Exempel 1: Flöde och temperatur i dusch. Processreglering Föreläsning Y. Exempel 2: Nivå och temperatur i tank

Relevanta dokument
Tentamen i Systemteknik/Processreglering

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Kaskadreglering. Systemteknik/Processreglering Föreläsning 10. Kaskadreglering blockschema. Framkoppling. Exempel: reglering av värmeväxlare

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

Övningar i Reglerteknik

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

Systemteknik/Processreglering F2

8. Val och design av reglerstruktur. 8.2 Decentraliserad reglering

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

8. Val och design av reglerstruktur

8.3 Variabeltransformationer Frånkoppling. Betrakta ett 2x2-system, som beskrivs med modellen (8.3.1)

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

F13: Regulatorstrukturer och implementering

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Reglerteori. Föreläsning 5. Torkel Glad

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

Lösningar till tentan i Automationsteknik FK

A

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Flervariabel reglering av tanksystem

Reglerteknik 6. Kapitel 10. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Lösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT07 Tentamensdatum: Martin Enqvist

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Flervariabel reglering av tanksystem

Reglerteknik AK, FRTF05

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

Reglerteknik AK, FRTF05

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

REGLERTEKNIK Laboration 5

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Reglerteknik AK. Tentamen kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Industriella styrsystem, TSIU04. Föreläsning 1

Reglerteknik. Kurskod: IE1304. Datum: 12/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( )

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Systemteknik/Processreglering F6

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Regulator. G (s) Figur 1: Blockdiagram för ett typiskt reglersystem

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

Reglerteori. Föreläsning 8. Torkel Glad

Reglerteori. Föreläsning 11. Torkel Glad

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 15 december 2016, kl

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts.

Reglerteknik. Datum: 20/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( ) Hjälpmedel: Formelsamling, dimensioneringsbilaga, miniräknare.

TSRT09 Reglerteori. Reglerteknik. Vilka är systemen som man styr? Vilka är systemen som man styr? Föreläsning 1: Inledning, reglerproblemet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

PID-regulatorn. Föreläsning 9. Frekvenstolkning av PID-regulatorn. PID-regulatorns Bodediagram

Tentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp

TSIU61: Reglerteknik

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Transkript:

Processreglering Föreläsning Y Exempel : Flöde och temperatur i dusch Multivariabel reglering Flera in- och utsignaler Stabilitet och interaktion Para ihop in- och utsignaler (RGA) Eliminera interaktion (särkoppling) Läsanvisning: Process Control: 0. 0.4 Styrsignaler: kallvattenflöde, varmvattenflöde Mätsignaler: totalt vattenflöde, temperatur Båda styrsignalerna påverkar båda mätsignalerna Exempel : Nivå och temperatur i tank Exempel 3: Nivå och temperatur i indunstare Nivån påverkar temperaturen Temperaturen påverkar ej nivån Nivån påverkar temperaturen Temperaturen påverkar nivån 3 4 Exempel 4: Tryck och flöde i transportrör Multivariabla systembeskrivningar Tillståndsbeskrivning: Massatorn PIC PT LIC FIC FT LT Tank Trycket i röret ska hållas konstant, medan det önskade flödet bestäms av tankens nivåregulator Tryckregleringen påverkar flödet Flödesregleringen påverkar trycket dx dt =Ax+Bu y=cx+du Överföringsmatris, t.ex.: G (s) G Y(s)= (s) G (s) (s) Samband:G(s)=C(sI A) B+D U(s) = G(s)U(s) 5 6

Blockschema, t.ex.: u G G y yflow Exempel: Duschen y temp = ucold e s e s u hot G Exempel: Transportröret 0.08e s ypres = 0.4s+ y flow 4.e.64s 3s+ 0.0e.4s 0.9s+ upump e 4s u valve 3s+ 7 8 Stabilitet för multivariabla system Varje krets, sluten för sig, kan vara stabil, men systemet kan ändå bli instabilt när flera kretsar sluts samtidigt! Exempel: r r G c G c Process u G G G y Endast första kretsen sluten: r G c u Utsignalernas beroende av insignalenr : Y = G G c +G G c R Y =G U = G G c +G G c R Stabiliteten bestäms av den karakteristiska ekvationen +G G c =0 (Motsvarande samband för andra kretsen) y 9 0 Båda kretsarna slutna samtidigt: Stabilitet allmänna fallet r G c u y Multivariabel processg p (s) och multivariabel regulatorg r (s): r G c Y(s)=G p (s)u(s) U(s)=G r (s)(r(s) Y(s)) Utsignalernas beroende av insignalernar ochr : Y = G G c +G c G c (G G G ) R + G G c R A A Y = G G c R + G c +G c G c (G G G ) R A A Stabiliteten bestäms av den karakteristiska ekvationen Återkopplat system: Y(s)=G p (s)g r (s)(r(s) Y(s)) Lös uty(s): Y(s)=(I+G p (s)g r (s)) G p (s)g r (s)r(s) Karakteristisk ekvation: A(s)=(+G G c )(+ G c ) G G G c G c =0 A(s)=det(I+G p (s)g r (s))=0 InteraktionernaG ochg kan förstöra stabiliteten Slutna systemet stabilt om alla rötter i vänster halvplan

Stabilitet exempel G p (s)= 5 0.s+ s+, G r (s)= 0.5s+ 0.4s+ Varje loop sluten för sig är stabil för allak,k >0 där det(i+g p (s)g r (s))=det K 0.s+ + 5K s+ K 0.5s+ a(s)=0.0s 4 +0.(3.+K +K )s 3 K 0 0 K K 0.4s+ + +(.9+.K +.3K +0.8K K )s +(+.9K +3.K +0.5K K )s +(+K +K 3K K )=0 = a(b) b(s) Relative Gain Array (RGA) Ett sätt att konstatera koppling i kvadratiska system (lika många insignaler som utsignaler) Baserat på den statiska förstärkningen K = G(0) Normalisering för att undvika skalningsproblem Vägledning för ihopparning av in- och utsignaler Sista koefficienten negativ om3k K >+K +K instabilt 3 4 Normaliserad förstärkning. Öppna systemets statiska förstärkning då u k =0, k =j k ij =G ij (0)= y i u j. Slutna systemets statiska förstärkning då y k =0, k =i (antag perfekt reglering av de andra utsignalerna) 3. Relativa förstärkningen l ij = y i u j λ ij = k ij l ij RGA för -system Stationära förstärkningar för variationer i insignalerna Antag nu att vi kan hålla =0. = k u k y = Alltsål = y = detk u k ( k k k k y = k u +k = k u +k ochl = detk ) u = detk k u = detk k Matrisen med elementen/l ij ges därför av k k = ( K ) T detk k k k 5 6 RGA-matrisen Λ RGA-matrisen Λ har elementen λ ij =k ij l ij, dvs Λ=K. ( K ) T OBS!. är elementvis multiplikation För Λ gäller Rad- och kolonnsumma n λ ij = i= n λ ij = Systemet lätt att reglera med enkretregulatorer om Λ är (nära) enhetsmatris (efter eventuella permutationer) j= Negativa element svarar mot besvärlig koppling 7 Ihopparning av in- och utsignaler Tumregel: In- och utsignaler ska paras så att motsvarande relativa förstärkning är positiv och så nära ett som möjligt. Exempel : Λ Parning Interaktion 0 u y Ingen 0 0 u Ingen 0 y 0.85 0.5 u y Svag 0.5 0.85 u y Svår 8

Exempel : 3 3-system G(s)= s+3 s+ s+ s+3 s+ s+ s+ s+ s+ RGA-beräkning: 3 3 0 3 G(0)=, Λ= 4 0 G r G r3 G r u u 3 Process y y 3 Svår multivariabel interaktion Kopplingsförslag:u, y 3,u 3 y 9 0 Särkoppling Idé: Inför nya styrsignaler m och ett särkopplingsfilter D(s) så att systemet blir lättare att styra G r m D u G G G y Utsignaler som funktion av de nya insignalerna: Y(s) = G(s)U(s) = G(s)D(s)M(s) = T(s)M(s) där T(s) väljs med önskade egenskaper Särkopplingsfilter:D(s)=G(s) T(s) Välj T(s) diagonal -fallet: T 0 T(s)= 0 T, D(s)= detg T G T G T G T G r m Utformning av särkopplingen Tolkning: Ett val av särkoppling är följande: D(s)= G G G (andra val av D ligger utanför kursen) G r m G u G G y Detta val resulterar i följande särkopplade system: T(s)= G G G 0 G 0 G G G r m G G G Detta system kan nu regleras med två vanliga regulatorer 3 4

Implementering av särkopplingen Särkopplingselementen G G och G är omöjliga att implementera om de innehåller rena derivator negativa tidsfördröjningar Några lösningsalternativ: lågpassfiltrera använd bara den statiska förstärkningen sätt särkopplingselementet till 0 Process: RGA: Exempel: Transportröret 0.08e s G(s)= 0.4s+ 4.e.64s 3s+ 0.73 0.7 Λ= 0.7 0.73 0.0e.4s 0.9s+ e 4s 3s+ Slutsats: reglera trycket med pumpen och reglera flödet med ventilen, viss interaktion mellan looparna 5 6 Simulering med särkoppling (heldragen) och utan (streckad): 85 Flöde 35 Tryck 80 75 30 70 5 65 60 0 55 0 00 00 300 5 0 00 00 300 50 Ventil 70 Pump 45 65 40 60 35 55 30 0 00 00 300 50 0 00 00 300 7