F ö r k l a r i n g : Verksamhetsidé Huvudtitel 24 UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE I enlighet med utrikesministeriets strategi "Suomen etu - globaali vastuu" (Finlands intresse - globalt ansvar) främjar ministeriet Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd samt arbetar för en säker och rättvis värld. Det centrala i utrikesministeriets verksamhet är utrikes- och säkerhetspolitiken, utrikespolitiskt betydelsefulla internationella frågor och de internationella relationerna i allmänhet. Ministeriet främjar Finlands handelsekonomiska intressen och ansvarar för utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet samt främjar kontrollen över globaliseringen, utvecklar internationell rätt och sköter den offentliga diplomatin. Ministeriets beskickningsnät tjänar finländarna och hela det finländska samhället. Utrikesministeriets verksamhet grundar sig på ministeriets värderingar som fastställts i strategin och som är samarbete, kreativitet och en resultatrik verksamhet. Principen är att jämställdhet ska genomföras i all verksamhet inom ministeriet. Omvärlden Den globala utvecklingen öppnar samhällen och marknader samt intensifierar de politiska, ekonomiska och konkreta kontakterna mellan dem. Förändringar i den internationella omvärlden inverkar avsevärt på Finland och finländarnas välfärd och säkerhet. Hit hör t.ex. klimat- och miljöförändringar, brott mot de mänskliga rättigheterna, terrorism, spridning av massförstörelsevapen, bräckliga stater, globala hot mot hälsan, stigande livsmedelspriser och matkrisen samt organiserad brottslighet, vilket gör att det utvidgade säkerhetsbegreppet betonas. Europeiska unionens betydelse som internationell aktör ökar och dess utvidgning fortsätter. Unionens roll inom internationell militär och civil krishantering förstärks. Även ministeriets närmiljö i hemlandet förändras. Utrikesförvaltningen samarbetar i allt högre grad med den övriga statsförvaltningen, näringslivet och medborgarsamhället. Förvaltningsområdets strategiska mål Utgående från regeringsprogrammet och ministeriets strategi har för ministeriets verksamhet uppställts centrala strategiska effektmål i syfte att förverkliga ministeriets verksamhetsidé och fördela resurserna. Ett inflytelserikt Finland inom det internationella samfundet Utrikesministeriet ser till att Finland på ett så effektivt sätt som möjligt förmår inverka på de lösningar i internationella relationer som har återverkningar för Finlands och finländarnas säkerhet och välstånd. Målen är följande: Att aktivt påverka som medlem i Europeiska unionen, särskilt inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Att verkställa Lissabonfördraget och utveckla EU:s yttre åtgärder, särskilt att delta i startandet av en avdelning för yttre åtgärder. Att intensifiera det nordiska samarbetet och samarbetet i Östersjöområdet. Att aktivt delta i det multilaterala samarbetet i enlighet med FN-strategin och de multipla riktlinjerna samt att starta Finlands kampanj för medlemskap i säkerhetsrådet. Att förstärka Finlands bilaterala relationer med centrala länder i enlighet med målen i regeringsprogrammet. Att vara aktiv med tanke på Rysslandspolitiken, de transatlantiska relationerna och relationerna till centrala länder i Asien, såsom Kina och Indien. Ett trygghetsskapande internationellt samfund Utrikesministeriet verkar för att det internationella samfundet ska förmå förhindra konflikter och hantera kriser. Ministeriet förstärker de internationella institutionernas handlingskraft och deras samarbete både regionalt och globalt. Ministeriet förhindrar och förebygger nya hot mot säkerheten genom att främja samarbetet. Målen är följande: Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
Att genomföra och stödja riktlinjerna i säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen. Att utveckla deltagandet i både militär och civil krishantering med tyngdpunkten på Kosovo, Afghanistan, Mellanöstern och Afrika. Att stärka EU:s säkerhets- och försvarspolitik samt främja samarbetet mellan EU och Nato. Att bedriva samarbete med Nato, utveckla partnerskap för fred samt delta i den kompletterande verksamheten i anslutning till Natos snabbinsatsstyrkor. Att främja den övergripande säkerheten, såsom utvecklande av det internationella samarbetet för terrorismbekämpning och bekämpning av miljöhot samt att minska antalet sådana mycket allvarliga internationella brott som förblir ostraffade. Att på ett balanserat sätt utveckla området för fri rörlighet och att bekämpa de hot, såsom människohandel och olaglig invandring, som ansluter sig till det. Att förhindra konflikter och stödja det fredsbyggande arbetet i konfliktkänsliga samhällen genom att utnyttja regionala aktörer och med beaktande av kvinnornas ställning. En rättvis värld Utrikesministeriet stöder genomförandet av demokrati, god förvaltning, mänskliga rättigheter, jämställdhet, rättsstatsprincipen samt en fungerande marknadsekonomi och hållbar utveckling. I en värld med ett ökande ömsesidigt beroende främjar utrikesministeriet mänsklig trygghet och minskar fattigdomen. Målen är följande: Att på ett övergripande sätt främja politiken för de mänskliga rättigheterna, god förvaltning och rättsstaten samt att utveckla och genomföra en konsekvent EU-politik för de mänskliga rätttigheterna. Att effektivisera FN:s verksamhet i syfte att nå dess mål. Att på ett effektivt sätt avskaffa fattigdomen genom att iaktta principerna för en hållbar utveckling på det naturekonomiska, samhälleliga och ekonomiska planet. Att globalt främja dels en hållbar miljö- och klimatpolitik, dels skogsbruks-, jordbruks- och regionalpolitiken genom att utnyttja det finländska kunnandet. Att lindra den internationella matkrisen och att på ett hållbart sätt främja lösningar på lång sikt. Att sörja för de förbindelser som ingåtts gällande utvecklingssamarbetsanslagen med beaktande av Finlands ekonomiska utveckling och situationen för de andra länder som förbundit sig till biståndet. Ett framgångsrikt Finland Utrikesministeriet stärker en öppen och regelbaserad världsekonomi i syfte att främja Finlands internationella konkurrenskraft. Ministeriet förbättrar finska företags möjligheter att komma in på marknaden och deras verksamhetsbetingelser samt främjar investeringar i Finland. Utrikesministeriet hjälper till att göra den finska kulturen, kreativiteten och kompetensen kända och framgångsrika utomlands. Beskickningarna öppnar dörrar, sänker internationella trösklar och skapar nätverk. Målen är följande: Att avsluta och verkställa WTO-rundan i enlighet med Finlands intressen. Att föra framåt de regionala och bilaterala frihandelsförhandlingarna (Korea, Indien, ASEAN, Ukraina) i enlighet med Finlands handelspolitiska mål och enligt EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Att stärka de ekonomiska relationerna mellan EU och Ryssland, inklusive integrerandet av Ryssland i det internationella handelssystemet samt frihandelsförhandlingarna mellan EU och Ryssland. Att fortsätta närområdessamarbetet. Att påverka företagens externa verksamhetsbetingelser genom att avveckla hindren för export och import. Att främja en hållbar ekonomi i utvecklingsländerna genom att utnyttja bl.a. de nationella AFT-strategierna (bistånd som stöder handeln). Att främja den arbetsrelaterade invandringen i enlighet med regeringsprogrammet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
Att bedriva en systematisk och förutseende offentlighetsdiplomati i syfte att driva på Finlands mål och intensivt påverka vissa icke-statliga målgrupper utomlands. En Finland-promotion i syfte att främja exporten och internationaliseringen av handeln på marknader som är centrala med tanke på exporten. Verkställandet av strategin för kulturexport. Ett öppet och serviceinriktat utrikesministerium Utrikesministeriet effektiviserar sitt samarbete med medborgasamhället och de ekonomiska aktörerna genom att öppenheten ökas och nya former av partnerskap utvecklas. Ministeriet producerar och delar ut information som ur samhällets och intressegruppernas synvinkel är betydelsefull och nyttig. Utrikesministeriet tillhandahåller finländska myndighetstjänster ute i världen. Ministeriet gör det lättare för finländare att sköta ärenden samt att tryggt röra sig och leva utomlands. Utrikesministeriet hjälper snabbt, effektivt och sakkunnigt nödställda finländare. Målen är följande: Att utveckla beskickningsnätets verksamhet och verkställa de rekommendationer som gavs i utredningen om Finlands representation i världen. Att utveckla samarbetet med intressegrupper och kommunikationen i syfte att nå ministeriets strategiska mål. Jämställdhet mellan könen Utrikesministeriets princip är att jämställdhet mellan könen iakttas vid alla rekryteringar och förordnanden till uppdrag inom förvaltningsområdet. Inom krishanteringen är målet att beakta kvinnornas ställning i förhindrandet av konflikter och stödjandet av det fredsbyggande arbetet. Vid planeringen av närområdessamarbetsprojekt beaktas jämlikhetsfrågorna som ett horisontalt tema i de olika verksamhetsområdenas projekt. Inom utvecklingspolitiken främjar man på ett genomgående sätt kvinnornas och flickornas rätttigheter samt jämställdheten mellan könen. Produktivitetsprogrammets konsekvenser Inom utrikesministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder i enlighet med regeringens riktlinjer. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dem motsvarar 30 årsverken år 2009. Förvaltningsområdets fullmakter enligt moment (mn euro) 2008 ordinarie budget 2009 budgetprop. 24.20.66 Närområdessamarbete (reservationsanslag 3 år) utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 3,50 3,00 24.30.50 Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 168,19 168,19 utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 100,00 100,00 24.30.66 Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 644,39 581,35 24.90.67 Utgifter för samarbete som omfattas av den internationella klimatkonventionen (reservationsanslag 3 år) fullmakt att ingå avtal 2,00 0,50 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
Förvaltningsområdets anslag 2007 2009 År 2007 bokslut 1000 År 2008 ordinarie statsbudget 1000 År 2009 budgetprop. 1000 Ändring 2008 2009 1000 % 01. Utrikesförvaltningen 205 154 247 958 225 052-22 906-9 01. Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 188 601 195 350 202 058 6 708 3 29. Mervärdesskatteutgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 11 748 16 608 16 994 386 2 74. Husbyggen (reservationsanslag 3 år) 4 805 6 000 6 000 (76.) Anskaffning av fastigheter och lokaler (reservationsanslag 3 år) 30 000-30 000-100 10. Krishantering 64 176 73 110 77 176 4 066 6 20. Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag) 55 714 58 537 58 919 382 1 21. Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag) 8 462 14 573 18 257 3 684 25 20. Närområdessamarbete 23 533 20 500 18 500-2 000-10 66. Närområdessamarbete (reservationsanslag 3 år) 23 533 20 500 18 500-2 000-10 30. Internationellt utvecklingssamarbete 582 468 682 850 745 987 63 137 9 50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab 66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 582 468 667 850 730 987 63 137 9 88. Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital (reservationsanslag 3 år) 15 000 15 000 (50.) Närområdessamarbete 90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde 96 939 110 455 103 616-6 839-6 01. Avlöningar till medlemmarna i Europaparlamentet (förslagsanslag) 1 015 1 154 1 154 (20.) Tillfällig representation vid internationella konferenser (förslagsanslag) 2 626 2 550-2 550-100 23. OSSE-ordförandeskapet (reservationsanslag 2 år) 2 600 6 678 373-6 305-94 50. Vissa statsunderstöd (fast anslag) 1 513 1 515 1 645 130 9 51. Understöd till nödställda (förslagsanslag) 16 39 39 66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 88 537 97 852 99 888 2 036 2 67. Utgifter för samarbete som omfattas av den internationella klimatkonventionen (reservationsanslag 3 år) 300 650 500-150 - 23 95. Kursfluktuationer (förslagsanslag) 331 17 17 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
År 2007 bokslut 1000 År 2008 ordinarie statsbudget 1000 År 2009 budgetprop. 1000 Ändring 2008 2009 1000 % (99.) Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde Sammanlagt 972 270 1 134 873 1 170 331 35 458 3 F ö r k l a r i n g : Det totala antalet anställda 1) 1 662 1 631 1 592 Produktion och kvalitetsledning 01. Utrikesförvaltningen Utgående från utrikesförvaltningens strategi utvecklas förvaltningsområdets ledning och organisation. Målet är att verksamhetens resultat och effekter kan utvärderas på ett mer systematiskt sätt än tidigare. År 2009 satsar man på att etablera de reformer som gjorts inom organisationen. Utrikesministeriets beskickningsnät omfattar för närvarande 97 verksamhetsställen. Beskickningarna fungerar som ett stödnät för Finland och finländarna. Verkställandet av rekommendationerna från utredningen om Finlands representation i världen inleds och piloteringen av nya representationsmodeller fortsätter och utvidgas. Konsuls- och de andra medborgartjänsterna utvecklas på grundval av kundrespons så att dessa tjänster bättre motsvarar kundernas behov. Verksamhetens framgång mäts med utgångspunkt i hur kundtillfredsställelsen utvecklas. Funktionell effektivitet I enlighet med utrikesförvaltningens produktivitetsprogram är minskningen av antalet årsverken inom förvaltningsområdet sammanlagt 191 före utgången av 2015 jämfört med år 2005. Inom förvaltningsområdet kan dessutom rekryteras 15 årsverken i syfte att stärka utvecklingssamarbetsförvaltningen före utgången av 2011. År 2009 motsvarar personalminskningen inom förvaltningsområdet 30 årsverken. De löne- och ekonomiförvaltningsprocesser som anges i avtalet om tjänster överförs till Försvarsförvaltningens servicecentral vid ingången av 2009. Utrikesförvaltningens datakommunikationsstrategi omsätts i praktiken och utvecklandet av förvaltningsområdets informationssäkerhet fortsätter samtidigt som man ökar användningen av fjärrförbindelser. Nätkommunikationens andel i ministeriets och beskickningarnas informationsförmedling ökas. Utrikesministeriet administrerar en fastighetsförmögenhet vars bokföringsvärde är cirka 274 miljoner euro. År 2009 fortsätter man att i enlighet med ministeriets fastighetsstrategi göra upp och genomföra ett fastighetsprogram inklusive en kompletterande kartläggning av fastigheternas skick i syfte att uppnå bättre lönsamhet, effektivitet och produktivitet. I fråga om visumtjänsterna vid de ryska beskickningarna i Finland utreds möjligheterna att ta i bruk nya verksamhetssätt. Målet är att visumprocedurerna effektiviseras så att EU:s tidsfrister för Schengen-visum kan iakttas vid Rysslands alla verksamhetsställen i Finland. Hantering och utveckling av mänskliga resurser I överensstämmelse med utrikesförvaltningens personalstrategi 2005 2010 är målsättningen en korrekt dimensionerad, yrkeskunnig och utvecklingsvänlig personal som är motiverad och engagerad och mår väl i sitt arbete. Principen är även att jämställdhet mellan könen iakttas vid rekryteringen och förordnanden till uppdrag. 1) Enligt uppskattning motsvarar den personal inom förvaltningsområdet som är anställd för krishanteringsuppgifter och fredsbevarande uppdrag ca 1 150 årsverken åren 2008 och 2009 samt den personal vid utrikesrepresentationerna som är avlönad i stationeringslandet 1 100 årsverken åren 2008 och 2009. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
Kompetensledarskapet utvecklas ytterligare så att informationen om kompetensen utnyttjas systematiskt vid placeringen av personalen, vid karriärhanteringen, vid sporrandet av personalen och vid personalutbildningen. Särskild uppmärksamhet fästs vid arbetshälsan bl.a. genom att resultaten från mätningarna av arbetsklimatet, den s.k. barometern för arbetstillfredsställelse, utnyttjas. Nyckeltal som beskriver de mål som uppställts för utrikesförvaltningen 2007 utfall 2008 prognos 2009 mål Funktionell effektivitet Ibruktagandet av strukturerade landsregister - 30 % 40 % Utvidgande av användningen av fjärrförbindelser, antal förbindelser 600 700 900 Hantering och utveckling av mänskliga resurser Antal anställda som deltar i arbetsmiljöbarometern 31,7 % 47,4 % 55,0 % Arbetstillfredsställelsen enligt barometern nöjaktig+ (3,2) nöjaktig+ (3,4) nöjaktig+ (3,4) 01. Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 202 058 000 euro. Anslaget får även användas till 1) betalning av utgifter för honorära konsuler 2) betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av forskning och utvecklingsarbete och betalas till statliga ämbetsverk 3) betalning av forskningsanslag som hänför sig till utrikesförvaltningens ansvarsområde och 4) betalning av utgifter som föranleds av minsterbesök till Finland och av arvoden och arbetsgivaravgifter för tillfällig arbetskraft i anslutning till sådana besök. F ö r k l a r i n g : Utrikesförvaltningens omkostnader år 2009 Ministeriet, 990 pers. 75 182 000 Omkostnader 17 598 000 Personalkostnader 57 584 000 Representationerna, 97 verksamhetsställen, 695 utstationerade pers. 100 216 000 Europa, 36 verksamhetsställen, 228 utstationerade pers. 43 708 000 Omkostnader 22 596 000 Personalkostnader 21 112 000 Öst, 5 verksamhetsställen, 177 utstationerade pers. -11 053 000 Omkostnader -21 037 000 Personalkostnader 9 984 000 Asien och Amerika, 29 verksamhetsställen, 141 utstationerade pers. 31 342 000 Omkostnader 16 707 000 Personalkostnader 14 635 000 Afrika och Mellanöstern, 20 verksamhetsställen, 80 utstationerade pers. 17 249 000 Omkostnader 8 646 000 Personalkostnader 8 603 000 Ständiga representationer och särskilda representationer, 7 verksamhetsställen, 69 utstationerade pers. 18 970 000 Omkostnader 12 381 000 Personalkostnader 6 589 000 Gemensamma utgifter inom förvaltningsområdet 26 660 000 Informationsförvaltning 15 610 000 Fastighetsförvaltning 9 550 000 Säkerhet 1 500 000 Sammanlagt 202 058 000 I beskickningarnas personalkostnader anges utöver den utstationerade personalens grundlöner dessutom följande ersättningar för utrikesrepresentationen: ortstillägg, tillägg för make och barntillägg, ersättning på grund av ogynnsamma förhållanden, utbildningsersättning för barn, ersättning för resor till begravningar och umgängesresor, ersättningar som hänför sig till den utstationerade personalens hälso- och sjukvård, utrustningsersättning samt ersättningar som hänför sig till flyttningar. Personalkostnaderna för den personal som anställts lokalt ingår i beskickningarnas omkostnader. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
Inkomsterna av förvaltningsområdets offentligrättsliga prestationer inflyter huvudsakligen av de visuminkomster som erhålls från beskickningarna och de anges som en del av beskickningarnas omkostnader. Den största delen av intäkterna inflyter av visuminkomsterna från de ryska beskickningarna. Med de gemensamma utgifterna inom förvaltningsområdet täcks under årets lopp utgifterna för nämnda ansvarsområden såväl i ministeriet som vid beskickningarna. Vid dimensioneringen av momentet har en minskning med 41,75 årsverken till följd av produktivitetsfrämjande åtgärder beaktats. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2007 utfall 2008 ordinarie budget 2009 budgetprop. Bruttoutgifter 211 742 221 433 239 676 Bruttoinkomster 31 632 26 083 37 618 Nettoutgifter 180 110 195 350 202 058 Poster som överförs överförts från föregående år 11 638 överförts till följande år 20 129 Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten, offentligrättsliga prestationer (1 000 euro) 2007 utfall 2008 ordinarie budget 2009 budgetprop. Intäkter från den avgiftsbelagda verksamheten intäkter av försäljningen av prestationer 25 840 23 300 34 687 övriga intäkter - 200 - Intäkter sammanlagt 25 840 23 500 34 687 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 16 801 17 736 23 877 Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 9 039 5 764 10 810 Kostnadsmotsvarighet, % 154 132 145 Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Överföring från moment 24.90.(20) 300 Överföring från moment 28.20.02 50 Överföring till moment 28.20.06 (Statens IT-servicecentral) -140 Förstärkning av utvecklingssamarbetsförvaltningen, överföring från moment 24.30.66 4 113 Produktivitetsfrämjande åtgärder -620 Lönejusteringar 4 005 Övriga ändringar -1 000 Sammanlagt 6 708 Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster beaktats inkomsterna enligt utrikesministeriets förordning om avgifter för utrikesförvaltningens prestationer (1173/2005) samt ränteinkomsterna på beskickningarnas bankkonton. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 4 113 000 euro som överföring till moment 24.30.66. Tillägget är avsett för att stärka utvecklingssa- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
marbetsförvaltningen genom att bl.a. utveckla infrastrukturen i anslutning till datasystemen och datasäkerheten vid beskickningarna i utvecklingsländerna, utbilda personalen samt gradvis öka antalet anställda vid ministeriet och antalet utstationerade arbetstagare vid beskickningarna så att nettoökningen av antalet anställda inom utvecklingssamarbetsförvaltningen mellan år 2007 och 2011 uppgår till sammanlagt högst 15 årsverken. 2009 budget 202 058 000 2008 II tilläggsb. 921 000 2008 budget 195 350 000 2007 bokslut 188 601 000 29. Mervärdesskatteutgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas 16 994 000 euro. Anslaget får även användas till betalning av den mervärdesskatt som ingår i köp av sådana tjänster som anskaffats i Finland och använts för utvecklingssamarbete och närområdessamarbete. F ö r k l a r i n g : Enligt mervärdesskattelagen är de tjänster i anslutning till utvecklingssamarbete och närområdessamarbete som ministerierna köper i Finland mervärdesskattepliktiga. För att Finlands utvecklingssamarbete och närområdessamarbete inte ska belastas med mervärdesskatt budgeteras mervärdesskatteutgifterna särskilt. 2009 budget 16 994 000 2008 budget 16 608 000 2007 bokslut 11 747 956 74. Husbyggen (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 6 000 000 euro. Anslaget får även användas till betalning av reparationsoch ändringsarbeten av ombyggnadsnatur i lokaler som hyrts ut till staten. 2009 budget 6 000 000 2008 budget 6 000 000 2007 bokslut 4 805 000 (76.) Anskaffning av fastigheter och lokaler (reservationsanslag 3 år) F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten. 2008 budget 30 000 000 10. (24.99, delvis) Krishantering F ö r k l a r i n g : Finland deltar i det arbete som EU och de centrala internationella organisationer som bedriver krishantering utför och i utvecklandet av verksamheten och de färdigheter som den förutsätter, liksom även i krishanteringsuppgifter på olika håll i världen. Deltagandet i både militär och civil krishantering utvecklas med tyngdpunkten på Kosovo, Afghanistan, Mellanöstern och Afrika. Målet är att vara aktiv i den internationella militära krishanteringen och att utvidga deltagandet i den civila krishanteringen. Strävan är också att få fler finländare på ledande poster inom civil krishantering i internationella organisationer och insatser. Den personal som är anställd för uppgifter inom militär och civil krishantering beräknas år 2009 motsvara ca 1 150 årsverken. 20. (24.99.21) Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag) Under momentet beviljas 58 919 000 euro. Anslaget får användas 1) till betalning av utgifter för lön, dagtraktamente, provianteringstillägg, utbildning och statens pensionsavgift för krishanteringspersonal som avses i lagen om militär krishantering (211/2006), till betalning av kostnaderna för personförsäkring som tecknas för krishanteringspersonalen för tjänstgöringstiden, samt till betalning av förmåner som motsvarar gruppolycksfallsförsäkring för militär krishanteringspersonal och av de administrativa kostnaderna för dem 2) till utbildning som ges inom ramen för det internationella krishanteringsssamarbetet och för materialkostnader i anslutning till den 3) till sådant understöd inom försvarssektorn som ges enskilda länder inom ramen för det internationella krishanteringsarbetet samt till stabiliseringsuppdrag efter konflikter och 4) till ekonomiskt stöd för sådana internationella krishanteringsoperationer till vilka Finland inte sänder personal eller i vilka Finland annars inte deltar. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
Dispositionsplan 03. Utgifter för krishanteringsoperationen i Liberia (UNMIL-operationen) 212 000 04. Utgifter för Finlands krishanteringsstyrka i Kosovo (KFOR-operationen) 23 100 000 05. Gemensamma utgifter 3 368 000 06. Utgifter för Finlands krishanteringsstyrka i Bosnien och Hercegovina (EUFOR/ ALTHEA-operationen) 4 152 000 07. Utgifter för Finlands FN-avdelning i Sudan (UNMIS-operationen) 213 000 08. Utgifter för Finlands fredsbevarande styrka i Afghanistan (ISAF-operationen) 10 297 000 09. I reserv för merutgifter för pågående operationer eller för förlängning av dem, för eventuella nya krishanteringsoperationer samt för andra utgifter för krishantering 16 426 000 13. Utgifter för EU:s krishanteringsoperation i Tchad och Centralafrikanska republiken 1 151 000 Sammanlagt 58 919 000 F ö r k l a r i n g : Planeringen av de finska krishanteringsstyrkorna har utgått från en sammanlagd numerär av 1 000 soldater. Anslagen för operationerna har dimensionerats enligt numerären av och uppgifterna inom de finska krishanteringsstyrkorna med beaktande av de krishanteringsoperationer som Finland sannolikt kommer att delta i år 2009. Personalen i dessa insatser beräknas uppgå till ca 700 soldater år 2009. FN:s ersättningar för löneutgifter intäktsförs under moment 12.24.99. 2009 budget 58 919 000 2008 II tilläggsb. 2008 budget 58 537 000 2007 bokslut 55 713 816 21. (24.99.22) Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag) Under momentet beviljas 18 257 000 euro. Anslaget får användas 1) till betalning av specialutgifter för finländsk civilpersonal som deltar i krishanteringsverksamhet utomlands och till betalning av andra utgifter för Finlands civila krishanteringsverksamhet, 2) till betalning av utgifter som föranleds av valobservatörer, 3) till betalning av kostnaderna för personförsäkring för personalen inom den civila krishanteringen och 4) till projekt och utbildning i anslutning till civil krishantering. Av anslaget får 4 000 000 euro användas till nya projekt eller till eventuella tilläggsutgifter för pågående projekt inom den civila krishanteringen. F ö r k l a r i n g : Anslaget har dimensionerats enligt 150 årsverken inom den civila krishanteringsverksamheten med beaktande av de projekt inom den civila krishanteringen som Finland sannolikt kommer att delta i särskilt i anslutning till utvidgningen av Europeiska unionens uppgifter inom civil krishantering. Inkomsterna från organisationerna har budgeterats under moment 12.24.99. 2009 budget 18 257 000 2008 budget 14 573 000 2007 bokslut 8 462 234 20. (24.50) Närområdessamarbete F ö r k l a r i n g : Närområdessamarbetet styrs av det mellan Finland och Ryssland år 1992 ingångna avtalet om närområdessamarbete samt av den strategi som statsrådet fastställt år 2004. Genom samarbetet stödjer man den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen i Finlands närområden samt främjar finska myndigheters, det finska näringslivets och finska medborgares förutsättningar för samarbete i närområdena. Dessutom stöder man reformer inom förvaltning och rättssystem och stärkandet av medborgarsamhället, främjar miljöskydd och kärnsäkerhet samt förebygger sådana före- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
teelser som på ett menligt sätt kan riktas mot Finland, såsom organiserad brottslighet samt spridningen av narkotika och smittsamma sjukdomar. Verksamheten riktas i allt större grad på att främja det ekonomiska samarbetet. Det primära området för närområdessamarbetet är nordvästra Rysslands federationskrets, i synnerhet Karelska republiken, Leningradregionen, Murmanskregionen och S:t Petersburg. I Ukraina och Vitryssland kan närområdesfinansiering anvisas endast för sådana projekt som inte kan betraktas som utvecklingssamarbetsprojekt. Projekt av detta slag är i första hand strålnings- och kärnsäkerhetsprojekt. En del av finansieringen kanaliseras till projekt som genomförs av internationella finansiella institut eller organisationer. Finland deltar också i Europeiska unionens partnerskap inom den nordliga dimensionen samt i det ökade samarbetet på energiområdet. Finansiering kan dessutom anvisas för projekt som genomförs av regionala aktörer och som kompletterar programmen inom det Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI CBC). Syftet är att närområdessamarbetet genomförs utifrån ett jämlikt partnerskap. Av den ryska parten förutsätts engagemang i finansieringen av projekten. Finland har åren 2002 2008 anvisat sammanlagt 245 miljoner euro till de länder som berörs av närområdessamarbetet. Det gåvobistånd som kanaliserats via statsbudgeten har uppgått till 221 miljoner euro, varav 129 miljoner euro har riktats till Ryssland. Resurser som är avsedda för närområdessamarbete år 2002 2008 (mn euro) 2) 2002 2007 2008 Sammanlagt Gåvobistånd Ryssland 109,3 19,4 128,7 Baltikum 17,8 0,1 17,9 Andra länder /icke specificerat 71,7 3,0 74,7 Gåvobistånd sammanlagt 198,8 22,5 221,3 Aktiekapital Finlands andel av EBRD:s aktiekapital 14,0 14,0 Aktiekapital sammanlagt 14,0 14,0 Krediter FINNFUND-krediter 6,8 3,0 9,8 Krediter sammanlagt 6,8 3,0 9,8 Sammanlagt 219,6 25,5 245,1 Fördelningen av gåvobiståndet enligt huvudtitel år 2009 (mn euro) Under kapitel 24.20 inom utrikesministeriets förvaltningsområde 18,5 Inom justitieministeriets förvaltningsområde 0,1 Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde 0,5 Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 0,2 Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 0,4 Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 0,2 Inom miljöministeriets förvaltningsområde 0,3 Sammanlagt 20,2 År 2009 föreslås fullmakter att ingå avtal om 3,0 miljoner euro under moment 24.20.66 Närområdessamarbete. 2) Åren 1990 2001 anvisades inom ramen för samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa, Ryssland och övriga OSS-länder för gåvobistånd, utbetalning av aktiekapital, krediter och garantier sammanlagt 1 000 miljoner euro. Av gåvobiståndet var Rysslands andel 145 miljoner euro och de baltiska ländernas andel var 143 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
66. (24.50.66) Närområdessamarbete (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 18 500 000 euro. Anslaget får användas 1) i första hand för närområdessamarbetsprojekt som genomförs i Ryska federationen, 2) för projekt som genomförs i Ukraina och Vitryssland och som inte kan betraktas som utvecklingssamarbetsprojekt, 3) för betalningar som gäller projekt i de baltiska länderna och som grundar sig på fullmakter som beviljats år 2004 eller tidigare, 4) för understöd till fonder som verkar i anslutning till internationella utvecklingsfinansieringsinstitutioner, 5) för finansiering av sakkunniga som arbetar vid internationella organisationer eller finansiella institut eller vid motsvarande organisationer, 6) för projekt som kompletterar ENPI CBC-programmen och genomförs av regionala aktörer, 7) för betalning av statens konsumtionsutgifter i anslutning till närområdessamarbetet och 8) för avlöning av personal i tidsbundet arbetsavtalsförhållande motsvarande högst två årsverken för sakkunniguppgifter som hänför sig till samordning, projektberedning, samfinansiering, utvärdering och förvaltning i anslutning till närområdessamarbetet samt utvecklandet av det. Under momentet får beviljas statsunderstöd. Fullmakt År 2009 får avtal om närområdessamarbete ingås och förbindelser avges, vilka föranleder staten utgifter till ett sammanlagt värde av högst 3 000 000 euro efter år 2009. F ö r k l a r i n g : Målet är att intensifiera samarbetet mellan regionala aktörer och ministerierna i syfte att samordna närområdessamarbetet och de projekt som genomförs inom ramen för ENPI CBC. Kvalitetskontrollen i fråga om närområdesprojekt effektiviseras genom ökad granskning av projektverksamheten. Möjligheterna för regionala aktörer att genomföra projekt som främjar det ekonomiska samarbetet förbättras. Den beräknade användningen av anslaget Främjande av det ekonomiska samarbetet 5 350 000 Miljö 4 650 000 Social- och hälsovård 1 800 000 Kärnsäkerhet 1 800 000 Anslag för medborgarorganisationerna 1 300 000 Jord- och skogsbruk 1 100 000 Rättsliga och inrikes frågor 800 000 Övriga verksamhetsområden 800 000 Internationellt samarbete samt fonder för tekniskt bistånd 500 000 I reserv för tilläggsfinansiering av pågående närområdesprojekt och eventuella nya projekt 400 000 Sammanlagt 18 500 000 Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro) 2009 2010 2011 2012 Sammanlagt fr.o.m. 2009 Fullmakt för närområdessamarbete Förbindelser som ingåtts före 2009 1 016 339 101-1 456 Förbindelser år 2009-1 000 1 000 1 000 3 000 Sammanlagt 1 016 1 339 1 101 1 000 4 456 2009 budget 18 500 000 2008 budget 20 500 000 2007 bokslut 23 533 000 30. Internationellt utvecklingssamarbete F ö r k l a r i n g : I regeringsprogrammet för Vanhanens andra regering fastställdes att Finland förbinder sig starkt till att finna lösningar på de globala utvecklingsutmaningarna. Utvecklingspolitiken är en väsentlig del av Finlands utrikesoch säkerhetspolitik. Inom utvecklingspolitiken betonas i högre grad än tidigare miljö- och klimatfrågor, krisförebyg- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
gande och stödjande av fredsprocesser samt utnyttjandet av det finländska mervärdet i utvecklingssamarbetet. I sin utvecklingspolitik främjar Finland på ett genomgående sätt kvinnors och flickors rättigheter samt jämställdheten mellan könen och jämlikheten i samhället, rättigheterna för grupper som lätt blir utslagna och deras möjligheter att delta samt arbetet för att bekämpa HIV/AIDS. Finlands utvecklingspolitik drivs bilateralt, regionalt och tematiskt såväl på EU-nivå som på det multilaterala planet och i samarbete med medborgarorganisationer. Alla dessa kanaler bildar en varandra kompletterande helhet som resulterar i effekterna av Finlands utvecklingspolitik på landsnivå. Finland stöder samarbetspartnernas egna utvecklingsplaner genom att rikta sitt samarbete till branscher där man bäst kan tillgodogöra sig den finländska sakkunskapen och de finländska erfarenheterna. Uppnåendet av målen i Finlands utvecklingspolitik syns som förändringar och utveckling i samarbetsländerna och på det globala planet. Finlands stöd är en del av den gemensamma satsning som görs av den internationella gemenskapen och partnerlandet och denna satsning bidrar till utvecklingen. Det är inte ändamålsenligt att separat mäta effekterna av Finlands bistånd. Minskande av fattigdomen och främjande av hållbar utveckling är mångfasetterade utmaningar och det finns inte några tillförlitliga, entydiga och fullständiga mått på effekterna av de olika sidorna av utvecklingen. Målsättningarna gäller dessutom frågor som är svårmätta eller inte går att mäta. För att på ett heltäckande sätt kunna uppställa mål och följa upp framstegen krävs att både de kvantitativa och de kvalitativa uppgifterna utnyttjas på ett mångsidigt sätt samt analytiska utvärderingar. De samhälleliga verkningarna av utvecklingspolitiken följs upp med hjälp av dels uppgifter om samarbetslandets utveckling, dels internationella uppgifter. I det nya utvecklingspolitiska programmet betonas stödet för miljöekonomiskt hållbar utveckling och bekämpning av klimatförändringen i allt högre grad. Den uppföljning som dessa nya prioriteringar kräver kommer framöver att utvecklas ytterligare genom att man till grund för en klar måluppställning tillgodogör sig både den internationella uppföljningen och den information som samarbetsländerna producerar inom bl.a. miljö-, energi-, skogs- och vattensektorn samt om klimatfrågor. Dessutom utnyttjas beskickningarnas bedömningar. I syfte att nå de utvecklingspolitiska målen är det nödvändigt att man omedelbart och genom åtgärder på längre sikt svarar på matkriser. Urvalet av medel för detta ändamål kommer att utvecklas genom att man tillgodogör sig ofördelade anslag i budgetpropositionen. Den utvecklingspolitiska konsekvensen förverkligas då riktlinjerna för och verksamheten inom alla de politiksektorer som är betydelsefulla när det gäller att eliminera fattigdom och främja hållbar utveckling stöder uppnåendet av dessa mål. Principen medför skyldigheter även för industriländerna (bl.a. hållbara produktions- och konsumtionsvanor). Hur den utvecklingspolitiska ändamålsenligheten förverkligas följs upp med hjälp av bl.a. Commitment to Development Index, som är ett mått för utvecklingssamarbetets omfattning och kvalitet, handel och investeringar samt invandrar-, miljö-, säkerhets- och teknologipolitiken. Hur millenniemålen uppnås följs fortsättningsvis upp inom FN och utifrån den uppföljningsinformation som samlats in per land. Regeringen säkerställer en anslagsutveckling som tar Finland mot det mål på 0,7 procent som uppställts inom FN. År 2009 uppskattas nivån på utvecklingssamarbetsanslagen öka till 0,46 procent av BNI. Finland har förbundit sig att öka andelen av det stöd som riktas till de allra fattigaste länderna (LDC-länderna) till 0,15 procent av BNI när finansieringen närmar sig 0,7 procent. Målet är att i överensstämmelse med ingångna förbindelser rikta 50 % av ökningen av utvecklingssamarbetsanslagen till Afrika. Vid utvecklandet och uppföljningen av resultatet av verksamheten utnyttjas såväl internationella förbindelser och rapportering som uppföljningen på landsnivå. Parisdeklarationen om främjande av resultatet av utvecklingssamarbetet utgör en central grund för uppföljningen. Finland har som mål att ytterligare stärka inriktningen av utvecklingssamarbetet i överensstämmelse med samarbetsländernas prioriteter, förbättra förutsebarheten i fråga om finansieringen samt intensifiera samarbetet med andra biståndsgivare genom att i ökad utsträckning tillämpa gemensamma förvaltningsförfaranden. Finland riktar sitt stöd särskilt till de multilaterala aktörer som vidsträckt bland såväl biståndsgivare som i utvecklingsländerna har vunnit erkänsla för sin betydelsefulla verksamhet och sitt mervärde när det gäller att främja hållbar utveckling. Vid utvärderingen har Finland använt material gällande multilaterala organisationers resultat som producerats av bl.a. OECD DAC, MOPAN-nätverket (Multilateral Organizations Performance Assessment Network, MO- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
PAN) och uppföljningsmekanismen i anslutning till verkställandet av Parisdeklarationen liksom även resultaten av organisationernas interna utvärderingar. Finland har aktivt deltagit i de utvärderingsprocesser som gällt multilaterala organisationer. Anslag för offentligt bistånd och utbetalningar (mn euro) samt utbetalningarnas procentuella andel av BNI 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Anslag sammanlagt 452,0 479,2 506,8 545,6 600,1 670,8 746,1 830,4 Utbetalningar 434,4 490,4 494,3 547,3 721,8 3) 658,6 711,1 4) % av BNI 0,31 0,34 0,34 0,36 0,46 0,39 0,40 Fördelning av anslag för statens utvecklingssamarbete år 2009 enligt förvaltningsområde 1 000 euro Under moment 24.30.66 inom utrikesministeriets förvaltningsområde 730 987 Under övriga moment inom utrikesministeriets förvaltningsområde 70 634 Inom inrikesministeriets förvaltningsområde 200 Inom försvarsministeriets förvaltningsområde 3 251 Inom finansministeriets förvaltningsområde 92 588 Kapitlets svenskspråkiga rubrik har ändrats. 50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab Under momentet beviljas inget anslag. Fullmakt Statsrådet kan med stöd av 3 4 mom. samt 3 a och b i lagen om aktiebolaget Fonden för industriellt samarbete Ab (291/1979) på de villkor som statsrådet bestämmer ge bolaget förbindelser om att staten ska ersätta bolaget för förluster som eventuellt har uppstått vid dess kreditgivnings- och borgensverksamhet samt för förluster av och värdeminskningar i aktie- och andelsinvesteringar och om att staten ska täcka en eventuell kursförlust som orsakas av andra lån än lån i euro som bolaget har upptagit. Förbindelser får ges så att motvärdet av det sammanlagda kapitalbeloppet av de betalda krediter, aktie- och andelsinvesteringar och borgen som omfattas av förbindelserna får vara högst 168 187 926 euro och det sammanlagda kapitalbeloppet av de andra lån än lån i euro som bolaget upptagit högst 100 000 000 euro. 2009 budget 2008 budget 2007 bokslut Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde 3 371 Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 1 209 Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde 205 Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 9 002 Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 3 900 Inom miljöministeriets förvaltningsområde 298 Sammanlagt 915 645 66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 730 987 000 euro. Anslaget får användas 1) till betalning av utgifter som föranleds av användningsändamål som specificerats i dispositionsplanen 2) för utbetalningar med stöd av tidigare beviljade fullmakter 3) till betalning av utgifter för utvecklingssamarbetsförvaltningen, när de föranleds av utbildning av personal, tjänsteresor som personalen inom utvecklingssamarbetsförvaltningen företar till och inom mottagarländerna och till internationella mellanstatliga organisationer och finansiella institut som behandlar frågor som gäller dessa länder samt till Europeiska gemenskapen, av anskaffning av kontorsautomatik samt betalning av sakkunnigarvoden i anslutning till utvecklingssamarbetsprojekten och 4) när det gäller de anslag som är avsedda för humanitärt bistånd får bistånd till andra länder än utvecklingsländerna användas endast om en exceptionellt omfattande humani- 3) Den skuldlättnad som beviljades Irak år 2005 uppgick till 120 miljoner euro. Skuldlättnaderna bokfördes som kalkylmässigt offentligt utvecklingssamarbete och inverkade inte på anslaget. 4) Förhandsuppgift Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
tär kris kräver detta och det grundar sig på landets begäran om hjälp och endast om statsrådet fattar ett sådant beslut. Av anslagen under momentet debiteras även de kostnader som föranleds ämbetsverk och inrättningar för utförandet av utvecklingssamarbetsuppgifter enligt lagen om statliga ämbetsverks och inrättningars deltagande i utvecklingssamarbete (382/1989). Under momentet får beviljas statsunderstöd. Dispositionsplan 1. Multilateralt utvecklingssamarbete 200 000 000 2. Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner 260 000 000 3. Europeiska utvecklingsfonden 54 000 000 4. Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land 41 350 000 5. Humanitärt bistånd 67 000 000 6. Planering av utvecklingssamarbetet och stödfunktioner samt utvecklingspolitisk information 8 937 000 7. Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision 2 000 000 8. Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet 83 700 000 9. Räntestöd 14 000 000 Sammanlagt 730 987 000 Fullmakt År 2009 får nya utvecklingssamarbetsavtal ingås och förbindelser avges, vilka föranleder staten utgifter till ett sammanlagt värde av högst 581 348 000 euro efter år 2009, och sådana räntestödskrediter som Finnvera går i borgen för och vilka kan beviljas högst 28 000 000 euro i räntestöd godkännas till ett värde av högst 100 000 000 euro. Fördelningen av fullmakter att bevilja medel och ingå avtal 1. Multilateralt utvecklingssamarbete 83 050 000 2. Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner 351 403 000 3. Europeiska utvecklingsfonden - 4. Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land 9 800 000 5. Humanitärt bistånd - 6. Planering av utvecklingssamarbetet och stödfunktioner samt utvecklingspolitisk information - 7. Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision - 8. Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet 109 095 000 9. Räntestöd 28 000 000 Sammanlagt 581 348 000 F ö r k l a r i n g : Momentets svenskspråkiga rubrik har ändrats. Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro) 2009 2010 2011 2012 2013 Sammanlagt fr.o.m. 2009 Utvecklingssamarbetsfullmakt Förbindelser som ingåtts före 2009 589 058 460 332 626 095 374 304 191 625 2 241 414 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14
Förbindelser år 2009-151 905 188 628 187 815 53 000 581 348 Sammanlagt 589 058 612 237 814 723 562 119 244 625 2 822 762 1. Multilateralt utvecklingssamarbete För ändamålet föreslås anslag på 200 000 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal på sammanlagt 83 050 000 euro efter år 2009. Stödet fördelas på organisationer, program och fonder som lyder under FN och internationella utvecklingsfinansieringsinstitutioner i form av allmänna understöd och finansiella bidrag, tematiskt stöd och partnerskapsprojekt. Plan för fördelningen av multilateralt utvecklingssamarbete 1 000 euro, uppskattning FN-organisationer 100 100 FN:s utvecklingsprogram (UNDP) 19 000 FN:s barnfond (UNICEF) 16 600 FN:s befolkningsfond (UNFPA) 21 000 Övriga 43 500 Utvecklingsfinansieringsinstitutioner 96 493 Internationella utvecklingsfonden (IDA) 35 000 Världsbankens partnerskapsprogram 5 150 Skuldlättnadsprogram (HIPC, MDRI) 9 150 Regionala utvecklingsfinansieringsinstitutioner 30 821 Övriga 16 372 Ofördelat 3 407 Sammanlagt 200 000 Plan för fördelningen av fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om multilateralt utvecklingssamarbete 1 000 euro, uppskattning FN-organisationer 49 500 FN:s barnfond (UNICEF) 38 500 Världshälsoorganisationen (WHO) 11 000 Utvecklingsfinansieringsinstitutioner 33 550 Världsbankens partnerskapsprogram 5 050 Skuldlättnadsprogram (HIPC, MDRI) 15 000 Regionala utvecklingsfinansieringsinstitutioner 7 200 Övriga 6 300 Sammanlagt 83 050 2. Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner För ändamålet föreslås anslag på 260 000 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal på sammanlagt 351 403 000 euro efter år 2009. Plan för fördelningen av medel för utvecklingssamarbetet med enskilda länder och regioner 1 000 euro, uppskattning Afrika och Mellanöstern 157 354 Långvariga samarbetsländer 113 115 Etiopien 14 470 Kenya 14 000 Moçambique 28 045 Zambia 21 500 Tanzania 35 100 Tillfälliga samarbetsländer 5 000 Sydafrika 5 000 Regionalt samarbete 27 939 Länder som återhämtar sig från våldsamma kriser 11 300 Sudan 5 100 Palestinska områden 6 200 Asien och Latinamerika 81 323 Långvariga samarbetsländer 43 029 Nepal 10 300 Nicaragua 11 238 Vietnam 21 491 Regionalt samarbete 27 844 Länder som återhämtar sig från våldsamma kriser 10 450 Afghanistan 10 450 Sydosteuropa och Västbalkan 6 850 Östeuropa och Centralasien 7 000 Ofördelat 7 473 Sammanlagt 260 000 Plan för fördelningen av fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om utvecklingssamarbetet med enskilda länder och regioner 1 000 euro, uppskattning Afrika och Mellanöstern 219 100 Långvariga samarbetsländer 162 500 Etiopien 26 000 Kenya 22 500 Moçambique 41 600 Zambia 46 400 Tanzania 26 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15
Tillfälliga samarbetsländer - Sydafrika - Regionalt samarbete 40 600 Länder som återhämtar sig från våldsamma kriser 16 000 Sudan 5 500 Palestinska områden 10 500 Asien och Latinamerika 132 303 Långvariga samarbetsländer 69 823 Nepal 13 000 Nicaragua 35 823 Vietnam 21 000 Regionalt samarbete 43 180 Länder som återhämtar sig från våldsamma kriser 19 300 Afghanistan 19 300 Sydosteuropa och Västbalkan - Östeuropa och Centralasien - Sammanlagt 351 403 Utgångspunkten för utvecklingsssamarbetet med enskilda länder och regioner är samarbetsparternas utvecklingsplaner och strategier för minskning av fattigdomen. Finlands stöd inriktas i överensstämmelse med prioriteringarna i utvecklingspolitiska programmet med målet att avskaffa fattigdom och främja hållbar utveckling på det ekonomiska, samhälleliga och naturekonomiska planet genom att olika samarbetsformer används på ett mångsidigt och varandra kompletterande sätt. Stöd inriktas till sådana samarbetsländer som återhämtar sig från våldsamma kriser och vilkas behov av stöd har ökat oväntat. Stöd riktas även till tillfälliga samarbetsländer och regionalt samarbete. 3. Europeiska utvecklingsfonden För ändamålet föreslås anslag på 54 000 000 euro. Stödet riktas till utvecklingssamarbete och annat samarbete mellan EU och AVS-länderna (länderna i Afrika, Västindien och Stilla Havet) i enlighet med europeisk utvecklingspolitisk konsensus och riktlinjerna i Cotonoupartnerskapsavtalet. Det utvecklingssamarbete och övriga samarbete som grundar sig på Cotonou-avtalet finansieras med medel ur Europeiska utvecklingsfonden (European Development Fund, EUF). 4. Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land För ändamålet föreslås anslag på 41 350 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal om sammanlagt 9 800 000 euro efter år 2009. Stödet inriktas i överensstämmelse med prioriteringarna i utvecklingspolitiska programmet framför allt till att främja hållbar utveckling, således också till nya tillvägagångssätt och institutioner. De anslag för affärspartnerskapsprogrammet som ingår i denna punkt i dispositionsplanen får också användas till betalning av utgifter som föranleds av beslut som gäller ekonomiskt, industriellt och teknologiskt samarbete med utvecklingsländerna. Stöd inriktas också på humanitär minverksamhet. 5. Humanitärt bistånd För ändamålet föreslås anslag på 67 000 000 euro. Stöd riktas enligt behov till offer för katastrofer, kriser och väpnade konflikter, med iakttagande av principerna för opartiskhet, rättvisa och humanitet. Syftet med humanitärt bistånd är att rädda människoliv, lindra mänskligt lidande och bistå de människor som är mest utsatta. Det humanitära biståndet kanaliseras via internationella och inhemska humanitära biståndsorganisationer. Av anslagen för humanitärt bistånd finansieras även de generella bidragen till de viktigaste internationella humanitära biståndsorganisationerna, såsom FN:s flyktingorganisation (UNHCR), biståndsorganet för palestinska flyktingar UNRWA och Internationella rödakorskommittén (ICRC). Resultatet av humanitärt bistånd övervakas med hjälp av nyckeltal som de biståndsorganisationer som ger humanitärt bistånd använder för att utvärdera sitt resultat. 6. Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information För ändamålet föreslås anslag på 8 937 000 euro. Anslagen fördelas för följande ändamål: Utvecklingspolitisk planering och forskning, utbildning och träning för personal inom utvecklingssamarbetet, utvecklingskommunikation och utvecklingsfostran, frivillig finansiering av arbete som lyder under OECD:s biståndskommitté samt utvecklande av datasystem inom utvecklingssamarbetet och av den övriga utvecklingssamarbetsförvaltningen. 7. Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision För ändamålet föreslås anslag på 2 000 000 euro. Anslagen fördelas så att utvecklingssamarbetets innehåll och kvalitet och de administrativa verksamhetsprinciperna samt medelsanvändningens effektivitet och ändamålsenlighet stärks. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16