Svenska: språkhistoria och språksociologi

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2016 IKK SV1 (31 52,5 hp), Svenska SV31/37, 93SV31/37 Gunnar Gårdemar Svenska: språkhistoria och språksociologi Undervisande lärare på kursen är Gunnar Gårdemar (kursansvarig), gunnar.gardemar@liu.se, Fredrik Olsson, fredrik.t.olsson@liu.se och Simon Wessbo, simon.wessbo@liu.se. Kursen behandlar svensk språkhistoria från urnordisk tid till nusvenska på 1900-talet och den delen ansvarar Fredrik och Gunnar för. Språksociologidelen ansvarar Simon för och den handlar om språket i bruk och språk i Norden. Om du har frågor angående språkhistoria kontaktar du Gunnar eller Fredrik beroende på vilken del av språkhistorien det är fråga om. Vid frågor om språksociologidelen kontaktar du följaktligen Simon. Om det är något övergripande om kursen kan Gunnar kontaktas. Kursadministratör är Olivia Hallberg, olivia.hallberg@liu.se, tel , och till henne rapporterar vi in era tentamensresultat. I det här dokumentet finns översiktsschema, momentschema med läsanvisningar, litteraturlistor, examinationsbeskrivning och betygskriterier. Lektionsschema svensk språkhistoria Fö 1. mån kl Fö 2. ons. 7.12, kl Fö 3. mån , kl Fö 4. ons , kl Fö 5. tors , kl Se 1. ons. 13.1, kl. 8-10, grupp A Se 1. ons. 13.1, kl , grupp B Se 2. Mån 16.1 kl Grupp A och B Salstentamen fredag 20.1 kl Lektionsschema språksociologi Fö 1, mån. 5.12, kl Fö 2, ons. 7.12, kl Se 1, fre. 9.12, kl Se 2, tis , kl Fö 3, ons , kl Fö 4, fre , kl Inlämning hemtentamen 12.1 kl. 17. Var god kontrollera tiderna på TimeEdit för eventuella senare ändringar. 1

2 Moment svensk språkhistoria För kursdelen svensk språkhistoria används Gösta Bergman (2009) Kortfattad svensk språkhistoria och diverse material som delas ut efter hand (se läsanvisningar nedan). Föreläsning 1. Urnordiska och runsvenska (FO) Bergman, Gösta (2013). Kortfattad svensk språkhistoria, s Riksantikvarieämbetet (2015). Föreläsning 2. Äldre (klassisk) fornsvenska (FO) Bergman, Gösta (2013). Kortfattad svensk språkhistoria, s Föreläsning 3. Yngre fornsvenska (FO) Bergman, Gösta (2013). Kortfattad svensk språkhistoria, s Föreläsning 4. Äldre nysvenska (GG) Bergman, Gösta (2013). Kortfattad svensk språkhistoria, s Föreläsning 5. Yngre nysvenska, nusvenska, standardisering av svenskan (GG) Bergman, Gösta (2013). Kortfattad svensk språkhistoria, s , (s om dialekter, läses kursivt). Institutet för språk och folkminnen (2015). Josephson, Olle (1997). Vad skulle Agda Östlund ha gjort med e-posten? Svenska språket I: Dialogen nr 8.*) Melin, Lars (1998). Svensk språkhistoria efter I: Svenskläraren nr 4 (delas ut av läraren). Seminarium 1 (GG grupp A, GG grupp B) Läsning och analys av texter ur kompendium som delas ut vid seminariet. Seminarium 2 (FO, GG) Frågestund. 2

3 Litteratur svensk språkhistoria Bergman, Gösta (2013). Kortfattad svensk språkhistoria. Lund: Studentlitteratur. Josephson, Olle (1997). Vad skulle Agda Östlund ha gjort med e-posten? Svenska språket I: Dialogen nr 8.*) Melin, Lars (1998). Svensk språkhistoria efter I: Svenskläraren nr 4.*) *) Delas ut i samband med lektion. Härutöver tillkommer ett urval originaltexter som är representativa för det svenska språkets utveckling. Texterna tillhandahålls av läraren. Nyttiga länkar Institutet för språk och folkminnen har intressant information om namn och dialekter. Riksantikvarieämbetet har en mycket upplysande hemsida om bland annat runstenar och runristande, varför länken nedan rekommenderas varmt. Referenslitteratur Andersson, Hans (1999). Vokabler på vandring. Ordimport till Sverige under tusen år. Lund: Studentlitteratur. Edlund, Lars-Erik & Birgitta Hene (2007). Lånord i svenskan : om språkförändringar i tid och rum. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Jansson, Tore (2010). Språkens historia. En upptäcktsresa i tid och rum. Stockholm: Norstedts. Moberg, Lena & Margareta Westman (1998). Svenskan i tusen år: glimtar ur svenska språkets utveckling. Stockholm: Norstedts ordbok. Pamp, Bengt (1978). Svenska dialekter. Natur och kultur. Pamp, Bengt (1988). Ortnamnen i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Pettersson, Gertrud (2005). Svenska språket under sjuhundra år: en historia om svenskan och dess utforskande. Lund: Studentlitteratur. 3

4 Ralph, Bo (1994). Svenskt och nordiskt. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Teleman, Ulf (2002). Ära, rikedom och reda: svensk språkvård och språkpolitik under äldre nyare tid. Stockholm: Norstedts ordbok. Teleman, Ulf (2003). Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik efter Stockholm: Norstedts ordbok. Åberg, Gösta (2011). Handbok i svenska. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Betygskriterier språkhistoria Betyg G Poängsumman uppgår till mellan 60 och 79 % av det maximala poängtalet på salstentamen. Betyg VG Poängsumman uppgår till 80 % eller mer av det maximala poängtalet på salstentamen. 4

5 Moment språksociologi Denna del av kursen behandlar svenska språkets socialt betingade variation i ett nutida och interkulturellt perspektiv avseende språk i Norden, avseende ungdomsspråk, dialekter, minoritetsspråk och informationsteknologins påverkan på språkbruket. I ett separat dokument finns information om kursdelen språkhistoria. Nedan följer anvisningar om litteratur att läsa och länkar till hemsidor att besöka. Fö 1. Språksociologiska utgångspunkter (SW) Introduktion till området och frågeställningarna. Grundläggande teorier och begrepp berörs: kommunikationsprocessen, språkfunktioner, språk och kön, språkbruk i relation till identitet, etnicitet och kultur. Litteratur Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Kap Länkar: Bästa språket en samlad svensk språkpolitik. Proposition 2005/06:2. Fö 2. Klass, kön och etnicitet (SW) Nyckelord: Sociolekt, literacy, klass, språk och kön, sexolekt, etnolekt, flerspråkighet. Litteratur Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Kap Se 1. Språksociologin i skolan (SW) Språksociologins dubbla roll i förhållande till skolan: Vilken betydelse har språksociologin för skolan, för utbildningsvetenskap och vår roll som lärare? Hur kan språksociologin omsättas till kunskapsstoff i gymnasiet? Litteratur Ask, Sofia (2012). Språkämnet svenska. Ämnesdidaktik för svensklärare. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Kap

6 Edlund, A., Erson, E. & Milles, K. (2007). I skolmiljö. I Språk och kön. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. s (kompendium) Se 2. Språksociologin och medialiseringen (SW) Medialisering och digitalisering är aktuella, om än omtvistade begrepp. Vad händer med svenskan som språk, vad händer med svenskämnets innehåll och hur bör vi förhålla oss till frågor om språkvård i en sådan kontext? Litteratur Bellander, Therese (2014). Digitalt språkbruk Vad är det? I Boglind, Holmberg & Nordenstam (red.) Mötesplatser texter för svenskämnet. Lund: Studentlitteratur. S (kompendium) Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Kap. 9. Fö 3. Dialekter och kronolekter (SW) Nyckelord: utjämnad/geniun dialekt, attityder till dialekt, dialekter i skolan, unga och äldres språkbruk, ungdomsspråk, fult språk. Litteratur Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Kap Länkar 100 svenska dialekter idag: Finlandssvenska dialekter: Språk och folkminnen: Fö 4. Språk i Norden (SW) En kort översikt över språksituationen i norden. Språkplanering. Kort introduktion till danska och norska: uttal, grammatiska egenheter och ordförråd. Hörförståelse. 6

7 Litteratur Delsing, L. & Lundin, K. (2005). Håller språket ihop Norden?: en forskningsrapport om ungdomars förståelse av danska, svenska och norska. Lars-Olof Delsing & Katarina Lundin Åkersson. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. Kap. 1, 7. (LISAM) Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Kap. 4. Kompendium Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1. Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret. Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman & Anne-Marie Londen. Åbo universitet. Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki. Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret. Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret. Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret. Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Red. Saara Haapamäki. Åbo. Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret. Länkar Nordens språk med rötter och fötter: Litteratur språksociologi Ask, Sofia (2012). Språkämnet svenska. Ämnesdidaktik för svensklärare. Lund: Studentlitteratur. Bellander, Therese (2014). Digitalt språkbruk Vad är det? I Boglind, Holmberg & Nordenstam (red.) Mötesplatser texter för svenskämnet. Lund: Studentlitteratur. S (kompendium) Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1. (kompendium) 7

8 Delsing, L. & Lundin, K. (2005). Håller språket ihop Norden?: en forskningsrapport om ungdomars förståelse av danska, svenska och norska. Lars-Olof Delsing & Katarina Lundin Åkersson. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. (Läggs på LISAM) Edlund, A., Erson, E. & Milles, K. (2007). I skolmiljö. I Språk och kön. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. s (kompendium) Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret. (kompendium) Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman & Anne-Marie Londen. Åbo universitet. (kompendium) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki. (kompendium) Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret. (kompendium) Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Red. Saara Haapamäki. Åbo. (kompendium) Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret. (kompendium) Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret. (kompendium) Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret. (kompendium) Referenslitteratur språksociologi Andersson, Hans (1999). Vokabler på vandring. Ordimport till Sverige under tusen år. Lund: Studentlitteratur. Barddal, Jóhanna (m.fl) (1997). Nordiska. Våra språk förr och nu. Lund: Studentlitteratur. Beijar, Kristina (1998). Ett land, två språk: den finländska modellen. Esbo: Schildt. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Christensen, Robert Zola (2008). Dansk for svensktalende. Lund: Studentlitteratur. Ett vardagsliv med flera språk. Stockholm: Liber. Jacob Cromdal & Ann-Carita Evaldsson (2004) (red.). Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. 8

9 Egeberg, Ole (2003). Indgange till dansk. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan (2013). Språket och språkarna. Lund: Studentlitteratur. Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv (2004). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Finlandssvenskans framtid (1992). Sven-Erik Hansén & Christer Laurén (red.)svenskösterbottniska samfundet, Vasa. Gellerstam, Martin (1994). Ordförrådets härledning. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Grannspråk i samspråk (1988). Svensklärarföreningens årsskrift. Svensklärarföreningens skriftserie nr 202. Stockholm. Hansson, Roger; Lindgren, Carl Göran; Ljung, Heléne; Lundén, Thomas (2004). Språk och skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 90. SNS Förlag. Hyltenstam, Kenneth; Stroud, Christopher (1991). Språkbyte och språkbevarande. Om samiskan och andra minoritetsspråk. Lund: Studentlitteratur. Hyltenstam, Kenneth; Lindberg, Inger (2004). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Höckerstedt, Leif (2000). Fuskfinnar eller östsvenskar? En debattbok om finlandssvenskhet. Helsingfors: Söderströms. Ingo, Rune (2004). Finska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Kotsinas, Ulla-Britt & Helgander, John (1994). Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet MINS 40. Kotsinas, Ulla-Britt (1994). Vråååål-bedåriskt. En bok om flickslang. Astrid Brismans slangordbok Stockholm: Norstedts. Kotsinas, Ulla-Britt (2004). Ungdomsspråk. Ord och stil. Kotsinas, Ulla-Britt (2005). Invandrarsvenska. Hallgren & Fallgren. Melin-Köpilä, Christina (1996). Om normer och normkonflikter i finlandssvenskan. Språkliga studier med utgångspunkt i nutida elevtexter. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige (1997). Eva Westergren, Eva & Hans Åhl (red.) Falun: Norstedts. 9

10 Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren & Ståle Løland (red.) Novus forlag. Norrby, Catrin; Håkansson, Gisela (2007). Språkinlärning och språkanvändning. Lund: Studentlitteratur. Pamp, Bengt (1978). Svenska dialekter. Natur och kultur. Ralph, Bo (1994). Svenskt och nordiskt. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Skjerdingstad, Kjell Ivar (2003). Innganger till norsk. Lund: Studentlitteratur. Språkets makt (1990). Birger Bergh & Ulf Teleman (red.). Lund University Press. Språk i världen. Broar och barriärer (1993). Jerker Blomqvist & Ulf Teleman, Ulf (red.). Lund University Press. Sverige officiella minoritetsspråk. Finska, meänkieli, samiska, romani, jiddisch och teckenspråk. En kort presentation (2003). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts ordbok. Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv (1999). Hyltenstam, Kenneth (red.). Lund: Studentlitteratur. Thors, Holger (1986). Vi finlandssvenskar och vårt svenska språk. Krakow: Nakladem Uniwersytetu Jagiellonskiego. Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritet-sundervisning i Sverige (1996). Hyltenstam, Kenneth (red.). Lund: Studentlitteratur. 10

11 Examination för kursdelen i språksociologi Examinationsformen är en hemtentamen. Syftet med hemtentamen är att du ska bearbeta kursens innehåll på ett konstruktivt sätt. Föreläsningarna strävar till att underlätta era studier, men det är kurslitteraturen som examineras och som skall hänvisas till. Hemtentan kommer att bestå av fyra frågor av vilka ni får välja tre att skriva om. Era svar ska bestå av minst 1,5-2 två sidor i typsnitt Times New Roman, storlek 12 med radavstånd 1,5. Totalt omfattar hemtentan 6 sidor. Titelsida och litteraturförteckning räknas ej in i ovan angivna sidantal. Referenser till litteratur med noter används vid behov och då använder du parentessystemet (Harvardsystemet). Litteraturförteckningen ska vara korrekt utförd i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn. Självfallet ska sammanfattningen ha en klar disposition liksom att språkbruket ska vara korrekt och utredande. Dock bestämmer du själv vilken struktur du vill ge din text. Behöver du mer hjälp med formalia använder du dig av Svenska skrivregler (2008). Dessutom skickas en uppsatsguide i digital form ut till kursdeltagarna och i denna finns det mer information att hämta om referensteknik och annan formalia. Observera att studiesammanfattningen är ett individuellt arbete och ska utformas därefter. Studiesammanfattningarna skickas in via LISAM senast torsdag 12.1 kl. 17. Texten kommer att granskas i Urkund. Exempelfråga: Finns det skillnader mellan mäns och kvinnors språkbruk? Redogör för vad kurslitteraturen säger om språk och kön, ge lingvistiska exempel, diskutera och problematisera vad denna forskning kan leda till. 11

12 Betygskriterier studiesammanfattning Betyg G Hemtentamen har ett relevant innehåll med hänsyn till uppgift och kursinnehåll. Texten har substans och anknytning till kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning men här finns också i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Texten är språkligt klar och kännetecknas av noggrannhet, vilket betyder att texten har ett korrekt språkbruk och en godtagbar disposition. Hemtentamen bör texten ge läsaren god bild av de områden som redovisas och kommenteras. Betyg VG Hemtentamen är relevant och har väsentlig substans och är väl underbyggd i kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning och i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Med andra ord finns det en god och tydligt anknytning till kurslitteratur och annan litteratur. De egna åsikter som uttrycks ska vara väl grundade. Texten har en mycket god språklig klarhet och vetenskaplig noggrannhet, vilket betyder ett korrekt språkbruk och en klar och för läsaren givande disposition. Formalia är korrekt utförd. Texten är analyserande och syntetiserande genom att du kritiskt granskar kurslitteraturen och annan litteratur för att sedan komma fram till underbyggda sammanfattande resonemang, vilka ger läsaren en god och fördjupad bild av de områden som kommenteras och redovisas. 12