www.pwc.se Revisionsrapport Leif Karlsson Niklas Eriksson Underhåll av gator och vägar Sollentuna kommun Foto: Johnér bildbyrå
Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedöminng... 1 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Revisionsfråga och kontrollmål... 3 1.3. Avgränsning och metod... 4 2. Granskningsresultat... 5 2.1. Mål och riktlinjer... 6 2.1.1. Iakttagelser... 6 2.1.2. Kommentar... 7 2.2. Inventering... 7 2.2.1. Iakttagelser... 7 2.3. Underhållsplanering... 7 2.3.1. Iakttagelser... 7 2.4. Redovisning... 9 2.4.1. Iakttagelser... 9 2.5. Egentligt behov och underhållsskuld... 10 2.5.1. Iakttagelser... 10 3. Bedömningar... 11 3.1. Bedömningar mot kontrollmål... 11 Sollentuna kommun
Sammanfattning och revisionell bedöminng För Sollentuna kommun och dess medborgare representerar kommunens gatu- och vägnät ett stort värde som förmodligen överstiger värdet i balansräkningen, ett värde som endast kan bevaras genom underhåll och förnyelse. Sollentuna kommun är lokaliserat i en expansiv region där samtliga kommuner har en befolkningsökning. Samtidigt som kommunen växer befolkningsmässigt är kommunens möjligheter att växa ytmässigt begränsad eftersom en tredjedel av kommunens yta utgörs av naturreservat. För att hantera befolkningstillväxten har kommunen arbetat med att förtäta befintligt bebyggda områden. Detta kommer att påverka slitaget på det befintliga gatu- och vägnätet. Sollentuna kommun har idag 27 mil gator- och vägar samt 9 mil GC-vägar. Revisionsfråga Är Trafik- och fastighetsnämndens planering och genomförande av underhåll av gator och vägar ändamålsenligt ur ett långsiktigt perspektiv? Revisionell bedömning Vår bedömning är att Trafik- och fastighetsnämnden i allt väsentligt har en ändamålsenlig planering och genomförande av långsiktigt underhåll av gator och vägar. Rekommendationer Vi rekommenderar Trafik- och fastighetsnämnden att införa ett antal mätbara mål för att kvalitetssäkra standarden för kommunens gator och vägar. Sollentuna kommun 1 av 12
Vår revisionella bedömning grundar sig på våra bedömningar till kontrollmålen nedan. Kontrollmål 1. Det finns tydliga mål och riktlinjer för underhåll av gator och vägar och målen är kopplade till budgeterade resurser. 2. Inventering av gatu- och vägnätets standard är genomförd och uppdateras kontinuerligt. 3a. Det finns dokumenterade underhållsplaner för gator och vägar och dessa uppdateras kontinuerligt. 3b. Det finns en professionell bedömning av underhållsbehovet, vilken också framgår av underhållsplanen. Bedömning I huvudsak uppfyllt Vi bedömer att nämnden i huvudsak har uppfyllt sitt ansvar genom att säkerställa att det finns tydliga mål och riktlinjer. Vår rekommendation är att verksamhetsplanen kompletteras med ett antal mätbara mål. genom att säkerställa att gatu- och vägnätets standard är inventerad och uppdaterad. Vår bedömning grundas på den externa inventering som gjordes i februari 2015. genom att säkerställa att det finns uppdaterade underhållsplaner. Vi bedömer även att nämnden har uppfyllt sitt ansvar genom att säkerställa att det finns en professionell bedömning av underhållsbehovet. 4. Det finns regler för hur kommunens redovisning av underhåll ska ske som komplement till lagstiftning och normering. 5. Det finns en tydlig och professionell bedömning av det egentliga behovet och eventuell underhållsskuld. genom att säkerställa att redovisning sker i enlighet med kommunal redovisningslag, Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer och Kommunfullmäktiges regler för redovisning. genom att säkerställa att det finns en professionell bedömning av egentligt behov och underhållsskuld. Vår bedömning grundar sig på den inventering som genomfördes i februari 2015 där det framgår att uppskattad underhållsskuld är 7 mnkr (860 mnkr jämfört med optimalt värde 867 mnkr). Sollentuna kommun 2 av 12
1. Inledning 1.1. Bakgrund För Sollentuna kommun och dess medborgare representerar kommunens gatu- och vägnät ett stort värde som förmodligen överstiger värdet i balansräkningen, ett värde som endast kan bevaras genom underhåll och förnyelse. Underhåll och förnyelse av det kommunala vägnätet är en utmaning för Sveriges kommuner och en betydande faktor för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Bristande underhåll kan det leda till försämrad service och kvalitet samt att det kan bli mycket kostsamt att återställa tillgångarna till normal standard om förslitningen har blivit för omfattande. Eftersatt underhåll kan på sikt få allvarliga konsekvenser för ekonomi, säkerhet och kvalitet. Det är av stor betydelse att underhåll av gator och vägar sker kontinuerligt och långsiktigt då det berör tillgångar med lång livslängd. Som stöd för underhålls- och förnyelsearbetet är tydliga mål, riktlinjer, rutiner och planer viktiga för att kunna styra, prioritera och följa upp verksamheten utifrån perspektivet långsiktigt hållbart underhåll och förnyelse av det kommunala gatu- och vägnätet. 1.2. Revisionsfråga och kontrollmål Utifrån genomförd risk- och väsentlighetsanalys har Sollentuna kommuns förtroendevalda revisorer beslutat att ge i uppdrag att genomföra denna granskning med syfte att fastställa huruvida Trafik- och fastighetsnämnden har säkerställt ett långsiktigt hållbart underhåll och förnyelse av det kommunägda gatuoch vägnätet. Revisionsfråga Är Trafik- och fastighetsnämndens planering och genomförande av underhåll av gator och vägar ändamålsenligt ur ett långsiktigt perspektiv? Revisionskriterier 1 Kommunallagen (1991:900); god ekonomisk hushållning, Lagen (1997:614) om kommunal redovisning, Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer, och kommunfullmäktiges direktiv, budget, m.m. 1 Revisionskriterier utgörs av styrande och stödjande dokument (t.ex. lagtext, föreskrifter, policy, rutiner, beslut, etc.) och normer mot vilka tillfredställande efterlevnad bedöms. Sollentuna kommun 3 av 12
Kontrollmål 2 1. Det finns tydliga mål och riktlinjer för underhåll av gator och vägar och målen är kopplade till budgeterade resurser 2. Inventering av gatu- och vägnätets standard är genomförd och uppdateras kontinuerligt. 3a. Det finns dokumenterade underhållsplaner för gator och vägar och dessa uppdaterad kontinuerligt. 3b. Det finns en professionell bedömning av underhållsbehovet, vilken också framgår av underhållsplanen. 4. Det finns regler för hur kommunens redovisning av underhåll ska ske som komplement till lagstiftning och normering. 5. Det finns en tydlig och professionell bedömning av det egentliga behovet och eventuell underhållsskuld. 1.3. Avgränsning och metod Trafik- och fastighetsnämnden är granskningsobjekt. Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. 2 Kontrollmål ska förstås som målbilder (påståenden) för tillfredställande tillstånd mot vilka observerade tillstånd jämförs och bedöms (bedömning sker även i relation till revisionskriterier). Sollentuna kommun 4 av 12
2. Granskningsresultat Sollentuna kommun är lokaliserat i en expansiv region där samtliga kommuner har en befolkningsökning. Samtidigt som kommunen växer befolkningsmässigt är kommunens möjligheter att växa ytmässigt begränsad eftersom en tredjedel av kommunens yta utgörs av naturreservat. Vidare har kommunen många områden med relativt höga halter av radon. Befolkningsprognos för Sollentuna kommun. Befolkningstillväxten kommer att fortsätta under en överskådlig framtid. Dock uppskattas tillväxttakten avta något fr.o.m. 2018. Källa: SLL/TMR och SCB För att hantera befolkningstillväxten har kommunen arbetat med att förtäta befintligt bebyggda områden, särskilt i närheten av pendlingsstationer. Befolkningsökning och förtätning av bebyggda områden kommer att innebära ett ökat slitage av såväl befintliga som nya gator och vägar, vilket måste beaktas i den långsiktiga underhållsplaneringen. Organisation Trafik och naturavdelningen i Sollentuna kommun är organiserad och bemannad enligt nedan: åa 1,0 avdelningschef 5,0 medarbetare inom trafikenheten 3,0 medarbetare inom gatuenheten 2,0 medarbetare inom parkenheten 3,0 medarbetare inom naturenheten 4,0 medarbetare inom parkeringsenheten 2,0 vakanser inom parkeringsenheten 20,0 totalt Sollentuna kommun 5 av 12
Källa: Sollentuna kommun 2.1. Mål och riktlinjer Kontrollmål: Det finns tydliga mål och riktlinjer för underhåll av gator och vägar och målen är kopplade till budgeterade resurser. 2.1.1. Iakttagelser Kommunfullmäktige har antagit det kommunövergripande målet att minska utsläppen av växthusgaser. Nämnden (och kommunstyrelsen) har åtagit sig att minska klimatpåverkan från trafik inom kommunen. Åtagandet bedöms i Årsredovisningen för 2014 (ÅR14) som uppfyllt. Vi noterar i ÅR14 att nämnden har varit delaktig i kommunstyrelsens arbete med att ta fram en trafikplan. Nämnden har vidare bidragit med en handlingsplan för gång- och cykelvägar, vilket även framkommit i intervju. Det framkommer i ÅR14 och Verksamhetsplanen för 2014-2016 (VP14/16) och från intervju att Sollentuna kommun har som målsättning att vara Sveriges cykelvänligaste kommun. I nämndens mål noteras att målet uppnås 2025. Vidare noteras att Trafik- och fastighetskontoret har som målsättning att redan 2019 erhålla utmärkelsen bästa cykelkommun i de nationella kommunjämförelserna. Målsättningen ingår som en del i att kommunen ska vara Sveriges mest attraktiva kommun. Sollentuna kommun 6 av 12
Vi noterar vidare att nämnden har åtagit sig att minska bullerstörningen från kommunala vägar. Målet bedöms i ÅR14 som delvis uppfyllt. Nämnden avser att utvärdera effekten av de genomförda 30-zonerna (utförda inom ramen för bl.a. 30- direktivet och säkra skolor ). Vidare avser nämnden avvakta resultatet av andra aktörers arbete med lågbullerbeläggning. Från det budgetunderlag vi har tagit del av noteras att målen harmonierar med avdelningens detaljerade internbudget. 2.1.2. Kommentar Från underlag vi har tagit del av kan vi inte hitta några mätbara mål för t.ex. gatuoch vägstandard. Vi gör bedömningen att det vore lämpligt att komplettera verksamhetsplanen med mätbara mål (t.ex. att 90 procent av gator och vägar ska vara av god standard). 2.2. Inventering Kontrollmål: Inventering av gatu- och vägnätets standard är genomförd och uppdateras kontinuerligt. 2.2.1. Iakttagelser Från intervju noterar vi att kommunen upphandlar all drift och underhåll av gator och vägar. Sollentuna kommun genomför varje vecka, tillsammans med upphandlad entreprenör, inventeringar av underhållsbehovet beträffande kommunens olika gator och vägar. Entreprenören genomför egna inventeringar som fungerar som underlag inför de, med kommunen, gemensamma genomgångarna. Vi informeras i intervju att inventering och beläggningsplanering sker med hjälp av IT-stöd. All ny information som tillkommer, t.ex. inventeringar, genomfört underhåll och budget, matas in i systemet. 2.3. Underhållsplanering Kontrollmål: Det finns dokumenterade underhållsplaner för gator och vägar och dessa uppdaterad kontinuerligt. Kontrollmål: Det finns en professionell bedömning av underhållsbehovet, vilket också framgår av underhållsplanen. 2.3.1. Iakttagelser Vi noterar från erhållet underlag och från intervjuer att det finns underhållsplaner som uppdateras kontinuerligt. Från intervju noterar vi att underhållsplaneringen sker med hjälp av IT-stöd. Det finns två IT-system: ett för beläggningsplanering, RoSy, och ett för planering av underhåll och drift, BaTMan. Sollentuna kommun 7 av 12
I RoSy matas information in om befintligt gatubestånd, underhållsstatus, genomfört underhåll samt aktuell underhållsbudget. Systemet kan därefter beräkna underhållsbehovet (vad det kommer att kosta att utföra underhållet vid olika tidpunkter) för kommunens olika gator och vägar. Genomförs inte underhåll enligt plan (t.ex. om budget minskar eller om andra gator eller vägar måste prioriteras) syns det i IT-systemet. Det kommer i IT-systemet att framgå vad den ökade kostnaden kommer att bli för de eftersatta gatorna och vägarna för varje år som underhållet skjuts upp. I BaTMan registreras drift och underhåll som utförs i projekt. T.ex. har avdelningen med hjälp av systemet tagit fram en sjuårig plan för underhåll av kommunens broar. Vi noterar från intervju att såväl politisk ledning som förvaltningsledning upplever att de har en tydlig bild av underhållsbehovet i kommunen. De anser även att underhållsplanerna är uppdaterade, både på kort och lång sikt. Det framgår vidare i intervju att Sollentuna kommun spenderar förhållandevis mycket pengar på underhåll av gator och vägar. I sammanhanget ska framhållas att Sollentuna är en expansiv kommun med befolkningstillväxt. Kommunens utbyggnadsalternativ är relativt begränsad p.g.a. känsliga markområden så som t.ex. Brunkebergsåsen och stor förekomst av fornlämningsområden. Därför sker utbyggnaden ofta i form av förtätning i redan bebyggda områden. Förtätningen har inneburit ökat nyttjande av kommunens gator och vägar. Vi uppfattar vid våra intervjuer att det tidigare fanns brister i arbetssamordning med Sollentuna Energi AB (SEAB). I dagsläget har samordning och kommunikation förbättrats mellan Trafik- och fastighetskontoret och SEAB. Som ett exempel genomförs gemensamma planeringsdagar där de tillsammans går igenom kommande års planerade arbeten. De intervjuades bedömning är att samarbetet i nätverket norrortskommunerna 3 i huvudsak fungerar bra, men framhåller även att det finns utvecklingspotential. Ett område som lyfts fram är ökat fokus på kommunikation och samordning av vägstandard och cykelstråk i anslutning till norrorternas respektive kommungränser. Cykelframkomlighet är ett prioriterat område för Sollentuna och de intervjuade menar att ökad cyklism är framgångsrikt för att minska det tunga bil- och lastbilsslitaget (som förväntas öka) på gator och vägar. Ett ökat cykelanvändande förväntas också bidra till minskade bullernivåer. Från intervju noterar vi att Trafik- och fastighetskontoret är involverade i nyexploatering av gatumiljöer (t.ex. i Väsjöområdet där det kommer att byggas c:a 3 000 nya bostäder). När nya bostadsområden växer fram så ökar även 3 Kommunerna i norra Stockholmsregionen. Sollentuna kommun 8 av 12
arbetsbördan för Trafik- och fastighetskontoret, eftersom de övertar driftansvar/underhåll för gator och vägar när området är färdigbyggt. Kommunens driftskostnad för gator och vägar med avdrag för statligt driftbidrag, i mnkr År Budget Gatuunderhåll Kapitalkostnader Totalt redovisat 2012 62,8 33,6 22,8 56,4 2013 66,0 38,0 23,4 61,4 2014 64,0 35,0 25,4 60,4 2015 76,0 43,6 27,4 71,0 Källa: Sollentuna kommun Kommunens kostnader för gatu- och vägbelysning, i mnkr År Budget Redovisning Avvikelse 2012 6,6 6,5 0,1 2013 5,0 4,7 0,3 2014 4,0 4,5-0,5 2015 4,0 Källa: Sollentuna kommun 2.4. Redovisning Kontrollmål: Det finns regler för hur kommunens redovisning av underhåll ska ske som komplement till lagstiftning och normering. 2.4.1. Iakttagelser Från styrdokument som vi har tagit del av noterar vi att redovisningen i Sollentuna kommun ska ske enligt den kommunala redovisningslagen och Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer. Utöver de krav och rekommendationer som ställs på nationell nivå noterar vi att redovisningen utöver detta ska bygga på en: kommungemensam kontoplan med åtskillnad av interna transaktioner (kontoplanen fastställs av kommunledningskontoret), utformning så att verksamhetsrapportering kan ske enligt av Statistiska centralbyrån rekommenderad verksamhetsindelning, genomgående organisationsanknuten ansvarskodning, och möjlighet till objekt-, projekt- och aktivitetsredovisning. Redovisning sker i ett kommungemensamt redovisningssystem och nämnden ansvarar för att redovisning sker enligt den kommungemensamma kodplanen. Sollentuna kommun 9 av 12
Vi noterar från intervju att det pågår ett arbete med att införa komponentredovisning. Inom Trafik- och fastighetskontoret har arbetet kommit längst avseende fastigheter. För gator och vägar planeras också införande av komponenter. Enligt intervju så har vi fått preliminär information om att uppdelningen av vägar och gator kommer indelas i tre huvudkomponenter. 2.5. Egentligt behov och underhållsskuld Kontrollmål: Det finns en tydlig och professionell bedömning av det egentliga behovet och eventuell underhållsskuld. 2.5.1. Iakttagelser Från intervju noterar vi att det finns en systematisk arbetsprocess vad gäller inventering för underhållsstatus av kommunens gator och vägar. Vidare framkommer att det kontinuerligt sker inventeringar av gator och vägar. Förvaltningen har ett IT-stöd för beräkning av kostnader för planerade underhållsåtgärder och uppskattad underhållsskuld. Från intervju informeras vi om att underhållskulden är uppmätt och utgår från det befintliga vägkapitalet minus uppmätta skador. I underlagen noterar vi att inversteringsbehov och vägkapitalets utveckling har prognostiserats fram t.o.m. 2024 (se bilaga). Nyckeltal gator Antal km 265 Vägkapital (feb 2014) mnkr 794 Vägkapital (nyvärde) mnkr 832 Vägkapital (optimalt värde) mnkr 800 (C:a 90-95 % av nyvärde) Underhållsskuld mkr 6 Källa: Sollentuna kommun Nyckeltal GC-vägar Antal km 92 Vägkapital (feb 2014) mnkr 66 Vägkapital (nyvärde) mnkr 68 Vägkapital (optimalt värde) mnkr 67 (C:a 90-95 % av nyvärde) Underhållsskuld mkr 1 Källa: Sollentuna kommun Sollentuna kommun 10 av 12
3. Bedömningar Nedan redovisas bedömningar till varje kontrollmål utifrån de iakttagelser som har gjorts i granskningen. 3.1. Bedömningar mot kontrollmål Kontrollmål Bedömning 1. Det finns tydliga mål och riktlinjer för underhåll av gator och vägar och målen är kopplade till budgeterade resurser. 2. Inventering av gatu- och vägnätets standard är genomförd och uppdateras kontinuerligt. 3a. Det finns dokumenterade underhållsplaner för gator och vägar och dessa uppdateras kontinuerligt. 3b. Det finns en professionell bedömning av underhållsbehovet, vilken också framgår av underhållsplanen. I huvudsak uppfyllt Vi bedömer att nämnden i huvudsak har uppfyllt sitt ansvar genom att säkerställa att det finns tydliga mål och riktlinjer. Vår rekommendation är att verksamhetsplanen kompletteras med ett antal mätbara mål. genom att säkerställa att gatu- och vägnätets standard är inventerad och uppdaterad. Vår bedömning grundas på den externa inventering som gjordes i februari 2015. genom att säkerställa att det finns uppdaterade underhållsplaner. Vi bedömer även att nämnden har uppfyllt sitt ansvar genom att säkerställa att det finns en professionell bedömning av underhållsbehovet. 4. Det finns regler för hur kommunens redovisning av underhåll ska ske som komplement till lagstiftning och normering. 5. Det finns en tydlig och professionell bedömning av det egentliga behovet och eventuell underhållsskuld. genom att säkerställa att redovisning sker i enlighet med kommunal redovisningslag, Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer och Kommunfullmäktiges regler för redovisning. genom att säkerställa att det finns en professionell bedömning av egentligt behov och underhållsskuld. Vår bedömning grundar sig på den inventering som genomfördes i februari 2015 där det framgår att uppskattad underhållsskuld är 7 mnkr (860 mnkr jämfört med optimalt värde 867 mnkr). Sollentuna kommun 11 av 12
2015-11-03 Leif Karlsson Projektledare Anders Haglund Uppdragsledare Sollentuna kommun 12 av 12