Arbetsteknik vid hantering av Personlyftar. 2 halvdagar

Arbetsteknik vid hantering av Personlyftar 2 halvdagar

22 Innehåll Kursöversikt...3 Inledning...5 Syfte och mål...6 Bakgrund, lagar...8 Kroppshantering...11 Kroppens friktionspunkter...12 Trycksår...12 Grundprinciper...13 Sängens funktioner...14 Lyftens funktioner...15 Miljökontroll och riskanalys...15 Skötselråd för lyftar...16 Felsökning...17 Skötselråd för selar och västar...18 Personlyft...19 Lyft från liggande med personlyftsele...21 Lyft från sittande med personlyftsele...23 Rutin vid uppstigning från golv...24 Bra att veta om hygiensele...26 Uppresningslyft (Stålyft)...27 Grundprinciper kom ihåg...30 Reviderat 2010-09 2

33 Förflyttningskunskap Arbetsteknik vid hantering av Lyftar TID Dag 1 8.00/13.00 Presentation, närvaro och dagens upplägg Bakgrund Uppvärmning + kroppskännedom Grundprinciper Personlyften Demonstration vändning i säng Ca 9.30/14.30 FIKA Vändning i säng för placering av sele Övning av vändningar Demonstration av lyft från säng till rullstol alla moment Övning av lyft från säng till rullstol alla moment inkl placering av sele i säng och borttagning av sele i rullstol Ca 10.30/15.30 Bensträck ca 5 min Ev. fortsättning övning Placering av selen i rullstolen Demonstration lyft från rullstol till säng 11.30/16.30 Avslutning och utvärdering Reviderat 2010-09 3

44 Förflyttningskunskap Arbetsteknik vid hantering av Lyftar TID Dag 2 8.00/13.00 Närvaro, tankar från föregående tillfälle, dagens upplägg Uppvärmning + kroppskännedom Repetition av grundprinciper Uppresningslyften- principer Assistera framåtböjning i sittande (repetition) Placering av tryggghetsväst Ca 9.30/14.30 FIKA Placering av trygghetsväst Provlyft med uppresningslyft Ca 10.30/15.30 Bensträck ca 5 min Hygienselen Demonstration av placering och lyft med hygiensele Information kring lyft från golv 11.30/16.30 Sammanfattning och utvärdering Reviderat 2010-09 4

55 Inledning För att kunna använda hjälpmedel på ett rätt och därmed säkert sätt, behöver vi både undervisning, demonstration och övning. Arbete med äldre och funktionshindrade människor innebär att man som arbetstagare ständigt möter olika situationer och utmaningar. Många arbetsuppgifter i omsorgsarbetet kan innebära fysiskt tunga och påfrestande moment. Att ha förmåga att anpassa sig efter de krav som ställs och även i nya situationer kunna använda sin kropp på ett skonsamt sätt är en stor utmaning. God kännedom om den egna kroppen och kunskap om de grundprinciper som gäller vid förflyttningar kan vara en hjälp på vägen. Varje förflyttning är en unik situation som innebär ett möte mellan två eller tre unika personer. Samarbete mellan dessa personer är den viktigaste komponenten för en säker och trygg förflyttning. Att använda sig av omsorgstagarens resurser ger omsorgstagaren möjlighet att bibehålla de funktioner han/hon har kvar. Det innebär också att du som vårdpersonal kan minska risken för belastningsskador och olyckor. Det är viktigt att alla runt omsorgstagaren har en tydlig bild av vad det är omsorgstagaren vill och kan uppnå, samt att personerna runt omsorgstagaren alla är överens om vad som kan och bör förväntas av omsorgstagaren i vardagen. Omsorgstagaren måste ges möjlighet att delta i sin vardag och efter bästa förmåga utföra de dagliga aktiviteterna. Reviderat 2010-09 5

66 Syfte med kursen Att varje deltagare efter genomgången kurs uppnått nödvändig förståelse och kunskap så att hanteringen av medicintekniska produkter (lyftar och lyftselar) inom kommunens äldreomsorg sker på ett säkert och korrekt sätt för såväl omsorgstagare som omsorgspersonal. Mål Efter genomgången kurs ska deltagarna: ha allmän kännedom om MTP-pärmens innehåll samt veta var pärmen finns på arbetsplatsen. känna till vad som gäller avseende ansvarsfördelning i hanteringen av personlyft, uppresningslyft och selar samt veta vad som berör den egna yrkeskategorin. känna till och förstå avsikten med vad som styr förskrivning av person- respektive uppresningslyft. kunna hantera uppresningslyft och personlyft och förevisade selar ergonomiskt korrekt och på ett för omsorgstagaren säkert sätt. kunna utföra användar/tillsynskontroll på lyftar och selar. ha provat på att bli lyft i personlyftsele samt i uppresningsväst samt ha assisterat vid dessa moment. ha hjälpt en person upp från golv med personlyft. veta när och hur man ska kontakta Rehabenheten för bedömning /uppföljning av insatt ordination. Reviderat 2010-09 6

77 Vårt arbete styrs till av lagar; Bakgrund Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Enligt HSL skall kommunen erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade. Lagen om yrkesverksamhet på hälso-och sjukvårdens område (LYHS) LYHS påtalar bl. a att man själv är ansvarig för hur man fullgör sina arbetsuppgifter. Ordinatören/förskrivaren är ansvarig för själva ordinationen; bedömningen att hjälpmedlet behövs, är lämpligt och hur det ska användas. Den som utför ordinationen ansvarar för att följa ordinationen, dvs. använda hjälpmedlet på det sätt som förskrivaren (sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska) angivit. Arbetsmiljölagen (AML) AML säger att arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet att vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Ett sätt att leva upp till detta är att erbjuda sina anställda adekvat utbildning i arbetsteknik. Arbetsgivaren ansvarar också för att de anställda följer givna instruktioner. Exempel på detta kan vara att arbetsredskap och tekniska hjälpmedel används enligt föreskrifter från tillverkare eller ordinatör. Arbetstagaren är bland annat skyldig att uppmärksamma arbetsgivarens instruktioner om hur arbetet ska utföras på ett skonsamt sätt, samt att påtala för arbetsgivaren om man upplever att en arbetsuppgift medför skadliga belastningar. Lag om medicintekniska produkter (MTP) Hjälpmedel är en medicinteknisk produkt (MTP) som används för att göra det möjligt att utföra en aktivitet, eller att förenkla utförandet av aktiviteten. Arbetsterapeut och sjukgymnast förskriver personliga hjälpmedel för förflyttning eller ADL-aktivitet. Vad är MTP-pärmen? MTP-pärmen är ett samlat dokument om hjälpmedel för all hälso- och sjukvårdspersonal och omvårdnadspersonal som arbetar i kommunerna i Gävleborgs Län. Reviderat 2010-09 7

88 Finns att läsa på kommunens intranät under Dokument; dokument, blanketter och rapporter ÄO, Handbok för hjälpmedel. Dokumentet skall även finnas i en pärm på alla äldreboenden. Vad står det i MTP- pärmen? Det står i MTP- pärmen hur vi ska göra i praktiken för att följa lagar och föreskrifter. Om rutiner i MTP- pärmen inte följs skall avvikelse skrivas. Att hjälpmedel/mtp skall användas till det de är avsedda för Omsorgstagare och personal skall inte utsättas för skada och därför skall hjälpmedel/mtp som inte längre är försvarbart att använda, tas ur bruk. Inköp och användning av hjälpmedel/mtp skall ske på ett sådant sätt att det är till omsorgstagarens bästa och gagnar kommunens ekonomi. Vem som ansvarar för vad, och på vilket sätt. Olika yrkesgrupper har olika ansvar. Det står även vad som är vårdgivarens (kommunens), MAS, enhetschefens förskrivarens/utprovarens, och sjuksköterskans ansvar (flik CD). Bedömning och utprovning av hjälpmedel bygger på omsorgstagarens funktion och behov i första hand, som så långt möjligt skall tillvaratas. Detta ska ske med god arbetsteknik för personalen. Omsorgstagaren har rätt att få hjälp med det den inte klarar själv. Det man klarar har man rätt att få göra. Bibehållande av funktioner är bibehållande av självständighet. Det är också rehabilitering! Reviderat 2010-09 8

99 Omvårdnadspersonalens ansvar är att Meddela arbetsterapeut och sjukgymnast vid förändringar i omvårdnadssituationen Skötsel och kontroll av omsorgstagarnas hjälpmedel Rapportera tillbud eller avvikelser Meddela AT/SG om fel på hjälpmedel uppmärksammas Se till att hjälpmedlen återlämnas på angiven plats när behovet upphört Ansvarar för att hjälpmedlet endast används till den omsorgstagare som at/sg provat ut det till Kontrollera att hjälpmedlet är ok innan det används Kontrollera bromsar, skruvar, el-sladdar etc. Kontrollera lyftselen Ställa undan trasiga hjälpmedel Förskrivares/Utprovares ansvar Utprovning och ordination av individuella, specialanpassade och arbetstekniska hjälpmedel. Information/instruktion av hjälpmedel till omsorgstagare, närstående och omsorgspersonal i samband med utprovning och träning. Uppföljning av utprovade hjälpmedel Dokumentationsansvar i Omvårdnadsjournalen (Pro Capita). Konsulterar vid behov hjälpmedelstekniker, hjälpmedelskonsulent, firmor etc. Kan med kännedom om personalens kunskap och i samråd med verksamhetsansvarig anvisa enskilda arbetsuppgifter, t ex. i samband med behandling eller träning. Anmäler omgående händelser eller tillbud till chef för enheten och Kommunalförbundet som i sin tur meddelar leverantör. Informerar kring skötselrutiner och bruksanvisningar. Meddela arbetsledare det behov av utbildning som kan uppstå med anledning av den arbetsuppgift som är kopplat till MTP. Medverka vid utbildning av omsorgspersonal. Reviderat 2010-09 9

1010 Kroppshantering Ditt sätt att ta på kroppen på en person är avgörande för hur fortsatt kontakt med personen utvecklas. Genom att ta på rätt områden får man omsorgstagaren lättare att medverka vid förflyttningarna och utnyttja sitt naturliga rörelsemönster. Friska människor tänker sällan på hur de gör när de reser sig från en stol el kliver ur sängen. Dessa vardagliga rörelser är så inbanade i kroppen att vi inte behöver koppla in hjärnan för att kunna utföra dem. Även vid hög ålder eller svåra hjärnskador kan det naturliga rörelsemönstret finnas kvar i kroppen, utmaningen är att locka fram det. Vid medfödda hjärnskador kan det naturliga rörelsemönstret se olika ut för olika individer. Börja alltid med att ta reda på vilka förutsättningar som gäller. Vad kan omsorgstagaren göra själv? Finns några begränsningar kring hur du kan hantera personen? Har personen några sår, frakturer, smärta, tonusproblematik el liknande som du bör ta hänsyn till? Ge omsorgstagaren möjlighet att medverka. Att göra rörelserna i rätt riktning och med lagom hastighet underlättar medverkande. Rätt kroppshantering är rehabiliterande och behagligt för omsorgstagaren. Kontaktområden: Skuldror, höfter, huvud, armar och ben Områden vi tar på vid kroppshantering är kroppens stora fasta partier, höft, skuldror samt kroppens rörliga delar huvud, armar och ben. Stora grepp med samlad hand är behagligare än grepp med spretande fingrar. Helst ska tummen vara på samma sida som fingrarna för att undvika ett oplanerat hårt grepp. Prova gärna de olika greppen på dig själv, hur känns det? Områden att undvika: Nacke, armhålor, knäveck, och fotsulor Dessa områden är känsliga för beröring och grepp där kan lätt framkalla smärta, rädsla, irritation och ibland spasticitet. Det leder till en omsorgstagare som är otrygg, osäker och motsträvig. Reviderat 2010-09 10

1111 Kroppens friktionspunkter Liggande på rygg Liggande på sidan Sittande i stol Huvud Huvud (Huvud mot nackstöd) Skuldror Skuldra Skuldror Höfter Höft Sittbensknölar Hälar Fotknölar Fötter Ovanstående gäller i normalfall, sjukdomar och felställningar kan innebära att andra områden trycks ned i madrassen. För att underlätta vid förflyttningar vill vi minska friktionen under de tyngst liggande partierna. Vi kan använda ovanstående punkter som ett utgångsläge för resonemang kring förflyttningen. Individuella skillnader i kroppsform kan innebära skillnader i friktionspunkter. När vi ska minska friktionen utgår vi alltid från hur omsorgstagaren själv kan medverka till detta, även när vi arbetar med hjälpmedel. Trycksår Trycksår uppstår genom skjuv, friktion och fukt. Förebyggs genom regelbunden lägesförändring samt vid behov speciellt avlastande madrasser och rullstolsdynor. Trycksårsfördelning procentuellt över kroppen: Sacrum 31 % Sittbensknölar 27 % Fotsida/häl 20 %, Höft 10 % Vader 5 % Kotornas taggutskott 4 % Armbåge/Höftbenskam 3 % Reviderat 2010-09 11

1212 Grundprinciper Allmänt- Att tänka på vid alla förflyttningar Ta reda på omsorgstagarens förutsättningar T ex genom att läsa det som skrivits, ta rapport, fråga SSK/AT/SG Planera förflyttningen Se till att de hjälpmedel som behövs finns tillgängliga. Placera säng/rullstol/hygienstol/lyft så att omsorgstagaren behöver flyttas så kort väg som möjligt. Minska friktion vid förflyttningen Var är det tungt? Trycks skuldrorna ner i madrassen? Placera händerna där för att kunna minska motståndet alt lägg glidhjälpmedel där. Gör Riskanalys Vad skulle kunna gå fel om jag gör så här? Vilka risker finns för omsorgstagaren? Vilka risker finns för mig som hjälpare? Tänk efter före! Vinst: att skapa säkerhet och trygghet för omsorgstagare och hjälpare att förebygga och minska risken för belastnings- och arbetsskador Att uppmuntra till medverkan Informera om vad du ska göra och gör det. Omsorgstagaren får en chans att förstå vad som händer och risken att han/hon spjärnar emot av rädsla el överraskning minskar. En har huvudansvaret när flera hjälpare behövs Utnyttja om möjligt naturligt rörelsemönster Hur skulle du själv göra? Vad känns naturligt? Kroppen följer blicken; - Be omsorgstagaren titta åt det håll ni flyttar. Skapa grepp för omsorgstagaren- att kunna hålla i sig inger trygghet Ge tid - invänta omsorgstagarens medverkan Anpassa hastigheten till omsorgstagaren, hjärnskadade personer har ofta lätt att bli tonusökade då det går för fort eller plötsligt. Att påbörja långsamt och sedan stanna upp gör det lättare för omsorgstagaren att hinna med och uppfatta vad som förväntas av henne/honom. Reviderat 2010-09 12

1313 Vinst: att skapa både fysisk och psykisk säkerhet och trygghet att bibehålla omsorgstagarens förmågor så länge som möjligt Skonsam arbetsteknik- hur var det nu man skulle stå? Använd gångställning Arbeta i balans och flytta fötterna vid behov Fötter, höfter, armar och axlar i samma riktning Arbeta in mot kroppen/höfterna med sänkta axlar och armbågar Yxgreppet. Tummarna åt samma håll vid drag skonar axelleden. Utnyttja benstyrka och kroppstyngd Sträva efter upprätt ställning (Behåll ryggens naturliga krökar) Spara ryggen -undvik att stå framåtlutad. Böj på knäna! Vinst: att minska risken för belastnings- och arbetsskador att öka säkerheten och tryggheten både fysiskt och psykiskt Reviderat 2010-09 13

1414 Sängens funktioner För att utnyttja sängens funktioner krävs att omsorgstagaren är placerad rätt i sängen. Börja alltid med att kolla att omsorgstagaren ligger tillräckligt högt upp i sängen. Höften ska vara placerad vid skarven mellan ryggdelen och lårdelen på sängbotten. Höjdinställning av sängen UPP/NED (svarta pilar) Sittinställning, oberoende av vilken inställning man utgår ifrån (grön knapp) Sängbottnen i horisontalläge, oberoende av vilken inställning man utgår ifrån (röd knapp) Höjer ryggdelen och ställer in lårdelen i horisontalläge ( gul knapp) Höjer lårdelen och ställer in ryggdelen i horisontalläge ( grå knapp) Inställning av bendel UPP/NED (svarta knappar) Tips! Knappen för sittställning är fördelaktig då omsorgstagaren ska sitta i sängen vid t.ex. intag av dryck. Den höjda lårdelen gör att omsorgstagaren inte glider ner i sängen. En förutsättning för en bra sittställning är att omsorgstagaren ligger tillräckligt högt upp i sängen. Reviderat 2010-09 14

1515 Lyftens funktioner Alla lyftar har en knapp för nödstopp samt en funktion för separat nedsänkning vid strömavbrott eller andra tekniska fel. För att undvika att något oförutsett händer under lyftet är det viktigt att lyften kontrolleras innan så att allt fungerar som det ska. Lyften ska alltid stå på laddning då den inte används. Samtliga funktioner för personlyft och uppresningslyft finns beskrivna i bruksanvisningen som följer med lyftarna. Miljökontroll & riskanalys Planera förflyttningen innan lyftet! En bra planering möjliggör en skonsam arbetsteknik och gör att förflyttningen sker säkrare och smidigare. Var ska rullstolen stå för att undvika att köra med lyften? Var finns sängen? Finns utrymme att använda rätt körteknik? Röj undan eventuella hinder i miljön. Planera vem som gör vad och i vilken ordning. Placera rullstolen/hygienstolen nära lyften redan innan lyftet och kör den bakom omsorgstagaren efter lyftet. Kör inte lyften längre sträckor än nödvändigt. Låt omsorgstagaren sitta i rullstol eller mobila dusch/toastol för längre sträckor eller flytta sängen. Kör helst rakt framåt eller bakåt. Undvik att svänga med lyften. Det är lätt att få en vridrörelse i ryggen. Försök i stället svänga lyften genom att ställa dig på sidan av lyften och ta tag i ena handtaget och pressa på lyftarmen. Tryck med foten på skänkeln. Arbeta med dina ben och kroppstyngd enligt principen dra eller tryck. Armar och händer fungerar som grepp, medan kraften kommer från benen. Undvik att köra över mattor, trösklar etc, backa lyften över hindret. Om det finns särskilda anvisningar anpassade efter individuella behov ska dessa efterföljas! Reviderat 2010-09 15

1616 Skötselråd för lyftar Rengör lyften med fuktig trasa (varmvatten) och lite rengöringsmedel. Laddaren får endast torkas av med torr trasa. Lyften ska avtorkas efter tvätt. Lyften förvaras frostfritt i normal luftfuktighet. Lyften får inte användas där risk finns att den utsätts för oavbruten vattenkontakt. Ladda batterierna! De flesta batterier får inte urladdas helt (Läs bruksanvisningen). Kör inte lyften när kontrollampan för batteriet lyser rött. Anslut först laddaren till lyften och därefter till vägguttaget och vice versa. Ladda varje natt så är den alltid laddad. Batteriet kan inte överladdas. OBS! Nödstoppet ska vara utdraget när man laddar. Kör inte lyften när laddaren är inkopplad. Nödstoppet kan vara intryckt när lyften inte ska användas på ett tag eller när den ska lämnas utan tillsyn (barnsäkerhet), detta kan också spara på laddningen. Kontrollera att laddningsindikatorn visar att batterierna är laddade skruvar, muttrar och säkerhetspinnar är på plats lyftmasten är säkert fixerad till underredet om det finns sprickor i lacken, särskilt i fogar (tyder på skador i chassit) att lyften inte drar snett att lyften står på alla fyra hjulen manövrering av bredd- och lyftfunktion fungerar att bygelns krokar inte är skadade lyftbygelns urkrokningsskydd fungerar och finns kvar nödsänkningen fungerar laddaren är hel Reviderat 2010-09 16

1717 Felsökning Lyften fungerar inte upp/ner eller benbreddningen fungerar inte Är nödstoppet intryckt? Är batterierna laddade? Är laddkabeln ansluten till vägguttaget? Är alla kablarna rätt anslutna? Är kontaktbleck på batteriet skadat eller avbruten? Är säkringarna hela? Är manöverdosan hel? Byt och prova med en annan Om lyften inte laddar Kontrollera: att nödstoppet inte är intryckt att kontaktblecken på batteriet inte är skadade eller avbrutna Lyften stannar i högt läge/ manöverdosan reagerar inte Använd lyftens nödsänkning. Om du hör missljud Kontakta leverantör. Om lyften drar snett Skänklarna kan vara skeva kontakta service Hår har fastnat i hjulen - rengör Lyften skall användas på slätt underlag! Reviderat 2010-09 17

1818 Kontrollera: Skötselråd för selar och västar om selens märkning med skötselråd och storlek finns kvar och kan läsas? att lyftselen inte har några skador såsom fransar, hack nötning och söm defekter på lyftöglorna och selens kanter selens alla sömmar, särskilt kantbandens sömmar. om tygets färg och yta blekts eller har hål, tyder det på att lyftselen är gammal och/eller sliten och tvättad många gånger. OBS! Laga inte selen själv, trasiga lyftselar ska skickas till lagret. Tvättråd Tvättråd står på lyftselens märklapp. Polyamid (nylon) och polyester rekommenderas att tvättas i 60 85 grader. Klorblekning avråds. Lyftselarna skall ej torktumlas. Reviderat 2010-09 18

1919 Personlyft används Personlyft När omsorgstagaren behöver assistans från minst en person vid förflyttning och där det är risk för att omsorgstagaren inte orkar stå under trygga förhållanden. När förflyttning med mobil personlyft innebär en mer smärtfri och tryggare överflyttning för omsorgstagaren och en bättre arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen än annat förflyttningssätt. Lyftselen skall vara personligt utprovad och användas endast till den omsorgstagare den är utprovad till. Kriterier från Kommunens MTP Konsekvenser av att övergå till personlyft När en person inte har funktioner och färdigheter att klara en manuell förflyttning kan personlyft vara en bra lösning (se ovan). När personlyften sätts in ska förskrivare och personal vara medveten om att omsorgstagaren passiviseras i förflyttningsmomentet då denne inte kan, eller behöver medverka under lyftet. Omsorgstagaren fråntas med personlyften det funktionsbevarande träningstillfälle som en aktiv förflyttning innebär. Om personlyft sätts in trots att omsorgstagaren har kapacitet till en mer aktiv förflyttning finns risk att tappa funktioner som sedan kan vara svåra att återfå. Fördelarna med personlyften måste alltid vägas mot ev. nackdelar med användandet. Varför olika selar? Det finns en mängd olika selar till personlyften och det är sjukgymnasten eller arbetsterapeuten som bedömer vilken sele som är mest lämplig för omsorgstagaren utifrån dennes förutsättningar och behov. Selarna finns i olika material, storlekar och modeller. De flesta modeller kräver individuella anpassningar för en säker och komfortabel förflyttning. Utprovning och individuella inställningar ska alltid ske av förskrivaren. Reviderat 2010-09 19

2020 Om omsorgstagaren är på väg ur selen Är selen personlig/utskriven på omsorgstagaren? Har omsorgstagaren minskat/ökat i vikt? Lyftselen är för liten om bendelarna inte når runt minst halva lårets insida och lyftbygeln kommer för nära ansiktet. Har omsorgstagarens hälsotillstånd förändrats? Är lyftselen korrekt placerad? Lyftselen har kanske inte dragits ner tillräckligt vid placeringen. Kan benstöden placeras högre upp på låren så att hygienöppningen blir mindre? Har omsorgstagaren sina armar på lyftselens utsida (om förskrivaren rekommenderat det)? Lyfter alla fyra band symetriskt? Har omsorgstagaren kläder av glatt material? Ju större friktion desto mindre risk för urglidning. Reviderat 2010-09 20

2121 Vändning i säng Lyft från liggande med personlyftsele Hjälpare 1 vänder omsorgstagaren från sig genom att skjuta mot omsorgstagarens höft och skuldra, uppåt och bortåt. Hjälpare 2 står beredd att ta emot när omsorgstagaren kommit över på sida. Hjälpare 2 kan nu hjälpa omsorgstagaren att ligga kvar på sida. Placering av selen Hjälpare 1 placerar selens ytterkant längs med brukaren och med nederkanten i höjd med svanskotan. Selen veckas genom z-vikning så att dess mittbakband motsvarar omsorgstagarens ryggrad. TIPS! Om omsorgstagaren glider ner i sängen en bit då huvudändan på sängen höjs kan selens nederkant placeras nedanför svanskotan för att ha marginal. Omsorgstagaren vänds varsamt tillbaka på rygg och till andra sidan så att hjälpare 2 försiktigt kan lirka ut selen på andra sidan. Omsorgstagaren vänds tillbaka i ryggläge igen. Kontrollera att brukaren ligger mitt i selen! Res upp ryggstödet på sängen och be omsorgstagaren att böja på benen så att bendelarna lättare kan placeras. Se till att tyget är slätt och att bendelarna är framdragna tillräckligt så att dessa når runt benet. Bendelarna kan korsas eller gå omlott under båda benen och ibland placeras en bendel under vardera ben utan att korsas. På personligt utskrivna selar har förskrivaren informerat om vilken variant som bedöms mest lämplig för den enskilde. Reviderat 2010-09 21

2222 Lyftet Häng först på de övre bandöglorna på lyftbygeln, sedan bendelarnas öglor. Lyften ska placeras så att galgen hamnar mellan omsorgstagarens bröst och navel så att lyftet blir rakt. Påbörja lyftet. Kontrollera att omsorgstagaren sitter bekvämt mitt i selen och att han/hon inte glider ur. Vid behov, hissa ner omsorgstagaren igen och justera selen. Hjälpare 1 kör lyften rakt bakåt och hjälpare 2 har nära koll på omsorgstagarens ben. Hjälpare 2 kör rullstolen in bakom omsorgstagaren och tippar stolen bakåt så att rullstolens ryggstöd hamnar längs med omsorgstagarens rygg. Hjälpare 1 som har dosan i hand ger ett lätt tryck på omsorgstagarens knän för att få denne långt bak i stolen. Handtagen på selen kan användas som styrhjälp av hjälpare 2 bakom stolen. Sänk ned omsorgstagaren helt i stolen. Borttagning av selen i rullstolen Lås rullstolen och sätt dit benstöden så att omsorgstagaren får fötterna på fotplattan. Ta bort armstöden för att lättare komma åt. Ta bort bendelarna genom att dra ut dem under tygdelen. Håll emot med en hand på omsorgstagarens lår då bendelarna dras bort. Hjälp omsorgstagaren att lätta från ryggstödet genom att den ena eller båda hjälparna står på varsin sida om rullstolen och erbjuder omsorgstagaren att hålla om armen/armbågen. Hjälparna står i gångstående, niger och gör liten tyngdöverföring bakåt och selen tas bort genom att en hjälpare drar den från sidan och runt. Reviderat 2010-09 22

2323 Placering av selen Lås rullstolen. Lyft från sittande med personlyftsele Ta bort armstöden. En hjälpare hjälper omsorgstagaren att luta sig framåt genom armbågsgreppet. Lyftselen placeras bakom omsorgstagaren rygg med märklappen utåt. Vik upp nederkanten runt fingertopparna för att lättare föra ned lyftselen på plats. Tryck ned lyftselens nederkant med handflatan till sittdynan. Detta är mycket viktigt. Drag fram bendelarna med lätt mothåll mot omsorgstagaren knä så att ev. veck slätas ut. Kontrollera att bendelarna är lika långa. För in lyftselens benstöd under respektive lår. Se till att tyget ligger slätt och att det når runt benet ordentligt. Om omsorgstagaren placerar foten på hjälparens lår går detta lättare. Bendelarna korsas. Ta bort benstöden. Lås upp rullstolen. Lyft. Till sängen Höj huvudändan på sängen. Hjälparen som har dosan, hjälpare 1, styr lyften mot sängen och hjälpare 2 har koll på brukaren. Lyften körs så att omsorgstagaren hamnat tillräckligt högt upp i sängen. Hjälpare 2 ser till att omsorgstagaren får fötterna upp i sängen och trycker mot knäna för att styra omsorgstagaren på plats. Sänk ned. Bendelarna viks in under sig själv och dras bort. Selen tas bort genom vändningar i säng enl. tid. beskriven teknik. Tänk på att arbeta med benen genom nigrörelsen och gångstående! Reviderat 2010-09 23

2424 Rutin vid uppstigning från golv När man bedömt att omsorgstagare som ramlat inte skadat sig så att ambulans behövs. Rehabenheten rekommenderar att omsorgstagare som hamnat på golvet ska tas upp med personlyft och upp-från-golv-sele från akutförrådet. Med rekommenderad sele får omsorgstagaren stöd för huvudet under lyftet. Om sådan sele inte finns tillgänglig bör huvudet understödjas på annat sätt. Använd en storlek som passar omsorgstagaren. Small - till barn eller mycket liten vuxen. Medium - till vuxen normalbyggd. Large - till kraftiga och tunga omsorgstagare. När ni uppmärksammar att någon hamnat på golvet så ska denne inte lämnas ensam. En personal sitter på golvet med omsorgstagaren och talar lugnande med henne/honom. Informera att ni kommer att hjälpa vederbörande upp. Hämta en kudde att lägga under omsorgstagarens huvud så att denne ligger så bekvämt som möjligt. Lägg en filt om personen om han/hon fryser och är rädd. Kontakta sjuksköterska vid smärta eller annan misstanke om skada. Hämta personlyften och rekommenderad sele. Från liggande på golv Om personen ligger och inte kan sitta obehindrat måste denna vändas vid placering av sele. Lägg en filt eller ett täcke längs med omsorgstagaren så att denne kan vända över på något mjukt, detta är mycket viktigt. Placera selen längs med omsorgstagarens rygg då denne ligger på sida och se till att nederkanten är i höjd med svanskotan. Vänd omsorgstagaren till andra sidan och lirka ut lyftselen. Kontrollera att lyftselen ligger symmetriskt under omsorgstagaren, om inte justera placeringen. Bendelarna placeras under varje lår och korsas. Ju närmare stussen bendelarna placeras desto mindre blir risken för urglidning. Reviderat 2010-09 24

2525 Från sittande på golv Om omsorgstagaren sitter på golvet placeras selen bakom ryggen i sittande, se till att selens nederkant kommer i höjd med svanskotan. Kontrollera att lyftselen ligger symmetriskt under omsorgstagaren, om inte justera placeringen. Bendelarna placeras under varje lår och korsas. Ju närmare stussen bendelarna placeras desto mindre blir risken för urglidning. Lyftet Lyftet ska ske från huvudändan. Hjälparna måste skydda omsorgstagarens huvud, då lyften och skänklarna kommer mkt nära huvudet. Fördelen med att göra lyftet från huvudändan är att lyftgalgen hamnar i brösthöjd och lyftet sker rakt ovanifrån. När omsorgstagaren lyfts upp från golvet kan man vrida denne lite för att ge mer utrymme för huvudet. Observera att lyftet sker säkert utan risk för tex. urglidning. Förflytta omsorgstagaren om möjligt till säng så att han/hon får återhämta sig. Återlämna alltid upp-från-golv-selen till akutförrådet efteråt. Reviderat 2010-09 25

2626 Bra att veta om Hygiensele Selen är utformad för säkra lyft till och från toalett och är avsedd för lyft från sittande till sittande. Hygienselen är lämplig till omsorgstagare med normal eller hög muskeltonus. Den generösa urringningen runt stussen lämnar fritt för av- och påklädning under lyftmomentet i samband med toalettbesök. Förskrivaren markerar de öglor som ska träs på lyftgalgen. Det är extra viktigt vid förflyttning med hygienselen att personen inte är hängande i lyften mer än nödvändigt. Den stora hygienöppningen på selen kan innebära en ökad urglidningsrisk! Tips till toalett Placera selen i sittande, överkanten strax under brukarens skulderblad. Spänn selen i midjan. Armarna ska alltid vara utanför selen. Kontrollera att inte byxan eller kjolen nyps fast av selens västdel. När selen är placerad enligt förskrivarens ordination, lyft. Drag ned byxorna så mycket det går när personen hänger i lyften och sänk ned omsorgstagaren på hygienstolen. Koppla från benstöden och dra ned byxorna/kjolen ytterligare. Västdelen kan sitta kvar som ett stöd. Blöjan kan dras bort då omsorgstagaren hänger i selen eller då denne sitter på hygienstolen, genom att dra bort den underifrån. Tips från toalett Kör ut omsorgstagaren på hygienstolen innan lyftet påbörjas. Drag upp byxorna/kjolen så högt som möjligt mot grenen så att dessa inte nyps fast av bendelarna. Placera benstöden under benen utanpå byxorna. Koppla på alla bandöglor. Lyft! Placera eventuell blöja innanför byxorna innan de dras på plats över stussen. Sänk ned personen i rullstolen/sängen. Reviderat 2010-09 26

2727 Uppresningslyft (stålyft) När kan uppresningslyften vara ett alternativ? Omsorgstagaren har svårt att resa sig från sittande utan mycket hjälp och har svårt att stå tillräckligt länge för att nödvändiga moment ska hinnas med. Omsorgstagaren kan inte ta steg för att vända sig mot rullstolen/toalettstolen. När förflyttningen med uppresningslyft innebär en mer smärtfri och tryggare överflyttning för omsorgstagaren och en bättre arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen än annat förflyttningssätt. (MTP) Vad krävs av omsorgstagaren? Det krävs egen aktivitet och funktion. Omsorgstagaren skall kunna: stödja på sina ben aktivt trycka sig bakåt och skjuta ifrån sig med benen under lyftet. följa med i uppresningen när lyftarmen höjs OBS! Om omsorgstagaren utan aktiv medverkan blir hängande i uppresningsvästen finns risk för urglidning. Dessutom utsätts axellederna för stor påfrestning, vilket i värsta fall kan leda till små muskelbristningar och kroniska smärtproblem. Fördelar med uppresningslyften: Möjlighet att få stå och belasta sina ben vilket även är positivt för blodtrycksanpassning, cirkulation mm. Trygg och smidig hjälp vid toalettsituation både för personal och omsorgstagare. Nackdelar med uppresningslyften: Ej naturligt rörelsemönster. Uppresningen sker med motsatt rörelsemönster jämfört med det naturliga. Detta är förvirrande, patienten får svårt att lära sig att resa sig upp själv, eller tappar förmågan att resa sig upp själv. Då lyften ersätter aktiva uppresningar, minskar benstyrkan vilket kan leda till en ökad fallrisk. Risk för fall p g a. urglidning ur västen när ståförmågan försämras och detta inte uppmärksammas i tid. Reviderat 2010-09 27

2828 Hur? Förflyttning med uppresningslyft sker alltid ifrån sittande till sittande. Placering av trygghetsvästen Lyftvästar skall vara personligt utprovade och används endast till den omsorgstagare de är utprovade till. (MTP) Västen förs bakom omsorgstagarens rygg med märklappen utåt och placeras ungefär i midjan, västens övre kant ska vara nedanför skulderbladen. Armarna skall vara utanpå västdelen och midjebältet. Korsa öglebanden och trä dem genom motstående sidans metallöglor. Selen har olika inställningsmöjligheter vad som passar den enskilde omsorgstagaren provas ut av AT/SG. Bandögla och ögleband ska ha samma spänning under åtdragning/uppresning. Uppresningen Placera omsorgstagarens fötter mitt på fotplattan så att underbenen blir parallella med underbensstödet. Ställ in underbensstödet i rätt höjd, d.v.s. strax under brukarens knäskål i sittande. Använd vadbandet vid behov, t ex om omsorgstagaren har ofrivilliga rörelser. Koppla västens band (ögleband och bandöglor) till lyftarmens krokar, oftast väljer man yttre (längre) bandögla till en kort person och inre (kortare) bandögla till en lång person. Placera vid behov andra tillbehör såsom stusslapp och underarmsstöd. Lås upp lyften (om den är låst) Ha ögonkontakt med omsorgstagaren för att se att hon/han är med. Höj lyftbygeln en liten bit för att inbjuda till rätt grepp. Be omsorgstagaren greppa om lyftarmen (om hon vill) med tummarna på undersidan. Be omsorgstagaren vara beredd på att ställa sig upp, skjuta ifrån med benen och trycka sig bakåt. Tryck på upp-knappen igen och stanna när det känns bekvämt för omsorgstagaren att stå. Kroppen ska då helst vara i så rak linje som möjligt dvs lårben, höfter och rygg ska bilda en rak linje. Reviderat 2010-09 28

2929 Nersänkning till rullstol/hygienstol Anpassa bredden på uppresningslyftens underrede. Ta bort eller vik undan fotplattorna på rullstolen eller den mobila dusch/toastolen. Styr omsorgstagaren rätt i rullstolen/hygienstolen via grepp om höften. Till sängen Sänk ner omsorgstagaren till sittande på sängkanten. Möt eventuellt upp med en höj - och sänkbar säng. Om sängen är för låg finns risk att skada höften och om sängen är för hög finns risk att omsorgstagaren sitter ostadigt. Reviderat 2010-09 29

3030 Grundprinciper -Kom ihåg! Miljökontroll Bra kroppsbalans - Var finns t ex sängen/rullstolen - Tänk efter före - Stå i gångställning med fötterna i rörelseriktningen - Tänk på att ha lite bredd mellan fötterna - Tyngdöverföring Ta till vara omsorgstagarens förmåga Berätta vad du ska göra Ha ögonkontakt Skapa grepp för omsorgstagaren Omsorgstagaren ska ha blicken i rörelseriktningen Följ människans naturliga rörelsemönster - Hur gör du själv? Reglera Arbetshöjden Använd hjälpmedel Undvik lyft Försök dra och skjuta istället Arbeta nära omsorgstagaren - Flytta i etapper Arbeta samtidigt En har kommandot när fler flyttar Använd raka armleder - Arbeta med sänkta axlar - Håll in armbågarna Aldrig Lyft och Vrid samtidigt! Reviderat 2010-09 30