandahålla information om hälsoeffekterna av olika scenarios avseende sänkningar av luftföroreningshalterna på lokal, nationell och europeisk nivå Möjliggöra för forskare att testa nya hypoteser om hälsokonsekvenserna av olika slags luftföroreningar inklusive frågor kring etiologin bakom effekterna Hur långt har APHEIS kommit hittills? Under sitt första år (2000) har APHEIS sökt att: Definiera de lämpligaste indikatorerna för epidemiologisk övervakning av luftföroreningarnas effekter på folkhälsan i Europa Identifiera den organisation som passar bäst för att driva denna epidemiologiska övervakning hos parterna i de 12 deltagande länderna. För att klarlägga den lämpligaste metodiken skapades inom APHEIS fem expertgrupper inom områdena folkhälsovetenskap, hälsokonsekvensanalys, epidemiologi, exponeringsbedömning och statistik. Grupperna utarbetade förslag för igångsättandet av övervakningssystemet och utvecklade en standard för datainsamling och analyser. För att lösa den andra frågan, användes inom APHEIS ett frågeformulär för att kartlägga förutsättningarna i varje land och komma underfund med hur olika organisationer på lokal, nationell och europeisk nivå skulle kunna samarbeta. 3
Svaren i undersökningen avsåg bl a följande: Hur individuella APHEIS centra kan samarbeta med lokala, regionala och/eller nationella partners vad gäller frågor och data om luftkvalitet, meteorologi, hälsa och socioekonomiska förhållanden Förekomsten av existerande samverkan mellan luftförorenings- och folkhälsoansvariga myndigheter, särskilt på lokal och regional nivå Förekomsten av frivilligorganisationer som är intresserade av samband mellan miljö och hälsa Vilka som skulle kunna ha användning för den information som APHEIS kommer att tillhandahålla. Hur kommer APHEIS att fungera? Luftkvalitetsmätningar Exponeringsbedömning (Miljömyndigheter, European Environment Agency; WHO Collaborating Centre for Air Quality Control, Berlin; European Reference Laboratory Air Pollution, Ispra) Kvantifierade samband mellan exponering och hälsoeffekter (APHEIS) Hälsoövervakning (Hälsomyndigheter, EUROSTAT, WHO) Hälsokonsekvensberäkningar (beräknande antal och/eller andel fall) (APHEIS, WHO, ECEH) Spridning av informationen till definierade målgrupper (APHEIS) Forskare Beslutsfattare Allmänhet Luftvårdsarbete/Folkhälsoarbete Utvärdering (EU-kommissionen) 4
Utifrån resultaten från den första kartläggningen genomfördes inom APHEIS en detaljerad enkätundersökning för att bedöma respektive centras möjligheter att under 2001 tillämpa de metoder som expertgrupperna föreslagit. Resultaten av denna uppföljande undersökning visade att: De flesta centra som medverkar är någon typ av folkhälsomyndigheter De flesta centra förfogar inte själva över nödvändiga data utan får tillgång till dessa De grundläggande data som behövs går att få fram för de flesta centra som ingår Eftersläpningen i datatillgängligheten är avsevärd för hälsoregisterdata, vilket måste beaktas. och uppdateringar av de tidsmässiga och geografiska variationerna i effekter inom Europa. Anpassning och spridning av resultaten till de särskilda målgrupperna och rekommendationer för hur APHEIS övervakningssystem kan utvecklas vid andra centra. APHEIS kommer dessutom att undersöka möjligheterna till samarbete med EUROHEIS som är ett annat program med motsvarande stöd från EU-kommissionens hälsodirektorat och inriktat på geografiska analyser av hälsokonsekvenser. Städer inom APHEIS 2001 Slutsatsen blev därför att de flesta APHEIS-centra kan leva upp till expertgruppernas metodrekommendationer, att alla kan ta fram standardiserade APHEIS-rapporter och att några centra kan svara för en mer avancerad rapportering av speciella frågeställningar. APHEIS planer för framtiden Under APHEIS andra projektår (2001), testas programmet tillämpning och funktion som ett epidemiologiskt miljöövervakningssystem för 26 städer i 12 Europeiska länder (se kartan). Detta arbete inkluderar: Implementering av den organisatoriska modell som utarbetas under det första året, eller anpassning utifrån varje centras egna förutsättningar och behov. Detta innebär att man etablerar de lokala grupper som behövs och definierar deras funktioner. Insamling och bearbetning av data angående luftföroreningsexponering, väder och befolkningens hälsotillstånd inom de geografiska områden som ingår. De data som används kommer från lokala mätprogram och myndigheternas hälsoregister, samt i vissa fall från europeiska databaser (EUROSTAT and AIRBASE) Hur ska APHEIS kunna fortgå i framtiden? Om APHEIS verkligen skall leva upp till att effektivt svara mot informationsbehoven hos europeiska beslutsfattare, miljöhälsopersonal och en europeisk allmänhet, måste verksamheten bli kontinuerlig och långsiktig. Detta kräver att programmet får fortsatt stöd från EU-kommissionen och medlemsländerna. Analys av data utifrån APHEIS riktlinjer. Upprepningar kommer att möjliggöra skattningar 5
Partners i APHEIS Samordnare Sylvia Medina, Institut de Veille Sanitaire, Saint Maurice, France Antoni Plasència, Institut Municipal de Salut Pública, Barcelona, Spain Ledningskommitté Ross Anderson, Saint George s Hospital Medical School, London, UK Emile De Saeger, Joint Research Centre, Environment Institute, Ispra, Italy Klea Katsouyanni, University of Athens, Athens,Greece Michal Krzyzanowski, WHO ECEH, Bilthoven, The Netherlands Hans-Guido Mücke, WHO Collaborating Centre, Federal Environmental Agency, Berlin, Germany Joel Schwartz, Harvard School of Public Health, Boston, USA Roel Van Aalst, European Environmental Agency, Copenhagen, Denmark Experter och ingående centra Eva Alonso and Koldo Cambra, Dpto Sanidad Gobierno Vasco, Vitoria, Spain Lucía Artazcoz, Institut Municipal de Salut Pública, Barcelona, Spain Ferran Ballester, Carmela Moya and Jose Luis Bosch (City Council), Escuela Valenciana de Estudios para la Salud, Valencia, Spain Antonio Daponte, Escuela Andaluza de Salud Pública, Granada, Spain Bertil Forsberg, Bo Segerstedt, Lars Modig, Umeå University, Umeå, Sweden Francesco Forastiere and Ursula Kirchmayer, Agenzia di Sanita Pubblica Lazio, Rome, Italy Pat Goodman and Luke Clancy, Saint James Hospital, Dublin, Ireland Ayana Goren, Tel Aviv University, Tel Aviv, Israel Alain Le Tertre and Philippe Quénel, Institut de Veille Sanitaire, Saint Maurice, France Mercedes Martinez and Belén Zorrilla, Consejeria de Sanidad, Madrid, Spain Metka Macarol-Hiti and Peter Otorepec, Institute of Public Health, Ljubljana, Republic of Slovenia Emilia Maria Niciu, Institutul de Sanatate Publica Bucuresti, Bucharest, Romania Anna Paldy, National Institute of Environmental Health, Budapest, Hungary Janusz Swiatczak, National Institute of Hygiene, Warsaw, Poland Projektadministratör Claire Sourceau, Institut de Veille Sanitaire, Saint Maurice, France Referenser Katsouyanni, K, Schwartz, J, Spix, C, Touloumi, G, Zanobetti, A, Wojtyniak, B, Vonk, J M, Tobias, A, Pönkä, A, Medina, S, Bachrova, L, and Anderson, H R (1996). Short Term Effect of Air Pollution on Health: A European Approach Using Epidemiologic Time Series Data: The APHEA Protocol. Journal of Epidem. and Com. Health, 50 (Suppl 1), S12-S18. Künzli, N, Kaiser, R, Medina, S, et al. (2000). Public-health Impact of Outdoor and Traffic-related Air Pollution: a European Assessment. Lancet, 356, pp 795-801. Medina, S, Le Tertre, A, Quénel, P, et al. (1997). Air Pollution and Doctors House Calls: Results from the ERPURS System for Monitoring the Effects of Air Pollution on Public Health in Greater Paris, France, 1991-1995. Environmental Research, 75(1), pp 73-84. Quénel, P, Cassadou, S, Declercq, C, Eilstein, D, Filleul, L, Le Goaster, C, Le Tertre, A, Medina, S, Pascal, L, Prouvost, H, Saviuc, P, Zeghnoun, A (mars 1999). Surveillance des effets sur la santé liés à la pollution atmosphérique en milieu urbain. Institut de Veille Sanitaire. Saint-Maurice, 148 pages. Sommer, H, Künzli, N, Seethaler, R, et al. (2000). Economic Evaluation of Health Impacts Due to Road Traffic-related Air Pollution. Expert Workshop on Assessing the Ancillary Benefits and Costs of Greenhouse Gas Mitigation Strategies, 27-29 March 2000, Washington, D.C. Teutsch, S M, and Churchill, R E (eds.) 1994. Principles and Practice of Public Health Surveillance, Oxford University Press, New York. 6
Korrespondens Sylvia Medina Dept. of Environmental Health, National Institute of Public Health, InVS, 12 rue du Val d'osne, 94410 Saint Maurice Cedex, France. email: s.medina@invs.sante.fr fax: +33-1-41-79-67-68. Antoni Plasència Institut Municipal de Salut Pública de Barcelona, Pl. Lesseps, num 1, 08023, Barcelona, Spain. email: aplasenc@imsb.bcn.es fax: +34-93-217-31-97. Svensk styrgrupp för APHEIS För APHEIS i Sverige finns en styrgrupp som för närvarande (hösten 2001) består av Carl-Elis Boström, Tula Ekengren och Britta Hedlund från Naturvårdsverket, Eva Falck, Statens Folkhälsoinstitut, Christer Johansson, Slb Stockholms miljöförvaltning, Pirjo Körsén, Socialstyrelsen, Jesper Lindgren, Göteborgs miljöförvaltning, Karin Sjöberg, Svenska miljöinstitutet IVL, en representant för Svenska Naturskyddsföreningen respektive Astma- och allergiförbundet samt projektledaren Bertil Forsberg, Umeå universitet. Kontakt med APHEIS i Sverige: Bertil Forsberg/Lars Modig/Bo Segerstedt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet 901 87 Umeå Tfn 090-7852751 Epost: bertil.forsberg@envmed.umu.se 7
Svensk styrgrupp för APHEIS För APHEIS i Sverige finns en styrgrupp som för närvarande (hösten 2001) består av Carl-Elis Boström, Tula Ekengren och Britta Hedlund från Naturvårdsverket, Eva Falck, Statens Folkhälsoinstitut, Christer Johansson, Slb Stockholms miljöförvaltning, Pirjo Körsén, Socialstyrelsen, Jesper Lindgren, Göteborgs miljöförvaltning, Karin Sjöberg, Svenska miljöinstitutet IVL, en representant för Svenska Naturskyddsföreningen respektive Astma- och allergiförbundet samt projektledaren Bertil Forsberg, Umeå universitet. Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet 901 87 Umeå Tfn 090-785 2751 - Fax : 090-785 2456 Département Santé Environnement 12, rue du Val d Osne - 94415 Saint-Maurice cedex Tél. : 33 (0) 1 41 79 67 00 - Fax : 33 (0) 1 41 79 67 67 http://www.invs.sante.fr