EU:s digitala utmaning

EU:s digitala utmaning Kommissionens bidrag till Europeiska rådets möte 24-25 oktober 2013

KOMMISSIONENS BIDRAG TILL EUROPEISKA RÅDETS DEBATT I OKTOBER 2013 OM DEN DIGITALA EKONOMIN Modern elektronisk kommunikation och onlinetjänster, t.ex. e-förvaltning, är viktiga drivkrafter för förändring i vår ekonomi och vårt samhälle. De bidrar till att främja tillväxt och sysselsättning, produktivitet, besparingar i de offentliga utgifterna, konsumenternas välfärd och skapar nya möjligheter för personliga uttrycksformer. De är också viktiga ekonomiska sektorer i sig själva. Den digitala ekonomin kan hjälpa den europeiska industrin att växa, tillhandahålla infrastruktur för morgondagens företag och stimulera tillväxten av nya företag. Även i tider av stor arbetslöshet skapar internet fem nya jobb för varje två som går förlorade. 1 Fram till 2020 skulle EU kunna öka sin BNP med 4 % genom att stimulera en snabb utveckling av en digital inre marknad, och våra offentliga myndigheter skulle kunna minska kostnaderna med 15-20 % genom att gå över till e-förvaltning 2. Den inre marknaden och den digitala ekonomin stärker varandra ömsesidigt. Att köpa varor och tjänster är mycket enklare online men det är också lättare att upptäcka var den inre marknaden inte fungerar och se kostnaderna för uppsplittringen. EU:s telekommarknad fungerar inte som den borde. USA och Kina har, till skillnad från EU, skapat en enhetlig telekommunikationsmarknad med 315 respektive 1 350 miljoner kunder och tre eller fyra operatörer, som agerar inom en enhetlig ram. Telekommarknaden i EU är däremot fortfarande uppsplittrad av nationella gränser. Företagen i EU är inga betydande aktörer på internet. Icke-europeiska internetplattformar som t.ex. Google, Apple, Amazon och Baidu är ledande inom internetekonomin och är också bland de största företagen i världen. Europa har tidigare varit ledande och har ett antal globala företag inom informations- och kommunikationsteknik (IKT). Innovationer har där gjorts när det gäller tillämpningar för hälsooch sjukvård, teknik för smarta städer, elektroniska offentliga tjänster och öppna data. EU har stor potential att öka sin tillväxt och konkurrenskraft, men sackar nu efter världens övriga ledande aktörer på området. EU är i trängande behov av kraftfulla insatser för att få upp farten igen i denna mycket viktiga sektor. Vid Europeiska rådets möte våren 2013 betonades den digitala inre marknadens betydelse för tillväxten, och kommissionen uppmanades att lägga fram konkreta åtgärder för att skapa en digital inre marknad så snart som möjligt. För att detta ska bli verklighet måste lagstiftningsåtgärder antas före utgången av detta parlaments mandatperiod. Kommissionen har föreslagit en förordning för att undanröja många av hindren för den inre marknaden för telekommunikationer. Flera andra lagförslag av direkt betydelse för den digitala ekonomin från tjänster för online-betalning till regler om uppgiftsskydd väntar också på beslut av medlagstiftarna. Dessa förtecknas i bilagan till denna text. Generellt sett är förslagen avsedda att åtgärda särskilda brister i den digitala inre marknaden, vilka beskrivs nedan. 1. Att främja användande av e-handel och e-tjänster Europeiska unionens långsiktiga mål är att garantera att företag och konsumenter kan köpa och sälja via internet på samma sätt som på den lokala marknaden, och att alla tjänster, all information, alla administrativa formaliteter och allt kreativt innehåll finns tillgängligt online. 1 Internet Matters, McKinsey, 2011. 2 Public Services Online, egovernment Benchmark 2012: final insight report, för Europeiska kommissionen, ISBN 978-92-79-29949-0. 1

Potentialen hos online-tjänsterna bör utnyttjas fullt ut i strävan efter att uppnå Europa 2020- målen. E-handel E-handeln ökar snabbt i vissa medlemsstater. I genomsnitt ökade värdet av den med 20 % under 2011-2012 3. Den gränsöverskridande e-handeln är dock fortfarande underutvecklad i EU. Medan 45 % av konsumenterna handlade via nätet 2012 var det endast 11 % som gjorde det över gränserna. 4 Detta är ett allt allvarligare hinder för utvecklingen av den inre marknaden generellt, då ekonomin blir allt mer beroende av internet. För små och medelstora företag är e- handeln en möjlighet att utvidga verksamheten utanför de regionala och nationella gränserna, men den ökar också utmaningarna och konkurrenstrycket. Detaljhandlare rapporterar svårigheter och högre kostnader på grund av olika skatte- och avtalsrättsliga regler, högre avgifter för gränsöverskridande leveranser och restriktioner för gränsöverskridande transaktioner som införts av leverantörer 5. Mer e-handel skulle leda till en vinst för konsumenterna på cirka 204 miljarder euro (1,7 % av EU:s BNP) om e-handeln ökade till 15 % av detaljhandeln och hindren för den inre marknaden undanröjdes 6. I sin handlingsplan för e-handel 7 från 2012 presenterade kommissionen fem prioriteringar för att undanröja kvarvarande hinder för utvecklingen av digitala tjänster: Utveckla bestämmelser för att främja det gränsöverskridande utbudet av nätprodukter och nätvaror. Bättre information för operatörer och ökat konsumentskydd. Säkerställa tillförlitliga och effektiva betalnings- och leveranssystem. Effektivare bekämpning av missbruk och förbättrad tvistlösning. Bygga ut bredbandsnät och avancerade tekniska lösningar. En rapport om genomförandet av handlingsplanen lades fram i april i år. Särskilda åtgärder för att öka utbudet av e-tjänster presenterades i handlingsplanen för företagande 2020. De syftar till att stärka de färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern och till att främja företagande på webben. E-betalningar Elektroniska betalningar är avgörande för att den digitala inre marknaden ska fungera effektivt. Kostnad, bekvämlighet och säkerhet i samband med betalning online är viktiga faktorer vid beslut om att köpa på en webbplats. Under 2009 valde 35 % av internetanvändarna att inte köpa på nätet på grund av tvivel om betalningssäkerheten 8. Och själva betalningstransaktionen är dessutom en lovande ekonomisk sektor i sig. Värdet på den outnyttjade efterfrågan på mobila betalningar i EU uppskattades till cirka 50 miljarder euro under 2012 9. Viktigt i detta sammanhang är att användningen av icke-kontanta betalningssätt bidrar till att förebygga 3 Europe B2C E-Commerce and Online Payment Report 2013, Ecommerce Europe, som det refereras till i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar The consumer conditions scoreboard. Consumers at home in the single market, SWD(2013) 291 final, juli 2013. 4 Eurostat, EU-undersökning om IKT-användningen bland hushåll och enskilda. 5 Flash Eurobarometer 359. 6 Consumer market study on the functioning of e-commerce, Civic Consulting (2011) undersökning som utfördes för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor, som agerar på uppdrag av GD Hälso- och konsumentfrågor. 7 Kommissionens meddelande Samstämmiga ramar för att öka tilltron till en inre e-marknad för e-handel och nättjänster, KOM(2011) 942 slutlig. 8 Eurostats hushållsundersökning (2009), som det refereras till i kommissionens meddelande om e-handel. 9 The 2011-2016 Outlook for Mobile Payment (mobile Money) Services in Africa, Europe & the Middle East, Icon Group International (2011), USD omräknat enligt växelkursen 1.3 USD/EUR. 2

bedrägeri och skatteundandragande, vilket har insetts av de medlemsstater som har infört en skyldighet att betala elektroniskt (betalningsöverföring, autogirering, kort) över vissa belopp. Marknaden för betalningar i EU är emellertid splittrad och kostnadskrävande. Enligt Europeiska centralbankens uppskattningar motsvarar de sociala och privata kostnaderna för betalningar i EU 1,2 % av BNP eller 156 miljarder euro per år 10. I uppföljningen till grönboken om kort-, internet och mobilbetalningar 11 har kommissionen föreslagit ett nytt direktiv om betaltjänster och lagt fram ett förslag om multilaterala förmedlingsavgifter (MIF). Förslagen tar upp återstående hinder som t.ex. otillräcklig harmonisering, bristande konkurrens på vissa områden när det gäller kort- och internetbetalningar, och brist på incitament för teknisk standardisering, t.ex. för mobilbetalningar. De innebär att höga säkerhetskrav införs för alla betaltjänstleverantörer, i synnerhet för transaktioner online. Antagandet av förslagen är brådskande och de bör sedan snabbehandlas av medlagstiftarna i syfte att anta båda under första halvåret 2014. Kommissionen kommer dessutom att inleda en översyn av direktivet om elektroniska pengar, som kan leda till ytterligare åtgärder för att rationalisera de rättsliga ramarna för betalningar. Tjänstedirektivet Effektivt genomförande av tjänstedirektivet är också avgörande för utvecklingen av Europas digitala marknader. I synnerhet de gemensamma kontaktpunkterna har en potential som går betydligt längre än bestämmelserna i tjänstedirektivet. Dessa kontaktpunkter ger information om rättsliga och administrativa krav för tjänsteleverantörer som vill inleda verksamhet i hemlandet eller utomlands. Företagen kan också använda de gemensamma kontaktpunkterna för att klara av alla officiella formaliteter online på en enda plats. Medlemsstaterna bör nu öka sina ansträngningar för att uppgradera sina gemensamma kontaktpunkter och erbjuda heltäckande e-förvaltningstjänster för företag. Detta skulle spara tid och pengar för både företagen och de offentliga myndigheterna. Lättillgänglig och tydlig information om hur rättigheterna på den inre marknaden kan tillvaratas är en av hörnstenarna för effektiva e-förvaltningstjänster. Medlemsstaterna bör investera i elektroniska portaler som tjänar som gemensam kontaktpunkt för medborgare och företag och länka dem till relevanta EU-portaler som t.ex. Ditt Europa. Två ytterligare meddelanden har också nyligen antagits av kommissionen inom ramen för tjänstedirektivet - det ena gäller reglerade yrken medan det andra tar upp resultaten av den inbördes utvärderingen av bestämmelserna avseende associationsform och aktieinnehav. E-förvaltning Smart användning av IKT inom offentliga organ kan minska kostnaderna för offentliga förvaltningar med 15-20 %. Att tillhandahålla högkvalitativa tjänster i en tid av budgetkonsolidering kräver betydande reformer. Ny teknik, inbegripet molnbaserade datortjänster, kan underlätta denna förändring. 10 The social and private costs of retail payment instruments. A European perspective, av Heiko Schmiedel, Gergana Kostova och Wiebe Ruttenberg, Europeiska centralbankens Occasional Paper (2012), som det refererats till i konsekvensanalysen till 2013 års förslag till direktiv om betaltjänster och förslaget till förordning om multilaterala förmedlingsavgifter (MIF). 11 KOM(2011) 941. 3

I detta sammanhang måste EU också senast 2018 helt övergå till elektronisk upphandling, i enlighet med de nya direktiven om upphandling. Beräkningar visar att ett införande av e- fakturering inom offentlig upphandling i EU skulle kunna leda till besparingar på 2,3 miljarder euro 12. I de flesta fall kan man förvänta sig att den ursprungliga investeringen skulle kunna betala sig på 2 år. Vissa medlemsstater (Danmark, Sverige och Finland 13 ) använder redan e-fakturor. Dessa bygger emellertid på nationella standarder, av vilka de flesta inte är driftskompatibla. Kommissionen har lagt fram ett direktiv om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling för att underlätta införandet av e-fakturering. Detta bör snabbt antas av Europaparlamentet och rådet. Nationella handlingsplaner för att främja genomgående elektronisk upphandling bör inrättas enligt kommissionens rekommendation. IKT-standarder är en avgörande förutsättning för att skapa driftskompatibilitet mellan IKTsystem och IKT-tjänster. Kommissionen har nyligen moderniserat det europeiska standardiseringssystemet för att göra det snabbare och mer allomfattande. Den har också inrättat Europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering. Online-innehåll och licenser Människor överallt använder nu internet till stor del för att få tillgång till musik, filmer, TVprogram, böcker och tidningar online. Europa har några av världens främsta aktörer inom den kreativa sektorn, och denna del av ekonomin stod 2010 för 280 miljarder euro (inom EU) och en arbetsstyrka på cirka 6,7 miljoner 14. Det är emellertid i denna sektor som de nuvarande gränserna för den inre marknaden syns särskilt tydligt. Människor förstår inte varför de inte lagligen kan få tag på kreativt innehåll online var som helst i Europa. Geografisk blockering av innehåll, med meddelande om att de befinner sig på fel territorium för att få tillgång till vad de vill titta på, visar tydligt att den inre marknaden inte fungerar på detta område. Dessa hinder på upphovsrättens område måste åtgärdas. Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv om förvaltning av kollektiva rättigheter, som Europaparlamentet och rådet bör prioritera för antagande. Kommissionen har också inlett en dialog med berörda parter ( licenser för Europa ) för att identifiera och genomföra branschledda lösningar som kan bidra till att övervinna hinder för den fria rörligheten och användningen av upphovsrättsskyddat material på den inre marknaden. Samtidigt håller kommissionen på att slutföra sin pågående översyn av EU:s rambestämmelser för upphovsrätt, på grundval av marknadsstudier, konsekvensbedömning och arbete med utformning av lagstiftning, i syfte att 2014 fatta beslut om huruvida de resulterande reformförslagen ska läggas fram. Även om den digitala tekniken är fullt integrerad i hur människor samverkar, arbetar och bedriver handel, utnyttjas den inte fullt ut i utbildningssystemen runtom i Europa. Europeiska kommissionen har lagt fram ett meddelande om öppna utbildningssystem som syftar till bättre integrering av IKT i utbildning, för att utveckla de digitala färdigheter som behövs i vårt digitala samhälle. Konkreta åtgärder kommer att vidtas för att främja en öppen inlärningsmiljö som uppmuntrar till innovation bland institutioner, lärare och elever, utnyttjar potentialen hos 12 Kommissionens extrapolering, som det refereras till i kommissionens meddelande Genomgående e-upphandling för att modernisera offentlig förvaltning, COM(2013) 453. 13 Österrike och Italien från och med 2014. 14 Europeiska kommissionens rapport om den europeiska konkurrenskraften 2010, SEC(2010) 1276, som refereras till i kommissionens meddelande En inre marknad för immateriella rättigheter, KOM(2011) 287. 4

öppna utbildningsresurser, och förbättrar den digitala infrastrukturen, särskilt med avseende på konnektivitet och kompatibilitet, för att skapa nya affärsmöjligheter. Konsumenternas förtroende, it-säkerhet och uppgiftsskydd För att förbättra konsumenternas och användarnas förtroende för onlinetjänster bör medlagstiftarna snabbt anta kommissionens förslag om en omfattande modernisering och förstärkning av EU:s regler om uppgiftsskydd. Konsumenter och EU:s invånare i allmänhet måste kunna lita på digitala produkter och tjänster, t.ex. molnbaserade datortjänster, och för detta måste modernare och effektivare bestämmelser om uppgiftsskydd tillämpas. Kommissionens förslag om uppgiftsskydd kommer att säkerställa att oavsett var en server är belägen eller i vilket moln personuppgifterna lagras gäller EU:s regler om uppgiftsskydd alltid när EU-invånares personuppgifter behandlas. Cybersäkerhet är av avgörande betydelse både för traditionella sektorer med kritisk infrastruktur (t.ex. energi) och för företag som är beroende av internet för sin verksamhet. Många användare är för närvarande tveksamma till att använda sådana tjänster av säkerhetsskäl. EU:s strategi för cybersäkerhet behandlar många av de frågor som berörs, och ett direktiv om nät- och informationssäkerhet inom EU väntar på att godkännas av medlagstiftarna. Detta gäller även för förslaget till förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden. Beträffande konsumentlagstiftningen kommer det nyligen antagna direktivet om alternativ tvistlösning att göra det möjligt för konsumenterna att vända sig till organ för alternativ tvistlösning av god kvalitet i de avtalstvister de har med näringsidkare, oavsett om köpen gjorts online eller offline, inom landet eller över gränserna. Genom förordningen om tvistlösning online skapas dessutom en online-plattform för hela EU för tvister som uppstår i samband med transaktioner online. Medlemsstaterna bör säkerställa ett ambitiöst och tidigt genomförande av båda instrumenten. EU måste också skapa en säker och tillförlitlig miljö för molnbaserade datortjänster. Kommissionen har därför lagt fram en strategi för molnbaserade datortjänster som omfattar åtgärder för att bygga upp förtroende och säkerhet i samband med utvecklingen av molnbaserade tjänster i Europa. EU måste också fortsätta att medverka i den bredare debatten om förvaltningen av internet i hela världen. Arbetet fortsätter med ett strategiskt förhållningssätt för EU när det gäller internetrelaterade strategier, med målet att skapa en plan för en global modell som bygger på dialog, respekt för mångfalden och samarbete inom olika internetrelaterade områden. Beskattning Övergången till den digitala ekonomin medför också utmaningar på skatteområdet. Av tradition har vinster beskattats i det land där verksamheten bedrivits fysiskt, vanligen det land där kunden är bosatt. Övergången till onlinetjänster kräver nya tillvägagångssätt för att förhindra skattekryphål och godtycklighet. Kontaktpunkten för mervärdesskattefrågor som rör onlinetjänster inleder sin verksamhet år 2015. Den kommer att utgöra ett enkelt, företagsvänligt verktyg för att se till att mervärdesskatten betalas på kundens bosättningsort. 5

Digitala företag är också mer benägna att tillämpa aggressiv skatteplanering med hjälp av teknik som är tillgänglig för alla multinationella företag. EU bidrar aktivt till OECD:s projekt för att förebygga urholkning av skattebasen och förflyttning av vinster, särskilt när det gäller att utveckla lösningar för den digitala ekonomin. Europeiska kommissionen kan bidra genom att samordna debatten och ge underlag för den i form av teknisk analys och möjliga lösningar och främja gemensamma ståndpunkter i OECD. Inom EU har arbetet kommit en bra bit på väg när det gäller att genomföra handelsplanen mot skattebedrägeri och skatteundandragande, som omfattar initiativ för att möta de utmaningar som konstaterats inom den den digitala ekonomin. Det gäller bland annat den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen och översynen av direktiven om bolagsbeskattning. Förslaget till uppdatering av direktivet om räntor och royalties bör antas som en prioritering, och kommissionen kommer inom kort att lägga fram sitt förslag till direktiv rörande moder- och dotterbolag inbegripet åtgärder för att tillgodose hybridstrukturer. 2. Ökade investeringar För att företag och konsumenter i EU ska få de tjänster de behöver i den digitala tidsåldern måste investeringarna i kommunikationsinfrastruktur och nätverk med bästa tillgängliga teknik intensifieras. Den genomsnittliga europeiska mobildatahastigheten uppgår till hälften av den i USA. 15 I EU hämmas investeringar i trådlös 4G-kommunikation av rättsliga hinder och långsam och inkonsekvent tilldelning av radiospektrum. Nätverken i USA, Korea och Japan står tillsammans för 88 % av de mobila 4G-abonnemangen i världen, medan Europa bara står för 6 %. På området fasta nät släpar EU efter de internationella konkurrenterna när det gäller utbyggnaden av fibernät och genomsnittliga bredbandshastigheter. I Sydkorea är 58 % av hushållen anslutna till fibernät, och 43 % i Japan, men endast 5 % i EU. Detta är särskilt oroväckande med tanke på att den digitala utvecklingen kräver uppkopplingar som är snabba, tillförlitliga och har en bred täckning. Vi har redan gått över från en värld av e- postmeddelanden och enkla webbplatser till internet- och bredbandstelefoni, fildelning, spel och videoklipp. Nästa generations teknik (datormoln, 3d-skrivare, e-hälsovård, e-förvaltning, smarta städer, högupplösnings-tv och virtuell närvaro, storskaliga datavolymer, uppkopplade bilar etc.) kräver ännu större bandbredd och ett obehindrat tillhandahållande av tjänster över hela kontinenten. Många hushåll har redan märkt att behovet av bandbredd stiger och att kvaliteten kan försämras dramatiskt om man använder flera olika tjänster samtidigt. Regelverket måste erbjuda gynnsamma villkor för investeringar i höghastighetsnät inom hela sektorn, samtidigt som det främjar konkurrens vid övergången från traditionell (kopparbaserad) teknik till fiberteknik. Kommissionen antog nyligen en rekommendation, om att, inom den nuvarande rättsliga ramen på telekomområdet 1) främja stabila priser för kostnadsbaserat tillträde till traditionella kopparnät, 2) öka konkurrensen för de operatörer som ansöker om tillträde genom att ge dem likvärdigt tillträde till de dominerande operatörernas nät, och 3) avskaffa reglerna om priskontroll för höghastighetsinternet, under lämpliga förhållanden (bland annat strikt efterlevnad av principen om icke-diskriminering när det gäller tillgång, och betydande konkurrens från alternativa infrastrukturer). Denna rekommendation, tillsammans med den föreslagna förordningen om den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation, utgör en uppsättning väl avvägda åtgärder för främja den inre marknaden för telekommunikationer och främja investeringar. 15 The state of the Internet, Akamai (Q4 2012), Cisco VNI Mobile Forecast (2013). 6

I början av 2013 lade kommissionen också fram ett förslag till förordning för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation 16 för att åtgärda följande fyra huvudsakliga problemområden: Se till att nya eller renoverade byggnader klarar höghastighetsinternet. Ge tillträde till passiv infrastruktur, t.ex. befintliga ledningar, stolpar, master och antenninstallationer. Få slut på den otillräckliga samordningen av anläggningsarbeten. Förenkla den komplexa och tidskrävande tillståndsgivningen. Om förordningen genomförs kan betydande vinster förväntas (motsvarande 80 % av kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsbredband). Att förordningen antas av medlagstiftarna bör därför också vara en prioritering. Det måste bli mer attraktivt att göra privata investeringar i telekominfrastruktur, inte minst för institutionella investerare. Regeringarnas, företagens och hushållens besparingar måste koncentreras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Detta kan ske med hjälp av olika mellanhänder (t.ex. banker, försäkringsbolag och pensionsfonder) och genom direkt tillträde till finansmarknader. Att dra till sig långfristig finansiering är helt avgörande för att stödja ekonomiska strukturreformer och en trendmässig återgång till långsiktig ekonomisk tillväxt. Kommissionen antog en grönbok om den långsiktiga finansieringen av den europeiska ekonomin den 20 mars 2013. Uppföljningen av denna bör vara en viktig byggsten för framtida nätverksinvesteringar som också bidrar till det mer övergripande målet att stimulera den ekonomiska återhämtningen. Genom en kombination av EU-stöd och offentliga eller privata investeringar kan större projekt tilldelas mer betydande belopp. Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer tillsammans med Europeiska investeringsbanken att skapa ett ramverk för utveckling av finansiella instrument för både offentliga och privata investeringar i områden där privata investeringar i bredband släpar efter. När det gäller enskilda projekt kommer Europa 2020-initiativet om projektobligationer att bidra till att få institutionella investerare att finansiera nya nät. Struktur- och investeringsfonderna kommer att komplettera dessa investeringar ytterligare. 3. Trygga ett öppet internet En öppen och icke-diskriminerande tillgång till tjänster är av avgörande betydelse på internet. Principen om "nätneutralitet går ut på att alla slutanvändare ska ha öppen tillgång till internet och att alla elektroniska uppgifter som passerar via ett nät måste behandlas lika. En färsk rapport från organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) visar att många konsumenter möter blockeringar av vissa internettjänster. Innehållsleverantörer är också oroliga för att internetleverantörer diskriminerar till förmån för sitt eget innehåll. Till följd av detta planerar flera medlemsstater att införa eller har redan infört nationella bestämmelser om nätneutralitet (Belgien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Slovenien). Olika förhållningssätt i denna fråga riskerar emellertid att leda till att marknaden fragmenteras ytterligare. 16 COM(2013) 147. 7

Kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation 17 innehåller lösningar för att garantera nätneutraliteten, särskilt för att upprätthålla principen om öppen tillgång till internet för slutanvändare, förbjuda blockering eller strypning av tjänster och/eller tillämpningar, utom under synnerligen begränsade objektivt motiverade omständigheter (t.ex. domstolsbeslut, brottslig verksamhet), sörja för öppenhet, så att konsumenterna känner till den bandbredd och hastighet de får och lättare kan byta operatör, se till att intresserade konsumenter kan abonnera på högkvalitativa tjänster (t.ex. bandbredd för televisionstjänster) så länge som detta inte inverkar negativt på de internethastigheter som har utlovats för andra kunder. 4. Råda bot på den fragmenterade telemarknaden På 1990-talet hade Europa en stark ställning inom IKT tack vare stödet från ett konkurrensfrämjande EU-regelverk för telekommunikationer och stimulans genom investeringar i innovation och standarder. Men med tiden har denna ledande ställning urholkats av olika skäl: politiken har inte anpassats, industrin har inte utnyttjat internets möjligheter och det har inte gjorts tillräckligt för att undanröja hindren på den inre marknaden. Vi har en hemmamarknad med 500 miljoner människor, men den fragmenterade regleringen innebär i många fall att EU:s teleoperatörer, tjänsteleverantörer och innovativa nystartade företag i praktiken måste hantera 28 olika marknader. Kostnaderna för att inte ha en konkurrenskraftig inre marknad för e- kommunikation uppskattas uppgå till cirka 110 miljarder euro per år (0,9 % av BNP) 18. För konsumenterna syns avsaknaden av en EU-telekommarknad främst i form av de roamingavgifter de måste betala när de passerar en nationell gräns inom EU och vill använda sina mobiltelefoner. Bristen på insyn och konkurrens innebär att konsumenterna och företagen har ett begränsat urval av operatörer till sitt förfogande, vilket driver upp kostnaderna ytterligare. För operatörerna medför den fragmenterade marknaden att telekomsektorn släpar efter när det gäller att att bygga ut tjänster som är anpassade till nästa generations nät i Europa. Mobila tjänster måste utnyttja mycket olika system för tilldelning och utnyttjande av spektrum. Operatörer av såväl som fasta som mobila nät möts av olika tolkningar av EU-rätten. Alla dessa frågor måste behandlas på EU-nivå. För att säkerställa högkvalitativ gränsöverskridande kommunikation för medborgare och företag måste teleoperatörerna få verka på en öppen och smidigt fungerande inre marknad. För att investera i höghastighetsbredband behöver de säkerhet, enhetlighet och konkurrens. Det måste också bli lättare för dem att arbeta över gränserna, bland annat genom ett system med ett enda tillstånd, enhetliga regler för tilldelningen av radiospektrum, mer konsekvent tillgång till fasta bredbandsnät, och sammankopplingar som kan garantera en konstant hög kvalitet. På denna inre telekommarknad bör konsumenter och företag inte påläggas orimliga avgifter för telefonsamtal eller roaming över gränserna. De bör skyddas av regler om nätneutralitet, som tryggar ett öppet och innovativt internet och samtidigt möjliggör en utveckling av specialiserade tjänster. 17 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent, och om ändring av direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG samt förordningarna (EG) nr 1211/2009 och (EU) nr 531/2012, COM(2013) 627. 18 Steps towards a truly internal market for e-communications, rapport av Ecorys NL 2011 för Europeiska kommissionen. 8

Det är därför som kommissionen föreslår en förordning om åtgärder rörande den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation 19. Denna nya förordning bygger på det befintliga EU-regelverket och innehåller bland annat bestämmelser om följande: Ett enda tillstånd för att tillhandahålla elektronisk kommunikation inom EU. För närvarande måste teleoperatörerna ha separata tillstånd för varje medlemsstat där de bedriver verksamhet och ofta följa olika nationella regler. Samordning av tilldelningen av spektrum för mobila/trådlösa tjänster, i synnerhet för att anpassa tidtabeller och särskilda tillståndsvillkor så operatörerna lättare kan verka i olika flera länder samtidigt. Ökad konsekvens i de nationella tillsynsmyndigheternas sätt att arbeta, med en starkare europeisk dimension så att enhetligheten på den inre marknaden kan säkerställas. Förslaget innehåller också betydande förmåner för konsumenterna och företagen, däribland följande: Avskaffande av omotiverade prisskillnader mellan nationella och internationella (inom EU) telefonsamtal. Omedelbart avskaffande av avgifter för att ta emot samtal vid roaming och åtgärder för ett gradvis avskaffande av alla tilläggsavgifter. Frihet för medborgare och företag att köpa tjänster var de än befinner sig, vilket leder till ökad konkurrens och valfrihet för vanliga användare av teletjänster. Antagandet av detta förslag bör ges högsta prioritet. Samtidigt måste genomförandet av den befintliga regelramen förbättras (särskilt genom att förbättra det administrativa samarbetet med medlemsstaterna). Bilagor: Bilaga 1 Viktiga förslag till EU-lagstiftning Bilaga 2 Fakta och siffror 19 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent, och om ändring av direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG samt förordningarna (EG) nr 1211/2009 och (EU) nr 531/2012, COM(2013) 627. 9

Bilaga 1 Viktiga förslag till EU-lagstiftning Åtgärd Vad har kommissionen bidragit med? Vad blir nästa steg? ELEKTRONISKA KOMMUNIKATIONSNÄT Åtgärder för att fullborda den inre marknaden för elektronisk kommunikation Åtgärder för att minska kostnaderna för infrastruktur för höghastighetsinternet Åtgärder för att säkerställa nät- och informationssäkerhet Förslag till lagstiftning 09/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 Förslag till lagstiftning 03/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 Förslag till lagstiftning 02/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 Fonden för ett sammanlänkat Europa Förslag till lagstiftning 10/2011 Politisk överenskommelse väntas inom kort E-HANDEL OCH E-TJÄNSTER E-identifiering och betrodda tjänster Förslag till lagstiftning 06/2012 Politisk överenskommelse krävs (en del av inremarknadsakt I) Förvaltning av kollektiva rättigheter Förslag till lagstiftning 07/2012 Politisk överenskommelse väntas i slutet av 2013 E-fakturering i offentlig upphandling Förslag till lagstiftning 06/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 (en del av inremarknadsakt II) Allmän uppgiftsskyddsförordning Förslag till lagstiftning 01/2012 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 Multilaterala förmedlingsavgifter Förslag till lagstiftning 07/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 (en del av inremarknadsakt II) Direktivet om betaltjänster Förslag till lagstiftning 07/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 (en del av inremarknadsakt II) 10

11

Bilaga 2 Viktiga fakta och siffror * 1. Den digitala ekonomin: en viktig källa för tillväxt och arbetstillfällen En stor del av den globala ekonomin är nu digital IKT-sektorns andel av det totala bruttoförädlingsvärdet (2011 eller senast tillgängliga år) KR JP CH US UK EU IT FR DE CA 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9%, OECD Alla sektorer är beroende av IKT IKT-utgifter per aktörskategori (% av sammanlagda IKT-utgifter 2012) anläggning naturresurser energi och försörjning utbildningstjänster hotell, restaurang och fritid grossisthandel detaljhandel hälso- och sjukvård konsumenter transport tillverkning tjänster finansiella tjänster förvaltning telekom Källa: OECD * Eventuella uppgifter för Kroatien är inbegripna i EU-siffrorna

miljoner arbetstillfällen IT-jobben fortsätter att öka Antal personer som arbetar med IKT i EU (miljoner) IKT-tillverkning IKT-tjänster i icke-ikt sektorer 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 IKT står för en stor del av produktivitetsklyftan mellan EU och USA Arbetsproduktivitetens tillväxt i EU och USA (årligt genomsnitt under två perioder) IKT-bidrag (IKT-investeringar, produktion och användning, %) Andra bidrag (%) 2001-2005 2006-2011 0,7 0,9 1,1 0,9 0,3 0,5 0,6 0,7 EU US A EU US A Källa: The Conference Board

Index 2000 = 100 IKT-sektorn utgör en allt större andel av EU:s ekonomi Utvecklingen av IKT-sektorns bruttoförädlingsvärde i EU (index 2000 = 100) 170 160 150 140 IKT-sektorn hela ekonomin 130 120 110 100 90 80 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Denna andel varierar mellan medlemsstaterna IKT-tillverkningens och IKT-tjänsternas andel av det totala bruttoförädlingsvärdet i EU (2011) LT PL AT ES CY PT EL BE DE FR SI IT NL LV DK EU RO CZ FI SK MT BG UK SE HU EE IE IKT-tjänster IKT-tillverkning 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7%

EU:s BNP Index 2010 = 100 Ny teknik skapar nya möjligheter Hur molntjänster kan inverka på den europeiska ekonomin fram till 2020 EU:s BNP = sammanlagd inverkan 940 miljarder euro 2015 2020 Skapa arbetstillfällen = 400 000 nya små och medelstora företag till 2016 Molntjänster 80 % av organisationerna använder molntjänster och får minskade kostnader med 10-20 % Källor: IDC och F. Etro Den digitala ekonomin kan bidra med minst 4 % till EU:s BNP till 2020 114 112 110 108 BNP-tillväxt i EU som härrör från den digitala ekonomin 106 104 102 100 98 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: Copenhagen Economics

2. En dynamisk sektor i en utmanande omgivning 10 europeiska IKT-företag bland världens topp 50 men inget bland de tio bästa De ledande IKT-företagen enligt omsättning (2012) Rankni ng Namn Land Rankning Namn 1 SAMSUNG ELECTRONICS KR 1 2 APPLE US 2 APPLE SAMSUNG ELECTRONICS 3 FOXCONN TW 3 FOXCONN 4 NIPPON TELEGRAPH AND TELEPHONE JP 4 5 AT&T US 5 AT&T 6 HEWLETT PACKARD US 6 7 VERIZON COMMUNICATION US 7 NIPPON TELEGRAPH AND TELEPHONE HEWLETT PACKARD VERIZON COMMUNICAT ION 8 HITACHI JP 8 HITACHI 9 INTERNATIONAL BUSINESS MACHINE US 9 10 CHINA MOBILE COMMUNICATION CN 10 INTERNATION AL BUSINESS MACHINE CHINA MOBILE COMMUNICAT ION 13 TELEFONICA ES 13 TELEFONICA 14 DEUTSCHE TELEKOM DE 14 16 VODAFONE GROUP UK 16 22 FRANCE TELECOM FR 22 DEUTSCHE TELEKOM VODAFONE GROUP FRANCE TELECOM 33 NOKIA FI 33 NOKIA 34 TELECOM ITALIA IT 34 TELECOM ITALIA 36 VIVENDI FR 36 VIVENDI 43 LM ERICSSON SE 43 LM ERICSSON 44 ROYAL PHILIPS NL 44 ROYAL PHILIPS 47 BT GROUP UK 47 BT GROUP Källa: Fortune Global 500 OBS! TABELLEN UPPDATERADES DEN 7 OKTOBER 2013

Internetboomen ökar intäkterna, men EU-företag hamnar på efterkälken Sammanlagd omsättning för världens 50 största IKT-företag (miljoner euro) 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 Europa, Mellanöstern, Afrika Amerika Asien, Stillahavsområdet 0 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Bloomberg Telekommunikationssektorn: EU:s relativa andel minskar Inkomstutveckling för teletjänster globalt efter geografiskt område EU USA Japan Kina Resten av världen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: European Information Technology Observatory

EU har problem med att bygga ut 4G... 4G-abonnemang i hela världen (2013) Latinamerika Afrika och Mellanöstern Central- och Östeuropa Västeuropa 2% 2% Nordamerika Asien och Stillahavsområdet 6% 8% 42% 40% Källa: IDATE... och hänger inte med på Web 2.0 ansökningar för Web 2.0*-patent (2008-12) *andra generationens internet, inriktat på möjligheter för användare att samarbeta och dela information och innehåll online Canada Kanada 6 Bahamas 1 USA 170 170 Korea 12 Sydkorea 12 Japan 8 Australia Australien 3 Singapore 2 China Kina 1 India Indien 11 Finland 8 8 France Frankrike 4 4 Sweden Sverige 3 Switzerland Schweiz 3 3 Italy Italien 2 2 UK Storbritannien 1 1 Germany Tyskland 1

% av personer 3. Internetanvändning: täckning och kvalitet spelar roll Internet används av de flesta, men det finns skillnader inom EU EU-invånares internetanvändning (2012) 100 90 80 70 60 internetanvändning mobil användning av internet 50 40 30 20 10 0 SE NL LU DK FI UK DE BE FR AT EE IE SK EU CZ LV HU ES MT SI LT HR PL CY PT IT EL BGRO 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Höghastighetsfiber är mindre vanligt i Europa än i andra områden Täckning för grundläggande bredband och höghastighetsfiber (slutet av 2012) Grundläggande bredbandsnät Höghastighetsfibernät 0% EU Japan USA Sydkorea, OECD

% av personer % av personer Mycket olika täckningsnivåer i olika delar av EU Bredbandstäckning i EU (abonnemang per 100 personer, 2013) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 RO PL BG SK IT PT HU LV EL IE AT ES CZ CY LT SI EE EU FI LU MT SE BE UK DE FR DK NL Användandet av e-handel ökar men i olika utsträckning Utveckling för användandet* av e-handel i EU 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Användande* av e-handel i EU (2012) SE DK UK LU DE NL FI FR AT IE BE SK EU MT SI CZ ES PL LV HU EE HR PT CY EL LT IT BU RO * De senaste 12 månaderna

% av företag % av företag Webbförsäljningen ökar, men skiljer sig mellan medlemsstaterna 30 Andel av EU-företag som bedriver e-handel (2012) 25 20 15 10 5 0 SE DK CZ BE IE HR DE NL UK FI LT EU LU MT PT SI ES SK EE FR AT HU PL CY EL LV RO BG IT Små och medelstora företag är mindre vana vid e-försäljning Andel av små och medelstora företag som bedriver e-handel E-handelns andel av omsättningen i små och medelstora företag som bedriver e-handel i EU (2011) 40 35 30 Små och medelstora företag stora företag övervägande mycket låg 25 20 betydande 15 10 låg 5 0 2010 2011 2012

4. Fragmentering: en stor flaskhals för EU EU är ännu inte en gemensam digital marknad Utmärkande drag för de digitala marknaderna i USA, EU och Kina Kunder*: 330 Kunder*: 510 Kunder*: 1400 Stora operatörer: 6 Stora operatörer: +/- 40 Stora operatörer: 3 Regelverk: 1 Regelverk: 28 Regelverk: 1 * miljoner Variationer i kommunikationspriser är inte kopplade till skillnader i allmänna prisnivåer Prisnivåindex: kommunikationstjänster jämfört med genomsnittliga priser (2012, EU = 100, köpkraftsparitet) 160 Genomsnittliga prisnivåer Priser för kommunikationstjänster (fasta, mobila, internet) 140 120 100 80 60 40 20 0 SE DK FI LU CY DE AT LT FR EE UK IE IT SI BE LV HR NL PL MT RO PT BG EL CZ ES HU SK

% av online-köpare EU:s teleoperatörer fokuserar fortfarande på sina hemmarknader Teleoperatörernas intäkter på nationella marknader, EU-marknader och marknader utanför EU (Q3 2012) Nationell marknad 100% EU-marknad (ej nationell) Icke EU-marknad 80% 60% 40% 20% 0% baserat på finansrapporter från operatörerna EU-medborgare tveksamma till att handla över gränserna EU-medborgares e-handel utifrån säljarens hemvist (2012) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 nationella säljare Säljare från andra EU-länder Säljare från resten av världen

% av personer 5. Offentliga myndigheter spelar en nyckelroll i att skapa gynnsamma villkor E-förvaltning blir allt vanligare Elektroniska kontakter mellan medborgare och offentliga myndigheter* 100 % av individer som använde internet under de senaste 12 månaderna, 2012 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 DK SE FI FR NL EE SI LU AT LV IE ES RO BE DE EL PT EU HU MT LT SK CY UK BU PL CZ HR IT En öppnare förvaltning kan medföra många fördelar Effekterna av en öppen förvaltning Ökad produktivitet Besparingar: 15-20 % kostnadsminsk ningar för offentliga förvaltningar Öppen förvaltning Mindre byråkrati Medborgarvänl ighet Ökad tillväxt: 40 miljarder extra per år genom information från förvaltningen Källa: Mc Kinsey, E. Brynjolfsson, L. Hitt, H. Kim

Bredare tillämpning av e-upphandling bör också leda till betydande vinster Genomsnittlig nivå för e-upphandling per medlemsstat (om tillgängligt, 2011)* *Värdet av den offentliga upphandling som gjorts elektroniskt delat med det totala värdet av den offentliga upphandlingen AT BE CY CZ DE DK EE ES FI BG EL HU LU SI FR IT MT PL RO IE PT SE UK LT 0% 0 % 0-10% 10-50% % Above Över 50% Level of up-take Andel e- upphandling Säkerhet är avgörande för utvecklingen av den digitala ekonomin Internetanvändare i EU tveksamma till att använda vissa onlinetjänster (2010) Säkerhetsfrågor Security concerns hindrar kept personen individual från from att providing uppge personlig personal information information to online communities till webbgemenskaper Säkerhetsfrågor Security concerns hindrar kept personen individual från from att ordering köpa varor buying eller goods or services for private tjänster use för privat bruk Säkerhetsfrågor Security hindrar concerns personen kept från individual att utföra from bankärenden carrying out banking activities Security Säkerhetsfrågor concerns kept hindrar individual personen from downloading från att ladda online ner content webbinnehåll Säkerhetsfrågor Security concerns hindrar personen kept individual från att from kommunicera communicating med with public administrations offentliga förvaltningar 0 5 10 15 20 25 30 35 % av internetanvändare

Nya jobb kräver nya färdigheter, och det finns många lediga tjänster Digitala jobb: lediga tjänster och nyutexaminerade (antal) 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 Lediga digitala jobb Nyutexaminerade med IKT-examen 0 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Empirica Spridning av IKT-färdigheter i befolkningen är fortfarande prioriterat Nivå på datorkunskaper i EU (2012, % av personer mellan 16 och 74 år) hög nivå 26 % inga kunskaper 33 % mellannivå 25 % låg nivå 16 %