LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2015 IKK Svenska språket 2 714G02 Gunnar Gårdemar, Birigtte Saxtrup Det mångspråkiga samhället Kursen Det mångspråkiga samhället består av två huvuddelar: Nordiska språk och dialekter i Sverige som en del och minoritetsspråk i Sverige och det mångkulturella och mångspråkiga samhället som en annan del. Angående litteraturen ingår de flesta titlarna i ett kompendium som köps på Liu-tryck i hus C. Följande titlar ingår inte i något kompendium utan skaffas separat och kan dessutom anses som huvudlitteratur: nordient. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Khemiri, Jonas Hassen (2007). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts pocket. (Roman). En annan nyttig bok som är svår att få tag på är Nordens språk (1997). Redaktörer är Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland och har funnits på Novus forlag. Den kan finnas på bibliotek eller möjligen få tag i som begagnad. Dock finns numera en efterföljare till denna bok som får fungera som ersättare, nämligen Andersson, Annica; Harstad, Fredrik (2009). Expedition: språk i Norden. nordient. Ett problem är att den senare boken är betydligt tunnare faktamässigt än den förra även om den givetvis är mer aktuell. Får du tag på Nordens språk så använd den men i annat fall får du förlita dig på Expedition: språk i Norden. En annan tämligen viktig titel är Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1 7. Här rekommenderas dock i första hand lån av denna titel. Dock kan Språkliga möten och kontaktlingvistik av Börestam och Huss (2001 eller senare) delvis ersätta Hyltenstams bok. Nedan följer en lektionsplan och ett momentschema med beskrivning av lektionsinnehåll och eventuella uppgifter. Seminariet om romanen Ett öga rött ersätts av skriftlig inlämning på diskussionsfrågorna. Vidare finns tips om litteratur som kan läsas och länkar till respektive lektion. Sedan följer litteraturförteckningen igen, men nu för hela kursen, och förslag på referenslitteratur. Därefter kommer information om examination, övriga anvisningar, bilaga 1 med diskussionsfrågor till ett litteraturseminarium Ett öga rött och bilaga 2 med frågor till slutseminariet. Undervisande lärare på kursen är Gunnar Gårdemar (kursansvarig), gunnar.gardemar@liu.se, och Birgitte Saxtrup, birgitte.saxtrup@liu.se. Kursadministrationen sköter Olivia Hallberg, olivia.hallberg@liuse, tel. 013-281845. 1
Lektionsplan Fö 1. De nordiska språken, svenska dialekter (4.11 kl. 10 12), GG. Fö 2. Finlandssvenska och finska (5.11 kl. 10 12), GG. Fö 3. Danska (9.11 kl. 10-12), BS. Fö 4. Norska (10.11 kl. 10 12), BS. Fö 5. Svenskan och inhemska minoritetsspråk. Språkbyte, språkbevarande (11.11 kl. 10 12), GG. Fö 6. Etnolekter, flerspråkighet, språkinlärning och språkanvändning (12.11 kl. 10-12), GG. Se 1. Parvis redovisning av dialektstudier (16.11 kl. 10-12), BS. Se 2. Litteraturseminarium Ett öga rött (23.11 kl. 10 11), se 3 slutdiskussion (23.11 kl. 11 12), BS. För säkerhets skull är det bäst att kontrollera lektionstiderna på TimeEdit, https://se.timeedit.net/web/liu/db1/schema/. Fö 1. De nordiska språken idag (GG) Föreläsning om språksituationen i Norden idag. Introduktion. Litteratur nordient. Kap. 1 7. Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.*) Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1.*) Karker, Allan (1997). Sprog og samfund i Norden. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Molde, Bertil (1997). Svenska språket. I: Nordens språk. Red. Allan Karke, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Kompendier Titlar markerade med asterisk finns ovan i kompendium Språk i Norden I, Bakgrund. Kompendium Språk i Norden II, Våra grannspråk, är också nödvändig för lektionstillfälle 1. Länkar http://www.statsbiblioteket.dk/dlh/ http://www.olestig.dk/dansk/ http://www.dr.dk/p1/udmedsproget/index.asp http://www.norden.org/pub/sk/index.asp?subject=sprog (Nordens språk med rötter och fötter). 2
http://www.nordskol.org/ordbog/ (Skandinavisk ordbok). Fö 2. Finlandssvenska och finska (GG) Föreläsning om finlandssvenska. Kort om finska språket. Norden i Bio (kortfilm). Litteratur nordient. Kap. 11. Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Red. A. Karker, B. Lindgren, S. Løland. Novus forlag. Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman & Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki.*). Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret.*) Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Red. Saara Haapamäki. Åbo.*) Reuter, Mikael (1997). Svenskan i Finland. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag.*) Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret.*) Kompendium Språk i Norden I, Bakgrund. Titlar ovan markerade med asterisk. Länkar http://virtual.finland.fi/netcomm/news/showarticle.asp?intnwsaid=25831 http://lexin2.nada.kth.se/sve-fin.html http://www.sls.fi/sparatalet/index.htm (Finlandssvenska dialekter). 3
Fö 3. Danska (BS) Kort introduktion till danska: uttal, grammatiska egenheter och ordförråd. Hörförståelse. Norden i Bio (kortfilm). Textläsning. Litteratur nordient. Kap. 8. Karker, Allan (1997). Det danske sprog. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Länkar http://www.statsbiblioteket.dk/dlh/ http://www.olestig.dk/dansk/ http://www.dr.dk/p1/udmedsproget/index.asp Fö 4. Norska (BS) Kort introduktion till norska: uttal, grammatiska egenheter och ordförråd. Hörförståelse. Norden i Bio (kortfilm). Textläsning. Litteratur nordient. Kap. 8. Halvorsen Fjeld, Eyvind (1997). Norsk språk. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret. Løland, Ståle (1997). Språkforståelse og språksamarbeid i Norden. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret.*) Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret.*) Kompendium Språk i Norden III, Nordiska texter (relevanta delar). Länkar http://ekanal.no/slutten.html http://www.perfica.se/tubetop/view.php?id=156 http://www.dialektxperten.no/ http://www.nrk.no/programmer/sider/typisk_norsk/ 4
Fö 5. Svenskan och inhemska minoritetsspråk, språkbyte och språkbevarande (GG) Ideologi, politik och inhemska minoritetsspråk. Finska i Sverige, tornedalsfinska, samiska, romani och jiddisch. Språkbyte, språkbevarande; grupprelationer, ideologier och språklagstiftning. Litteratur nordient. Kap. 13 15. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Kap. 4 6. Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1 7. Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Magga, Ole Henrik (1997). Samisk språk. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Länkar Bästa språket en samlad svensk språkpolitik. Proposition 2005/06:2. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/50761 Institutet för språk och folkminne. http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak.html http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakpolitik.html Minoritet.se http://minoritet.prod3.imcms.net/ Fö 6. Etnolekter, flerspråkighet, språkinlärning och språkanvändning Ett vardagsliv med flera språk. Nya varianter av svenska, etnolekter. Språkmöten ur olika synvinklar. Litteratur nordient. Kap. 13 15. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Kap. 4 6. 5
Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1 7. Länkar Bästa språket en samlad svensk språkpolitik. Proposition 2005/06:2. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/50761 Institutet för språk och folkminne. http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak.html http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakpolitik.html Minoritet.se http://minoritet.prod3.imcms.net/ 6
Se 1. Muntlig redovisning av dialektstudier (BS) För att kunna göra en bra redovisning av svenska dialekter kan det vara lämpligt att läsa igenom kapitel 7 i Petterssons (2005) Svenska språket under sjuhundra år. Därefter väljer gruppen att närmare studera och redovisa ett av de sex svenska dialektområden som finns i Norden. Ni redovisar dialektområdets utbredning och generella språkliga karakteristika för området och ni kan om ni finner det relevant kontrastera mot andra dialektområden. Därefter ska någon lokal dialekt presenteras och här bör ni använda er av de länkar och ljudinspelningar som finns. I lektionssalen kommer det att finnas en dator som är uppkopplad mot Internet så att alla kan lyssna. Ha alltså med de exakta adresserna till aktuell sida så att ni snabbt kommer fram till denna. Låt gruppen lyssna. Kommentera sedan dialektens särdrag vad gäller uttal (både enskilda ljud och intonation), ordförråd och syntax. Tid för varje grupp är 15 minuter. Svenska dialektområden: sydsvenska mål, götamål, sveamål, norrländska mål, östsvenska mål och gotländska mål. Därefter ska någon lokal dialekt inom området presenteras och här bör ni använda er av de Se 2 Litteraturseminarium Ett öga rött (BS) Diskussion kring Khemiris (2007). Ett öga rött. Förbered svar till frågorna i bilaga 1. Se 3 Redovisningsseminarium (BS) Tvärgruppdiskussion med den egna studiesammanfattningen som utgångspunkt. Förbered svar till utgivna frågor. Gemensam diskussion. Återkoppling till kursinnehåll och eventuella slutsatser och lärdomar. Frågor finns i bilaga 2. Examination A. Muntlig redovisning av dialektstudier (se 1). B. Läsning av Khemiris (2007) roman Ett öga rött och aktivt deltagande i seminariet (se 2) som behandlar denna roman (frågor i bilaga 1). C. Aktivt deltagande i slutseminarium (se 3), (frågor i bilaga 2). D. Inlämning av individuellt utformad studiesammanfattning skriven enligt anvisningar nedan. Sammanfattningen inlämnas i pappersform. Anvisningar för studiesammanfattningen Studiesammanfattningen är en form hemskrivning som sammanställs parallellt med inläsning av kurslitteraturen. I denna ska du utföra och sammanställa nedanstående uppgifter: Syftet med studiesammanfattningen är att du ska bearbeta kurslitteraturen och internetlänkar på ett konstruktivt sätt. Syftet är också att kursdeltagarna ska strukturera stoffet för att kunna reflektera analytiskt över detta. Studiesammanfattningen struktureras efter huvudteman. I det första temat kommenterar du kortfattat hur de olika språken i Norden förhåller sig till varandra språkligt på ett mer generellt plan. Här kan du behöva redovisa några utmärkande lingvistiska drag för svenska, danska, norska och finlandssvenska. Sortera dessa drag på lämpligt sätt (t.ex. uttal, grammatik, syntax). Reflektera kring vad du finner är svårt i språkliga möten med danska och norska. 7
I det andra temat redovisar och kommenterar du dagens mångspråkiga samhälle i Sverige. Här bör du behandla frågor kring svenska och inhemska minoritetsspråk, etnolekter och flerspråkighet. Du väljer själv vilket av dessa teman du vill ge mest utrymme men båda dessa teman ska finnas med i studiesammanfattningen. Omfånget på studiesammanfattningen bör vara 10 A4-sidor ordbehandlad text (typsnitt Times, storlek 12, radavstånd 1,5). Varje studiesammanfattning förses med försättssida och en litteraturförteckning (som ej inräknas i ovan angivna sidantal). Referenser till litteratur med noter används vid behov och då använder du parentessystemet (Harvardsystemet). Litteraturförteckningen ska vara korrekt utförd i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn. Självfallet ska sammanfattningen ha en klar disposition liksom att språkbruket ska vara korrekt och utredanden. Dock bestämmer du själv vilken struktur du vill använda dig av. Behöver du hjälp med formalia använder du dig av Svenska skrivregler (2008). Observera att studiesammanfattningen är ett individuellt arbete. Studiesammanfattningen och svaren på frågorna till romanen lämnas in i pappersform senast 11.12 kl. 10. Om du skickar den med vanlig post gäller poststämpelns datum (11.12). Min adress: Gunnar Gårdemar, IKK, Linköpings universitet, 58183 Linköping. Betygskriterier studiesammanfattning Betyg G Studiesammanfattningen har ett relevant innehåll med hänsyn till uppgift och kurs. Texten har substans och anknytning till kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning men här finns också i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Texten är språkligt klar och kännetecknas av noggrannhet, vilket betyder att texten har ett korrekt språkbruk och en godtagbar disposition. Sammanfattningen bör texten ge läsaren god bild av de områden som redovisas och kommenteras. Betyg VG Studiesammanfattningen är relevant och har väsentlig substans och är väl underbyggd i kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning och i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Med andra ord finns det en god och tydligt anknytning till kurslitteratur och annan litteratur. De egna åsikter som uttrycks ska vara väl grundade. Texten har en mycket god språklig klarhet och vetenskaplig noggrannhet, vilket betyder ett korrekt språkbruk och en klar och för läsaren givande disposition. Formalia är korrekt utförd. Texten är analyserande och syntetiserande genom att du kritiskt granskar kurslitteraturen och annan litteratur för att sedan komma fram till underbyggda sammanfattande resonemang, vilka ger läsaren en god och fördjupad bild av de områden som kommenteras och redovisas. Övriga anvisningar Till varje lektionstillfälle i schemat ovan finns relevant litteratur och länkar angivna. Läs litteraturen till varje tillfälle och besök de Internetadresser som finns före eller efter lektionen. Detta är mycket viktigt eftersom du på vissa 8
länkar också kan lyssna till språk- eller dialektprov. Länkarna bör ha en stor betydelse för behållningen av kursen. Litteraturförteckning nordient. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.*) Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1.*) Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Halvorsen Fjeld, Eyvind (1997). Norsk språk. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret.*) Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv(red.). Kenneth Hyltenstam (red.) (1999).. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1 7. Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman & Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki.*) Karker, Allan (1997). Det danske sprog. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Karker, Allan (1997). Sprog og samfund i Norden. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Khemiri, Jonas Hassen (2007). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts pocket. Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret.*) Løland, Ståle (1997). Språkforståelse og språksamarbeid i Norden. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Magga, Ole Henrik (1997). Samisk språk. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. 9
Molde, Bertil (1997). Svenska språket. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Saara Haapamäki (red.). Åbo.*) Reuter, Mikael (1997). Svenskan i Finland. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret.*) Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret.*) Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret.*) Kompendier Språk i Norden I, Bakgrund. Språk i Norden II, Våra grannspråk. Den litteratur som är markerad med asterisk (*) finns i dessa kompendier Språk i Norden I, Bakgrund köpes på Liu-tryck i hus A. Språk i Norden II, Våra grannspråk delas ut på lektionstid. Referenslitteratur Andersson, Hans (1999). Vokabler på vandring. Ordimport till Sverige under tusen år. Lund: Studentlitteratur. Att förstå varandra i Norden - språkråd till nordbor i nordiskt samarbete. (1995). Handledning utgiven av Nordiska rådet, Nordiska språksekretariatet och Nordiska språk- och informationscentret. Stockholm: Norstedts Tryckeri. Barddal, Jóhanna (m.fl) (1997). Nordiska. Våra språk förr och nu. Lund: Studentlitteratur. Beijar, Kristina (1998). Ett land, två språk: den finländska modellen. Esbo: Schildt. Christensen, Robert Zola (2008). Dansk for svensktalende. Lund: Studentlitteratur. Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. Egeberg, Ole (2003). Indgange till dansk. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv. (2004). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. 10
Ett vardagsliv med flera språk (2004). Jacob Cromdal & Ann-Carita Evaldsson (red.). Stockholm: Liber. Kap. 1 2. Finlandssvenskans framtid (1992). Sven-Erik Hansén & Christer Laurén (red.). Svensk-österbottniska samfundet, Vasa. Gellerstam, Martin (1994). Ordförrådets härledning. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Grannspråk i samspråk (1988). Svensklärarföreningens årsskrift. Svensklärarföreningens skriftserie nr 202. Stockholm. Hansson, Roger; Lindgren, Carl Göran; Ljung, Heléne; Lundén, Thomas. (2004). Språk och skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 90. SNS Förlag. Hyltenstam, Kenneth; Lindberg, Inger (2004). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Hyltenstam, Kenneth; Stroud, Christopher (1991). Språkbyte och språkbevarande. Om samiskan och andra minoritetsspråk. Lund: Studentlitteratur. Höckerstedt, Leif (2000). Fuskfinnar eller östsvenskar? En debattbok om finlandssvenskhet. Helsingfors: Söderströms. Ingo, Rune (2004). Finska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Kotsinas, Ulla-Britt; Helgander, John (1994). Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet MINS 40. Lindgren, Birgitta; Havaas, Anitha (2012). Snacka skandinaviska. Prodicta. Melin-Köpilä, Christina (1996). Om normer och normkonflikter i finlandssvenskan. Språkliga studier med utgångspunkt i nutida elevtexter. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige (1997). Eva Westergren & Hans Åhl (red.) (1997). Falun: Norstedts. Norrby, Catrin; Håkansson, Gisela. (2007). Språkinlärning och språkanvändning. Lund: Studentlitteratur. Ralph, Bo (1994). Svenskt och nordiskt. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Skjerdingstad, Kjell Ivar (2003). Innganger till norsk. Lund: Studentlitteratur. 11
Sociolingvistik (2013). Eva Sundgren (red.). Stockholm: Liber. Språk i världen. Broar och barriärer (1993). Jerker Blomqvist & Ulf Teleman (red.). Lund University Press. Språkets makt (1990). Birger Bergh & Ulf Teleman (red.). Lund University Press. Sverige officiella minoritetsspråk. Finska, meänkieli, samiska, romani, jiddisch och teckenspråk. En kort presentation. (2003). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts ordbok. Thors, Holger (1986). Vi finlandssvenskar och vårt svenska språk. Nakladem Uniwersytetu Jagiellonskiego, Krakow. Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritet-sundervisning i Sverige (1996). Kenneth Hyltenstam (red.). Lund: Studentlitteratur. 12
Bilaga 1 Diskussionsfrågor till Khemiris roman Ett öga rött (se 2) 1. Enligt Anna Gunnarsdotter Grönberg essä Ungdomsspråk (Sociolingvistik 2008: 221 257) återfinns följande typiska språkdrag i så kallat multietniskt ungdomsspråk på olika språkliga nivåer: Ordförråd: frekventa lån från engelska och invandrarspråk. Morfologi (ordens böjning): avledningsändelsen ish. Syntax: rak ordföljd i bisatser, reducering av antalet prepositioner (frekvent bruk av prepositionen på) Hur används detta språkbruk i Khemiris roman? I vilka kontexter används detta? Kontrasteras språkbruket mot annan svenska såsom standardsvenska eller den svenska som de talar som har svenska som förstaspråk? Hur görs detta? Ge också några belysande exempel på ovanstående språkdrag i romanen? Ge exempel på andra drag från romanen som du anser inte förekommer i samma utsträckning hos språkbrukare som har svenska som förstaspråk? 2. Är det möjligt att skilja på multietniskt ungdomsspråk och andraspråkssvenska i praktiken? Eller är det mer en akademisk distinktion? 3. Hur ser du på det språk Halim utvecklar? Vilken prestige har det allmänt i samhället? Vilka konsekvenser kan Halims språkbruk ha för utvecklingen av hans behärskning av svenska för bruk inom offentliga domäner (arbete, högre studier, samhällsliv)? 4. Varför utvecklar Halim detta språkbruk? Vad tycker pappan? Hur ser Halim på språket? Hur pratar pappan respektive Halim? Hur fungerar Halim i skolan? 5. Hur kan multietniskt språkbruk påverka svenska språket? 6. Vilken attityd kan eller bör man som lärare i svenska ha till multietniskt ungdomsspråk tycker du? 7. Följande är Språkrådets språkpolitiska mål för Sverige och svenska språket: Svenska ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenskan, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket, att få möjlighet att lära sig främmande språk. Relatera dessa mål till språkbruket i Ett öga rött och till den rådande språkliga situationen på och i olika områden i det svenska samhället. Hur är målen möjliga att uppnå för individen? För skolan och samhället? Om de står i konflikt med varandra hur gör de det? 8. Andra språkliga eller kulturella observationer från Khemiris text? Åsikter om romanen? 13
Bilaga 2 Diskussionsfrågor till slutseminarium (se 3) 1. Vad tror du om de nordiska språkens framtid? Kommer engelskan att ännu mer tränga undan små nationella språk till förmån för ett globalt språk? 2. Finns det ännu en nordisk och/eller skandinavisk identitet? 3. Vad kan göras för att uppmuntra internordisk språkförståelse? Vilka aktörer kan man i så fall använda (skolan, massmedia, språkvårdens organ, Föreningen Norden, Svenska institutet m.fl.)? 4. Vilken undervisning i grannspråk (norska och danska i första hand) bör den svenska skolan ge? Egna erfarenheter? 5. Varför tycks det vara så obekant för många svenskar att det finns cirka 350000 personer i Finland som har svenska som modersmål? 6. I gränsområden mellan stater är det vanligt med flerspråkighet. Vilken betydelse tror du att exempelvis Öresundsbron respektive IKEA i Haparanda kan ha ur rent språklig synvinkel? 7. Vad kan och bör göras för bevarande av minoritetsspråk i Sverige? 8. Hur ser du på de nya så kallade etnolekterna som har börjat framträda allt mer? 9. Du har säkert funderat extra på någon företeelse inom detta område. För fram en sådan fråga till diskussion i gruppen. 14