FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN



Relevanta dokument
Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Information till dig som vill bli familjehem

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Till dig som bor i familjehem

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

En modell för avslutandet av familjehemsvården

Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: vx. en viktig uppgift

Stöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson

Delaktighet - på barns villkor?

Därför behövs familjehem

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

Systematisk uppföljning av placerade barn

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Barns delaktighet i utredningsarbetet

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

På väg Enkät för den unge

Utredning och matchning av familjehem

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem?

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Om barns och ungas rättigheter

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering.

vad ska jag säga till mitt barn?

Att familjehemsplaceras, det kanske viktigaste beslutet i ett barns liv!

Familjehemsplacerade barn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

1/ Samla information. Hur gör jag för att ta reda på vad som är ett bra umgänge för barnet?

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Krav på er som familjehem

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Familjehem. Omvida erbjuder tre former för familjehemsvård, utifrån barnets behov och på uppdrag av placerande socialtjänst:

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.

Bästa platsen att växa upp på

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

När barn inte kan bo med sina föräldrar

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Socialstyrelsens arbete med utredning och rekryteringskampanj. Rekryteringskonferens Linköping 2017 Sara Djupsund och Anna Svennblad

Vad är ett familjehem?

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling

Förstudie av familjehem

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Ensamkommande barn och unga

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

Varför har jag den här mamman och pappan?

Erfarenhet från ett år av Västermodellen


Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Familjehem. Information till dig som vill bli familjehem. orebro.se

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Familjehemscentrum Jämtlands län RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN OCH ANSVARSFÖRDELNING MELLAN FAMILJEHEMSCENTRUM OCH KOMMUNERNA I JÄMTLANDS LÄN

Pengarna, barnen och livet

Ensamkommande barn i familjehem vägledning och stöd från Socialstyrelsen

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Standard, handläggare

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Kan man bli sjuk av ord?

PROGRAM SÖDERTÄLJE Placerade barns psykiska hälsa Socialtjänstens roll och möjlighet. Är BBIC lösningen?

Om att vara ung & leva med skyddade personuppgifter

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Transkript:

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan även användas som informationsunderlag om familjehemsvård.

DVD:n innehåller fyra intervjuer som med fördel visas en åt gången. Därefter kan de områden inom familjehemsvården som tas upp i de olika intervjuerna diskuteras vidare i utbildningsgrupper etc. Intervjuerna kan också användas som inledning för vidare information om familjehemsvård. I tur och ordning intervjuas: - en ung vuxen som har vuxit upp i familjehem - två familjehemsföräldrar - en socionom som arbetar inom kommunal familjehemsvård. - en mamma till ett familjehemsplacerat barn Till varje intervju följer förslag på teman och frågor att diskutera. En del teman förekommer i flera av intervjuerna och kan diskuteras ur de olika personernas synvinkel. Efter intervjuerna följer ett kortare samtal med FSF s ordförande. Jag var tio år och min storasyster var tolv. Då kunde vi inte längre bo kvar hemma. Henrik, 23 år Henrik delger oss sina tankar om vad som kännetecknar ett bra familjehem. Vad tycker deltagarna i gruppen är ett bra familjehem? Varför tycker man som man tycker? Kan barn och vuxna fästa vikt vid olika saker? Vad tror gruppdeltagarna att socialtjänsten förväntar sig av dem för att de ska bli bedömda som lämpliga att ta hand om andras barn? Utmärkande för ett bra familjehem enligt Henrik: - alla i familjen är snälla - man har humor - man har roligt när man är tillsammans i familjen - familjehemsföräldrarna lyssnar på barnet

- det är rättvist i familjen - familjen är normal. Förslag på teman att diskutera och/eller informera om: Kan barn och vuxna ha olika förklaringar till vad som är orsak till en familjehemsplacering? Hur ska barns delaktighet se ut inför en familjehemsplacering? Behöver barn och föräldrar stöd för att kunna tala med varandra om vad som händer i samband med en familjehemsplacering? Vad ska vi tänka på när syskon ska familjehemsplaceras? Vad händer i kontakten mellan barn och familjehem när en placering avslutas om: 1) Barnet flyttar hem till sina föräldrar och fortsätter sin uppväxt där? 2) Barnet växer upp i familjehemmet och som ung vuxen flyttar till ett eget boende? Det var en konstig känsla att vakna första morgonen och ha barnet hos sig även om inskolningen hade varat länge. När vi blev familjehem åt vårt andra barn kändes det mer som om vi hörde ihop med en gång. Liz och Per Arne, familjehemsföräldrar Intervjun med Liz och Per Arne avslutas med att de ger sina synpunkter på vad blivande familjehemsföräldrar ska tänka igenom innan de bestämmer sig för att bli familjehem. Hur har deltagarna i gruppen kommit fram till sitt beslut att bli familjehem? Är alla i familjen, även familjens barn, positivt inställda till att bli familjehem? Är alla i familjen beredda på att lära känna inte enbart ett barn, utan även barnets föräldrar, syskon och andra i barnets nätverk? Vad tänker man om råden som Liz och Per-Arne ger?

Liz och Per Arnes råd till blivande familjehem: - tänk noga igenom ditt val att bli familjehem - var medveten om att livet som familjehem är en större förändring än man tror - var medveten om att du inte enbart tar emot ett barn; barnet har en familj och en släkt - visa alltid respekt för barnets föräldrar och arbeta för att ha en god relation till dem. Förslag på teman att diskutera och/eller informera om: Att förbereda sig för uppdraget som familjehem. Samarbetet med socialtjänsten information om hur den enskilda kommunens familjehemsvård är organiserad. Att ta emot en ny medlem i familjen. De egna barnen. Vill båda i paret bli familjehem/könsroller? Parrelationen. Barnets föräldrar, släkt och nätverk. Jag söker familjehem åt barn som inte kan bo hemma hos sina föräldrar Yvonne, socionom inom familjehemsvården Att bli familjehem hur går det till? Information om de olika stegen i en familjehemsutredning. Olika utrednings- och utbildningsmetoder. Stöd och handledning. De ekonomiska villkoren. Socialtjänstlagens om familjehemsvård. Andra lagar och bestämmelser. Tillsyn. Den egna kommunens organisation av familjehemsvården.

Familjehem har olika styrkor barn har olika behov Vilka styrkor finns i er familj? Finns det områden som ni behöver förändra eller utveckla innan ni blir familjehem? Vilka behov hos ett barn klarar er familj av att möta? (BBIC-triangeln kan vara ett hjälpmedel i denna diskussion.) Barnets föräldrar, släkt och nätverk Yvonne råder alla familjehem att få en så god kontakt som möjligt med barnets föräldrar. Men hur gör man? Vad kan ha betydelse? Hur kan det kännas att komma till er familj för att hälsa på sitt eget barn? Hur ser ansvaret ut för att kontakten mellan barn och föräldrar utifrån barnets bästa upprättshålls? När en placering upphör Relationen mellan barn föräldrar familjehem efter avslutningen av familjehemsplaceringen. Återförening mellan barn och föräldrar. Familjehemsplaceringar som avslutas med ett sammanbrott. Uppväxtplaceringar. Vi träffades hemma i familjehemmet, vilket var ett jättenervöst möte. Jag hörde ingenting. Helena, mamma till ett barn som har bott i familjehem I intervjun beskriver Helena hur svårt det första mötet med sonens familjehem var för henne. Många föräldrar kan befinna sig i kris när deras barn ska familjehemsplaceras. Hur kan ett första möte mellan barnets föräldrar och familjehemmet utformas för att det ska bli ett så positivt möte som möjligt? Vilket ansvar har familjehemmet? Vilket ansvar har socialtjänsten? Vilket ansvar har föräldrarna?

De yngre barnen familjehemsplaceras ofta med anledning av föräldrarnas svårigheter, medan tonåringar även placeras på grund av sitt eget beteende. Som familjehemsförälder förväntas man med stöd från socialtjänsten klara av att samarbeta med barnets föräldrar, trots de svårigheter som föräldern har. Vad kan det innebära att vara familjehem åt ett barn vars förälder: - är i ett aktivt missbruk - har en allvarlig psykisk ohälsa - har en utvecklingsstörning - har begått brottsliga handlingar mot sitt barn, till exempel utsatt barnet för sexuella övergrepp eller misshandel? Förslag på teman att diskutera och/eller informera om: Att möta människor i kris. Att förstå barn och deras beteende mot deras bakgrund och upplevelser. Hur kan föräldrars kunskap om det egna barnet tas tillvara i familjehemsvården? Finns det uppgifter kring barnet som barnets föräldrar kan ta ansvar för under en familjehemsplacering? Vad innebär det att vara familjehem i de fall som placeringen har skett med förälderns samtycke/mot förälderns vilja?