Kallelse till Kommunförbundet Norrbottens styrelsesammanträde

Styrelsen 2015-06-11 Kallelse till Kommunförbundet Norrbottens styrelsesammanträde Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse kallas till sammanträde Tid: Den 11 juni 2015 klockan 10.00 Plats: Kommunförbundet Norrbottens lokaler, Kungsgatan 23 B (granne med SVT, nära gamla Posthuset) OBS! Ledamot som kommer innan 09.30 eller efter att mötet inletts ombeds ringa 0920-205400 för att få porten upplåst. Program och föredragningslista med tillhörande handlingar bifogas. Handlingarna finns även tillgängliga på webbplatsen www.bd.komforb.se Se Politisk organisation Styrelsen Kallelser mm Delgivningar redovisas endast på webbplatsen enligt styrelsens beslut. Ordinarie ledamot som inte kan närvara ombeds kalla sin ersättare och meddela detta till Kommunförbundet Norrbottens kansli på telefon 0920-205400 eller e- post: kahn@bd.komforb.se KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN Britta Flinkfeldt Jansson Ordförande /Kjell-Åke Halldén

Styrelsen 2015-06-11 Föredragningslista för styrelsens sammanträde 1. Val av justerare 2. Föredragningslista 3. Styrelsen konstituerar sig Bilaga: PM 4. Riktlinjer för förvaltning av Kommunförbundet Norrbottens kapital Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik Muntlig information av Axel Håkansson, Private Banking, Swedbank. 5. RFSL Luleå och Norrbotten informerar om sin verksamhet Muntlig information av Sophie Gunnarsson, RFSL Norrbotten 6. Lantmäteriet omorganiserar Muntlig information av enhetschef Torbjörn Berglund, Lantmäteriet. 7. Stämmodirektiv, Arvidsjaurs kommun Bilagor: a) PM, b) Stämmodirektiv, Arvidsjaurs kommun 8. Sammanträdesplan Bilaga: PM 9. Kommunernas avgifter 2016 Bilaga: PM 10. Samverkan mot våld, reviderad basnivå Bilagor: a) PM, b) Förslag enlig rubrik 11. Överenskommelse om skyddat boende Bilagor: a) PM, b) Förslag enlig rubrik 12. Slutrapport Framtidens besöksnäring Bilagor: a) PM, b) Rapport enligt rubrik 13. Naturbruksavtalet Muntlig information av Marita Björkman, kansliet 14. Överenskommelse mellan Norrbottens läns landsting och Norrbottens kommuner om ansvarsfördelning vid vaccinationer inom det svenska vaccinationsprogrammet Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 15. Val av ledamot till Socialberedningen Bilaga: PM

Styrelsen 2015-06-11 16. Val av ledamot till Samverkansberedningen Bilaga: PM 17. Val av ledamot Samrådsgrupp Naturbruk Bilaga: PM 18. Delgivningar Se www.bd.komforb.se Politisk organisation Styrelse Kallelser mm. Direktlänk: www.bd.komforb.se/4.12309acd112d7f477ef8000863.html 19. Rapporter Rapport från Tillväxtberedningen Rapport från Barn- och utbildningsberedningen Rapport från Socialberedningen Rapport från Kulturberedningen Direktörens rapport 20. Jämställdhetsintegrering med fokus på omvärldsbevakning Muntlig information av Gertrud Åström, tidigare regeringens jämställdhetsutredare.

Plats för noteringar: Ärende 3

Styrelsen konstituerar sig Konstituerande styrelsesammanträde hålls efter att Förbundsfullmäktige utsett styrelsen. Styrelsen beslutade 2015-03-05, 33 Att Att styrelsen konstituerar sig i samband med sammanträdet i juni styrelsens ledamöter inte bjuds in till Förbundsfullmäktiges sammanträde Under det konstituerande styrelsesammanträdet fördelar styrelsen normalt uppdrag till representanter för förbundet. Dessa ärenden har styrelsen behandlat redan under sammanträdet 2015-01-12. I och med det finns inga ärenden att behandla i samband med att styrelsen konstituerar sig. Presidiet föreslår styrelsen besluta Att styrelsen konstituerat sig

Riktlinjer för förvaltning av Kommunförbundet Norrbottens kapital Kommunförbundet Norrbotten förfogade 2014-12-31 över 26 144 353 kronor, varav eget kapital var 9 608 719 kronor. Förbundet saknar riktlinjer för förvaltning av kapital. Kansliet har utarbetat bilagt förslag till riktlinjer med bland annat nedanstående detaljregler: Styrelsen fattar beslut om ändring av dessa riktlinjer. Styrelsen tillsätter i förekommande fall en kapitalplaceringsgrupp. Kapitalplaceringsgruppen om sådan tillsatts, ska informera styrelsen om aktuella placeringar. Kapitalplaceringsgruppen om sådan tillsatts, ska informera styrelsen mellan styrelsesammanträdena om något extraordinärt skulle inträffa. Direktören äger rätt att besluta om köp och försäljning inom gällande policy. Förvaltningspartners skall vara bank. Alla värdepapper som Kommunförbundet Norrbotten införskaffar skall kunna handlas på marknadsplats till förutbestämda lösenkostnader (vara likvida). Kansliet föreslår Att styrelsen bifaller förslaget

Riktlinjer för förvaltning av Kommunförbundet Norrbottens kapital 1 Allmänt Dessa riktlinjer avser förvaltningen av Kommunförbundet Norrbottens kapital. 2 Tillåtna tillgångsslag I kapitalförvaltningen får följande tillgångsslag förekomma. Kapitalet får maximalt vara placerat till 30 % i icke räntebärande instrument (aktierelaterade instrument och alternativa investeringar), men kan vara placerat till 100 % i räntebärande instrument. Räntebärande finansiella instrument Detta tillgångsslag kännetecknas av låg risk och är därmed ett instrument som bör ge lägre avkastning på lång sikt. Med räntebärande värdepapper avses: Inlåning bank Statsskuldväxlar Företagsobligationer och företagscertifikat Inteckningslån, andra skuldförbindelser med betryggande säkerhet Konverteringslån, förlagslån Räntefonder Enskilda ränteplaceringar tillåts endast i svenska kort-/långfristiga räntebärande värdepapper enligt följande: Emittent Max andel per emittent Max andel per kategori Svenska staten, statliga verk och helägda Dotterbolag 100 % 100 % Svenska banker och dess helägda Kreditmarknadsbolag 100 % 100 % Svenska kommuner och landsting samt dess helägda bolag 25 % 100 % Övriga emittenter med rating av Standard & Poor s till lägst: BBB-/Baa3* 25 % 100 % * saknas Standard & Poor s rating skall Moody s rating tillämpas Duration på direktinvesteringar räntebärande tillgångsslag bör vara mellan 0-7 år Räntefonder tillåts. Dessa skall stå under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande myndighet i utlandet.

Alternativa investeringar Med alternativa investeringar avses finansiella instrument relaterade till råvaror, private equity, infrastrukturtillgångar, kapitalskyddade placeringar, fastigheter samt övriga finansiella instrument som inte omfattas av Aktierelaterade finansiella instrument eller Räntebärande finansiella instrument ovan. Med alternativa investeringar avses även aktier som inte är upptagna till handel på en reglerad marknad eller MTF. Kommunförbundet Norrbotten ska vid köp av nominellt kapitalskydd produkter nyttja emittenterna Kommuninvest, Svensk Exportkredit samt Svenska banker. Om emittent av kapitalskyddade produkter är svenska banker ska emittent ha lägst (A-) rating enligt Standard & Poor eller likvärdigt kreditvärderings institut. Kapitalskydd produkter bör köpas på poster om minst 100.000:-, med en högsta överkurs om 10%. Aktierelaterade finansiella instrument Svenska aktier Aktiefonder Aktierelaterade certifikat omfattar endast Norden Aktierelaterade finansiella instrument omfattar aktier, aktierelaterade finansiella instrument (exempelvis certifikat) och fonder vilka i huvudsak placerar på aktiemarknaden. Placeringar ska endast ske i aktierelaterade finansiella instrument upptagna till handel på reglerad marknad i Sverige eller i utlandet som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Övriga riktlinjer för förvaltningen Utlåning av värdepapper Utlåning av värdepapper i portföljen är ej tillåtet. Investeringsfonder och utländska fonder Investeringsfonder och utländska fonder avseende tillgångsslagen ovan får utnyttjas i förvaltningen. Dessa skall stå under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande myndighet i utlandet. 3 Detaljregler Styrelsen fattar beslut om ändring av dessa riktlinjer. Styrelsen tillsätter i förekommande fall en kapitalplaceringsgrupp. Kapitalplaceringsgruppen om sådan tillsatts, ska informera styrelsen om aktuella placeringar. Kapitalplaceringsgruppen om sådan tillsatts, ska informera styrelsen mellan styrelsesammanträdena om något extraordinärt skulle inträffa. Direktören äger rätt att besluta om köp och försäljning inom gällande policy. Förvaltningspartners skall vara bank.

Alla värdepapper som Kommunförbundet Norrbotten införskaffar skall kunna handlas på marknadsplats till förutbestämda lösenkostnader (vara likvida).

Stämmodirektiv till Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige 23 april 2015 Lotta Åman, (s), Arvidsjaur, och Bjarne Hald, (c), Arvidsjaur har till Förbundsfullmäktige inlämnat rubricerad skrivelse. Förbundsfullmäktige beslutade 2015-04-23, 17, Att ärendet överlämnas till styrelsen Att ärendet därefter läggs till handlingarna

Arvidsjaurs kommun Arviesj úvrien komm uvdna Datum 20r5-04-21 Handläggare Kommunftirbundet Norrbottens fürbundsfullmäktige Direktval Stämmodirektiv till Kommunfìirbundet Norrbottens fürbundsfullmäktige 23 april2015 Det är enligt lag varje kommunal verksamhets skyldighet att löpande kontrolleru att den verksamhet man bedriver är kostnadseffektiv. Det är också en skyldighet att i de olika nämndernas årsredovisningar fiir medborgarna redovisa kvalitén i verksamheten och hur pengarna har använts. Med anledning av den finansieringsmodell som används i Kommunft)rbundet Norrbotten låter inte detta sig göras. Ingen av de verksamheter som kommunerna deltar i redovisas separat, och därmed kan ingen kontroll av kostnadseffektivitet ske, och ej heller redovisning till medborgarna. Därlor är det Arvidsjaurs kommuns åsikt att ätergä till tidigare redovisningsforfarande, vilket innebär särredovisning från och med2016 av de verksamheter som ingår i medlemsavgiften, som MediaCenter, FouI etc. Detta ska specificeras i årsredovisning och på faktura till kommunerna. Kommunfullmäktige i Arvidsjaur beslutade 2015-04-14 att till Kommunfi)rbundets fürbunds fu llmäkti ge avge ftilj ande stämmodirektiv; Från och med20l6 ska samtliga verksamheter som ingår i Kommunftirbundet Norrbotten särredovisas med nettokostnad Specificering av intäkter och kostnader ska ske i årsredovisning och fordelning av kommunens avgifter for Kommunfürbundets kansli, MediaCenter samt FoUi skall ske på faktura till kommunerna. Ombud Arvidsjaurs kommun JArne Arvidsjaurs kommun Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro 933 8I ARVIDSJAUR 0960-l 55 00, växel 0960-129 40 konunun@arvidsjaur. se 600 68-4

Sammanträdesplan 2015-2016 Styrelsen beslutade 2015-03-05 om följande sammanträdesdagar under resten av året: 11 juni 17 september 29 oktober 10 december Under dialogmötet med riksdagsledamöterna 2015-01-12 föreslogs nästa dialogmöte hållas 2016-01- 11. Ordföranden föreslår att de planerade sammanträdena den 17 september och 29 oktober slås samman till ett sammanträde den 15 oktober samt att det planerade sammanträdet den 10 december flyttas till den 11 december. Orsaken är att både ordföranden och förste vice ordföranden fått andra uppdrag de aktuella datumen. Ordföranden konstaterar att måndag är den vanligaste veckodagen för kommunernas fullmäktige, styrelse och nämndssammanträden och föreslår därför att styrelsen diskuterar om den måndagen den 11 januari 2016 är ett lämpligt datum för dialogmöte med riksdagsledamöterna.

Kommunernas avgifter år 2016 Föreligger förslag till medlemskommunernas avgifter år 2016. Förbundsfullmäktige har 2015-04-23 beslutat att avgiften för 2016 ska vara oförändrad, alltså 1,45 promille av skatter och bidrag 2015. Nedanstående siffor är beräknade av Sveriges Kommuner och Landsting Kommun Summa skatter och bidrag 2015 (tkr) Totalsumma 2016 Jämförande summa 2015 Arjeplog 168 253 243 967 241 550 Arvidsjaur 359 562 521 365 511 174 Boden 1 393 274 2 020 247 1 984 696 Gällivare 944 864 1 370 053 1 337 793 Haparanda 499 480 724 246 706 044 Jokkmokk 280 185 406 268 406 068 Kalix 842 473 1 221 586 1 192 538 Kiruna 1 198 085 1 737 223 1 681 806 Luleå 3 552 914 5 151 725 5 019 530 Pajala 380 701 552 016 540 908 Piteå 1 911 896 2 772 249 2 674 660 Älvsbyn 427 602 620 023 604 167 Överkalix 195 840 283 968 280 098 Övertorneå 277 794 402 801 395 196 Totalt länet 12 432 923 18 027 738 17 576 228

Samverkan mot våld, reviderad basnivå Föreligger förslag enligt rubrik. Ändringar jämfört med nuvarande basnivå är markerade med rött. Socialberedningen samt Barn- och utbildningsberedningen har 2015-05- 06 beslutat föreslå styrelsen bifalla förslaget

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. I syfte att uppnå god kvalitet i hela länet och med möjlighet till uppföljning har samverkansmyndigheterna i Norrbotten upprättat en gemensam och tydlig basnivå avseende insatser vid våld i nära relation. Reviderad 23 mars 2015 Beslut av länsstyrgruppen april 2015

Basnivå för kommuner i Norrbotten insatser Basnivån för kommunens insatser utgår dels från Socialtjänstlagen 5 kap 11 och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld (SOSFS 2014:4), dels från socialstyrelsens handbok Våld. Socialnämnden har ansvar för att ta ett helhetsgrepp när det gäller frågan om våld i nära relationer. Socialnämnden ska ha en handlingsplan och i den fastställa uppföljningsbara mål avseende våld i nära relation, enligt föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:4. Lättillgänglig information på kommunens hemsida om vart personer utsatta för våld i nära relationer, våldsutövare och närstående kan vända sig för stöd och hjälp. Personal inom socialtjänstens samtliga verksamhetsområden ska ha adekvat kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet, inklusive särskilda behov hos sårbara grupper. Den personal som direkt ansvarar för att genomföra insatser ska ha fördjupad kompetens. Anställda inom kommunens verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen ska ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående och förmåga att omsätta kunskaperna praktiskt. Personal inom utbildningsområdet behöver särskild kunskap vid oro/misstanke om att barn far illa på grund av upplevelser av våld i nära relationer. Vid utredning av den våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat våld behov av stöd och hjälp ska särskilda utredningsmodeller och bedömningsinstrument användas som stöd i arbetet. Utsatta vuxna och barn som bevittnat våld ska erbjudas särskilda insatser mot våld som kan behöva kombineras med socialtjänstens övriga bistånd. Socialtjänsten ska kunna erbjuda följande särskilda insatser riktade mot våld: - Skyddat boende. Tillfälligt boende för den våldsutsatta vuxna med kvalificerad personal och som har skyddsanordningar, t.ex. larm och lås. - Information om skydd, råd, stöd, behandling och polisanmälan ska ges i så tidigt skede som möjligt. Information behöver bl.a. vara tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, på lätt svenska och olika språk. Information riktad till barn ska anpassas efter barnets mognad och förmåga. - Råd, stöd och behandling, individuellt eller i grupp, särskilt riktad mot våld ska erbjudas utsatta vuxna och barn samt barn som bevittnat våld. Reviderad 23 mars 2015 Beslut av länsstyrgruppen april 2015

- Hjälp vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med frivilligorganisationer. - Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska gemensamt utforma rutiner för att säkerställa barns skolgång i samband med vistelse i tillfälligt boende eller skyddat boende, som bedrivs av ideell organisation eller inom ramen för kommunal verksamhet. Våldsutövare ska erbjudas stöd och behandling individuellt eller i grupp. Att erbjuda och ge insatser till dem som utövar våld är en viktig del i arbetet för att förebygga och motverka våld. Socialnämndens insatser för den enskilde ska vid behov utformas och genomföras i samverkan med myndigheter och andra aktörer och nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Kartläggning av omfattningen av våld i nära relation. Socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta och barn som bevittnat våld svarar mot behoven i kommunen (SOSFS 2014:4). Den kartläggning av omfattningen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående och barn som bevittnat våld som socialnämnden regelbundet ska göra (SOSFS 2014:4), är ytterligare ett område där socialtjänstens samverkan med myndigheter och andra aktörer är viktig, bl.a. när det gäller att genomföra olika slags datainsamlingar. Basnivå för Norrbottens läns landsting Basnivån för landstingets insatser utgår från Patientlagen, SOSFS 2014:4 och Sveriges kommuner och landstings positionspapper För kvinnofrid mot våld i nära relationer samt rekommendationer från Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitets. Landstinget har en anvisning för arbetet med våld i nära relation. Personal inom landstingets verksamheter: primärvård, akutsjukvård, barnsjukvård, samt vuxenpsykiatri ska ha grundläggande kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet. Den personal som direkt ansvarar för att genomföra insatser ska ha fördjupad kompetens. Frågan om utsatthet av våld i nära relation ska rutinmässigt ställas och dokumenteras i journalen. Reviderad 23 mars 2015 Beslut av länsstyrgruppen april 2015

Landstinget har ett ansvar att identifiera utsatta barn. Barnen ska erbjudas omedelbara och förstärkta insatser utifrån barnets specifika behov. Arbetet sker i samverkan mellan landsting, kommun och rättsväsendet. Personal inom hälso- och sjukvården har skyldighet att vid oro/misstanke om att barn far illa, omedelbart göra en skriftlig anmälan enligt Socialtjänstlagen kap14 1 samt Hälso- och sjukvårdslagen 2c, 2f samt 2g. Vid undersökning av våldsutsatta kvinnor och barn, samt barn som bevittnat våld ska upprättande riktlinjer och rutiner följas. Dokumentation av våldsutsatthet ska genomföras enligt upprättade riktlinjer och rutiner. Landstinget ska erbjuda följande särskilda insatser riktade mot våld: - Information om polisanmälan, skydd, råd, stöd och behandling. - Lättillgänglig information på landstingets hemsida om vart våldsutsatta, våldsutövare samt anhöriga till våldsutövare kan vända sig för stöd och hjälp till behandling. - Information till barn enligt hälso- och sjukvårdslagen 2g. - Information ska finnas på webbportalen Råd om vård 1177. - Utsatta kvinnor och barn samt barn som bevittnat våld ska erbjudas råd och stöd, samt vid behov behandling särskilt riktad mot våld. Detta sker individuellt eller i grupp. - Hjälp vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med frivilligorganisationer. Basnivå för Åklagarkammaren Åklagaren leder alltid och ansvarar för utredningar om misstänkt brott mot nära anhörig och mot målsäganden under 18 år samt utredningar om kontaktförbud. Åklagare tar biträde av polismyndigheten för att vidta åtgärder under respektive utredning som exempelvis förhör med olika bevispersoner. Åklagarmyndigheten och polismyndigheten är olika myndigheter med olika ansvar. Åklagaren arbetar med fokus på såväl brottsoffer som förövare och under krav på att iaktta objektivitet och rättssäkerhet. Att utredningarna håller så hög kvalité som möjligt så att lagföring kan ske. Att åklagare strävar efter närvaro vid förhör med målsäganden under 18 år för en snabb och rättssäker utredning av misstänkt brott. Att barn uppmärksammas i utredningar som brottsoffer i brottsskadelagens mening. Reviderad 23 mars 2015 Beslut av länsstyrgruppen april 2015

Att barnens situation utreds, dokumenteras och uppmärksammas som försvårande omständighet vid lagföring. Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden under 18 år inom tre månader. Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden över 18 år inom sex månader. Att framställan sker till domstol om förordnande av målsägandebiträde, offentlig försvarare och särskild företrädare för barn sker så snart som möjligt. Att målsägandens skadeståndstalan förs i domstol. Att de inblandade parterna bemöts på ett korrekt och empatiskt sätt. Att pröva ansökningar om kontaktförbud. Att åklagare medverkar i samverkansgrupper och bidrar med sin kompetens i olika sammanhang i den utsträckning det är möjligt. Basnivå för Region Nord Polisområde Norrbotten insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Polisen har tillsammans med Åklagarmyndigheten ansvar för brottsutredningen. Effektivt ingripande, bedömning av risk, skydd av den utsatte. Initial riskanalys ska göras av den polis som först möter med den utsatte. Strukturerad riskanalys ska göras i enlighet med RPS riktlinjer och i samband med bedömd risk erbjuds säkerhetssamtal/motiverande samtal. Skyndsamt informera om rätten till målsägande biträde vid vissa brott. Genomföra brottsutredningar på ett effektivt och säkert sätt med beaktande av de fyra kända framgångsfaktorerna: - det finns vittnen som på något sätt styrker den utsattes berättelse, - förmår den utsatte att delta i den fortsatta utredningen, - dokumentera skador, - den misstänkte medger brottet åtminstone till viss del Reviderad 23 mars 2015 Beslut av länsstyrgruppen april 2015

Rutinmässigt informera, stödja och hjälpa den utsatte att få kontakt med samhällets stödinstanser som kan ge hjälp vad gäller skyddat tillfälligt boende, ekonomiskt och socialt stöd för den utsatte. Vid misstanke om brott i nära relation där barn finns med, ska alltid en anmälan skyndsamt skickas till Socialtjänsten i enlighet med SoL 14. Personal inom polisen Polismyndigheten ska ha grundläggande kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet inklusive särskilda behov hos sårbara grupper. Lättillgänglig information på polisens hemsida om vad den som utsatts för brott i nära relation har för rättigheter och hur polisen kan hjälpa den som utsatts. Basnivå för samverkan i Norrbotten Alla myndigheter som ingår i Samverkan mot våld och basnivån har ett ansvar att samverka i enlighet med lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd, riktlinjer, rekommendationer samt Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län och andra överenskommelser. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för sammankallande till samverkan och andra myndigheter tar sitt ansvar genom att medverka i övergripande strategisk samverkan likaså i specifika operativa samverkansmodeller. Landstinget, polisen och åklagarmyndigheten agerar utifrån sin unika kunskap och sitt särskilda ansvar och uppdrag i de samverkansstrukturer som finns tillgängliga. Stöd till våldsutsatta personer och personer som utövar våld ska förbättras och förstärkas genom samverkan för ett effektivare och samlat grepp till skydd, stöd och hjälp för våldsutsatta personer utifrån deras individuella behov. Strukturerade samverkansmodeller, t. ex enligt Från polisanmälan till stöd och hjälp samt Anpassa utredningar efter barnens behov eller Samordnad individuell planering (SIP) används vid operativ samverkan i individärenden mellan myndigheterna. Strategisk samverkan sker genom befintliga nätverk på nationell, regional och lokal nivå; Myndigheterna är representerade i nationella nätverk, SKL Myndigheterna är representerade i regionala nätverk, t.ex. länsgruppen för kvinnofrid och specialistgruppen Samverkan mot våld Myndigheterna är representerade i lokala nätverk för samverkan, till exempel lokal myndighetssamverkansgrupp. Operativ samverkan sker genom ett aktivt deltagande gällande planering, samordning och utförande av insatser utifrån individens behov och på initiativ av någon av samverkansparterna, t. ex genom Barnsamråd. Reviderad 23 mars 2015 Beslut av länsstyrgruppen april 2015

Plats för noteringar: Ärende

Skyddat boende, överenskommelse Föreligger förslag enligt rubrik. Socialberedningen samt Barn- och utbildningsberedningen har 2015-05- 06 beslutat föreslå styrelsen bifalla förslaget

2015-05-07 Överenskommelse om skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras medföljande barn i Norrbottens län Kvinnor i Norrbottens län som är utsatta för våld i nära relation, och deras medföljande barn, ska vid behov erbjudas ett skyddat boende som har hög säkerhet, kvalitet och tillgänglighet och vars insatser motsvarar målgruppens behov. Det skyddade boendet utgår från evidensbaserad praktik.

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är en kriminell handling, ett jämställdhets- och samhällsproblem och konsekvenserna av våld är ett folkhälsoproblem som allvarligt påverkar förutsättningar för ett liv i trygghet för många människor i Sverige. Varje år utsätts ett stort antal personer för hot och våld av närstående. Många av dem är i behov av stöd och skydd både på kort och på lång sikt. För de som är utsatta för upprepat eller livshotande våld av en närstående behövs ett skyddat boende med hög säkerhet. I Norrbotten finns begränsade möjligheter att erbjuda tillfälliga boenden utifrån individers olika behov av skydd, stöd och hjälp. Den politiska samverkansberedningen har i maj 2014 gett uppdrag till länsstyrgruppen att utreda förutsättningarna för ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn i Norrbotten. Ansvar och samverkan Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. I syfte att uppnå god kvalitet samt möjlighet till uppföljning har länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten och Åklagarmyndigheten upprättat en tydlig basnivå 1 för sina respektive insatser vid våld i nära relation. Kommuner kan behöva samverka med varandra kring olika typer av insatser särskilt om det saknas specialistkompetens. Ytterst viktig är samverkan mellan kommuner om resurser och insatser utifrån våldsutsatta kvinnors behov av skydd, stöd och hjälp. Kommunerna ska i samverkan med polismyndigheten och landstinget samt i förkommande fall med andra organisationer samarbeta för att skapa ett välfungerande skydd och stöd för den enskilde. Genom strukturerad samverkan med externa aktörer och tillgång till olika kompetenser, kan kunskap och erfarenhet från olika områden användas och samordnas. Det skapar potential för helhetssyn både i verksamheten och i förhållande till den enskilde. Utveckling av skyddat boende i länet fråntar inte kommunernas, landstingets och polisens ansvar för ett väl fungerande lokalt samarbete med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Efter vistelse i skyddat boende ska hemkommunen, närsjukvård och polis ta ansvar för fortsatt skydd, stöd och behandling i enlighet med den samordnade individuella plan som upprättats under tiden kvinnan bott i det skyddade boendet. Den samordnade planen tar sin utgångspunkt i den enskildes behov och upprättas i samverkan med den enskilde, berörd kommun, polis, närsjukvård och/eller brukarorganisationer. Kommunerna Kommunernas ansvar och insatser utgår från gällande lagstiftning enligt Socialtjänstlagen. Det är socialtjänstens uppgift att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Kvinnor utsatta för våld i nära relationer och barn som upplevt eller bevittnat våld ska erbjudas särskilda insatser som kan behöva kombineras med socialtjänstens övriga bistånd. Socialtjänsten ska bland annat kunna erbjuda insatser som skyddat boende 2, kontaktperson, stödjande samtal, ekonomiskt bistånd, förmedling av kontakter med andra myndigheter och frivilligorganisationer samt hjälp med att söka en ny bostad. Socialsekreterare i hemkommunen bedömer tillsammans med den enskilde lämplig insats för skydd som motsvarar den enskildes behov av i den akuta situationen. Om hemkommunens alternativ för skydd och stöd är på sådan nivå att den enskildes behov inte kan tillgodoses initierar socialsekreteraren kontakt med verksamheten skyddat boende. Socialsekreteraren kan konsultera personalen för samråd i situationen, den enskildes identitet hålls anonym. Den enskilde våldsutsatta kvinnan ska ha samtyckt till insatsen skyddat boende. Aktualisering sker efter den enskildes samtycke till utredning, bedömning och beslut av insats. Hemkommunen ansvarar för transport till skyddat 1 Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation 2 Tillfälligt boende för den våldsutsatta kvinnan med kvalificerad personal och som har skyddsanordningar, t.ex. larm och lås, SOSFS 2014:4 2

boende. Personal på skyddat boende ansvarar för inskrivning, information om det skyddade boendet och genomförande av insatser beviljade av socialsekreteraren t.ex. fortlöpande riskbedömning, krisstödsamtal och praktiskt stöd och hjälp. Dokumentation sker i verksamhetens system enligt riktlinjer för utförare av socialtjänst, upprättad vårdplan och genomförande plan. Informationsöverföring gällande enskilda kvinnor och medföljande barn från skyddat boende till berörd kommun/närsjukvård och/eller polis eller annan aktör sker i enlighet med gemensamma riktlinjer för samverkan samordnad individuell planering. Detta kan ske på plats eller genom distansöverbryggande teknik. Polisen och Åklagarmyndigheten Polisen har tillsammans med Åklagarmyndigheten ansvar för brottsutredning och via brottsoffersamordning även ansvar för stöd och hjälp till våldsutsatta personer. Polisens ansvar omfattar effektivt ingripande, bedömning av risk och skydd av den utsatte. Vid misstanke om brott i nära relation där barn finns med ska en anmälan skickas till socialtjänsten. Polisen ska även informera, stödja och hjälpa den utsatte att få kontakt med samhällets stödinstanser som kan ge hjälp vad gäller boende, ekonomiskt och socialt stöd för den utsatte. Enligt Polislagen åligger det särskilt polisen att fortlöpande samarbeta med myndigheter inom socialtjänsten och snarast underrätta om förhållandena som bör föranleda någon åtgärd av dem. Polisen informerar den enskilde om vilka alternativ som finns gällande skydd, stöd och hjälp och utför bedömning av risk och skydd av den våldsutsatta kvinnan. Polisen kan i akut läge efter samtycke från den enskilde initiera kontakt med skyddat boende och transportera den enskilde till skyddat boende efter konsultation med personalen. På kvällar och helger kontaktar personalen i skyddat boende socialjourverksamhet i den enskildes hemkommun och under dagtid kontaktas handläggare i den enskildes hemkommun. Personalen på skyddat boende skickar på rutin vid inskrivning SoL 14 anmälan till barn- och ungdomsenheten i hemkommunen. Vid behov utför Polisens brottsoffersamordningsgrupp (BOSAM) säkerhetsbesiktning av skyddat boende samt säkerhetssamtal med våldsutsatta kvinnor boende på skyddat boende. Säkerhetssamtal utförs på begäran av personalen på skyddat boende i samråd och med samtycke av den enskilde. Vid behov utför Polisens BOSAM säkrar transporter till och/eller från skyddat boende. Landstinget Landstinget har ansvar för att våldsutsatta får ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. Ansvaret utgår från Hälso- och sjukvårdslagen. Insatser omfattar i huvudsak medicinsk och psykiatrisk vård, dokumentation av skador och att i vissa sammanhang rutinmässigt ställa frågan om våld 3. Vid misstanke om brott i nära relation där barn finns med ska en anmälan skickas till socialtjänsten. Insatserna kan även handla om att informera om polisanmälan, skydd, råd, behandling samt stöd vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med frivilligorganisationer. I samband med upptäckt av en våldsutsatt kvinna ska landstinget informera om de alternativ som finns för skydd och stöd. Om den enskilda samtycker ska landstinget kontakta socialtjänsten eller polisen för vidare bedömning om den våldsutsatta kvinnans behov av insatsen skyddat boende. Samverkan mellan aktörerna och skyddat boende Kommuner Kommunerna har möjlighet att placera kvinnor i behov av skyddat boende i verksamheten genom riskbedömning och biståndsbeslut. Socialtjänsten i samverkan med polis transporterar den hotade personen och personalen i det skyddade boendet inkvarterar kvinnor och medföljande barn. Respektive kommuns socialtjänst behåller ansvaret för utredning och andra relevanta insatser t.ex. långsiktig boendelösning och insatser efter vistelsen på det skyddade boendet. Hemkommunen ansvarar för skolundervisning till barn som medföljer sin mamma till det skyddade boendet. 3 Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation 3

Polisen Polisen utför initialt och vid behov säkerhetsbesiktning av boendet, medverkar till säkra transporter av hotade kvinnor, prioriterar boendet i polisens larmsystem, utför riskbedömning samt säkerhetssamtal vid behov. Polisens brottsoffersamordning är en samlad väg in till polisen där kvinnor utsatta för våld kan få svar på frågor som handlar om polisutredningen eller allmänna frågor om rättsprocessen och rättegång. Landstinget När behov föreligger av hälso- och sjukvårdsinsatser ska närliggande hälsocentral utföra insatser. När särskilda behov föreligger för kvinnor eller barn ska personalen efterfråga landstingets specialistkompetens för konsultation. På initiativ av personalen, på det skyddade boendet, utför närliggande hälsocentral hälsoundersökningar på medföljande barn som tillsammans med sin mamma bor på det skyddade boendet. I de händelser rättsintyg ska utföras för hotade kvinnor i det skyddade boendet så följer detta tidigare rutiner enligt överenskommelse 4. För att säkerställa en hög kompetensnivå hos personalen i det skyddade boendet bistår landstinget med handledning. Ansvarsfördelning 5 Kommunen Landstinget Polisen Upptäckt och tidiga insatser (skola och socialförvaltning) Socialt stöd erbjuda utredning, riskbedömning, insatser Boende Försörjning Kontaktpersoner Behandlingsstöd Skolundervisning till barn som lever i skyddat boende eller med skyddade personuppgifter Samordning av insatser inkl SIP Skyddat boende - Boende med tillgänglig personal - Krisstöd - Praktiskt stöd - Stöd till medföljande barn - Pedagogisk verksamhet Upptäckt och tidiga insatser Hälsocentraler Har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om barn som far illa, enligt SoL kap. 14 Erbjuda information Medicinsk sjukvård Närsjukvård Utföra rättsintyg kontrakterad rättsläkare Psykiatrisk sjukvård traumabearbetning, behandling Samordning enligt SIP Handledning personal i skyddat boende Akut larm Anmälningsupptagande Brottsutredning Har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om barn som far illa, enligt SoL kap 14 Kontakt med BOSAM Säkerhetssamtal vid behov Säker transport Säkerhetsbesiktning av skyddat boende och utslussningsboende. Verksamheten skyddat boende Definition Enligt Socialstyrelsens termbank är skyddat boende en boendeinrättning som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser. 4 Överenskommelse våld i nära relationer, misshandel och sexuella övergrepp 5 Bilaga 1 4

Det skyddade boendet i Norrbotten tillhandhåller platser för heldygnsvistelse under en begränsad period. Det skyddade boendet ska främst användas i akuta situationer där riskbedömning eller den enskildes behov motsvarar de insatser om det skyddade boendet tillhandahåller. Uppdrag Det skyddade boendet ska vara en välfungerande verksamhet som i länet tillhandahåller säkerhet, skydd samt stöd och hjälp för kvinnor och medföljande barn utsatta för våld i nära relation. Många som utsätts för våld och hot är i behov av stöd både akut och på längre sikt. Insatsen skyddat boende ska primärt skydda mot hot och våld och kombineras med annat stöd för att hjälpa och stärka individen. Skyddat boende innebär att tillfälligt ge skydd i en akut- och ibland livshotande situation. Personalen inom verksamheten skyddat boende ska verka konsultativt och kompetensstödjande till kommunerna, landstinget och polisen. Syfte Syftet med skyddat boende är att stödja enskilda som söker skydd och stöd från närståendes våld, att öka säkerheten och tryggheten för de skyddssökande och medföljande barn, att förebygga fortsatt våldsutsatthet och att stödja den skyddssökande i processen att skapa självständig tillvaro. Målgrupp Boendet ska vara tillgängligt och ha personal med kompetens att bemöta och tillgodose insatser för kvinnor över 18 år utsatta för våld av närstående samt medföljande barn. Det skyddade boendet ska även ha kompetens att bemöta kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld, kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor med funktionsnedsättning, äldre kvinnor, kvinnor med missbruksproblem och HBTQ samt kvinnor från ursprungsbefolkningen och från nationella minoritetsgrupperna. Medföljande barn Verksamheten skyddat boende ska genomsyras av ett tydligt barnperspektiv. Det innebär att insatser som motsvarar barns behov kommer att tillgodoses inom verksamheten, bl. a åldersanpassad information, krisstöd, pedagogisk verksamhet och skolundervisning. Medföljande barn som vistas i skyddat boende har skolplikt och rätt till skolundervisning. Bedömning av hot och risk ska beaktas inför beslut om hur barnets skolgång ska tillgodoses under vistelsen i det skyddade boendet. Många barn som bevittnar våld är också direkt utsatta för våld. Det är viktigt att barn får tillgång till den hälso- och sjukvård som de kan vara i behov av. Utifrån detta initierar personalen rutinmässigt kontakt med närliggande hälsocentral för hälsoundersökning av medföljande barn och följer överenskommelsen Norrbus. Prioritering och riskbedömning Socialnämnden ska prioritera och bedöma vilken form av tillfälligt boende den våldsutsatta kvinnan har behov av med utgångspunkt i utredning och riskbedömning. Den enskildes samtycke till placering på skyddat boende ska inhämtas. Det boende som erbjuds den våldsutsatta kvinnan ska vara lämpligt för eventuellt medföljande barn oavsett ålder och kön. Hotbilden för kvinnor utsatta för våld i nära relation kan förändras med kort varsel. Samordnad individuell plan, SIP När det finns behov av insatser från flera aktörer ska socialtjänsten och/eller hälso- och sjukvården ansvara för att en samordnad individuell plan, SIP, upprättas tillsammans med kvinnan och medföljande barn. Den samordnade individuella planen ska innefatta hela stöd och hjälpbehovet där inte minst planering av medföljande barns skolundervisning och samlade insatser på kort och lång sikt blir viktiga för ett fortsatt liv i trygghet. Samlade och samtidiga insatser kan också innebära att den enskilde i större utsträckning kan få sina behov av trygghet, säkerhet, skydd och stödinsatser tillgodosedda på hemorten eller i en ny hemkommun. Personalen på det skyddade boendet ska, med skyddssökandes samtycke, initiera samordning gällande kort- och långsiktiga insatser under vistelsetiden på det skyddade boendet. Vid utflyttning ska personalen överlämna ansvaret för samordning av insatser till socialtjänstens handläggare. 5

Organisation Huvudman Kommunerna är huvudman för skyddat boende. Socialtjänsten i respektive kommun ansvarar för att, utifrån en utredning av den våldsutsatta kvinnans och eventuella barns behov, bedöma om insatser kan tillgodoses inom kommunen eller om insatsen skyddat boende ska beviljas. Organisation av verksamheten ska ingå inom ramen för socialförvaltningen i en huvudkommun, Luleå kommun. En styrgrupp utses med representanter från övriga kommuner och samverkansaktörer. Länets kommuner finansierar gemensamt verksamheten och har rätt att placera kvinnor i behov av skydd i boendet. Tillgänglighet Det skyddade boendet ska ta emot skyddssökande kvinnor dygnet runt/året om. Vistelsetiden vid det skyddade boendet ska inte vara längre än det som motsvarar skyddsbehovet, dock längst fyra (4) månader. Det är viktigt att boendetiden inte blir längre än nödvändigt. Eftersom vistelse i skyddat boende är tidsbegränsad innebär det att handläggaren inom socialtjänsten, tillsammans med den enskilde, ska påbörja planering för en långsiktig boendeform i samband med inskrivningen. Bemanning Det skyddade boendet behöver ha tillräcklig bemanning utifrån den enskildes behov av stöd och hjälp. För vissa skyddssökande kan tillgång till personal dygnet runt vara avgörande. Tillgång till personal även på natten bidrar till de skyddssökandes trygghet och säkerhet. Utifrån antal platser och tillgängligheten i boendet bedöms bemanningsbehovet vara minst 6.0 tjänster. Ensamarbete ska i möjligaste mån undvikas och minst två personal finns i tjänst dag- och kvällstid. Nattjänstgöring innebär sovande jour från kl 24.00 till kl 06.30. Personalkompetens Det skyddade boendet ska vara tillgängligt och bemannas dygnet runt med personal som har relevant utbildning och kompetens utifrån målgruppernas varierande behov. Personalen ska ha någon av följande utbildningar socionom, socialpedagog, beteendevetare, pedagog eller andra motsvarande utbildningar samt ha fördjupad kompetens gällande mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Då boendet även tar emot medföljande barn så ska även personalen ha särskild barnkompetens. Personalen ska bemöta alla skyddssökande utifrån värdighet, empati och respekt. Mångfald, språk och kulturkompetens eftersträvas inom personalgruppen. Särskild förståelse och medvetenhet om ursprungsbefolkningens och minoritetsgruppers behov är viktiga. Platser Det ska finnas nio platser för heldygnsvistelse på det skyddade boendet. Det innebär platser för nio kvinnor med eller utan medföljande barn. Beräkning av antal platser har gjorts utifrån antal kvinnor utsatta för våld i nära relation 6 samt utifrån erfarenheter från ett område med liknande befolkningsmängd som Norrbotten. I händelse av att boendet är fullbelagt har verksamheten ett ansvar att vara behjälplig med alternativa former av boende som motsvarar behoven hos skyddssökande och till samma kostnad. Arbetet sker i samverkan med hemkommunens socialtjänst. Geografisk placering Erfarenheter från andra skyddade boenden i Sverige visar att den geografiska placeringen har betydelse och att det är viktigt att utveckla ett skyddat boende på orter där det finns en heterogen befolkning, närhet till polis, goda transport möjligheter och närhet till hälso- och sjukvård, livsmedelsbutiker och andra viktiga samhällsfunktioner. Det är viktigt att arbeta för att placeringen av det skyddade boendet ska vara så anonym som möjligt för allmänheten, då detta kan medverka till att kvinnor i behov av skydd undgår upptäckt. 6 Se Kunskapsunderlag - gemensamt skyddat boende för kvinnor och medföljande barn, i samverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting och Region Nord - Polisområde Norrbotten 6

Lokaler och säkerhet Lokalerna ska följa socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, vara tillgänglighetsanpassade och utformade med hänsyn till yttre säkerhet samt vara belägna så att det ger goda förutsättningar för verksamheten. Polisen ska ansvara för säkerhetsbesiktning av lokalerna och föreslå lämpliga säkerhetsåtgärder. Lokalerna ska ha säkerhetsdörr och fönster, vara larmat och kopplat till polisens anrop. Kvinnor och barn som bor på det skyddade boenden får säkerhetssamtal, information om larm och andra skyddsanordningar under boende tiden. Finansiering Kommunerna basfinansierar personal och lokalkostnader med 50 %, se sid 8. Därutöver utgår en dygnsavgift på 2500 kr/dygn beräknad på 70 % beläggning. Ingen avgift för medföljande barn. I händelse av att verksamheten går med överskott minskar kommunernas bidrag näst kommande år med motsvarande belopp. I händelse av underskott av verksamhetens kostnader har kommunerna ett gemensamt ansvar att komplettera finansiering med utökat anslag. Landstinget medfinansierar länssamordnaren med 30 %. Landstinget och polisen genomför och ansvarar för insatser i den del uppdraget avser. Sammanfattning För kvinnor utsatta för våld i nära relation och medföljande barn innebär tillgången till ett skyddat boende bland annat; Tillgång till god kvalitet och säkert tillfälligt boende. Krisstöd, riskbedömning, säkerhetssamtal och praktiskt stöd. Samordnad individuell planering, SIP, på kort- och på lång sikt. Jämlik insats, för kvinnor och medföljande barn i behov av skyddat boende, i länet. Omsorg om husdjur ordnas i samverkan med andra aktörer. Tillgång till professionellt stödteam som arbetar utifrån evidensbaserad praktik 7. Samlad kunskap om behoven ger ökade förutsättningar för adekvata insatser. Strukturerad samverkan mellan socialtjänst, skola, somatisk och psykiatrisk vård samt polisiära insatser räddar liv. För kommunerna, landstinget och polisen innebär tillgången till ett skyddat boende bland annat; Att lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd samt basnivå säkerställs. Ökad rättssäkerhet. Ökade möjligheter till samplanering och samverkan. Fungerande stöd och hjälpinsatser. Samlad spetskompetens hela dygnet för hela länet. Bättre stöd till kommunernas handläggare. Att ett kompetenscentrum för länet gällande våld i nära relationer utvecklas. 7 Det vill säga att de professionella väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser. 7

Finansiering och kostnadsfördelning Kostnadskalkylen basteras på 9 boendeplatser i skyddat boende med hög säkerhet och bemanning dygnet runt. Kostnadsfördelning är beräknat på en verksamhetskostnad på 6 000 000 kr, utan hyresintäkter från enskilda kvinnor. Prisuppräkning sker enligt gällande regler. Kontogrupp Budget helår 2015 Anvisning Personalkostnader 3 516 000,00 kr 6 personal inkl länssamordnare, vikariekostnader, inkl sociala avgifter, OB/beredskap Övriga kostnader 2 484 000, 00 kr Främst hyra, städ, el, förbrukning, it/telefoni, transporter, kurser, larm, handledning, tolk Totala kostnader Kommunbidrag 6 000 000, 00 kr 3 000 000, 00 kr Kommun Kostnad 50 % Arjeplog 30 000 Arvidsjaur 75 000 Boden 330 000 Gällivare 210 000 Haparanda 120 000 Jokkmokk 60 000 Kalix 210 000 Kiruna 285 000 Luleå 915 000 Pajala 75 000 Piteå 510 000 Älvsbyn 90 000 Överkalix 30 000 Övertorneå 60 000 Totalt kommunbidrag 3 000 000 kr 8

2015-05-07 Samverkan gällande skyddat boende Bilaga 1

Slutrapport, Framtidens besöksnäring Styrelsen har 2013-06-11, 19, beslutat Att bifalla förslaget till projekt Laxfiske, framtidens besöksnäring, under förutsättning att finansieringen kan genomföras Att finansieringen om 20 000 kronor för 2013 och 30 000 kronor för 2014 vid behov tas ur eget kapital Slutrapport biläggs. Presidiet föreslår att styrelsen beslutar Att Slutrapport, Framtidens besöksnäring, med godkännande, läggs till handlingarna

Projekt slutrapport Laxfiske framtidens besöksnäring Sportfiskarna rapport 2015:01

Sportfiskarna Tel: 70-570 22 89 E-post: glenn.douglas@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma Hemsida: www.sportfiskarna.se Sportfiskarna 2010 Omslag: Foto Ted Logardt

SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVÅRDSFÖRBUND RAPPORT 2015:01 Förord Under 2013 påbörjades projektet Laxfiske framtidens besöksnäring med syfte att utveckla besöksnäring baserad på Norrbottens vildlaxälvar. Projektet skulle arbeta med att maximera antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurism genom ökad tillgång på vuxen lax. Projektets långsiktiga mål var att Norrbotten skulle bli det snabbast växande besöksmålet för vildlaxfiskare inom Östersjöområdet. Insatser för att uppnå projektmål skulle bestå av bland annat, utveckling av SMS och webbaserat fångstrapporteringssystem, utvecklande av ett plombsystem för fångstbegränsningar, medhjälpa till införande av ett räkningssystem för laxar till ett vattendrag och att förbättra kommunikation och informationsutbyte mellan olika intressegrupper. Förväntade resultat var att projektet skulle förbättra grundförutsättningar för besöksnäring baserade på sportfiske efter lax och därmed skapa nya lönsamma företag, arbetstillfällen och medverka till förnyelse av Norrbottens landsbygd. Kommunförbundet Norrbotten var projektägare och Sportfiskarna var projektsamordnare. Laxfiske framtidens besöksnäring är tilltänkt att vara en långsiktig projektinsats och har finansierats under perioden oktober 2013 till och med februari 2015 av Kommunförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns landsting och Rudolph Isakssons stiftelse. 3

Innehållsförteckning FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 5 Bakgrund 7 Mål 7 Aktiviteter 7 Förankring 8 Målgrupp och projektpartners 8 PROJEKTINSATSER 9 Skapande av nya internet och SMS baserade fångsrapporterings metoder 9 Ekoräkningssystem Råneälv 9 Information 10 Kompetenshöjning 11 Studie för optimerande av mängd återkommande vildlax 11 Laxplomber Lainioälv 12 JÄMSTÄLLDHET 16 RESULTATSPRIDNING 17 RESULTAT 14 EKONOMI 14 FRAMTID 16 REFERENSER 17 4

Sammanfattning Syftet med projekt Laxfiske Framtidens Besöksnäring var att utveckla besöksnäringen baserad på Norrbottens vildlaxälvar. Projektet skulle arbeta med att maximera antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurism genom ökad tillgång på vuxen lax. Följande är resultat och rekommendationer från projekt Låt vildlaxen vandra hem: Projektverksamhet har varit bidragande till de förändringar som sker inom laxförvaltning och som nu resulterar i rekordmängder lax i Norrbottens vattendrag med bl.a. 100 000 laxar i Torneälv och rekordtillgång i Råne- och Byske älv 2014. Rekorduppgången av lax och ett ökande antal besökande sportfiskare innebär att vi har uppnått projektmål att Norrbotten ska vara det snabbast växande besöksmålet för vildlaxfiskare inom Östersjöområdet. Den nu ökande tillgången på vildlax leder till ett ökat intresse från besöksnäringen att satsa på laxfisketurism i Norrbotten, men för att entreprenörer ska lyckas måste myndigheter och lokala fiskevattenägare förändra och förbättra både kunskaper och metoder för laxförvaltning. Ett ökande antal besökande sportfiskare också innebär nya utmaningar inom områden som fångstrapportering av sportfiskefångster, resurstillträde för entreprenörer, fisketillsyn, tillgänglighet av fiskekort, nationell laxförvaltning, nedskräpning och infrastruktur. Projektet har under 2014 utfört riktade informationsinsatser och deltagit i möte med EU parlamentariker, Sveriges ständiga representation i Bryssel (Sveriges ambassad till EU), EU s förvaltningsorganisation för fisket i Östersjön (BALTFISH) och Östersjöns rådgivande nämnd för fiskefrågor (BSAC) med syfte att informera om vildlaxens potential som tillväxtmotor för besöksnäringen. Deltagande inom EU s förvaltningsforum för fiskefrågor är avgörande om vi ska få tillgång till den laxresursen i framtiden. Vi har utfört upprepade informationsinsatser och deltagit i träffar med Landsbygdsdepartementet och Havs- och Vattenmyndigheten med syfte att informera om de möjligheter och problem som ett ökande laxbestånd ger för utveckling av besöksnäring i Norrbotten. En tredagars studieresa har utförts med deltagande av laxfiskeansvariga tjänstemän från landsbygdsdepartementet och HaV myndigheten till Lainioälv med syfte att visa på plats utvecklingen av besöksnäring baserade på sportfiske i Norrbotten. Fångstrapportering av sportfiskefångster av lax och öring är viktigt som marknadsföring för att locka sportfiskare till ett område och som verktyg för att förvalta ett laxbestånd. Projektet har skapat ett världsunikt system för fångstrapportering ett s.k. laxplombsystem med digital registrering för fångster av lax inom Lainio älv under sommaren 2014. En enkätundersökning av sportfiskare som har nyttjat laxplomberna har utförts och systemet har fått ett genomsnittsbetyg av 3,62 för användarvänlighet och tillgänglighet. Fiskekort och möjlighet till fångstrapportering av sportfiskefångster i gränsälven är viktigt för att underlättarutveckling av sportfisket i nedre delar av Torneälven. Därför utvecklar vi nu ett SMS-baserat system för fångstrapportering kopplat till inköp av fiskekort via internet och mobiltelefon i gränsälven. Vi har under 2014 skapat liknande system som har tagits i bruk i Lule-, Råne- och Pite älv. Vi har deltagit i skapande av en ny samarbetsorganisation för fiskefrågor mellan norra Sverige och Finland (SALCOM). Representerade inom SALCOM är Finska Lapplands förbund (Lapin 5