Färdplan 2025 vers. 1.0 Vi bygger inte om vi bygger ut! Svenska Skolidrottsförbundet befinner sig i en föränderlig omvärld som ställer krav och som samtidigt erbjuder möjligheter. För beslutsfattare inom förbundet, från skolidrottsföreningen till förbundsstyrelse, gäller det att ständigt vara medveten om den omvärld vi lever i och vilka konsekvenser den får på vår verksamhet. Omvärldsmedvetenheten ska ställas i relation till det vi vill i förbundet och det som anges i våra stadgar och policydokument. Våren 2012 tog Svenska Skolidrottsförbundets årsmöte beslut om att förtydliga förbundets vilja och vision i ett skrivet dokument och arbetet påbörjades därpå i den, av styrelsen, skapade färdplansgruppen. Färdplansgruppen fick i uppgift att utforma ett förslag på färdplan 2025 vilket är en strategisk plan och ett måldokument som anger vart Skolidrottsförbundet vill och hur vi ska ta oss dit. Färdplanen inleds med rubriken Skolidrottsförbundet som anger vad Skolidrottsförbundet vill idag och vilken värdegrund som finns inom förbundet. Sedan beskrivs processen med att ta fram Färdplanen; hur gruppen gick tillväga. På det följer en beskrivning av vart Skolidrottsförbundet står idag och vilka utmaningar som finns. Kapitlet världens bästa Skolidrottsförbund beskriver visionen och målen med Färdplanen och visar hur långt förbundet ska ha kommit 2025. Avslutningsvis presenteras fem strategiska områden som har identifieras som framgångsfaktorer för förbundet och som behöver utvecklas. Färdplan 2025 ska ses som ett policydokument som anger var Skolidrottsförbundet ska befinna sig 2025 och vilken organisation och verksamhet som är önskvärd. Dokumentet och dess viljeinriktning kan endast förverkligas om alla i förbundet hjälps åt och jobbar tillsammans. Därför ska detta dokument spridas till och användas av alla beslutsfattare inom Skolidrottsförbundet. Då omvärlden förändras behöver Färdplan 2025 också förändras för att möta nya behov och krav och uppgiften att regelbundet stämma av färdplanen och dess innehåll ska ligga på beslutsfattarnas agenda. Skolidrottsförbundet Svenska Skolidrottsförbundet (SSIF) är ett av 70 specialidrottsförbund som ingår i Riksidrottsförbundet (RF). Skolidrottsförbundets mål är att få så många som möjligt i rörelse samt genom utbildning ge unga bestående kunskaper inom demokrati och ledarskap. Vi vill erbjuda en mångfald av aktiviteter med koppling till idrott, lek, fysisk aktivitet, ledarskap och genom glädje få individer att stanna och utvecklas inom svensk idrott. Skolidrottsförbundet är ett fleridrottsförbund och är inte begränsat till någon speciell idrott. Det organiseras av medlemmarna som utövar de idrotts- och friluftsaktiviteter de kommer överens om, vid behov med anpassade bestämmelser. Våra mål syftar till livskvalitet, trivsel, gemenskap, glädje och hälsa. Vi skapar möjligheter till ungdomsinflytande, föreningsdemokrati och idrott hela livet. Vår verksamhet bidrar till bättre folkhälsa. Rent spel på alla plan, i alla sammanhang, är också en av våra ledstjärnor. Idrottande och lärande för alla
Svenska Skolidrottsförbundet är både en idrottande och lärande organisation. Vi är en ungdomsorganisation som har en unik möjlighet att nå och påverka barn och unga. Vi arbetar med föreningsskapande verksamheter där vi erbjuder positiva lek- och träningsmöjligheter vilka genomsyras av glädje och gemenskap som ett medel för att nå våra mål. I vårt förbund är det barn och ungdomar som styr verksamheten och själva planerar och förverkligar sina idéer. Eftersom verksamheten bygger på idrott för ungdom av ungdom är det också de som tar besluten genom exempelvis olika styrelseuppdrag. En vuxen person (vuxenstöd) fyller en viktig funktion som stöd i bakgrunden. Vi utvecklar demokratiska ledare På alla nivåer finns ungdomar med och påverkar vår utveckling. Skolidrottsföreningen kan samla många barn och ungdomar, eftersom idrotten intresserar många och har stort inflytande på barns och ungdomars intresse för ett aktivt liv och gemenskap med varandra. Samspel med andra människor finns med i skolans övergripande mål, liksom att förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, vilket gör att det finns en naturlig och självklar koppling till vår verksamhet. Vi vill att alla barn och ungdomar tillsammans med varandra ska få röra sig på ett roligt, enkelt och meningsfullt sätt som också förmedlar ideella värden och stärker dem som individer. Idrottens ingång till skolan Idrottsrörelsen kan möta alla barn och ungdomar i skolan genom skolidrottsföreningen, som kan erbjuda en mångfald av fysiska aktiviteter. Skolidrottsförbundet har en viktig roll, nämligen att bygga en starkare bas för hela idrottsrörelsen, nå grupper som bredd- och elitidrotten inte når och erbjuda det som inte ryms i specialidrottsförbunden. Vi arbetar för att hitta samarbetsformer så att olika idrotter kan nå fram via en skolidrottsförening. I rörelse hela livet Genom att se skolidrottsföreningens möjligheter, där ungdomarna inte bara är aktiva i idrottsutövandet, utan också organisations- och aktivitetsledare för sin förening, borde detta vara idrottens självklara strategi för samverkan med skolan. Föreningskunskap och praktiskt arbete i en skolidrottsförening skapar morgondagens ledare inom svensk idrott. I en framtid ska vi vara Idrottens ledande ledarskola. Det är för idrottens, barnens och ungdomarnas bästa det ska finnas en förening på alla skolor och för detta ser vi att Skolidrottsförbundet är den självklara administratören. Vi kan gå utanför ramarna Skolidrottsförbundet vill att det också i framtiden ska kunna bedrivas ett framgångsrikt arbete med att ge unga människor förståelse och kunskap om föreningsliv och vilket mervärde det innebär i form av gemenskap och samvaro. Av erfarenhet vet vi att den initiativkraft och det ansvarstagande som unga föreningsaktiva känner i en egen förening även blir viktigt i framtiden. Skolidrottsförbundets verksamhet bygger på idrottsrörelsens riktlinjer Idrotten vill, den värdegrund som antas på Riksidrottsförbundets förbundsmöte samt på barnkonventionens grundprinciper.
Skolidrottsförbundets verksamhetsidé Därför finns vi till: Svenska Skolidrottsförbundets idé är att genom samvaro och gemenskap få barn och ungdomar att motionera och vara fysiskt aktiva. Genom intressanta och spännande aktiviteter, nya som mer traditionella, läggs grunden för god hälsa, demokratiska värderingar samt en meningsfull tillvaro. Vår verksamhet skapar förutsättningar för att fostra framtidens ledare. Skolidrottsförbundets värdegrund Vad vi står för: Glädje, glöd och gemenskap Skolidrottsförbundet skapar en positiv och lättillgänglig idrottsmiljö där såväl sociala som kulturella inslag är en naturlig del av verksamheten. Demokrati och delaktighet Skolidrottsförbundet är en demokratisk organisation med en mångfald av medlemmar. Alla är välkomna och känner sig värdefulla i sin roll som medlemmar eller ledare. Alla som engagerar sig i våra verksamheter ska känna att de ges möjlighet att vara delaktiga och inspireras genom att arbeta med och för barn och unga. Allas rätt att vara med I Skolidrottsförbundets verksamheter är alla välkomna och alla ska behandlas lika. Rent spel Moral, etik och rent spel ingår i alla sammanhang som naturliga delar i vår verksamhet. Processen att ta fram färdplanen Skolidrottsförbundet har, under ett antal år, gått ifrån att vara en del av skolans verksamhet till att tydligare vara en fristående organisation inom den svenska idrottsrörelsen och medlem i Riksidrottsförbundet. Den brytningen har blivit än tydligare under de senaste tio åren med införandet av bland annat organisationsnummer och andra administrativa idrottsgemensamma system. Denna ökade administration har påverkat Skolidrottsförbundet och dess skolidrottsföreningar då ingen tydlig beredskap fanns för denna förändring. I och med den ständigt föränderliga omvärlden och viljan av att vara proaktiv istället för reaktiv beslutade Skolidrottsförbundet på förbundsstämman i Linköping våren 2012 att påbörja arbetet med en plan för framtiden. Styrelsen valde att skapa en specifik projektgrupp för detta arbete och gruppen fick namnet Färdplan 2025 utifrån gruppens uppgift; att skapa en strategisk plan och ett måldokument för 2025. Projektgruppen påbörjade sitt arbete i september 2012 där en tidsplan skapades för hur arbetet skulle fortskrida fram till dess att förbundsmötet 2014 beslutade att fastställa färdplanen. Färdplansgruppen har under arbetets gång haft inspel från två rapporter som RF har tagit fram. Rapporterna är Framtidens idrottsförening samt Framgångsrik idrottsförening och
dessa har använts som underlag för både diskussioner och praktiska övningar. Framgångsrik idrottsförening är framtagen på initiativ av SISU Idrottsutbildarna och på uppdrag av Riksidrottsförbundet har Torbjörn Einarsson vid Handelshögskolan i Stockholm genomfört denna studie. Rapporten tar upp vad medlemmarna i idrottsföreningar menar med framgång och vad man uppfattar leder till framgång. Att det är intressant att känna till bygger på antagandet att ju fler i en förening som delar samma eller liknande målbilder och uppfattningar om hur man bäst ska göra för att uppnå dessa mål, desto större är chansen att man gör rätt saker på rätt sätt vid rätt tillfällen. Resultaten som redovisas i rapporten visar att det finns en mängd olika saker som kan ses som framgång i idrottsföreningar. Deltagarna i fokusgrupperna talar bland annat om idrottslig framgång, bra idrottsledarskap och idrottslig verksamhet, många medlemmar, glädje, bra ekonomi samt hälsa. Den framgång som flest tycks se som viktig är dock delaktighet och gemenskap. Framtidens idrottsförening är ett idéprojekt som började med att Narva boxningsklubb motionerade till RF-stämman 2011. Föreningen föreslog att RS skulle initiera en speciell föreningsutvecklingsgrupp med uppdraget att på forskningsgrund ge förslag på innovativa förändringar gällande organisering, arbetssätt och regler. Motionen bejakades och i slutet av 2011 startades idéprojektet Framtidens idrottsförening. Projektgruppens uppdrag var att till RF-stämman 2013 presentera ett antal scenarier som beskriver idrottsföreningens förutsättningar fram till 2020, samt förslag till idéer och lösningar som kan möta framtidens krav, möjligheter och utmaningar så att: idrottens verksamheter vitaliseras för att än bättre svara på individens och samhällets förväntningar ledningen av framtidens idrottsförening underlättas och förenklas Det huvudsakliga arbetet har bestått av omvärldsarbete där samhällstrender sammanfattats och analyserats med stöd i aktuell forskning från den ideella sektorn. Projektet har även omfattat en rad presentationer och processer kopplade till de aktuella trenderna. De fyra trenderna har ett perspektiv fram till 2020 och behandlar demografiska förändringar, ökande individualisering och kommersialisering samt förändrade kommunikationsmönster. Sammantaget bidrar de fyra samhällstrenderna till en kontext av ökade krav och en ökad komplexitet. En kontext som utmanar idrottsrörelsen nuvarande organisering, arbetssätt och regler. I januari 2013 genomfördes Skolidrottsförbundets framtidskonferens med ca 60 deltagare från specialidistriktsförbunden, styrelsen samt regionala representanter. Under framtidskonferensen diskuterades och analyserades de resultat som framkommit av Riksidrottsförbundets arbete med projektet Framtidens Idrottsförening. Under ledning av processledare från SISU Idrottsutbildarna fick deltagarna i grupper diskutera framtida konsekvenser och möjliga scenarier för Skolidrottsförbundet. Syftet med konferensen vara att samla in tankar, åsikter och önskemål för att påbörja arbetet med själva färdplanen.
Dokumentationen från konferensen samt inspelade intervjuer utgjorde underlag för det fortsatta arbetet. De insamlade tankarna bearbetades sedan i färdplansgruppen och ett första förslag till utkast färdigställdes. Under arbetets gång deltog färdplansgruppen ledamöter i möten och diskussionsforum för att inhämta kunskap inom ämnet. Bland annat inhämtades kunskap från Ideell Arena, Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet samt Svenska Gymnastikförbundet då dessa organisationer jobbar med framtidsfrågor eller precis har avslutat ett sådant arbete. Gällande utformningen av färdplanen så inhämtades inspiration från Scouternas strategiska framtidsplan vilket hjälpte till att sätta rubriker och utforma upplägget. Det första utkastet (version 0.1) publicerades i sin helhet på hemsidan med möjligheter för intresserade att kommentera och tycka till. Utkastet diskuterades även på regionkonsulentträffen under våren 2013 där synpunkter och åsikter samlades in. Utifrån det insamlade materialet så utarbetades utkastet version 0.2 som presenterades och gick på en remiss till specialdistriktsidrottsförbunden och som sedan diskuterades på SDF-konferensen sensommaren 2013. Utifrån alla de genomförda samtalen reviderades Färdplan 2025 till utkast 1.0 vilken förbundsstyrelsen la som en proposition till förbundsmötet 2014. Skolidrottsförbundet 2013 De 1300 skolidrottsföreningarna med totalt 150 000 medlemmar är en bidragande faktor till att barn och ungdomar i Sverige är fysiskt aktiva och genom glädje och gemenskap lär sig föreningsdemokrati, sunda värderingar och får en meningsfull tillhörighet. Samtidigt finns det inom idrottsrörelsen och i samhället händelser som gör att barn och unga mår dåligt och inte upplever att de kan eller får vara med. Bland annat har olika nyhetsmedier under våren 2013 uppmärksammat missförhållanden inom idrotten som inte följer intentionerna i Idrotten Vill. Skolidrottsförbundet har under de senaste åren genomgått en stor formalisering då våra föreningar dels har skaffat organisationsnummer samt fört in sina medlemmar och andra uppgifter i idrottsrörelsens gemensamma kommunikationssystem; idrottonline. Detta har gjort att både antalet föreningar och medlemmar har minskat då många upplever att den administrativa bördan blir för stor. En betydande intressent för Skolidrottsförbundet och skolidrottsföreningarna är skolans huvudmän som avgör vilket stöd som skolan ger till dess idrottsförening. Många skolor har i dagsläget avsatt arbetstid för att lärare eller fritidspedagoger ska kunna agera vuxenstöd i skolidrottsföreningen. Denna insats från skolan betyder mycket för föreningen och är många gånger en förutsättning för att föreningen ska kunna blomstra. Även skolan har förändrats under de senaste åren där bland annat nya direktiv från Skolverket påverkat skolans möjlighet att ge stöd till föreningen negativt. Samtidigt som Skolidrottsförbundet möter dessa utmaningar finns det ett stort behov i samhället av en verksamhet som tillgodoser behovet hos de som inte sätter idrottens traditionella aktiviteter och strukturer som träning-tävling i fokus utan bejakar andra värden.
Idrottandet ökar i icke föreningsdriven verksamhet och det startas nya föreningar med fokus på just breddidrott där den traditionella fokuseringen på att tävla och konkurrera saknas. Skolidrottsförbundet kan möta de här behoven och vara en av aktörerna som lockar med idrott baserad på glädje, rörelse, gemenskap för dem som inte hittar den i den traditionella tävlingsidrotten. Skolidrottsförbundet kan bestå av attraktiva, moderna föreningar som ger utrymme åt alla och samtidigt bidrar till att fortsätta göra föreningstillhörighet och kunskaper i föreningsarbete intressant och lockande. För att svara på hur det ska gå till lyfts fem strategiska områden fram som förbundet behöver förhålla sig till. Under respektive område beskrivs nuläget samt vilket eller vilka mål som gäller. Visionen - Världens bästa Skolidrottsförbund I världens bästa Skolidrottsförbund står våra värderingar i fokus. Inte bara som en konsekvens av vår verksamhet utan vi gör medvetna val för att lyfta fram och verkligen leva efter dessa värderingar. All verksamhet i förbundet ska vila på medvetna val med glädje, glöd, gemenskap, demokrati och delaktighet som grundfundament. Världens bästa Skolidrottsförbund har behållit det vi gör bra idag och samtidigt blivit än mer tillgängliga genom att bedriva verksamhet även under kvällar och helger. Då kan vi vara det ständigt närvarande alternativet för alla som vill engagera sig i verksamhet som är styrd av medvetna värderingar och erbjuder en uppsjö av aktiviteter med grunden i rörelse och med sociala och kulturella aspekter. Världens bästa Skolidrottsförbund fortsätter att vara idrottens ledande ledarskola där alla utvecklas till ledare via våra aktiviteter, från att leda sig själv till att leda andra. Genom att erbjuda aktiviteter där alla ges chansen att vara ledare kan individer hitta sin nivå av ledarskap och välja att utvecklas därifrån. All ledarskap vilar på medvetna val grundande i Skolidrottsförbundets värderingar oavsett vem som utövar det eller hur det utövas. Fem strategiska områden Kännedom Skolidrottsförbundet har under 2013 inlett arbetet med att stärka sitt varumärke och öka sin synlighet. Engagerade inom förbundet upplever att det finns stora brister i kunskapen och kännedomen om Skolidrottsföreningen och Skolidrottsförbundet. Många människor har svårt att skilja på skolans och föreningens verksamhet och därmed också organisation och värdegrund. Inom förbundet upplever många att kännedomen om förbundets verksamhet är låg bland politiker och tjänstemän inom förvaltningar på såväl riks- som lokalplanet. Kännedomen bland allmänheten uppfattas också som låg förutom lokalt där enskilda distriktsförbund och föreningar kan ha skapat kännedom om sin specifika verksamhet. Alla intressenter ska känna till Skolidrottsförbundets värdegrund och verksamhet. Att vara engagerad i Skolidrottsförbundet ska ge större status i samhället och det ska vara attraktivt att engagera sig i Skolidrottsförbundet. Förbundet kan med hjälp av att bredda och utöka
föreningarnas verksamhet profilera sig som det verkliga breddidrottsförbundet som på allvar ger plats åt att utöva glädjefylld idrott utan krav på prestationer. Tanken om den tävlingsfria zonen bör ges stor plats i kommunikationen som också i sin helhet ska betona den värdegrund som förbundet vilar på. Kommunikationen ska såväl externt som internt förmedla bilden av en verksamhet som bygger på tankarna om lustfylld och kravlös idrott. Organisation I dagsläget finns ca 1300 skolidrottsföreningar i Sverige där alla är medlemmar i Skolidrottsförbundet. Skolidrottsförbundet är i sin tur indelat i 26 distriktsförbund som driver aktiviteter och håller kontakten med skolidrottsföreningarna inom det geografiskt avgränsade området. Distrikten ansvarar för utbildningar, vissa breddaktiviteter samt vissa tävlingar. De 26 distrikten är inordnade i samverkansorgan, nio till antalet, som kallas regioner och som syftar till att öka samarbetet mellan distrikten. Skolidrottsförbundet representeras och drivs av förbundsstyrelsen mellan förbundsmöten som genomförs vartannat år. För att sköta den operativa verksamheten har en generalsekreterare anställts och ett kansli bildats med sammanlagt 6,75 tjänster. Skolidrottsföreningen är navet för vår verksamhet och organisationen ska vara utformad för att ge föreningen bästa möjliga stöd baserat på den värdegrund som gäller i förbundet. Organisationen ska också vara föränderlig och anpassningsbar och därmed kunna möta nya krav från samhället och idrottsrörelsen. Organisationen bör i linje med inriktningen i den här färdplanen anpassas för att möta tankarna om att på allvar ge plats åt föreningar som utövar idrott utan krav på prestationer. De förändringar som sker i verksamheten måste också snabbt märkas i organisationen. Hela organisationen måste också få information och kunskap om de organisationsförändringar som är nödvändiga för att nå målen och besluten ska vara gemensamma och grundas i en gemensam syn på organisationen. Samverkan Den naturliga samverkansparten är skolan och idag sker redan mycket samverkan med dessa. Dessutom finns det inslag av samverkan med främst idrottsföreningar i skolidrottsföreningarnas närhet som erbjuder prova-på-verksamhet. Även enstaka samverkansprojekt med föreningar utanför idrottsrörelsen förekommer. Skolan och skolidrottsföreningen samverkar i alla frågor som rör skolidrottsföreningens verksamhetsområde i allt ifrån värdegrund till aktiviteter. Skolidrottsföreningen har breddat sin verksamhet och bedrivs även utanför skolan och dess ramar och därmed sker samverkan med andra parter med intresse i medlemmarnas fritid. Exempelvis fritidsgårdar, idrottsföreningar, andra ideella organisationer samt myndigheter. Den breddade inriktningen öppnar också upp för samarbetspartners som vill vara med och modernisera idrotten och förknippas med den värdegrund som Skolidrottsförbundet arbetar med. Att föreningarna blir
mer inriktade på breddverksamhet och idrottsaktiviteter utan krav på prestation öppnar upp nya möjligheter till samverkanspartners. et är att efter en genomgång av de samverkansoch utvecklingsmöjligheter som finns i samhället skapa nya kontakter och samarbeten. Verksamhet Den verksamhet som bedrivs i Skolidrottsförbundet indelas i huvudsak under områden tävling, bredd och utbildning och bedrivs i huvudsak under dagtid (skoltid). Dessutom tillkommer stödjande verksamheter som kommunikation, ekonomi och administration. Verksamheten bedrivs under hela året men främst under skolans läsår. Skolidrottsförbundet har via skolidrottsföreningarna verksamhet för alla barn och ungdomar oavsett om denne finns på skolan eller inte. Skolidrottsföreningarna bedriver i första hand en verksamhet inriktad mot breddidrott, utan krav på prestationer, vilket gör det möjligt för alla att delta i aktiviteterna. Skolidrottsföreningen finns i anslutning till skolan men bedriver även verksamhet under kvälls- och helgtid. Under skoltid finns det aktiviteter som faller inom områdena bredd, tävling och utbildning och som medlemmarna utformar efter sina önskemål. På fritiden under kvälls- och helgtid flyttas fokus till enbart bredd och utbildningsaktiviteter och medlemmarna erbjuds en tävlingsfri verksamhet. Tillgänglighet Skolidrottsförbundet strävar efter att erbjuda alla en möjlighet att få idrotta och aktivera sig på sina egna villkor. Detta görs genom ledorden enkelt, roligt och nästan gratis. I de flesta fall är förbundet lyckosamma i sina strävanden men inte alltid. En idrottslyftskartläggning (genomförd 2013) visar att Skolidrottsförbundet inte finns i alla kommuner och heller inte i alla skolor. Dessutom upplever vissa deltagare en stor tävlingshets och ett för stort fokus på att vinna vilket gör att alla inte trivs i verksamheten. Ibland kan deltagarna också uppleva att det blir fokus på en idrott och att möjligheten till en mångsidig verksamhet med flera idrotter försvinner. I Skolidrottsförbundet görs medvetet aktiva val för att alla ska kunna vara med och delta i verksamheten, oavsett om det rör sig om fysiska, psykiska eller sociala hinder. Hänsyn tas till barn- och ungdomars individuella förutsättningar och alla ges rätt att delta och påverka verksamheten. Genom att erbjuda idrottsaktiviter på medlemmarnas egna villkor utifrån var och ens förutsättningar ökar tillgängligheten.