Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 1-6

EARTH HOUR 2012 Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 1-6

EARTH HOUR KLIMAT- UNDERVISNING Världen släcker för klimatet, släcker du? Lördagen den 31 mars 2012 vill vi att en miljard människor över hela jordklotet släcker ner ljuset som en manifestation för klimatet. Nu vill vi engagera landets grundskolor och gymnasieskolor. Som en hjälp till pedagoger presenterar vi nu ett utbildningsmaterial som ska stärka och fördjupa klimatundervisningen med fokus på Earth Hour. Vi vill göra Earth Hour till en Earth Week det vill säga låta hela veckan fram till den 31 mars bli en klimatvecka. Anmäl din klass på www.wwf.se/earthhour ANMÄL DIN KLASS WWF.SE/EARTHHOUR Hur började det? Första gången Earth Hour hölls var i Sydney i Australien. Detta skedde på initiativ från Världsnaturfonden, en lokal australisk miljölobbygrupp och en tidning. 2,2 miljoner sydneybor och 2 000 företag deltog. Ett år senare hade Earth Hour blivit en global rörelse med mer än 50 miljoner människor i 35 länder. Globala landmärken som Sydney Harbour Bridge, CN Tower i Toronto, Golden Gate-bron i San Francisco, och Roms Colosseum, stod alla i mörkret, som symboler för hopp för en sak som växer mer brådskande per timme. I mars 2009 deltog hundratals miljoner människor i den tredje Earth Hour. Över 4000 städer i 88 länder gav sitt stöd för vår planet, världens största globala klimataktion. Lördagen den 27 mars, blev Earth Hour 2010 den största Earth Hour någonsin. 4 600 städer i 128 länder deltog. I Sverige släckte, enligt SIFOs utvärdering, över hälften av svenskarna. En majoritet av 70 % av landets kommuner deltog, liksom runt 2 000 företag och fler än 800 skolor. Kyrkor över hela landet ringde i klockan när timmen var slagen. I Stockholm besökte fler än 7 000 personer WWFs gratiskonsert Earth Hour Show i Kungsträdgården där kända artister som Laleh och Darin uppträdde. Allt detta bidrog till att en mäktig signal sändes till makthavare världen över om ett brett stöd för klimatfrågan. 2011 blev det återigen nytt globalt rekord för världens största klimatmanifestation Earth Hour. http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/earth-hour/1196404-earth-hourstartsida Totalt deltog 135 länder och 5 000 städer i alla världsdelar. Enligt en Sifoundersökning släckte varannan svensk ljuset. Det är samma starka stöd som förra året. 62 procent av landets unga mellan 15-29 år deltog i klimatmanifestationen. 930 förskolor/skolor var anmälda nytt rekord! Earth Hour 2012 kommer att äga rum lördagen den 31 mars kl 20:30. 2

Låt din hand styra våra politiker! Den 31 mars vill vi att så många som möjligt släcker för klimatet för att skicka en politisk signal till makthavarna att finna nya och långsiktiga lösningar på den globala uppvärmningen. Alternativen finns nu måste vi utveckla och använda dem. Genom att arbeta med detta utbildningsmaterial kan kunskaperna om klimat och energi utvecklas och fördjupas. Låt kunskaperna leda fram till aktiva handlingar: skaffa en god vana som hjälper klimatet och utmana andra att göra detsamma! Inför Earth Hour 2012 förstärker vi signalen till de styrande med er hjälp! Nu samlar vi in era handavtryck med miljöförslag till politikerna från hela Sverige och lämnar dessa direkt till miljöminister Lena Ek dagen innan Earth Hour. Skicka in händer till oss! Men först några uppvärmande övningar och klimatrelaterade uppgifter. 3

UPPVÄRMNINGS ÖVNINGAR Här följer en samling övningar som är allmänna i sin karaktär. De ger bakgrund till Earth Hour, inspirerar och motiverar. 1 2 Släck lyset, tänd ett ljus Släck ljuset i klassrummet. Samla eleverna i en ring. Tänd ett stearinljus eller ännu hellre ett bivaxljus. Tänd ett ljus för hoppet, för möjligheterna, för framtiden! Berätta kort om idén med Earth Hour - att släcka ner en timme den 31 mars för att uppmärksamma klimatförändringarna. Läs mer på www.wwf.se/earthhour Vad är energi Gnugga händerna Gnugga händerna mot varandra och försök svara på frågan: Vad är energi? När vi kör bil på bensin och värmer våra hus med olja så påverkas klimatet. Hur då? Energi använder vi bland annat till att producera saker och få lampor och apparater att fungera. Hur ser användningen av energi ut hemma? Jämför den med energianvändningen i en enkel bostad i Zambia, Afrika (bild på ett hus finns som Resurs 4 på hemsidan) Lek med energi Bygg en vindsnurra av vikt papper, häftstift och blompinne (beskrivning i resurs) prova om den fungerar. Funderar över vilka typer av energi som finns i en snurrande vindsnurra. Hur kan den användas i vårt samhälle (beskrivning av vindsnurra, se Resurs 5) Hus i Zambia Kommentar Energi handlar om sambandet mellan arbete, värme och rörelse. Energi är något som behövs för att få något att hända. Vår energianvändning är direkt kopplad till klimatförändringarna. Vår stora användning av fossila bränslen skapar en växthuseffekt som alstrar en global uppvärmning. Tänd en brasa Tänd en brasa och fundera över vad som måste finnas för att det ska brinna? Vad händer om man tar bort någon del av det som behövs. Vilka former av energi finns här? Vilken nytta kan man ha av dem i samhället? 4

3 Bilder att reflektera över Ladda ner bilder från www.wwf.se/earthhour: Resurs 1, 2, 3 Jorden sedd från en satellit (resurs 1) Vilka tankar väcker bilden? Hur ser kartan ut om 50 år? Isbjörnsbild på isflak (resurs 2) Vilka tankar väcker bilden? Hur ser det ut i Arktis om 50 år? Associationskort (resurs 3) Välj en bild som illustrerar energi/icke-energi eller klimat? Berätta om en energirik upplevelse knuten till den valda bilden. En upplevelse som gav dig mycket energi eller en miljö som ger dig kraft. 4 Hållbar utveckling brukar förklaras med att man tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Om 60 år en värderingsövning Earth Hour handlar om 60 minuter då vi släcker ner för klimatet. Denna övning tar sikte på framtiden, hur ser det ut i Sverige och i världen om 60 år? Hur gammal är du om 60 år? Känner du någon idag som är så gammal? Hur tror du att det var i Sverige för 60 år sedan? Bjud in en äldre person som minns hur det var för 60 år sedan och som kan berätta hur det såg ut och hur man gjorde. Hur såg fordonen ut, vad åt man, vad arbetade man med. Klassen bör förbereda frågor i förväg som man skickar till gästen. Lägg ut siffror 1-6 på golvet (finns färdiga, se Resurs 4). Siffran 1 står för Håller inte alls med och 6 för Håller helt och hållet med. Däremellan ligger 2-5 i en glidande skala. Ställ dig med bilden vid vald siffra. Ta ställning till hållbarheten som skildras i bilden. Diskutera i smågrupper, sen hela klassen. Kommentar Värderingsövningar görs enligt följande: individen tänker först själv individen tar ställning gemensam argumentation och reflektion läraren håller sig i bakgrunden. 5 Framtidsvandring och ryggsäck Vi lyssnar ivrigt på väderprognoser. Vädret påverkar mig de närmaste dagarna. Klimatet är ett väderperspektiv på lång sikt. Hur blir klimatet i framtiden i Sverige och i andra delar av världen? Att titta in i framtiden kan liknas vid en resa. En ryggsäck eller resväska förstärker denna bild. Vad vill du stoppa ner i Framtidsryggsäcken? 5

Vad kan vara bra att ha med sig in i framtiden för att möta det samhälle, de klimatutmaningar som då finns? Vad plockar du upp ur ryggsäcken när du är 60 år och utropar: Vad bra att jag tog med den! Rita en bild som visar något som är viktigt för dig. Stoppa den i ryggsäcken. Kommentar Ta fram en riktig ryggsäck. Låt varje elev rita en bild. Var och en stoppar ner bilden i säcken. Ryggsäck förknippas med att resa. Om du ska resa långt och vara borta flera år, vad är då viktigt? Vad kommer du att sakna? Vad måste du packa ner för att klara det nya klimatet? Plocka därefter upp alla bilder och lägg dem på golvet. Sortera dem i högar. Blir det många olika högar? Finns det något oväntat och påhittigt i ryggsäcken? Är allt som finns i ryggsäcken absolut nödvändigt? 6 67 Bilder och hållbar utveckling Samla på uttrycksfulla bilder från tidningar och tidskrifter. Lägg ut siffror på golvet 1-6. 1 står för ohållbar, 6 markerar hållbarhet (Resurs 3 på hemsidan). Välj en bild som du tycker om eller finner intressant. Ställ dig vid lämplig siffra på golvet med bilden i handen. Berätta för någon i närheten om dina tankar kring bilden och hållbarhet. Finns det något i bilden som visar natur (växter och djur) och människor som gör saker tillsammans? Tipspromenad och klimatvandring Välj en stig utomhus. Sätt upp några bilder/texter/tipsfrågor som barnen får fundera över. Syftet är att stanna upp, reflektera och samtala. På hemsidan www.wwf.se/earthhour finns förslag på tipsfrågor och bilder som Resurs 7. Facit till tipsfrågorna: x21 2(1x2 - alla är rätt) x 211 x 8 Dramatisera Ibland ställs man inför en situation i vardagen som är jobbig. Man måste kanske fatta ett snabbt och svårt beslut. Här följer ett par sådana tillfällen. Försök dramatisera eller måla situationen. Situation 1 Din bästa kompis köper en glass. Strax därefter ser du kompisen slänga glasspappret på marken. Vad gör du? Situation 2 Du tycker det är viktigt att släcka lampor efter dig. Du vill inte slösa på el i onödan. En kväll när du kommer hem lyser det i alla rum, TV:n står på men ingen tittar. Du släcker flera lampor och stänger av TV:n. Då rusar någon (mamma, pappa, syskon...) ut från toaletten och skriker argt:... Vad svarar du och vad gör du? 6

SEX ÖVNINGAR FÖR KLIMATET Handlingskompetensen för förändring är grundläggande kunskaper, motivation och möjligheter att genomföra det man vill. Här följer några uppgifter inom energi- och klimatområdet. 1 Vad skall bort? Vi har samlat ett antal bilder fyra och fyra som på något sätt har eller kan ha en anknytning till energi och klimat. Resurs 9. Vad ska bort? Välj en bild som inte hör ihop med de andra. Förklara varför de som är kvar är bättre för vår miljö än den som togs bort. Ett exempel Ett tankeexempel: Fyra bilder (Resurs 9) visar elledningar, vindkraftverk, solceller och eldstad. Vindkraft och solceller producerar fossilfri elenergi som transporteras med hjälp av nödvändiga elledningar. Dessa tre bilder hänger ihop. Att laga mat över öppen eld är en energislösande form av matlagning som kan fungera i enstaka fall men inte i en tätort. Eldstaden ska bort. OBS! Detta resonemang är bara ett exempel och ingen absolut sanning! 2 Tänk om Tänk om alla standbyfunktioner stängs av när vi inte använder apparaterna, då skulle vi spara energi motsvarande hushållsel och värme till 64 000 villor. Källa: Tänk om av Naturskyddsföreningen. Energijakt Gå på energijakt efter onödig användning av elektricitet. Hur blir det varmt i skolan? Hur kommer värmen in huset och hur kommer den ut? Hur blir det varmt på elementen? Följ några elledningar? Exempel på frågor eller undersökningar: Står lampor och brinner i rum som är tomma? Står maskiner, datorer och annan utrustning på även när ingen är där? Är TV och annan bild och ljudutrustning avstängd med tryckknapp eller Stand by? Kolla om värme slinker ut i onödan, står fönster eller ytterdörrar öppna, känns det som kall luft smiter in genom springan mellan fönster och karm? Står vattenkranar och droppar? Är det för varmt eller kallt i klassrummet? Rita av rummet och huset du ska undersöka rita in det du hittar på den teckningen. Fundera vad man kan göra åt det som inte är bra. Diskutera och kanske rita in förbättringar på teckningar. 7

3 4 Gestalta Lördagen den 31 mars släcker 1000 000 000 människor ner (lika många människor som 11 Sverige). Det är slott, affärer, kontor, hem, Las Vegas... Hur tror du att detta kommer att se ut. Beskriv detta i bild, foto, dans, teater och så vidare. Klimatläxa 1 I skolan har klassen arbetat med tre händer, se uppgift 6. Handen i hemmet Ta med din personliga hand hem. Berätta om den och de andra två händerna i skolan. Be dina föräldrar eller andra vuxna i din närhet göra en liknande hand och låt dem anteckna fem saker på handens fingrar som de vill göra för att vi ska få en bättre miljö och minska på klimatförändringarna. Sätt upp handen på kylskåpet. En månad senare, kontrollera att den vuxne har fullföljt sina löften. Kommentar Låt eleverna berätta om föräldrarnas miljölöften i skolan. Följ upp hemläxan en månad senare och be eleverna att kontrollera att de vuxna har fullföljt sina löften. Klimatläxa 2 Detta är en hemläxa som handlar om att få syn på energianvändningen i närmiljön och därefter diskutera besparingar med någon vuxen. Energi i mörkret A. Ta en promenad efter mörkrets inbrott i närheten av där du bor tillsammans med en vuxen (till exempel förälder, mor-/farföräldrar). Ta på osynliga energiglasögon och spana efter allt som drar energi (belysning, maskiner, bilar och så vidare). B. Vid hemkomsten, ta av energiglasögonen och prata om den energi som ni har sett och upplevt. Var det mycket/litet energi? Varifrån kommer all energi? Har vår användning av energi några dåliga sidor? C. 2012 ska det vara ett stort miljömöte i Rio i Brasilien. Det är den 4-6 juni som FN-konferensen Rio+20 äger rum. Här ska världens länder diskutera stora miljöfrågor. Låt oss fantisera lite och säga att de tar ett viktigt beslut som kommer att påverka alla: På 10 år ska alla världens länder minska sin energiförbrukning med 50 procent, alltså halvera förbrukningen. Det är ett verkligen ett jättetufft sparmål. a) Vad vill du göra för att hjälpa till? b) Vem eller vilka ska framför allt spara på energin? Varför? c) Vad händer om bensinpriset höjs från 14 kr litern till 60 kr litern? Kommentar Låt eleverna berätta om diskussionerna hemma vid köksbordet. 8

5 Att minska sin klimatpåverkan behöver inte vara så svårt. Det kan räcka med små, små förändringar. En hjälp på traven är Minplanets Miljölöfte (Klimatlöfte), Se menyn högst upp. www.minplanet.se. 6 Minska ditt ekologiska fotavtryck genom att öka ditt handavtryck och påverka de styrande. Gräv där du står! Hur grön är din skola? Använd Earth Hour som en inspiration till att göra en miljöinventering, förlägg den gärna till veckan innan Earth Hour, 26-30 mars. Involvera skolans personal och ledning Gör en gemensam work shop där personal, skolledning och elever med sina lärare samlas i grupper och pratar runt ett tema som varje grupp väljer utifrån ett antal föreslagna. Perspektivet bör vara vad kan skolan göra för att bli klimatsmartare. Innan bör fakta om hur det fungerar idag tas fram till varje tema. Förslag på frågor Tema energi, så här får skolan värme och el. Använder man grön el? Andra teman kan handla om skolgårdens utformning, skolmaten, konsumtionsvaror, avfallshantering, resor/transporter. Jobba fram en miljöplan Alla teman förbereds på samma sätt genom att punkter som ger en bild över nuläget ställs samman som ett diskussionsunderlag av dels skolans personal, dels genom förberedande arbete i klasserna. En förberedelse från elevernas sida kan vara att man gör undersökningar själva som till exempel den om energi i punkt 3 Energijakten ovan. Man kan även undersöka skolmaten, var kommer den ifrån, är den bra/dålig, hur mycket kastas, vad händer med det som kastas, skulle man kunna göra något bättre av det bortslängda eller minska detta på något sätt? Kanske en enkät om skolgården kan vara ytterligare en förberedelse, liksom en undersökning av avfallshanteringen. Målet för dagen bör vara att ta fram och helst besluta om en miljöplan. Låt din hand styra våra politiker Påverka framtidens miljöpolitik Vi i västvärlden lever som om vi hade tillgång till tre jordklot. Dessutom släpper vi ut alldeles för mycket koldioxid som skapar en global uppvärmning. Vi behöver minska vårt ekologiska fotavtryck genom vårt eget agerande våra klimats marta miljöhandlingar samt genom det politiska systemet. Detta manifesterar vi nu genom att göra handavtryck. Minska ditt ekologiska fotavtryck genom att öka ditt handavtryck och påverka de styrande. Tre händer Du ska nu göra tre handavtryck. En hand med miljöhandlingar du själv vill göra, en hand med miljöhandlingar som du tycker att de som styr i din kommun bör införa för att den ska bli så klimatvänlig som möjligt, samt en hand som ska rikta sig till vår miljöminister. Rita av händerna på ett papper och klipp ut dem. 1. På den ena handen skriver du fem miljöhandlingar, en på varje finger, som du vill göra. Fundera på vilka miljöhandlingar som är roliga och lätta att genomföra. Välj dessa! Då är chansen störst att det blir en vana och det är ju det vår jord behöver, bra miljövanor! Det kan vara att cykla till skolan eller att äta vegetarisk mat på måndagar till exempel. 2. På hand nr. 2 skriver du ned förslag som du vill att politikerna i din kommun ska genomföra för att skapa en klimatvänlig kommun. Ett förslag på varje finger. Det kan vara sådant som att bygga fler cykelbanor eller att servera ekologisk mjölk i skolan. Genom att politikerna fattar rätt beslut kan vi få en grönare värld! Tänk fritt, tänk stort och tänk annorlunda! 9

3. På hand nr. 3 formulerar du kraftfulla uppmaningar till landets miljöminister Lena Ek; Vad vill du att hon ska jobba med för att Sverige ska bli ett klimatland, ett föredöme för klimatsmarta åtgärder. Vill ni göra egen utställning, kanske hos era kommunalpolitiker, då finns det en mängd olika sätt att exponera händerna på: Plantera ett fält med händer (fäst händerna på strån av tex ståltråd, blomsterpinnar) som vajar i vinden. Kan passa fint utanför kommunalrådets fönster. Gör en handinstallation i stadsparken, i parken bredvid skolan, på skolgården, i klassrummet. Gör en mobil och häng upp den i skolan eller hos någon beslutsfattare. Låt händerna hänga på nakna träd som saknar sina löv. Häng upp dem på en lina som man spänner upp i skolan eller ute till exempel i shoppingcentret. Tillverka händer Handtillverkningen kan göras på hundra olika sätt: Skriv text på din hand och fota den. Kopiera din hand i kopieringsmaskinen. Klipp ut i färgat papper eller färga pappret själv med miljövänlig färg. Använd mjölkkartonger eller andra förpackningar istället för vanligt papper = miljöbra. Med den hand du behåller kan ni göra egna utställningar i klassrummet eller varför inte göra en handinstallation i stadsparken, i parken bredvid skolan, på skolgården, eller i klassrummet. Vad skall du göra med händerna? Skicka in Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, 170 81 Solna Märk kuvertet Handavtryck 1. Den första handen behåller du som en viktig påminnelse. 2. Kommunpolitikerhanden skickas till kommunalrådet. Bifoga ett brev där skolklassen sammanfattar sina förslag. Välj ut de tre bästa uppmaningarna som lyfts fram lite extra. Det bästa vore naturligtvis att boka en tid med kommunalrådet och överlämna händerna personligen. Eller varför inte samla in händer från hela skolan/ hela kommunen och gör en massuppvaktning. Kontakta gärna lokaltidningen/lokal -TV. 3. Handen till miljöministern skickas in till Världsnaturfonden. Vinnarna av tävlingen kommer att få överlämna handen till miljöministern. Vi kommer på detta sätt att samla in handavtryck från hela Sverige och ta med dem till Rosenbad dagarna innan Earth Hour där vi överlämnar dem till miljöminister Lena Ek. Självklart bjuder vi in pressen till det hela. Genom detta förstärker vi den politiska signal som Earth Hour skickar till de styrande under släckningen på lördagskvällen. 10

TÄVLING Tävling Hur ska händerna få största möjliga spridning och effekt? WWF utlyser en tävling för landets grundskolor åk. 1-6 där det gäller att presentera en inspirerande idé hur klassens/skolans lokala politikerhänder kan spridas. Vilka hittar på den smartaste, roligaste, mest påhittiga metoden för spridning av händerna? Kan det vara utställning på torget, utdelning av händer till allmänheten, sång, teater, dans Vi vill se en plan för spridningen av händerna och vi vill att idén genomförs. Gör så här: 1. När alla händer är klara (hand 2, se ovan), gör en plan för spridandet. Berätta när, var och hur spridandet ska ske. 2. Skicka planen till WWF senast den 20 mars, se adress ovan. Glöm inte att bifoga skolans namn och adress, vilka skolklasser/elever som deltar, kontaktperson (en lärare), kontaktpersonens e-postadress och telefonnummer. 3. Genomför spridandet. Dokumentera i ord, bild och film. Vinnarna utses den 22 mars och meddelas omedelbart för att kunna förbereda en resa till Stockholm. Priser Vi väljer ut tre skolor som får skicka tre representanter samt en ledare/skola till Stockholm för att kraftfullt och inspirerande dela ut händer till miljöministern. Eleverna får även en föreläsning om WWFs arbete för en levande planet. 11

TIPS OCH EXEMPEL Här följer några exempel på vad en skola kan göra under Earth Hour (exemplen kommer från skolors tidigare arbeten med Earth Hour): Skolor kan spara el En fjärdedel av Sveriges skolors energiförbrukning går till belysning. 72 procent av skolorna har gammal belysning och om den skulle bytas ut skulle totalt 346,8 miljoner kronor kunna sparas. Det motsvarar 1 029 förskolelärare, 929 grundskolelärare eller 38 miljoner portioner skolluncher/år. Risbroskolan i Fagersta sänkte förbrukningen med 73 procent Risbroskolan bytte ut sin gamla belysning mot ny. Den nya moderna belysningen tillsammans med ett styrsystem som styr belysningen efter närvaro och dagsljus sparar hela 73 procent energi. Den nya belysningen innebär dessutom mer och bättre ljus i rummet, en rymligare känsla och mindre blänk på bänkarna. Källa: Energimyndigheten Laga klimatsmart mat hela veckan. Arbeta med hållbar utveckling och anpassa uppgifterna efter elevernas ålder. De äldre eleverna gör uppdrag i samhället för att synliggöra temat även utanför skolan. Använda stearinljus under veckan. Arbeta med energi på olika sätt. Ha någon form av mörkerfest som fredagsmys. Skicka hem infobrev till alla föräldrar på olika språk. Läsa böcker med ficklampa som belysning. Inför årets Earth Hour ska barnen själva få välja hur de vill arbeta, det kanske blir en sång eller en teaterföreställning... Vi flyttar ut verksamheten. Vi tillagar mat och leker utomhus hela fredagen för att verkligen visa på att det går att bedriva en verksamhet ute under en hel dag utan el. Sopsortera och ta till vara all mat så att den inte slängs. Opinionsbildning: informera om Earth Hour och uppmana alla våra familjer att delta i Earth Hour. Vi kommer också att släcka ner alla våra lokaler och öva med barnen. Sätta upp posters på skolan på väl synliga ställen för att uppmana familjerna att de ska släcka ljuset. Prata om hur vi kan spara på energi och vara rädd om vår jord. Tända ljus, sjunga och läsa... Låta barnen få vara med och forma veckan utifrån sin kunskap och sitt stora intresse för natur och bevarande. Använda Skurts tankar om el som kan fås kostnadsfritt genom Utbudet. Skapa en mysstund och uppleva hur det är att vara utan el. Laga klimatsmart mat och äta med tända ljus. Spela spel. Tända ett ljus i fönstret så det syns att vi deltar! Spela teater. A. Släcka ljuset när du går ut ur rummet. B. Stänga av vattnet när du borstar tänderna och när du tvålar in dig/schamponerar dig. C. Samåka mer. D. Stänga av elektroniska apparater när de ej används, ej vara i stand by läge. Samla in namnunderskrifter av eleverna/personalen som ska genomföra ovanstående under en vecka. Börja med dig själv för att spara på energiförbrukningen. Få alla på skolan att: Göra Earth Hour till en helt elfri dag. Arbeta både ute och inne. Förbereda mat inne och tillaga ute. Tillverka affischer med budskap om Earth Hour, skriva vykort och skicka. Gå filosofiska promenader och diskutera. Skapa en lista på elfria aktiviteter och dela ut till alla. 12

SYFTE OCH PEDAGOGISKA GRUNDSTENAR WWF har identifierat 6 stycken grundstenar när man undervisar med lärande för hållbar utveckling (LHU) som ett övergripande perspektiv. Genom att få med så många av dessa som möjligt i undervisningen, utvecklas en kvalitet i handlingskompetensen för förändring. Syfte Att fördjupa kunskaperna om energi och klimat samt att engagera och motivera barn och ungdomar att göra aktiva, klimatsmarta val. Pedagogiska grundstenar Sex byggstenar är centrala när vi lär om hållbar utveckling: 1. Livslångt lärande Vi lär oss ständigt nya saker i nya sammanhang både i och utanför skolan. Det är viktigt att vi vågar tänka nytt, vara innovativa och lösningsinriktade. Både process och resultat är värdefulla. 2. Den lärande i centrum Eleven skapar själv sin kunskap i samspel med sin omgivning. Utgå från elevernas förkunskaper, frågor och intressen. 3. Helhetssyn Hållbar utveckling berör både ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter vilket påverkar innehållet i undervisningen och betonar ämnessamverkan. 4. Demokratiska arbetsformer En hållbar utveckling bygger på att alla är delaktiga och engagerade i sociala och mer formella sammanhang i skolan och det omgivande samhället. Detta kräver träning av förmågor som att formulera frågor, delta i debatter och göra val. 5. Reflektion Reflektion kan ske på olika sätt: tala, lyssna, skriva och skapa. Det handlar om att kritiskt analysera vart vi är på väg och finna strategier för ett mer hållbart samhälle. Att utveckla egna värderingar och beteendemönster är också viktiga. 6. Olika perspektiv Tillvaron kan kritiskt betraktas ur olika perspektiv där diskussioner och intressefrågor är viktiga. Både skolan och den omgivande närmiljön är centrala lärandearenor. 13

EARTH WEEK Earth Hour infaller en lördag när skolor är stängda. Varför inte arbeta med ett klimattema en hel vecka inför lördagen. TRYGG - HANSA FINAN- SIERAR VÄRLDSNATUR- FONDENS SVENSKA SATSNING PÅ ETT UTBILDNINGSMATERIAL FÖR EARTH HOUR. 31 MARS Lördagen den 31 mars infaller Earth Hour. 100% RECYCLED EARTH HOUR - ETT UNDERVISNINGSMATERIAL FÖR GRUNDSKOLANS LÄSÅR 1-6 Textbidrag: Per Ahlström, Frösön Carina Brage, Calluna Linköping UPPVÄRMNING I lärarhandledningen finns förslag på övningar som ger en bakgrund till Earth Hour och inspirerar. KLIMAT I materialet finns övningar för klimatet som utvecklar handlingskompetensen för förändring. Därför är vi här För att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen.. www.wwf.se Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, 170 81 Solna. Telefon 08-624 74 00. info@wwf.se, plusgiro 90 1974-6, bankgiro 901-9746 WWF.SE