Om utställningen En annan historia På lättläst svenska
Välkommen till Moderna Museet! Här kan du läsa om Moderna Museet, om vår konst och om den stora utställningen med fotografier som heter En annan historia. Du kan läsa om några av de konstnärer som visar sina fotografer på utställningen. Du kan också läsa lite mer om deras fotografier. Längst bak hittar du information om Moderna Museets öppettider och annat som kan vara bra att veta innan du kommer till oss. Del 1. I kamerans våld. Del 3. Skrivet i ljus. Del 2. Se världen! Bilden på framsidan: foto Albin Dahlström, Moderna Museet Med stöd av:
Moderna Museet visar fotografier ur sin stora samling Moderna Museet samlar på modern konst från 1900-talet fram till vår egen tid. Idag har Moderna Museet en mycket stor samling konst. Moderna Museet har inte plats att visa all konst på en gång. Därför visar Moderna Museet bara delar av sin stora samling och byter ut konstverken ofta. Nu visar Moderna Museet fotografier ur museets stora fotosamling fram till februari 2012. Miriam Bäckström, Mirrors, 2009 Miriam Bäckström/BUS 2011
Moderna Museet Svenska staten äger Moderna Museet och därför kan man säga att alla som är svenska medborgare äger konsten på Moderna Museet. Moderna Museet har nästan 8 tusen målningar och skulpturer i sin samling. I samlingen finns också konstverk som kallas installationer. Museet har också nästan 30 tusen akvareller och grafik. Akvareller är teckningar målade med vattenfärg, och grafik är bilder tryckta på papper. Dessutom har museet 100 tusen fotografier, och flera 100 filmer och videokonstverk. Moderna Museet öppnades år 1958 och blev en viktig plats för ny konst i Sverige. För omkring tio år sedan byggde staten ett nytt och större museum bredvid det gamla museet. Den spanske arkitekten Rafael Moneo ritade den nya byggnaden. G Felix Nadar, Sarah Bernhardt i Pierrot assassin, 1883
Utställningen En annan historia Under 1900-talet arbetade konstnärer med många olika frågor som de tyckte var viktiga. Konstnärerna arbetade också på många olika sätt. Moderna Museet visar under år 2011 konstnärer som har arbetat med fotografi. Moderna Museet har en av Europas finaste samlingar av fotografi. Många av de mest kända fotograferna har sina fotografier i museets samling. Här kan du läsa om några fotografier i Moderna Museets samling som vi visar under året. Du kan gå runt som du vill i museet. Museets värdar kan hjälpa dig och svara på dina frågor. Candida Höfer, Louvren i Paris X 2005 Karyatidsalen, 2005 Candida Höfer/BUS 2011
Fotografi som konst Människan uppfann fotografiet för mer än 150 år sedan. Sedan dess har fotografer och konstnärer arbetat på många olika sätt med fotografi. Det första svartvita fotografiet togs på 1840-talet och det första färgfotografiet togs på början av 1900-talet. Den första digitalkameran kom år 1980. Ett fotografi visar en bild av verkligheten. Bilden skapas när ljus kommer på en ljuskänslig film eller en bildsensor i en kamera. Ordet fotografi kommer från grekiska språkets ord för ljus och skrift. På 1980-talet började allt fler konstnärer att arbeta med fotografi. På 1990-talet blev bilderna större och konstnärerna började använda den nya datortekniken till att skapa ny slags fotografisk konst. Idag är nästan varje människa en fotograf eftersom det är så lätt att fotografera. De flesta människor har en kamera i sin mobiltelefon. Oscar Gustave Rejlander, Två livsvägar, 1857
Del 1. I kamerans våld (tiden 1970 2011) Cindy Sherman Utan titel, 2008 Courtesy of the Artist and Metro Pictures Cindy Sherman är född i USA år 1954 och bor i New York. Hon började måla på universitet, men fortsatte sedan med att fotografera. Cindy Sherman använder alltid sig själv som modell i sina fotografier. Ändå är det inte självporträtt. Hon klär sig till någon annan och skapar en miljö som passar den personen. På det här fotografiet har hon klätt på sig i en röd, blank klänning och sminkat sig mycket. Hon är i en gammaldags miljö, kanske i ett slott eller i en medeltida kyrka? Solfjädern i hennes hand får oss kanske att tänka på Spanien. Fotografiet har en stor guldram likt en gammal målning. I det här rummet finns fler bilder av Cindy Sherman, bland andra hennes berömda Untitled Film Stills, från åren 1977 till 1980.
Robert Mapplethorpe Ormkalla, 1988 Robert Mapplethorpe Foundation. Used by permission På den här väggen hänger fler än 50 fotografier. Alla fotografierna är svartvita, utom ett fotografi som är i färg. När bilder hänger så här, många tillsammans och tätt, kallar man det en salongshängning. Så hängdes konst på 1800-talet. Du får själv leta efter bilderna och gå nära för att se varje bild. En konstnär som har flera bilder här på väggen är den amerikanske fotografen Robert Mapplethorpe. Salongshängning, Foto: Albin Dahlström, Moderna Museet
Robert Mapplethorpe Man i polyesterkostym, 1980 Robert Mapplethorpe Foundation. Used by permission Tuija Lindstöm Handen, 1983 Tuija Lindström Han föddes år 1946 och dog år 1989. Hans bilder visar ofta nakna människor. När Robert Mapplethorpe visade dessa bilder första gången blev människor arga. Robert Mapplethorpe har också tagit bilder av blommor. Även hans bilder av blommor kan få människor att tänka på sex. På salongsväggen ser du många bilder med nakna kroppar. Konstnärer och fotografer har sedan länge tyckt om att göra bilder av nakna människor, till exempel den finska fotografen och konstnären Tuija Lindström.
Samuel Fosso Utan titel, ur serien Noir & Blanc Années 70, 1970 1980 Samuel Fosso Samuel Fosso är född i det afrikanska landet Kamerun år 1962. När han var 13 år började han arbeta åt en fotograf i en fotostudio. Några år senare öppnade han sin egen fotostudio. Redan när han var 16 år började han att ta bilder av sig själv. Han vill ta reda på vem han är och vem han kan vara eller vem han vill vara. Han skapar ett rum där han prövar olika roller. Han har kallats mannen med tusen ansikten.
Eva Klasson Titel saknas, ur serien Le troisième angle, 1976 Eva Klasson Eva Klasson är född år 1947 i Sverige. När hon var 22 år flyttade hon till Paris. Den här serien av bilder heter på franska Le troisième angle. Det betyder Den tredje vinkeln. På bilderna använder Eva Klasson tre olika sätt att se på sin egen kropp. Hon riktade kameran mot delar av sin egen kropp utan att se in i kameran. Hon använde kameran som ett vittne, en person som ser på när något händer. Alla bilder är tagna i samma rum och i samma ljus. Bilderna handlar inte om Eva Klasson. De handlar istället om att vara en kropp och att finnas i kroppen. Tillsammans med varje bild har hon satt upp ett papper och ofta skrivit några ord, på svenska eller franska. Bilderna är från år 1976.
Nya landskap Thomas Ruff Hus nummer 9, 1989 Thomas Ruff/BUS 2011 Thomas Ruff är född i Tyskland år 1958. När han var ung började han att fotografera hemma hos sin familj, sin släkt och sina vänner. Han fotograferade rummen som de var och ändrade inget i dem. Sedan ville han också fotografera utsidan på husen. Han fotograferade husen när det inte var några moln på himlen. Ruff började arbeta med några bilder i ett datorprogam för att skapa den bild han ville ha. I datorn kunde han ta bort en gatuskylt eller ett öppet fönster som störde bilden. Ruff ville att fotografierna skulle vara stora. Med hjälp av ny datateknik kunde han göra det.
Abstraktion Man Ray Rayogram, 1923 Man Ray trust Man Ray var amerikan och levde mellan åren 1890 och 1976. Han bodde under lång tid i Paris och dog där. I den här bilden använde han ingen kamera utan la saker direkt på ett papper som var känsligt för ljus. Så skapade han mönster och skuggor på pappret. Detta fotografi heter Rayogram och är från 1923.
Del 2. Se världen! (tiden 1920 1980) Catharina Gotby Utan titel. Ur serien Människor på mentalsjukhus, 1985 1989 Catharina Gotby/BUS 2011 Många fotografer vill berätta om vardagshändelser, vanliga platser och vanliga människor med sina fotografier. Vissa fotografer arbetar hela sitt liv med att visa samhällets orättvisor i sina bilder. Fotograferna lever ofta med andra människor under lång tid för att kunna fotografera människornas liv. Men för att samtidigt kunna få pengar att leva på har fotograferna också tagit bilder som de kan tjäna pengar på. De har då arbetat med reklamfotografering och modefotografering till exempel. Många gånger kan man se att fotografernas olika bilder, de av verkligheten och de med reklamen och mode börjar likna varandra.
Nan Goldin Par i säng, Chicago, 1977 Nan Goldin Nan Goldin föddes år 1953 i USA. Hon började fotografera på 1970-talet. Hon ville fotografera sina vänner och sin familj. Sedan dess har hon fotograferat nästan allt hon sett. Hon har fotograferat drogmissbrukare, transvestiter och dragqueens. Hon beskriver inte dessa människor som annorlunda utan hon ser dem som lika henne själv. Bilderna är hennes dagbok. och när du ser hennes bilder lär du känna hennes vänner och deras historier. Goldin går nära de människor hon fotograferar, Hon har med sig sin kamera på fester, på toaletten, i sängen. Även om det verkar som hon tagit bilderna fort så kan man se att hon planerat bilden noga.
Christer Strömholm Gina och Nana, Paris, 1956 64 Christer Strömholm Estate Christer Strömholm levde mellan åren 1918 och 2002. Många andra svenska fotografer har lärt sig mycket av Christer Strömholms bilder. Han började fotografera på 1940-talet. Under 1950- och 60-talen levde han i Paris. Han gick ut på gatorna med sin kamera och fotograferade de människor han mötte. Strömholm fotograferade människor som levde utanför samhället, de utstötta och annorlunda människorna. Bland annat fotograferade han transexuella personer som rörde sig runt Place Blanche i Paris.
Irving Penn Irving Penn föddes år 1917 och dog 2009. Han arbetade alltid i en studio för att kunna ha full kontroll över det som han fotograferade. Under alla år som han fotograferade blev han tekniskt mycket duktig på att fotografera. Han fotograferade reklambilder och modebilder men också vackra bilder av saker eller porträtt av kända och okända människor. Irving Penn arbetade från mitten av 1940-talet åt modetidningen Vogue där hans mode- och reklambilder var ovanliga eftersom de var så rena och enkla. Han är den tiden mest kända modefotograf. Diane Arbus Diane Arbus levde mellan åren 1923 och 1971. Hennes fotografier av ovanliga och utstötta människor retade många människor. Människor började diskutera om en fotograf fick fotografera vad som helst. Många fotografer som kom efter Diane Arbus ville fotografera som hon gjorde. Hennes sätt att fotografera passade också de nya tidningar som kom vid den tiden. Diane Arbus är en av 1900-talets mest kända fotografer.
Bilder som journalistik Julia Pirotte Återförening i motståndsrörelsen, 1944 Julia Pirotte I mitten av 1900-talet började allt fler människor att köpa och läsa tidningar. De nya stora tidningarna som startade började också använda bilder på ett nytt sätt. De stora tidningarna beställde fotografier från hela världen och människor blev intresserande av att läsa reportage med bilder. Vid den här tiden kom också den nya småbildskameran som var lätt att ta med sig när man reste. Under 1930-talet började fotografer att ta nya slags bilder. De ville visa hur verkligheten var och de ville visa orättvisor. Journalister och fotografer reste tillsammans till olika platser i världen där det hände något som de ville berätta om, ofta till krig. Fotografer som Henri Cartier-Bresson, Julia Pirotte och Robert Capa tog bilder som fick människor att förstå vad som hände i världen. De fotograferade under spanska inbördeskriget och det Andra världskriget.
Marc Riboud Fredsmarsch Washington D.C, 1967 Marc Riboud På den tiden såg man fotografiet som en sann bild av verkligheten. Men när Vietnamkriget startade på 1960-talet började många människor tycka att det var fel att fotografera människor som hade det svårt. Många tyckte också att människorna som blev fotograferade skulle få ge sin egen bild av verkligheten.
Surrealistiskt fotografi Hans Bellmer Titel saknas. Ur serien La Pupée, ca 1935 Hans Bellmer/BUS 2011 I konsten finns olika stilar som konstnärer arbetar med under olika tider i historien. Surrealismen är en stil som växte fram i början av 1900-talet. Många konstnärer som arbetade med surrealism tyckte om att använda fotografier i sitt konstnärliga arbete. Konstnärer som Brassaï, Henri Cartier-Bresson, André Kertész, Man Ray och Hans Bellmer använde fotografi för att skapa surrealism. De beskrev drömmar, och konstiga händelser som de sa var skapade av människans undermedvetna. Hans Bellmer var en tysk-fransk fotograf och målare som levde 1902 till 1975.
Barbara Morgan Vår på Madison Square, 1938 Barbara Morgan Barbara Morgan levde i USA mellan åren 1900 till 1992. Bilden heter Vår på Madison Square och är från år 1938. Bilden är gjord av flera fotografier lagda på varandra, detta kallas fotomontage. I den stora bilden ser du människor som går ute i snön. I den bilden har hon lagt in två andra fotografier: ett fotografi med en man som går utan skjorta, och ett annat fotografi med tulpaner.
Henri Cartier-Bresson Nacho, mexikansk målare, 1934 Henri Cartier-Bresson/Magnum Photos/IBL Bildbyrå Henri Cartier-Bresson var en fransk fotograf som levde mellan åren 1908 och 2004. Han tyckte att det viktigaste för fotografen var att fånga ett speciellt ögonblick med kameran. Denna bild är tagen i Mexiko 1934. Henri Cartier-Bresson brukar kallas fotojournalistikens fader. Tillsammans med Robert Capa och andra fotografer grundade han 1947 Magnum, det första fotokooperativet.
Del 3. Skrivet i ljus (tiden 1840 1930) August Sander Boxare, 1928 Konditor, 1928 August Sander var en tysk fotograf som föddes år 1876 och dog 1964. På 1910-talet började han med sitt livs stora arbete: Människor i det tjugonde århundradet. August Sanders svartvita porträtt visar olika människor från olika delar av det tyska samhället under första halvan av 1900-talet. August Sander visade hur det moderna samhället fungerade och hur olika människor gjorde olika saker i samhället. Bönderna såg till att det fanns mat, yrkesmän som soldater, bagare och advokater skötte andra viktiga delar av samhället. En egen grupp var konstnärerna, musikerna, poeterna och revolutionärerna, de som ville ändra på samhället. Nazisterna tog makten i Tyskland och på 1930-talet tvingade de August Sander att sluta med sitt fotograferande. Nazisterna tyckte att August Sanders bilder inte visade den rätta ariska människotypen. Sander tog fler än 600 bilder av människor. Här kan du se ungefär 40 av hans bilder, som visar allt ifrån boxare, cirkusartister till en konditor.
Piktorialismen Henry B. Goodwin Gustaf Adolfs torg från Regeringsgatan, 1918 Inom konst finns olika stilar. Inom fotografin finns en stil som kallades Piktorialism från 1890-talets slut fram till 1920-talet. Piktorialismen kallades konstnärstiden i Sverige. Henry B. Goodwin var född i Tyskland 1878 och flyttade till Sverige i början av 1900-talet. Han blev känd för sina porträtt av konstnärer och konstnärer och mjuka, rökiga stockholmsbilder. Men det är kanske hans nakenbilder som är de mest intressanta bilderna. Henry B. Goodwin använde då mjuk skärpa och olika effekter.
Julia Margaret Cameron Bergnymfen, ljuva frihet, 1866 Den engelska fotografen Julia Margaret Cameron föddes i Indien år 1815 och dog år 1879. Hon var 48 år när hon fick en kamera av sin dotter och började fotografera. Under 10 år tog hon bilder av mer eller mindre kända engelska personer. Porträtten gjorde henne till en av de första viktiga porträttfotograferna. Julia Margaret Cameron ville visa människans utsida men också vad människan kände på insidan.
Landskap och resor Francis Frith Pyramiderna i Dahshur, från sydväst, 1857 De allra första fotograferna tog ofta bilder på landskap, natur och berömda platser. Bilderna var minnen från fotografernas resor och ett sätt att visa andra människor bilder av spännande platser, andra länder och olika folk. När allt fler människor började att resa som turister ville också allt fler människor ha bilder av de platser som de rest till. Många fotografer kunde börja tjäna pengar på att fotografera kända platser. Guillaume Berggren levde och arbetade i den turkiskas staden Konstantinopel som idag heter Istanbul. Under 1880-talet fotograferade han de mest kända platserna i Konstantinopel. Den som blev mest känd på att fotografera berömda platser var Francis Frith. Francis Frith hade en egen bokfirma som sålde många böcker med bilder från länderna Egypten, Palestina och Syrien.
Carleton E. Watkins Vy från flod Cathedral Rocks, 1861 Ansel Adams Månen och Half Dome, 1960 Många fotografer var också intresserade av att fotografera den amerikanska västern. Carleton E. Watkins tog stora fotografier av landskap i mitten av 1800-talet. Den idag mycket kände amerikanske fotografen Ansel Adams tyckte mycket om Watkins landskapsbilder och fortsatta att ta sådana bilder under 1940-talet och framåt.
Experiment Eadweard Muybridge Djur i rörelse, Plåt 6. Ur Serien Djur i rörelse, 1887 Fotograferna provade hela tiden nya sätt att arbeta med fotografi. De uppfann också nya sätt att få fram bilder. Här kan du se fotografier tagna med stereoskop, röntgenbilder, flygbilder och exempel på tidiga färgbilder. Vi visar också Moderna Museets äldsta fotografier från tidigt 1840-tal av William Henry Fox Talbot. Eadweard Muybridges berömda bilder av rörelse är från åren 1872 till 1875. Han satte upp flera kameror på en rad. Bilderna kunde då visa att en häst har alla sin fyra hovar i luften en kort stund när den galopperar. Roger Fenton var en av de första fotografer som arbetade som journalist med sin kamera. Han följde den engelska armén under Krimkriget som var mellan åren 1853 och 1856.
Nils Strindberg Andréexpeditionens ballong Örnen, strax efter landningen på isen, 14 juli 1897. Ur serien Ingenjör Andrées luftfärd Oscar Gustave Rejlander Två livsvägar, 1857 Nils Strindberg var fotograf när Salomon August Andrée flög över Nordpolen med luftballong år 1897. Expeditionen slutade med katastrof. Trettio år senare hittade man de döda kropparna, och Strindbergs kamera. John Hertzberg lyckades framkalla de gamla filmerna och sedan göra ett femtiotal fotografier. Bilden Två livsvägar från år 1857 visar en far som berättar för sina två söner om hur livet kan bli på olika sätt. Bilden är gjord av flera olika negativ och de olika bilderna är ihopsatta till en enda bild. Han som tog bilden var född i Sverige 1813 och hette Oscar Gustave Rejlander. Han blev mycket känd för den här bilden.
De allra första fotograferna G Felix Nadar Giacchino Rossini, 1858 De allra första fotograferna tog oftast porträttbilder, bilder på människors ansikten. I Moderna Museets samling finns porträtt från den skotska staden Edinburgh från mitten av 1800-talet. Porträtten är gjorda av Robert Adamson och David Octavius Hill. I samlingen finns också Félix Tournachon Nadars berömda porträtt av franska författare och skådespelare. Fotografin började på allvar i Frankrike år 1839. Då uppfann Louis Jacques Mandé Daguerre den fotografiska tekniken daguerrotypin. Året efter fanns Daguerres bok om hans nya teknik på sex språk. Johan Wilhelm Bergström var en av Sveriges bästa daguerreotypister. Han tog porträtt av människor men också bilder av sin trädgård. Daguerreotypin gav mycket skarpa bilder och blev därför viktig när fotograferna skulle ta porträtt. Men fotograferna kunde bara ta en enda bild och bilden blev spegelvänd, bak och fram.
David Octavius Hill Lady Mary Hamilton-Campell, Edinburgh, 1843 Vid samma tid som Daguerreotypin kom provade William Henry Fox Talbot i England med olika lösningar av silversalter på papper. I mitten av 1830-talet lyckades han få fram en negativ bild på ett ljuskänsligt papper i kameran. Han hade uppfunnit negativet. Fotografi var från början något mycket dyrt och ovanligt men blev snabbt vanligt. Visitkort är små papperskort med en persons namn på. På 1850-talet kom visitkort med porträtt på. Carl Jacob Malmbergs två album med visitkortsporträtt visar hur människorna på den tiden klädde sig och vad de hade för yrke. På den tiden kunde människor köpa kända personers visitkort i affärer. Att vara porträttfotograf med egen studio blev tidigt ett kvinnoyrke. Några av de mest kända fotograferna i Stockholm var Rosalie Sjöman och Bertha Valerius.
Information för våra besökare Mat Moderna Museet har en restaurang, ett café och en espressobar. Har du egen matsäck med dig kan du äta den på plan 1. Där finns platser för 30 personer. Handikapptoalett, rullstolar och hissar Museet har handikapptoalett. Du kan låna rullstol. Det finns inga trösklar i museet. Det finns skötrum med skötbord. Du kan låna sittvagn. Det finns hiss mellan våningarna. Garderob Det finns skåp där du kan låsa in värdefulla saker. Det finns garderob, men ingen vaktar kläderna i garderoben. Visningar på andra språk Du kan boka visning på teckenspråk och visning för synskadade. Det finns en Audioguide på flera språk. Då lyssnar du i hörlurar på en guide som berättar om konsten. Du lånar den gratis i entrékassan.
Hörselslingor Det finns hörslinga i entrékassa, biograf och auditorium. Det finns en hals-slinga till Audioguiden som du kan i kassan i museets entré. Museivärdar Det finns personer som arbetar som museivärdar. Museivärdarna finns överallt på museet och svarar gärna på frågor. Parkering Det finns parkeringsplatser utanför entrén från sjösidan. Det finns handikapplatser både utanför huvudentrén och entrén från sjösidan. Produktion: Helena Åberg Textbearbetning: Centrum för lättläst
Museet är öppet Moderna Museet är öppet på tisdagar mellan klockan 10.00 och 20.00. Under utställningen Turner, Monet, Twombly (tom 15 januari 2012) kvällsöppet även torsdagar mellan kl 10.00 och 20.00 På onsdagar till söndagar har vi öppet mellan klockan 10.00 och 18.00. Måndagar är museet stängt. Vad kostar det? Det är gratis för alla som är yngre än 18 år och för elever på gymnasiet och SFI-grupper som har en lärare med sig. För vuxna kostar det 100 kronor och för pensionärer och studenter kostar det 80 kronor. Så åker du till Moderna Museet Moderna Museet ligger på Skeppsholmen i Stockholm. Du kan åka till museet med buss 65 från Centralstationen. Du kan ta tunnelbana till Kungsträdgården och gå över bron till Skeppsholmen. Du kan åka med Djurgårdsfärjan från Slussen eller Djurgården till Skeppsholmen. Telefonnummer till Moderna Museet Telefonnumret till oss 08-519 552 00 och du kan ringa måndagar till fredagar. Telefonnumret till informationsdisken är 08-519 552 89. Dit kan du ringa när museet är öppet tisdagar till söndagar. Moderna Museet på internet På www.modernamuseet.se kan du läsa mer om vad som händer på museet, vilka utställningar som vi visar och när du kan gå på våra visningar tillsammans med en guide.