Policy för handläggning av regionala företagsstöd

Policy för handläggning av regionala företagsstöd

Titel Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Policy för handläggning av regionala företagsstöd. Länsstyrelsen Norrbotten. Diarienummer 300-8874-16. Elisabeth Johansson Englund Illia Uriadnikov, Mostphotos Elisabeth Johansson Englund Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se ISSN: 0283-9636

Innehåll Syfte... 2 Vad är regionala företagsstöd?... 2 Regelverk och styrdokument... 3 Förordningar och regionala beslut... 3 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020... 3 Regionala strategier, planer och program... 3 Arbetsformer, beslutshantering... 4 Bedömningsgrunder och prioriteringar... 5 Prioriteringar... 5 Likartad hantering... 5 Företagets verksamhetsområde... 6 Industriserviceföretag... 6 Företag som driver handel... 6 Konkurrens och marknad... 6 Kompetensutveckling... 6 Konsultcheck... 7 Storlek och tillväxt... 7 Hållbar utveckling... 7 Innovationsstöd - särskild hantering... 8 Stödnivåer... 8 Utdelningar... 8 Heltid/deltid... 9 Eget arbete... 9 Sekretess... 9 Samverkan... 9 Information... 10 Uppföljningar och lärande... 10 1

Diarienummer 300-8874-16 Datum 2016-06-13 Policy för handläggning av regionala företagsstöd Syfte Denna policy beskriver hur de regionala företagsstöden praktiskt hanteras. Policyn utgår från länets förutsättningar och förhållanden och kompletterar gällande lagar och förordningar samt Tillväxtverkets handbok och styrdokument för regionala företagsstöd. Denna policy ersätter den senaste policyn 2015-01-26. Policyn revideras vid behov. Vad är regionala företagsstöd? De regionala företagsstöden ska bidra till att skapa ökad tillväxt och en balanserad regional utveckling genom att ge företag i länet möjlighet att ekonomiskt möjliggöra och underlätta vissa investeringar. Permanenta nackdelar som bristfällig infrastruktur, tillgänglighet till grundläggande samhällsservice samt mycket långa avstånd påverkar företagens möjligheter att bedriva verksamhet. Stöden fyller därför en viktig funktion i områden där företag har sämre förutsättningar att starta och bedriva verksamhet. Stödet är efterfrågestyrt och har begränsningar beroende på exempelvis stödområde, bransch, konkurrens, företagets storlek, ekonomiska ställning, med mera. Företagsstöden är ett medel för att genomföra de planer, program och strategier som läggs fast på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå. Genom företagsstöden realiseras den regionala tillväxtpolitiken samt i förekommande fall EU:s sammanhållningspolitik. Regeringen avsätter ett årligt anslag inom utgiftsområde 19 Regionala tillväxtåtgärder i form av länsanslag 1:1. Detta anslag förvaltas av Länsstyrelsen som i sin tur har att fördela anslaget mellan regionala företagsstöd och regional projektverksamhet. Dessa stöd regleras i särskilda förordningar. De regionala företagsstöden är från och med 2015 delfinansierade av EU:s strukturfonder. 2

Regelverk och styrdokument Förordningar och regionala beslut De regelverk som styr hanteringen av de regionala företagsstöden är: Förordning om statligt stöd till regionala investeringar (SFS 2015:211). Förordning om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag (SFS 2015:210). Tillväxtverkets senast utgivna handbok för regionala företagsstöd förtydligar och tolkar tidigare förordningar som gällde fram till och med 2015-05-01. I avvaktan på en ny handbok från Tillväxtverket används den senast utgivna, med undantag för de tydliggöranden som inte är överensstämmande med de nya förordningarna. Vid tveksamheter av tolkningen kontaktas Tillväxtverket. Områdesavgränsningar gäller enligt Länsstyrelsens beslut 2014-11-24. Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 Vägledande för det regionala tillväxtarbetet är den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020. Strategin utgår från fyra samhällsutmaningar; demografisk utveckling, globalisering, klimat, miljö och energi samt behovet av inkluderande tillväxt. Utifrån dessa prioriteras i strategin följande områden: Innovation, företagande och entreprenörskap. Attraktiva miljöer. Kompetensförsörjning. Internationellt och gränsöverskridande samarbete. De regionala företagsstöden bidrar främst till att uppfylla målet i området innovation, företagande och entreprenörskap. Regionala strategier, planer och program Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) utgör grunden och ramverket för det regionala tillväxtarbetet. För att ett företag ska kunna få stöd ska koppling finnas till något av de prioriterade områden som beskrivs i RUS: Livsmiljöer. Innovation och förnyelse (inklusive företagande och entreprenörskap). Tillgänglighet. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. Strategiskt gränsöverskridande samarbete. Dessa områden stämmer till stor del överens med de områden som prioriteras i den nationella strategin. I länets mer områdesspecifika planer, program och strategier konkretiseras det som beskrivs i RUS. Dessa är exempelvis Norrbottens innovationsstrategi, 3

handlingsplan för jämställd tillväxt, strategi för kulturella och kreativa näringar, regionalt serviceprogram, länstransportplan, klimat- och energistrategi, regional digital agenda med flera. Företag som beviljas regionalt företagsstöd ska passa in i något eller några av de prioriterade fokusområdena enligt RUS 1 : Skärningspunkter mellan fokusområden. Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin. Test- och övningsverksamhet. Energi och miljöteknik/cleantech. Digitala tjänstenäringar. Kulturella och kreativa näringar. Arbetsformer, beslutshantering Beslut om stöd fattas löpande vid fastställda datum varannan vecka i en så kallad kreditgrupp som består av samtliga handläggare, enhetschef och administratörer för företagsstöden. Besluten föredras var för sig utifrån en fastställd föredragningsmall. Råder oenighet i någon fråga får majoriteten avgöra. På kreditgruppen tas även allmänna och specifika frågeställningar upp kring ärenden som rör hanteringen av företagsstöden. Mötena dokumenteras löpande. Ett policydokument finns även upprättat där kreditgruppens olika ställningstaganden och utredningar i specifika frågor löpande dokumenteras. Handläggningen av ärendena följer Länsstyrelsens gällande arbetsordning. Enpersonsbeslut kan enligt Länsstyrelsens arbetsordning fattas för följdbeslut inom tidigare beslutad stödram. Exempel på enpersonsbeslut är förlängningar, säkerhetsändringar och omfördelning av budget. 1 Dessa fokusområden har vid framtagandet av RIS 2013 omarbetats något utifrån RUS där de omnämns som tillväxtområden och har en något annan benämning. En mer utförlig beskrivning av områdena finns i RIS. 4

Bedömningsgrunder och prioriteringar Utöver gällande styrdokument, lagar, förordningar och tolkningar av dessa i Tillväxtverkets handbok för regionala företagsstöd, tillämpas följande förhållningssätt vid bedömning av stöd utifrån de regionala förhållandena. Prioriteringar Länsstyrelsen strävar efter att en större andel av de regionala företagsstöden ska beviljas till företag som diversifierar företagsstrukturen och bidrar till mångfald och jämställdhet. Nyskapande verksamheter, exempelvis företag inom kulturella och kreativa näringar, digitala tjänstenäringar och energi och miljöteknik prioriteras 2. För att nå dessa företag används befintliga kontaktnät hos kommuner, företagsorganisationer, aktuella företagsinriktade projekt samt via information på webben. Länet har få företag med internationell marknad. Företag som söker stöd för internationalisering prioriteras. Under 2015-2016 erbjuder Tillväxtverket så kallade Affärsutvecklingscheckar för företag som vill växa på en internationell marknad. I de regionala företagsstöden är fullt möjligt att ge motsvarande stöd inom ramarna för stödtyperna Konsultcheck samt Särskilt investeringsstöd och stöd till företagsutveckling. Företag utanför fastställda stödområden kan i undantagsfall ha möjlighet till stöd om de genom sin investering skapar extraordinära effekter i Norrbotten Med extraordinära effekter menas till exempel betydande sysselsättningsökning, en tydlig breddning av näringslivets befintliga struktur, förväntade effekter i form av betydelsefulla följdetableringar i länet, kompetensförstärkning, tydligt bidrag till ökad regional attraktivitet eller mycket positiva effekter på miljö, jämställdhet och integration. Stödformen Regionalt investeringsstöd omfattas inte av detta undantag. Likartad hantering Alla stöd är efterfrågestyrda, d.v.s. initiativet kommer från ett befintligt företag. Handläggningen av ärendena har en likvärdig hantering och prioritering oavsett stödform. Behovet av stöd ska analyseras. Hänsyn ska också tas till företagets stödhistorik. Har företaget tidigare fått stöd upprepade gånger utan att förväntad effekt uppfyllts, så kan detta påverka bedömningen vid en ny ansökan från företaget. Varje enskilt ärende är unikt och varje företag prövas utifrån sina speciella förhållanden och förutsättningar. Tiden för handläggning innan preliminärt beslut om stöd fattas kan därför variera. Innan ansökan skickas in kan ett informellt möte med sökande vara lämpligt för att reda ut eventuella frågeställningar från båda parter. Besök hos sökande företag före ansökan eller under 2 Prioriterade fokusområden enligt Norrbottens innovationsstrategi 5

handläggningens gång underlättar för handläggaren att få en tydlig bild av investeringen och även företagets verksamhet. Företagets verksamhetsområde Företaget måste ha en fast verksamhet i länet för produktion av varor eller tjänster. För innovationsstöd gäller inte krav på produktion, då det även kan godtas att företaget enbart driver ett utvecklingsprojekt (se vidare under rubriken Innovationsstöd särskild hantering ). Industriserviceföretag Företag vars verksamhet enbart består av service till lokal/regional industri ska bedömas utifrån en konkurrensanalys. Företagen verkar ofta endast på en lokal konkurrensutsatt marknad vilket försvårar möjligheterna till stöd. Om företaget även bedriver egen tillverkning för en utomregional marknad, ska andelen egen tillverkning utgöra mer än hälften av omsättningen i företaget för att stöd ska kunna beviljas. Den investering som kan godkännas ska i så fall till stor del kunna kopplas till den tillverkande delen av företaget och ska också leda till en förbättring av tillverkningsverksamheten exempelvis i form av ökad sysselsättning, omsättning eller andra positiva effekter. Företag som driver handel Stöd till företag som driver handel utan egen tillverkning på en lokal marknad har historiskt sett inte kunnat få stöd. Nya möjligheter till handel via internet vidgar marknaden och kan, framförallt i glesbygden, bidra till positiva effekter i form av nya eller bibehållna arbetstillfällen och till lokal utveckling/service. Av den anledningen bör en ansökan från ett handelsföretag bedömas utifrån framförallt var det bedriver sin verksamhet och vilka arbetstillfällen verksamheten skapar. Möjlighet till stöd kan inte uteslutas. Möjlighet till stöd till denna typ av företag kan även finnas inom Landsbygdsprogrammet eller inom ramen för kommersiell service. Konkurrens och marknad Stöd ska i huvudsak begränsas till företag vars produktion av varor och/eller tjänster har eller bedöms att få en marknad utanför länet eller som saknar konkurrens på den lokala/regionala marknaden. Den regionala tillväxtaspekten beaktas på detta sätt genom att stöd inte ges om det kan snedvrida konkurrensen på den lokala/regionala markanden. Kompetensutveckling Stöd till kompetensutveckling förbättrar möjligheterna till stöd hos tjänsteföretag. I pilotprojektet Tillväxtchecken 2013-2014 som riktades enbart till kvinnor, konstaterades att i många av företagen fanns ett behov av kompetensutveckling. Genom stöd till kompetensutveckling ges möjlighet till stöd till fler företag som drivs av kvinnor. Stöd kan ges för kompetenshöjande externa kortare utbildningsinsatser som kan betraktas som en investering och som utvecklar verksamheten. Kompetensut- 6

vecklingsinsatsen får inte vara av allmän karaktär (som exempelvis universitetsutbildningar och administrativa utbildningar) och ska vara kopplad samt nyttjas i företagets nuvarande eller kommande kärnverksamhet. Stödgrundande kostnader är kursavgift, kurslitteratur, resa och boende. Kostnaderna för resor och boende kan inte vara högre än vad som kan betraktas som normalkostnader. För utbildningar som genomförs utomlands ska sökande visa på att motsvarande utbildning saknas i Sverige och kunna visa på att utbildningen utomlands är mer kostnadseffektiv än motsvarande i Sverige. Stöd till kompetensutveckling kan ges inom stödformerna Mikrostöd, Konsultcheck samt Särskilt investeringsstöd och stöd till företagsutveckling. Vid kompetensutvecklingsinsatser i företag kan finansiering via ESF-rådet också vara möjlig och det bör därför kontrolleras att offentlig dubbelfinansiering inte uppstår. Konsultcheck Stöd kan ges för externa tjänster, avgränsade i tid, som kan betraktas som en investering och som utvecklar verksamheten. Konsultchecken avser att utveckla befintliga verksamheter och beviljas därför företrädelsevis till företag som haft en verksamhet på minst två år. Storlek och tillväxt Små företag prioriteras framför medelstora företag. Stora företag kan endast beviljas Regionalt investeringsstöd vid nyetablering/ny verksamhet. Företagets tillväxtpotential ska beaktas i förhållande till investeringen. Långsiktiga förutsättningar ska finnas för ökad omsättning, ökad lönsamhet och ökad sysselsättning för både kvinnor och män. Tillväxtpotentialen kan också bedömas positivt ur ett perspektiv där tillväxt även uppnås i ett annat eller flera andra företag i regionen. Ett bra exempel på detta är hur företag samverkar inom besöksnäringen. Materiella investeringar ska ge ökad produktion, ökad förädlingsgrad och/eller förhöjd kvalitet. För immateriella investeringar prioriteras produkt- och tjänsteutveckling som tydligt utvecklar och förbättrar företagets produkter/ tjänster samt marknadsinsatser som syftar till att utöka den egna marknaden nationellt och/eller internationellt. Hållbar utveckling Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Företagsstödens bidrag till en hållbar tillväxt redovisas genom att det i ansökan ska framgå i vilken utsträckning och på vilket sätt investeringen påverkar de horisontella kriterierna jämställdhet, integration samt miljö. Vid dialog med företag som avser att lämna in ansökan om företagsstöd bör de horisontella kriterierna diskuteras. Varje investering kan inte nödvändigtvis bidra till uppfyllandet av alla horisontella kriterier. Avvägningar ska därför göras mellan dessa kriterier och övergripande mål och prioriteringar för att den sammanvägda bedömningen ska kunna leda till hållbar utveckling. 7

Innovationsstöd - särskild hantering Innovationsstöd kan beviljas till företag som befinner sig i en inledande fas i nyskapande satsningar och som bedöms ha tillväxtpotential. Satsningarna ska ha som mål att utmynna i produkter eller tjänster som är att betrakta som en innovation. För att göra en bedömning om det är en innovation ska företaget förutom affärsplan även bifoga marknadsöversikt eller nyhetsgranskning till ansökan som visar att produkten eller tjänsten är helt ny och unik. I undantagsfall kan insatt oberoende part, t.ex. universitet eller liknande uttala sig om innovationen. För att kunna beviljas stöd ska det finnas en plan för hur satsningarna ska skapa tillväxt i Norrbotten. Detta avser framförallt direkta eller indirekta arbetstillfällen, nya företag och/eller tillväxt hos andra företag i Norrbotten, exempelvis underleverantörer. Stöd är möjligt om det framgår att det finns en efterfrågan på innovationen. En ansökan som gäller en innovation som enbart används för internt bruk i det sökande företaget bör bedömas ur ett konkurrensperspektiv. Innovationsstöd kan beviljas till både nya och befintliga företag i alla branscher i hela länet. Kostnader för eget arbete godkänns inte för pensionärer som har pension eller som har uppnått pensionsåldern 67 år. Stödnivåer Vid bedömning av stödnivå är det alltid de sammanlagda enskilda förutsättningarna hos det sökande företaget som ligger till grund. Kapitalbehov, lönsamhet, risk, storlek, geografiskt läge samt effekter på tillväxten är några aspekter som tas i beaktande vid bedömning av stödnivå. Nyetablerade företag har generellt större kapitalbehov än etablerade företag varför en högre stödnivå kan vara motiverad. Nyetableringsfasen anses här vara upp till tre år. Ett lönsamt företag kan få en lägre procentsats om det är så att stödet i liten grad påskyndar investeringen. Den inomregionala balansen ska tas i beaktande, vilket gör att företag som verkar i glesbygd och som därigenom bedöms vara i större behov av stöd kan beviljas en högre procentsats. En begränsad budget i länsanslaget kan medföra lägre stödnivåer. Maximal stödnivå på 50 procent ges dock normalt för mikrostöd och konsultcheck. Fastslagen stödnivå på 45 procent ges normalt till innovationsstöd. Utdelningar Enligt gällande regelverk får stöd inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras. Företag som vid sina senaste årsbokslut gjort stora utdelningar eller som konsekvent lyfter stora utdelningar 8

kan ha sämre möjligheter till stöd eller få lägre stödnivå. En tumregel är att om utdelningen är större än det sökta stödet så bör stöd inte beviljas. En utredning bör dock göras kring orsaken till utdelning. Om företaget ger utdelning istället för lön till företagsledaren eller om utdelningen har att göra med ett generationsskifte så kan stöd ändå vara möjligt. Heltid/deltid För att stöd ska kunna beviljas så får företaget inte bedriva alltför liten verksamhet. Företagets verksamhet ska inte vara av hobbykaraktär. Deltidsföretag (enmansföretag) bör ge sysselsättning på minst 50 procent och med en ambition att kunna verka på heltid. Deltidsföretag med lägre sysselsättningsgrad än 50 procent kan dock beviljas i de fall där företagaren har ett flertal ben att stå på och att detta är en nödvändighet för att få ihop en försörjning som motsvarar en heltid. En kombination av olika försörjningskällor kan vara av avgörande betydelse för att kunna leva och verka, framförallt i glesbygden. Eget arbete Kostnader för eget arbete kan godkännas i innovationsstödet. I de övriga stödformerna bedöms kostnader för eget arbete mycket restriktivt och kan endast beviljas i undantagsfall. Exempel där eget arbete kan godkännas är vid stora säsongsvariationer och/eller när det finns kompetent personal som riskerar uppsägning. Sekretess Att lämna ut uppgifter till utomstående, exempelvis media, om beslutade stöd och inneliggande ansökningar ska alltid sekretessprövas och prövningen görs med hjälp av Rättsenheten på Länsstyrelsen. Särskild försiktighet ska iakttas när det rör Innovationsstöd. Samverkan Erfarenhetsutbyten och samverkan sker internt inom hela Länsstyrelsen med avdelningar och enheter som har kompetens som är relevant för ärendet. Exempel på detta kan vara avgränsningar och överlappningar till andra stödformer, tillståndsfrågor kring byggnationer och marknyttjanden, miljöfrågor samt ärenden som berör mark ovan odlingsgränsen och rennäringsområden. Avstämningar och kontakter förekommer löpande med andra finansiärer och aktörer inom det företagsfrämjande systemet. Kontakterna föranleds oftast av att finansieringen av investeringen ska vara säkerställd innan beslut fattas och att finansiärerna då har gemensamt möte. Träffar med finansiärer hålls också för gemensamt erfarenhetsutbyte. Samverkan sker även med lokala näringslivsrepresentanter och kommunala näringslivsbolag som kontaktas vid behov eftersom de har god lokal kännedom om företagen i deras kommuner. 9

Information Genom att arbeta proaktivt och sprida korrekt och relevant information om de regionala företagsstöden kan medlen utnyttjas effektivt och bidra till bra kvalitet både i ansökan och i beslut. Att möta enskilda företag under processens gång medför bra insikt och förståelse för företagets verksamhet men också goda relationer vilket är en viktig del av marknadsföringen för både stöden och Länsstyrelsen. Det arbetssätt för informationsinsatser som i hög grad används är bokning av möten med enskilda företag. Detta sker i oftast i samverkan med kommunens näringslivsbolag eller liknande samt företagarföreningar på den egna orten som samlar ihop ett antal företag som vill söka företagsstöd och som handläggaren träffar. I samband med dessa träffar kan även någon form av allmän information förekomma, exempelvis vid ett frukostmöte. Denna modell för information resulterar i att stödbara företag och branscher nås i mycket hög utsträckning. Länsstyrelsen besöker alla 14 kommuner i Norrbotten vid minst 1-2 tillfällen per år för arrangerade träffar enligt denna modell. Utöver det sker bokade företagsbesök efter behov. Allmänt informationsmöte genomförs en gång per år av Länsstyrelsen för näringslivsrepresentanter, kommunala näringslivsbolag och andra organisationer och företag som arbetar med att hjälpa företag i stödfrågor, så att de kan verka för att företagsstöden nyttjas på rätt sätt och så effektivt som möjligt. Information och material på hemsidan ses kontinuerligt över för att innehålla relevant och lättillgänglig information. Varje företag och dess verksamhet är dock unikt och vid utvärderingar har det visat sig att den personliga kontakten är viktig. Därför måste tid ges för guidning via telefon angående möjligheter att ansöka om stöd samt praktiskt tillvägagångssätt för detta. Uppföljningar och lärande Fysiska uppföljningsbesök av beslutade stöd sker ofta i samband med informationsinsatser eftersom det är långa avstånd och restider till flertalet kommuner i länet. Handläggarna försöker även samordna besöken på orterna så långt det är möjligt. Uppföljningsbesöken aviseras i förväg till företaget. Vid besöken presenterar företaget sin verksamhet och framtidsplaner samt vilka effekter investeringen gett. Vid besöket fastställs också att de inventarier som finansierats av stödet inte är sålda eller flyttade till någon annan verksamhet. Besöken dokumenteras i form av en tjänsteanteckning i Nyps samt i ett separat dokument där alla uppföljningsbesök sammanställs. En årlig uppföljning via enkät görs på de företag som beviljats stöd och som är slututbetalda tre år tidigare. Detta görs i syfte att visa effekterna av stödet. 10

Det regionala investeringsstödet följs upp via en enkät, sammanställs och rapporteras en gång per år till Tillväxtverket för att se effekterna av stödet samt även att de maskiner, inventarier, byggnader etc. som finansierats av stödet inte är sålda eller flyttade till någon annan verksamhet. I den årliga rapporten Hit gick pengarna redovisas beviljade och utbetalda stöd, storleken på stöden, hur de fördelas på kommuner, branscher, kvinnor och män. Lärandet sker löpande via erfarenheter som kommer vid den dagliga hanteringen av ärenden, kreditgruppsammanträden, informationsinsatser, samverkan, uppföljningar, revisioner samt genom de rapporter och utvärderingar som genomförs enligt föregående stycken. Denna policy bidrar också till det systematiska lärandet. 11