Skolinspektionen Beslut 2013-08-26 Jönköpings kommun Rektorn vid Brodalsskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Brodalsskolan i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
2(10) Tillsyn i Brodalsskolan Skolinspektionen genomför tillsyn i Jönköpings kommun under våren 2013. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Brodalsskolan besöktes av Skolinspektionen den 4 och 5 juni 2013. Fakta om skolan Brodalsskolan ligger i samhället Norrahammar i Jönköpings kommun. I skolenheten ingår förskoleklass, årskurserna 1-5 och tre Mtidshemsavdemingar. Skolan har sammanlagt 180 elever, varav 28 i förskoleklass. Fritidshemsverksamheten har totalt 112 elever. Skolan är enparallellig med cirka 30 elever i varje klass. För varje årskurs ansvarar två pedagoger och klasserna delas vid flertalet lektionstillfällen. Verksamheten leds av en rektor, som också ansvarar för två förskolor. Rektom har stöd av en biträdande rektor som också är biträdande förskolechef. Enligt Skolverkets statistik för resultat på nationella ämnesprov år 2012 uppnår 72 respektive 74 procent av eleverna i årskurs 3 kunskapskraven i svenska och i matematik. Enligt skolans egen statistik för årskurs 3 vid läsårets slut 2013 uppnår 75 procent av eleverna kunskapskraven i svenska, 91 procent i svenska som andraspråk och 88 procent i matematik. I de natur-och samhällsorienterande ämnena når 94 procent kunskapskraven. Skolans egen statistik för årskurs 5 för samma år visar att 93 procent av eleverna når kunskapskraven i engelska, 87 procent i svenska som andraspråk och 84 procent i matematik. I övriga ämnen når mellan 93 och 100 procent av eleverna kunskapskraven. Fritidshemmet erbjuder en verksamhet som är planerad utifrån läroplanens mål. Helhetsbedömning Brodalsskolan har över tid arbetat för att förbättra måluppfyllelsen och de senaste åren har skolans resultat förbättrats. Alla elever når emellertid inte kunskapskraven i alla ämnen och skolan måste därför fortsätta utveckla sitt arbete mot ökad måluppfyllelse. Som ett led i detta behöver skolan förstärka arbetet med att förtydliga målen för eleverna, så att de bättre förstår kopplingen mellan mål, undervisning och bedörnning. De framåtsyftande delarna i de skriftliga individuella utvecklingsplanerna behöver också förtydligas så att eleverna bättre kan förstå hur arbetet i skolan ska stärka deras utvecklmg och lärande. Även elevinflytandet behöver stärkas så att eleverna ges en verklig möjlighet
3(10) att uttrycka tankar och åsikter om sin utbudning och genom det också bidra till skolans utveckling. En viktig förutsättning för ett reellt elevinflytande är att eleverna blir informerade i frågor som rör deras utbildning och att skolan klargör för elever och föräldrar vilka mål UtbUdningen har och vilka krav som ställs. Skolans och fritidshemmets kvalitetsarbete behöver i större utsträctming utgå från egna prioriterade behov och bli till allas angelägenhet i ett samlat utvecklingsarbete. Skolan arbetar för trygghet och trivsel och tillsynen visar också att eleverna trivs väl och i huvudsak upplever trygghet och studiero. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Jönköpings kommun att vidta nedanstående åtgärd/åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 28 november 2013 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Jönköpings kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedöirmingsområdet Undervisning och lärande. Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har och vilka krav som ställs. Motivering Enligt skollagen ansvarar rektor för att ska elever och vårdnadshavare informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för skolan. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har och vilka krav som ställs. Vid intervjuerna med lärarna och rektorn framkommer att arbetet med att synliggöra målen för eleverna har varit ett prioriterat utvecklingsområde för skolan, särskilt i ämnena matematik och svenska. Några lärare uttrycker också att de har blivit bättre på att tala med barnen om målen. Eleverna uppger att de känner till att det finns mål att arbeta mot, men flera av dem har en vag uppfataiing om vad detta imiebär för dem i deras skolarbete. Eleverna uttrycker också att det finns en stor variation bland lärarna om hur och i vilken omfattning de pratar om mål i undervisningen och beskriver bland annat att det finns
4(10) några lärare som arbetar konkret med målen, så att eleverna ska få syn på vad de lär sig, andra lärare pratar enbart om målen i några enstaka ämnen eller endast på utvecklingssamtalen och några nämner inget om kunskapsmål alls eller vilka krav som ställs. Rektorn menar att skolan har haft pedagogisk tid avsatt för att tillsammans arbeta med att synliggöra målen, men att arbetet behöver utvecklas ytterligare och att det kan variera i klasserna och i vissa ämnen. Rektorn ska säkerställa att det för samtliga elever klargörs vilka mål utbildningen har och vilka krav som ställs. Författning 4 kap. 14 andra stycket skollagen, Lgr 111 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter Grundläggande värden och inflytande Bedömning Jönköpings kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. Elevernas inställning ska klarläggas så långt som möjligt och eleverna ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter, som tillmäts betydelse i förhållande till deras ålder och mognad. Utformningen av inflytandet ska anges i planeringen av verksamheten och skolan samt fritidshemmet har en tydlig progression för att ge eleverna ökat inflytande utifrån ålder och mognad. Eleverna ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hållas informerade om frågor som rör dem. Motivering Enligt skollagen ska eleverna ges ett aktivt inflytande över utbudniiigen. Elevemas inställning ska klarläggas så långt som möjligt och eleverna ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter, som tillmäts betydelse i förhållande till ålder och mognad. Utformningen av inflytande ska anges i planeringen av verksamheten och skolan samt fritidshemmet ska ha en tydlig progression för att ge eleverna ökat inflytande utifrån ålder och mognad. Eleverna ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hållas informerade om frågor som rör dem. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
5(10) Några lärare uttrycker i intervjuerna att de i klassrurnmen försöker ta hänsyn till vad eleverna är intresserade av i undervisningen. Några elever uttrycker också att de ges möjligheter att påverka delar av undervisningen, men andra elever menar att de endast kan påverka olika val eller vad de ska arbeta med när de gjort uppgifter färdigt. Andra elever uttrycker att de inte alls kan påverka arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Brodalsskolan har olika formella råd, till exempel klass- och elevråd. Skolans vaktmästare och en fritidspedagog ansvarar för elevrådet. Enligt eleverna är det främst frågor som rör till exempel skolgården eller olika önskemål från eleverna om inköp som diskuteras. Av elevintervjuerna framgår vidare att klassråden genomförs i varierad omfattning. Några klasser har inte haft klassråd på länge uppger eleverna. Innehållet i klassråden är främst kopplade till elevrådets frågor. Skolan saknar, enligt lärarna, eleverna och rektorn, utöver råden, andra tillfällen där eleverna kan hållas informerade om frågor som rör dem i utbildningen, elevernas tankar och åsikter kan höras och klarläggas och för eleverna angelägna frågor kan lyftas. På så vis kan elevernas åsikter och erfarenheter inte heller komma skolans utvecklingsarbete till del. Flera elever uttrycker att de önskar sådana möjligheter och menar att klassråden inte tar upp sådana frågor och att de inte heller är lämpliga tillfällen för att fråga eller berätta om angelägna frågor som de vill prata om eller påverka i undervisningen och i utbndningen som helhet. Utformningen av elevinflytande syns inte i planeringen av verksamheten och rektorn menar att elevinflytande kan utvecklas. Rektorn uppger vidare att i ett av arbetslagen har lärarna själva, inför nästa års utvecklingsarbete, uttryckt att de behöver stärka just elevinflytande. Rektorn ska se till att eleverna har ett aktivt inflytande över utbndningen, att elevernas mställriing klarläggs så långt som möjligt och att eleverna har möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter. Rektorn ska vidare se till att utformningen av inflytande anges i planeringen av verksamheten och att skolan samt fritidshemmet har en tydlig progression för att ge eleverna ökat inflytande utifrån ålder och mognad. Eleverna ska vidare ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hållas informerade om frågor som rör dem. Författning 1 kap. 10 skollagen 4 kap. 9-14 skollagen, Lgr 111 2.3 Övergripande mål och riktlinjer, Elevernas ansvar och inflytande, Lgr 11 2.8 Rektorns ansvar
6(10) Bedömning och betygssättning Bedömning Jönköpings kornmun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Bedömning och betygssättning. I de skriftliga individuella utvecklingsplanerna ska framgå vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Motivering Enligt skollagen ska eleven och elevens vårdnadshavare fortlöpande informeras om elevens utveckling. I de skriftliga individuella utvecklingsplanerna ska läraren sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Skolan erbjuder utvecklingssamtal och lärarna gör bedömningar av elevens kunskapsutveckling i skriftliga individuella utvecklingsplaner. Av de skriftliga individuella utvecklingsplaner som redovisats till Skolmspektionen framgår dock att det finns en variation i de framåtsyftande delarna så att det inte för alla elever blir tydligt hur de ska arbeta och tänka framåt. Flera av de framåtsyftande skrivningarna saknar en sammanfattning av vilka insatser som skolan behöver göra för att eleven ska nå kunskapskraven, utveckla förmågor och i övrigt utvecklas så långt som möjligt enligt läroplanen. Ansvaret för åtgärderna uttrycks i flera av planerna vila på eleverna själva och inte på skolan. Eleverna uppger att det av de individuella utvecklingsplanerna är svårt att förstå vad som förväntas av dem framåt och flera menar också att det är svårt att förstå vad lärarna pratar om på utvecklingssamtalen. Lärarna och rektorn kan förstå att språket i de individuella skriftliga utvecklingsplanerna generellt kan upplevas som svårt och menar att det pågår ständiga samtal om hur de kan förbättras och förtydligas. Ett prioriterat område på skolan har varit just detta, menar rektorn, men att detta är komplicerat och kan behöva utvecklas mer. Rektorn ska se till att det i de skriftliga individuella utvecklingsplanerna framgår vilka insatser som skolan ska vidta för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Författning 10 kap. 13 skollagen Skolförordningen 5 kap. 2
7(10) Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Jönköpings kornmun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Rektorn ska ansvara för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av elever. Motivering Av skollagen framgår att rektorn ska ansvara för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete inom skolan och fritidshemmet som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Elever ska medverka och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. Av läroplanen framgår att rektorn som pedagogisk ledare och chef har ansvar för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Det framkommer av intervjuer med rektorn och lärarna att det saknas strukturer och ansvarsfördelning på skolan och i fritidshemmet, som kan ge stöd och förutsättningar för en samlad och gemensam imiktning i kvalitetsarbetet. Detta krävs för att säkra att det planerade utvecklingsarbetet verkligen genomförs och följs upp i alla klasser och fritidshemsavdelningar. Rektorn lägger ett stort ansvar på lärarna och fritidspedagogerna, menar de, och litar på deras profession, men det förs i liten utsträckning gemensamma samtal i kvalitetsarbetet om hur skolan ska arbeta för att hela skolan och undervisningen utvecklas i gemensam riktning. Även Skolinspektionens lärarenkät hösten 2012 pekar på att rektorn behöver leda och hålla samman skolans kvalitetsarbete och bättre koppla det till det som sker i undervisningen. Rektorn är också medveten om att kvalitetsarbetet i detta avseende är ett utvecklingsområde. Vid intervjuer och av dokument framgår att skolan och fritidshemmet följer upp olika övergripande målområden i läroplanen utifrån kommunens kvalitetssystem i ett löpande kvalitetshjul flera gånger under läsåret. Diskussioner förs också i arbetslagen, enligt lärarna och rektorn, men främst utifrån kommunens gemensamma utvecklingsområde. Lärarna uttrycker att det är många och olika områden och att de ibland därför har svårt att hålla fokus i planeringen och i genomförandet av kvalitetsarbetet. Lärarna är osäkra på vilka egna prioriterade utvecklingsområden Brodalsskolan har identifierat.
8 (10) Det framkommer vidare vid intervjuer med rektorn och av dokument att elever inte är delaktiga i det grundläggande kvalitetsarbetet. De kan därmed inte bidra med synpunkter och underlag för att förbättra kvaliteten. Rektorn ska i större utsträckning ansvara för att utbildningen utvecklas i skolan och på fritidshemmet. Rektorn ska också se till att det systematiska kvalitetsarbetet ger bättre stöd för att säkra prioritering och genomförande av för hela skolan och fritidshemmet angelägna utvecklingsinsatser. Elever ska också medverka i kvalitetsarbetet. Författning 4 kap. 4,5 skollagen, Lgr 11 punkt 2.8 Övergripande mål och riktlinjer, Rektorns ansvar Anmärkning Skolinspektionen tilldelar enligt 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Jönköpings kommun en anmärkning. Erbjudande av utbildning Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning. För eleverna finns inte elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Motivering Enligt skollagen ska det på varje skolenhet finnas elevhälsa. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Vid intervjuer med skolans elevhälsa och med rektorn framkommer att skolans elevhälsa vid inspektionstillfället endast består av vikarierande skolsköterska och specialpedagog. Elevhälsan träffas en gång i månaden och rektorn deltar alltid vid mötena. Det framkommer av intervjuerna med lärare, rektor och representanter för elevhälsan att arbetet och samarbetet fungerar väl kring enskilda elevers behov av stöd och medicinska insatser. Det gemensamma förebyggande och hälsofrämjande arbetet är dock mindre framträdande. Enligt rektorn och representanter för elevhälsan har det inte funnits förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande på grund av vikarier och vakanser.
9(10) Rektorn ska se till att det finns en elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och arbetar förebyggande och hälsofrämjande för att främja elevens hälsa, lärande och utveckling. Eftersom arbetet för trygghet, trivsel, studiero och stöd i övrigt är väl fungerande och rektorn, tillsammans med övriga rektorer i spåret, arbetar aktivt för att tillsätta vakansen, bedömer Skolinspektionen bristen som mindre allvarlig. Skolinspektionen tilldelar därför Jönköpings kommun och Brodalsskolan en anmärkning. Författning 2 kap. 25 skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Viveka Berglund. På Skolinspektionens vägnar Ebba Svartz Undervisningsråd Lena Lindh Utredare/Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2013-08-26 10(10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utvecklmg av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkämiande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömnhigspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och amian information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella graiiskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbudning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.