DET ATTRAKTIVA FOLKBIBLIOTEKET? En undersökning av användarna på fyra bibliotek i Malmö Karin Andréasson Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare: Birgitta Olander BIVILs skriftserie 1999:4 ISSN 1401-2375 Lunds universitet. Biblioteks- och informationsvetenskap
ABSTRACT... 4 1. INLEDNING... 5 2. BAKGRUND... 6 2.2 BESKRIVNING AV DE OLIKA BIBLIOTEKEN... 6 2.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...10 2.3 UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING, GENOMFÖRANDE OCH METOD...11 3. LITTERATURGENOMGÅNG...12 3.1 BIBLIOTEKSVANOR OCH BIBLIOTEKSSTATISTIK...12 3.2 TIDIGARE GJORDA ANVÄNDARUNDERSÖKNINGAR...13 3.3 ATT MÄTA BIBLIOTEKS VERKSAMHET...15 3.4 BIBLIOTEKSFILIALER/STADSDELSBIBLIOTEK...16 4. BIBLIOTEKARIERNAS BILD AV ANVÄNDAREN...18 4.1 BIBLIOTEKARIEINTERVJUER - METOD...18 4.2 RESULTAT...18 4.2.1 Huvudbiblioteket...18 4.2.2 Bellevuegårdens stadsdelsbibliotek...19 4.2.3 Limhamns stadsdelsbibliotek...21 4.2.4 Kirsebergs stadsdelsbibliotek...22 5.1 ANVÄNDARINTERVJUER - METOD OCH BORTFALL...25 5.2 RESULTAT...25 5.2.1 Huvudbiblioteket...25 5.2.2 Bellevuegårdens stadsdelsbibliotek...26 5.2.3 Limhamns stadsdelsbibliotek...26 5.2.4 Kirsebergs stadsdelsbibliotek...26 5.3 SAMMANFATTNING...27 6. VEM ÄR ANVÄNDAREN?...29 6.1 Enkätundersökningen - metod och avgränsningar...29 6.2 BORTFALL...30 6.3 RESULTAT...31 6.3.2 Användarens biblioteksvanor...34 6.3.3 Användarens värderingar...38 6.4 SAMMANFATTNING...41 7. ANALYS OCH DISKUSSION...43 7.1 BIBLIOTEKENS ANVÄNDARE...44 7.2 ANVÄNDARNAS BIBLIOTEK...46 7.3 SLUTSATSER...48 BILAGA 1: INTERVJUFRÅGOR BIBLIOTEKARIERNA...50 BILAGA 2: INTERVJUFRÅGOR TILL ANVÄNDARNA...51 BILAGA 3: ANVÄNDARUNDERSÖKNING...52 BILAGA 4: GRUNDLÄGGANDE SVARSSTATISTIK FRÅN ENKÄTEN - SAKNAS!!...54 BILAGA 5: ANVÄNDARNAS KOMMENTARER OM BIBLIOTEKEN...55 2
3
ABSTRACT In the last few years there has been an ongoing debate concerning the methods of assessing the quality of public libraries and their services. This study investigates the opinions and needs of the users at four different public libraries in Malmš: the local libraries in BellevuegŒrden, Limhamn, and Kirseberg, and the main library in central Malmš. The purpose was to find out whether different user groups display different patterns in their library use and, in addition, to identify what library services they prefer. The data were collected through interviews with users and librarians, and by means of a user survey ccarried out at the four libraries. The results indicate that certain differences in the usage patterns do exist between the main library and the local libraries. At the main library the most important reason for users to visit the library is the media collection. At the local libraries the staff and the services provided, along with the fact the library is located in the vicinity of the usersõ homes, are the most important reasons for visiting the library. Among the local library users women are in the majority, whereas the men outnumber the women among the main library users. All users wanted more of the recently published books, fact books as well as fiction, and they also wanted more study desks. The study also identified other factors influencing the usersõ choice of library. For some users, especially the elderly, a bank, a post office and a bus stop in the immediate vicinity of the library are more important factors than a short travelling distance. 4
1. INLEDNING Hur mšter man verksamhetsresultat fšr ett bibliotek? Hur mšter man kvaliteten pœ bibliotekets resurser och tjšnster? Detta Šr frœgor som debatterats mycket inom biblioteksvšrlden under senare tid. Vissa resultat lœter sig lštt uttryckas och mštas, som t.ex. antalet utlœn eller besškare under ett Œr. Men hur ska man fœ bšttre kunskap om hur bibliotekets verksamhet som helhet fungerar? Ett sštt Šr att gšra enkštundersškningar fšr att fœ reda pœ mer om vem anvšndarna Šr, vad de anvšnder av biblioteketens tjšnster och vad de tycker om dessa. Ett annat sštt Šr att genom intervjuer med anvšndarna fœ deras syn pœ hur biblioteket fungerar. Ofta har anvšndarundersškningar gjorts i syfte att fœ veta mer om anvšndaren. Resultatet har ibland anvšnts fšr att ringa in vem icke-anvšndaren Šr och fšr att utifrœn denna kunskap kunna gšra riktade insatser fšr att locka Šven dessa personer till biblioteket. Man kan ocksœ gšra anvšndarundersškningar med syftet att i fšrsta hand ta reda pœ vad anvšndaren verkligen tycker om verksamheten. Mot bakgrund av de senaste Œrens nedskšrningar i den kommunala verksamheten, Šven fšr biblioteken, kšnns detta alltmer angelšget. Hur ska man kunna avgšra vilka verksamheter som ska prioriteras, om man inte vet vad anvšndarna tycker om dem och i vilken utstršckning de anvšnder dem? Efterhand som jag fœtt inblick i denna debatt under utbildningen till bibliotekarie, har min nyfikenhet všckts att ta reda pœ lite mer hur det fšrhœller sig i praktiken med dialogen mellan anvšndarna och bibliotekens personal. Hur ser personalens bild ut av anvšndaren och dennes behov? Har man tillršcklig kunskap om anvšndarens behov och Œsikter fšr att kunna utforma verksamheten ŠndamŒlsenligt? verensstšmmer personalens bild av anvšndarnas Œsikter med verkligheten? Efterhand škade min nyfikenhet att ta reda pœ hur det fungerar i min hemstad Malmš. Malmšborna har fšrhœllandevis mœnga folkbibliotek att všlja pœ inom ett ganska begršnsat geografiskt omrœde. Vi har ett huvudbibliotek med delvis nya byggnader som lockar mœnga besškare. Vi har ocksœ tio stadsdelsbibliotek. AvstŒnden mellan dessa Šr inte stšrre Šn att man lštt kan ta sig till ett annat bibliotek Šn det som ligger nšrmast, om man sœ šnskar. Vad Šr det dœ som gšr att man upplever ett visst bibliotek som attraktivt? Vilka faktorer spelar roll nšr man gšr ett bibliotek till "sitt"? Kan man urskilja nœgra mšnster i vad olika besškargrupper anser vara den všsentligaste "trivselfaktorn"? Detta Šr nœgra av de frœgestšllningar jag har velat sška svar pœ genom denna uppsats. Jag har valt att nšrmare undersška nœgra bibliotek i stadsdelar med olika befolkningsstruktur och har dœ stannat vid stadsdelsbiblioteken i Limhamn, BellevuegŒrden och Kirseberg samt huvudbiblioteket. 5
2. BAKGRUND Det som jag fršmst var angelšgen om att fšrsška ta reda pœ var vad anvšndarna "fastnar fšr" i biblioteket, vad som fœngar deras intresse och bildar en positiv instšllning till ett visst bibliotek. Detta kan handla om konkreta saker i bibliotekets miljš eller att man tycker att biblioteket har ett bra medieutbud. Det kan ocksœ vara mer kšnslomšssiga faktorer som skapar en positiv eller negativ instšllning till biblioteket. Hur mycket vet bibliotekspersonalen om anvšndarnas Œsikter? Det Šr inte sškert att personalen fœr ta del av en mer djuplodande bild av hur anvšndarnas instšllning till biblioteket och dess utbud av medier och tjšnster. Min hypotes Šr att anvšndarnas všrderingar och bibliotekariernas bild av dessa inte helt šverensstšmmer utan delvis gœr isšr. 2.2 Beskrivning av de olika biblioteken HŠr ges en kort beskrivning av biblioteken, uppgifter om befolkningsstrukturen i omrœdet omkring respektive bibliotek, samt lite statistik om dess verksamhet. Faktauppgifterna om befolkningen Šr tagna ur OmrŒdesfakta fšr Malmš (Malmš Stadskontor, 1998). NŒgra personliga reflexioner om mitt eget intryck av biblioteken har jag ocksœ tagit med. Huvudbiblioteket Huvudbiblioteket fœr anses vara stadsdelsbibliotek fšr de tre stadsdelarna Centrum, Sšdra innerstaden och VŠstra innerstaden, med sammanlagt drygt 90.000 invœnare. Centrum och Sšdra innerstaden har en likartad befolkningsstruktur med tyngdpunkten av invœnarna i Œldern 19-65 Œr, drygt tvœ tredjedelar. Andelen personer šver 65 Œr Šr hšr 16%. I VŠstra innerstaden Šr befolkningen Šldre, drygt hšlften av invœnarna finns i gruppen 19-65 Œr och ca 30% Šr šver 65 Œr. 6
I nedanstœende tabell visas Œldersstrukturen fšr huvudbibliotekets nšromrœde i form av ett genomsnittligt všrde fšr de tre stadsdelarna. lder Andel - 16 12 16-18 2 19-24 10 25-44 36 45-64 19 65-79 13 80-8 Tabell 1: ldersstrukturen i huvudbibliotekets nšromrœde, i procent Andelen invœnare med utlšndsk hšrkomst Šr mycket olika i de tre stadsdelarna, likasœ andelen arbetssškande. Den genomsnittliga andelen invœnare med utlšndsk hšrkomst i huvudbibliotekets nšromrœde Šr 24% och andelen arbetssškande 9%. Huvudbiblioteket ligger i ett parkomrœde i centrala Malmš och har fœtt tvœ nya byggnader, Kuben och Cylindern, som invigdes 31 maj 1997. Byggnaderna Šr ritade av den danske arkiteketen Henning Larsen. Den intilliggande gamla biblioteksbyggnaden hœller fšr nšrvarande pœ att renoveras och kommer att vara klar under sommaren 1999, dœ samlingarna med skšnlitteratur, barnlitteratur samt avdelningen Konst & Musik kommer att flytta dit. Dessa tre avdelningar inryms fram till dess provisoriskt i de nya byggnaderna. NŠr biblioteket blir helt fšrdigstšllt, beršknas det bli Sveriges stšrsta folkbibliotek med ca 1,5 miljon besškare om Œret. Biblioteket var stšngt under mars-maj 1997 och šppnades igen i samband med invigningen av de nya byggnaderna. Huvudbiblioteket hade under 1997 knappt 1 miljon besškare och 765.000 utlœn. Eftersom biblioteket hade helt stšngt under tre mœnader Šr siffrorna lšgre Šn tidigare Œr. Biblioteket hade under hšsten 1997 endast šppet 44 timmar/vecka, jšmfšrt med 57 timmar fšr nšrvarande. Fšrst efter 1998 Œrs utgœng kan man alltsœ jšmfšra besšks- och utlœningssiffror med Œret fšre invigningen av de nya byggnaderna, dvs. 1996, och se vad de nya biblioteksbyggnaderna har gett fšr effekt. Den stšrsta av de nya biblioteksbyggnaderna, Kuben, inrymmer avdelningarna Skšnlitteratur, Barn & Unga, Humaniora, SamhŠlle och Natur & Teknik pœ tre vœningsplan. Byggnaden har fasader helt i glas, vilket ger en fantastisk utsikt ut mot parken. Tredje vœningsplanet bestœr av invšndiga balkonger lšngs med glasfasaden med utsikt ner šver andra vœningsplanet, vars hšga takhšjd ger en oehšrd rymd Œt rummet. Den mindre nybyggnaden, Cylindern, ligger mitt emellan den gamla biblioteksbyggnaden, Slottet, och den nya, Kuben, och fungerar som entrž med informationsdisk och ŒterlŠmningsapparat. Cylindern Šr tšnkt att fungera som fšrbindande lšnk mellan gamla och nya biblioteket, och ska ha broar mellan byggnaderna pœ varje vœningsplan. I nulšget finns en del av avdelningen Konst & Musik pœ plan 2 och Nyhetsmedia pœ plan 3. PŒ varje avdelning finns bokautomater dšr lœntagaren sjšlv kan lœna bšcker. Man kan 7
ocksœ lœna vid servicepunkterna, som ocksœ finns pœ varje avdelning. Biblioteket har ett sextiotal datorer, mœnga med anslutning till Internet och mšjlighet att sška i databaser. Huvudbiblioteket har šppet 57 tim/vecka, mœndag till kl. 21, tisdag-torsdag till kl. 20 och fredag till kl. 18; samtliga dagar šppnar man kl. 10. Lšrdagar har man šppet kl. 11-15 och sšndagar kl. 12-16. BellevuegŒrdens stadsdelsbibliotek Biblioteket Šr belšget i stadsdelen Hyllie som har ca 30.000 invœnare. I stadsdelen finns flera stora bostadsomrœden som Lorensborg, byggt i slutet av 1950-talet, och KroksbŠck, som tillkom under 1960-talets miljonprogram. BostadsomrŒdet nšrmast biblioteket, BellevuegŒrden, Šr frœn 70-talet. lder Hyllie - 16 17 16-18 3 19-24 6 25-44 22 45-64 23 65-79 20 80-8 Tabell 2: ldersstrukturen i BellevuegŒrdens biblioteks nšromrœde, i procent Andelen personer med utlšndsk bakgrund Šr 28% och andelen arbetssškande 8%. Biblioteket har rymliga lokaler med sittplatser i grupper pœ flera stšllen. Informationsdisken Šr centralt placerad mitt framfšr ingœngen med en mottagningsdisk rštt fram och en till všnster dšr barnavdelningen finns. Barnavdelningen Šr ganska stor. Ett rum med glasvšggar och glasdšrr fungerar som referensrum och studierum. GolvbelŠggningen gšr att ljudnivœn kan bli hšg nšr det Šr mycket folk i lokalen. Biblioteket hade 1997 ca 150.000 besškare och ca 168.000 utlœn. BellevuegŒrden har šppet 47 tim/vecka, med šppet mœndag-torsdag till kl.19 och pœ fredagar till kl. 17. Man har šppet pœ sšndagar mellan kl. 12-16. Limhamns stadsdelsbibliotek 8
Limhamn var frœn bšrjan ett fristœende fiskelšge som infšrlivades med Malmš Œr 1915. Stadsdelen bestœr mestadels av villabebyggelse. Limhamn Šr den stadsdel i Malmš som har stšrst andel unga invœnare, en fjšrdedel Šr 18 Œr eller yngre. lder Limhamn-Bunkeflo - 16 21 16-18 4 19-24 5 25-44 25 45-64 27 65-79 15 80-4 Tabell 3: ldersstrukturen i Limhamns biblioteks nšromrœde, i procent Andelen personer med utlšndsk hšrkomst i Limhamn Šr 11% och andelen arbetssškande 4%. Biblioteket ligger mycket centralt i Limhamn och har funnits i nuvarande lokaler sedan 1993. Till biblioteket hšr tvœ filialer i Tygelsjš och Bunkeflostrand. PŒ Limhamnsbiblioteket hade man 1997 ca 174.000 besškare och ca 161.000 utlœn (filialerna inte medršknade). BŒde besškarantalet och antalet utlœn har škat mycket kraftigt under Œren efter flytten till den nya lokalen. Det sista Œret i den gamla lokalen, 1992, hade biblioteket drygt 80.000 besškare och drygt 90.000 utlœn. Det fšrsta Œret i de nya lokalerna, 1993, škade bœde besšks- och utlœnesiffrorna till ca 120.000. Sedan har siffrorna successivt škat till nuvarande nivœ. Lokalen kšnns ganska komprimerad och har pršgel av "snabbkšp". Informationsdisken Šr placerad i centrum av lokalen, omringad av barn- och fackavdelning och vuxen- och tidskriftsavdelning. Barnavdelningen till hšger har ett stort tršskepp i mitten dšr smœ barn kan klšttra in i och sitta och lšsa. Tidskriftsavdelningen precis till všnster om ingœngen Šr lštt att upptšcka. HŠr finns ett runt bord med stolar. LŠngre in i vuxenavdelningen finns Šnnu ett runt bord med stolar. LŠngst in i lokalen finns ett šppet lšsrum. Bakom informationsdisken finns ett stšrre rum med skjutbara glasdšrrar som fungerar som referensrum. HŠr har man ocksœ klassbesšk och sagostunder. Limhamn har šppet 47 tim/vecka, med samma šppettider som BellevuegŒrden, men med šppet pœ lšrdagar mellan kl. 10-14 och stšngt pœ sšndagar. Kirsebergs stadsdelsbibliotek 9
Biblioteket ligger i stadsdelen Kirseberg, en av Malmšs arbetarstadsdelar som tillkom pœ 1870- talet. Kirseberg var frœn bšrjan en fšrstad med obebyggda ytor mellan sig och Malmš, men bebyggelsen har efterhand všxt ihop med stadskšrnan. Under fšrsta všrldskrigets krisœr blev bostadsbristen akut och mœnga arbetar- och nšdbostšder byggdes hšr. Kirsebergs befolkningsstruktur pœminner mycket om Limhamns med ganska mœnga unga invœnare. lder Kirseberg - 16 19 16-18 3 19-24 7 25-44 31 45-64 22 65-79 13 80-5 Tabell 4: ldersstrukturen i Kirsebergs biblioteks nšromrœde, i procent Andelen personer med utlšndsk hšrkomst Šr 23% och andelen arbetssškande 8%. PŒ dessa bœda omrœden kan Kirseberg jšmfšras med stadsdelen Hyllie, dšr BellevuegŒrdens bibliotek ligger. Biblioteket hade 1997 ca 95.000 besškare och ca 87.000 utlœn. Lokalerna kšnns stora och luftiga med mœnga sittgrupper i olika vrœr dšr man kan sitta relativt ostšrt och lšsa. Barnavdelningen ligger i anslutning till ingœngen och Šr ganska stor och hemtrevlig med smœ vrœr att krypa in i. I mitten av lokalen finns informationsdisken. Tidskriftsavdelningen och avdelningen med litteratur pœ invandrarsprœk Šr centralt placerade. Kirseberg har šppet 41 tim/vecka, med šppet mœndag-onsdag till kl. 19, torsdag till kl. 17 och pœ fredagar mellan kl. 13-17. Man har sšndagsšppet mellan kl. 14-17. 2.2 Syfte och frågeställningar Syftet med undersškningen Šr att fœ en bild av anvšndarna av nœgra bibliotek i Malmš och att fšrsška fœnga upp deras Œsikter om "sitt" bibliotek. AnvŠndarnas Œsikter skall sedan jšmfšras med personalens Œsikter fšr att se om de sammanfaller eller ligger lœngt ifrœn varandra. Undersškningen omfattar tre delar: intervjuer med bibliotekarier, intervjuer med anvšndare och en enkštundersškning bland anvšndarna. Genom undersškningen vill jag fœ svar pœ fšljande frœgestšllningar: - Vilka Šr anvšndarna och vad tycker de om bibliotekens tjšnster och verksamhet? - Finns det nœgra mšnster i hur olika anvšndargrupper anvšnder biblioteken och vad de 10
attraheras av? - Vad vill anvšndarna fšrbšttra och utveckla pœ biblioteken? - Hur ser personalens bild av anvšndarna ut? StŠmmer deras bild med verkligheten? - Hur stšmmer bibliotekens mœl med anvšndarnas behov och Œsikter? 2.3 Undersökningens uppläggning, genomförande och metod Jag valde att gšra undersškningen i tre steg: 1) Intervjuer med en bibliotekarie pœ vart och ett av de fyra biblioteken, 2) Intervjuer med nœgra anvšndare pœ respektive bibliotek, och 3) EnkŠt-undersškning bland anvšndarna. Anledningen till denna upplšggning var att jag ville kartlšgga personalens uppfattning om vem som anvšnder biblioteket, vad personalen trodde att anvšndarna tycker om biblioteken, samt Šven fšrsška fœ fram anvšndarnas spontanta Œsikter genom intervjuer. Dessa kunde sedan jšmfšras med bakgrundsfakta som kunde utlšsas frœn enkšterna. Undersškningen gšller vuxna anvšndare, dvs. personer som Šr minst 16 Œr. Jag bšrjade med att gšra en lšngre intervju med en personalrepresentant fšr varje bibliotek fšr att fœ deras bild av anvšndarna och deras Œsikter. Sedan gick jag vidare med 6-7 kortare intervjuer med anvšndare pœ respektive bibliotek. Det tredje och sista steget i undersškningen var en anvšndarenkšt som delades ut till sammanlagt 205 personer, frœn 37 st pœ Kirsebergsbiblioteket, till 65 st pœ huvudbiblioteket. Intervjuerna med bibliotekarierna hade syftet att dels kartlšgga bibliotekariens egen bild av biblioteket och hur personalen tycker att verksamheten fungerar, och dels undersška personalens bild av anvšndarna och deras Œsikter. Antalet intervjuer med personalen Šr fœ - fyra - och Šven antalet anvšndarintervjuer - sammanlagt tjugofyra. Min avsikt med intervjuerna Šr inte i fšrsta hand att genom dessa fœ en heltšckande bild, utan de Šr fršmst avsedda som ett tillfšlle att tršnga lite djupare in i nœgra representanters Œsikter och všrderingar. Genom att gšra bœde intervjuer och enkšter bland anvšndarna blandar jag kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. EnkŠtundersškningen har inte den omfattningen att den kan anses ge en sšker bild av bibliotekens anvšndare, men kan ŠndŒ anses ha en god representativitet. Jag har fšrsškt att kompensera eventuella felkšllor med att dela ut enkšten vid flera tillfšllen pœ varje bibliotek och ocksœ vid olika tidpunkter pœ dagen. Undersškningen kan visa pœ intressanta tendenser som kan vara všrda att fundera šver och kanske undersška vidare i framtiden. Jag har valt ordet "anvšndare" fšr deltagarna i undersškningen och undvikit "besškare" eller "lœntagare". Fokus i undersškningen ligger pœ hur biblioteken anvšnds och dšrfšr anser jag denna benšmning vara mest heltšckande. I sammanstšllningen av intervjuerna med bibliotekarierna har jag dšremot valt att anvšnda de uttryck som bibliotekarierna sjšlva anvšnde. 11
3. LITTERATURGENOMGÅNG I detta kapitel redovisas litteratur som har bidragit med utgœngspunkter och fungerat som inspiration i mitt arbete med anvšndarundersškningen. Fšrst presenteras en del rikstšckande statistiskt material om biblioteken och deras anvšndare, som kan fungera som en bakgrund till min egen undersškning. Vidare redovisas nœgra liknande anvšndarundersškningar och de resultat man kommit fram till. Sist i kapitlet presenterar jag kort tankarna i tvœ arbeten av Anna-Lena Hšglund. Det fšrsta arbetet handlar om att mšta bibliotekens verksamhet och det andra om filialernas speciella funktion. Mitt arbete beršr inte filialer utan stadsdelsbibliotek, men en del av Anna-Lena Hšglunds tankar om filialernas roll kan ha sin giltighet Šven fšr stadsdelsbiblioteken. 3.1 Biblioteksvanor och biblioteksstatistik UtlŒn NŒgra utvecklingstrender fšr bokutlœning kan utlšsas i Statistiska CentralbyrŒns skrift Kulturstatistik 1985-1992 (SCB, 1994). Av denna framgœr att kommunbibliotekens utlœning var stšrst 1983 med 77 miljoner lœn. DŠrefter har antalet lœn minskat och var 1991 nere i 66 miljoner lœn. Ser man i nyare statistik har det skett en liten škning under de senaste Œren. PŒ 1970-talet och till mitten av 1980-talet hade de stora kommunerna flest utlœn per invœnare men frœn 1987 har denna skillnad jšmnats ut. Det Šr till och med sœ att det lœnas minst per invœnare i de tre storstadskommunerna. Biblioteksvanor Statens KulturrŒd (Statens KulturrŒd, 1994) har fšr perioden juli 1991 - juni 1993 fšrt statistik šver ett antal biblioteksbesškare och deras bakgrund. Kvinnor utnyttjar biblioteken i hšgre grad Šn mšn.biblioteksbesšken Šr vanligast i unga Œldrar, sœ gott som alla barn i mellanstadieœldern har varit pœ bibliotek under det senaste Œret. Andelen biblioteksbesškare minskar ju hšgre upp i Œldrarna man kommer. Bland personer mellan 65-79 Œr har 43% varit pœ bibliotek under det senaste Œret. LŠsning pœ bibliotek Statens KulturrŒd (Statens KulturrŒd, 1993) gjorde pœ uppdrag frœn regeringen 1993 en intervjuundersškning pœ folkbibliotek i 9 kommuner. Sammanlagt gjordes 1.215 intervjuer med anvšndare. Syftet var att utreda hur fšršndrade biblioteksvanor kan ha pœverkat utnyttjandet av folkbibliotekens bokbestœnd. Undersškningar av hur bestœndet utnyttjas saknades i stort sett. Under Œren 1983-1991 hade utlœningen av skšnlitteratur minskat, medan utlœningen av 12
facklitteraturen škat. Bibliotekens - och i fšrsta hand huvudbibliotekens - funktion som lœnebibliotek fšrmodades minska i betydelse till fšrmœn fšr en anvšndning av bibliotekens tjšnster "pœ plats". Fler personer i alla Œldrar studerar och antalet besškare škar pœ de stšrre huvud-biblioteken. Resultatet av undersškningen visade att det fšrekommer en relativt omfattande lšsning pœ biblioteken. Av de som lšser pœ biblioteket Šr de flesta dagstidningslšsare - 17%. UngefŠr 15% av besškarna beršknas lšsa i bšcker eller tidskrifter. En stor del av de lšsta bšckerna Šr barnlitteratur - ca 40% - och facklitteratur - 38% - medan ungefšr en femtedel bestœr av skšnlitteratur. UngefŠr 8% slœr i uppslagsbšcker. LŠsandet pœ bibliotek ser olika ut i olika Œldrar: av de som slœr i uppslagsbšcker Šr de flesta i Œldern 16-24 Œr. TidskriftslŠsande finns i alla Œldrar, medan en stor del av dagstidningslšsarna bestœr av pensionšrer, 40%. 3.2 Tidigare gjorda användarundersökningar Det finns mœnga undersškningar som skulle vara intressanta att presentera. Jag har gjort ett urval av dem som Šr mest intressanta att jšmfšra min undersškning med. En hel del undersškningar som kartlšgger studerandes anvšndning av folkbibliotek har gjorts, men jag har valt att inte ta upp dem utan endast undersškningar som undersšker folkbiblioteks anvšndare i sin helhet. BŒde undersškningar med liknande upplšggning och undersškningar gjorda i samma geografiska omrœde har ansetts vara viktiga att ta med. HŠr nedan beskrivs kort undersškningarnas syfte, metod fšr datainsamling och resultat. Lund, 1986 Sven Ockborn (Ockborn, 1987) gjorde 1986 en undersškning av biblioteksanvšndarnas vanor vid Lunds huvudbibliotek. Syftet var att fœ reda pœ mer om biblioteksanvšndarna och hur de utnyttjade bibliotekets servicefunktioner. Under tvœ dagar i november, en torsdag och en lšrdag, delades blankettintervjuer ut till ca 2.500 personer. Av det totala antalet svarande var drygt 55% mšn och knappt 45% kvinnor. PŒ torsdagen var 60% studerande och pœ lšrdagen 47%. FšrvŠrvsarbetande var 29% pœ torsdagen, och 43% pœ lšrdagen. Icke fšrvšrvsarbetande var 11% resp. 10%. Fšr 64% av de svarande var syftet med biblioteksbesšket att lœna bšcker. Skillnaden i siffrorna Šr stor mellan olika grupper: hšgst andel som kom fšr att lœna bšcker var icke fšrvšrvsarbetande kvinnor som besškte biblioteket pœ lšrdagen (91%), och lšgst studerande mšn pœ lšrdagen (51%). Var tredje svarande hade som syfte med besšket att lšsa tidningar och tidskrifter. Detta Šr tre gœnger sœ vanligt bland mšn som bland kvinnor. Gšteborg, 1988 Under januari-mars 1988 genomfšrdes en anvšndarundersškning i Gšteborg pœ huvudbiblioteket och tre filialer: Hisingen, LšvgŠrdet och Redbergslid (GranŽr, 1989). Syftet var att 13
fœ en bild av anvšndningen av huvudbiblioteket, i vilken omfattning och i vilka syften samma individ anvšnder flera bibliotek, samt att stšlla resultatet i relation till personalens fšrestšllningar om anvšndningen av biblioteken och anvšndarnas všrderingar av serviceutbudet. Material samlades in genom en anvšndarenkšt. Parallellt gjordes en undersškning av Gšteborgs universitetsbibliotek. PŒ huvudbiblioteket och Hisingen utgjorde mšnnen den stšrre andelen av besškarna, medan kvinnorna var i majoritet pœ LšvgŠrdet och Redbergslid. UngefŠr hšlften av huvudbibliotekets besškare visade sig vara studerande. PŒ huvudbiblioteket och LšvgŠrdet var mer Šn hšlften av deltagarna i undersškningen under 31 Œr, och mindre Šn 10% i Œldersklassen šver 65 Œr. Fšr de tvœ andra filialerna, Hisingen och Redbergslid, var Œldersfšrdelningen annorlunda: omkring 20% av deltagarna var under 31 Œr och ungefšr 25% šver 65 Œr. Det framkom ingen stšrre skillnad mellan hur man anvšnder och všrderar bibliotekens tjšnster mellan de olika biblioteken. Syftet med biblioteksbesšket var pœ samtliga undersškta bibliotek till stor del att lœna eller lšmna tillbaka bšcker. PŒ huvudbiblioteket hade 60% av anvšndarna uppgett detta som ett av syftena med biblioteksbesšket, medan motsvarande siffra pœ filialerna var nœgot hšgre, 77%. Lund, 1990 Under fyra dagar delades en besškarenkšt ut bland besškarna pœ Lunds stadsbibliotek (Carlsson & Hylander, 1990). Syftet var att undersška vem som oftast besšker biblioteket och vilka av bibliotekets tjšnster man anvšnder i stšrst utstršckning. Man ville Šven ta reda pœ hur besškarna tyckte tjšnsterna fungerade. Undersškningen visade att 55% av besškarna var mšn. De flesta besškarna, 49%, var i Œldern 19-30 Œr. Den nšst stšrsta gruppen, 37%, var mellan 31 och 64 Œr. NŠra hšlften av besškarna uppgav att de studerade pœ universitet/hšgskola. 41% av de tillfrœgade var yrkesarbetande. LŠsesalen anvšndes tre gœnger sœ mycket av de studerande, medan 14% fler av de yrkesarbetande besškte biblioteket endast fšr att lœna och lšmna tillbaka bšcker. De yrkes-arbetande kom ocksœ i stšrre utstršckning till biblioteket fšr att lšsa tidningar. Den hšgst všrderade tjšnsten pœ biblioteket var ett stort bokurval och utbudet av tidningar och tidskrifter. PŒ tredje plats kom bibliotekets šppettider pœ kvšllar, lšrdagar och sšndagar. Malmš, 1991 Malmš stadsbibliotek lšt 1991 GfK Marknadsforskning AB gšra en attitydundersškning bland Malmšborna (Fremle, 1991). 200 personer - 100 ur stadsbibliotekets register och 100 slumpvis dragna ur telefonkatalogen - fick besvara frœgor om Malmš stadsbibliotek i telefonintervjuer. Man kom fram till att 15-29-Œringarna var mer frekventa Šn genomsnittet pœ huvudbiblioteket. Besšksfrekvensen steg med utbildningsnivœn och mšnnen besškte huvudbiblioteket nœgot oftare Šn kvinnorna. Fšr stadsdelsbiblioteken framkom inget entydigt mšnster betršffande Œlder, och besšken var mer jšmnt spridda šver utbildningsnivœerna. Kvinnorna besškte stadsdelsbiblioteken nœgot oftare Šn mšnnen. Knappt hšlften av de 14
tillfrœgade hade lœnat skšn- eller facklitteratur under det senaste Œret. UngefŠr en femtedel hade lšst dagstidningar och 16% hade lœnat musikinspelningar (fšr de 100 personerna ur bibliotekets lœntagarregister var denna siffra 24%). Syftet med biblioteksbesšket var fšr ungefšr tvœ tredjedelar att sška efter en bestšmd bok eller titel alternativt ett bestšmt ŠmnesomrŒde. NŠr det gšller všrderingen av biblioteket fick personalen, utbudet av litteratur, tidningar och tidskrifter hšgt betyg, medan utbudet av musikinspelningar och talbšcker fick nœgot lšgre betyg. UmeŒ, 1994 Sociologiska institutionen pœ UmeŒ universitet i samarbete med kulturfšrvaltningen i UmeŒ gjorde en enkštundersškning som skickades ut till 1000 personer i UmeŒ fšr att undersška deras kulturvanor och attityder till kultur. I enkšten ingick frœgor om stadsbiblioteket. Maria HammarbŠck (1994) har i sitt examensarbete vid bibliotekarieutbildningen i UmeŒ analyserat resultatet genom att dela upp deltagarna i tvœ grupper utifrœn om de besšker biblioteket ofta eller sšllan. Hon kom fram till att det fanns stora skillnader: de som gœr sšllan eller aldrig pœ bibliotek Šr i hšgre utstršckning Šldre och lœgutbildade. UtbildningsnivŒn Šr hšgre i gruppen som besšker biblioteket ofta och medelœldern jšmfšrelsevis lœg. Syftet med biblioteksbesšket Šr ocksœ olika i de tvœ grupperna: I gruppen som gœr ofta gœr 63% dit fšr att lœna och 22% fšr att studera. Motsvarande siffror i gruppen som gœr sšllan till biblioteket Šr 40% respektive 10%. Tomelilla, 1996 Lena Malmquist (1997) gjorde inom ramen fšr sitt examensarbete fšr magisterexamen i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet 1996 en undersškning av anvšndare, icke-anvšndare och besškare av folkbiblioteket i Tomelilla kommun. Undersškningen bestod av ett 160-tal telefonintervjuer med ett representativt urval av befolkningen i Tomelilla kommun, och av ca 170 enkšter som delades ut till besškarna till Tomelilla bibliotek. Undersškningarna visade bland annat att ungefšr hšlften av invœnarna i kommunen anvšnde biblioteket. Den vanligaste anvšndaren Šr en kvinna fšdd pœ femtiotalet, med gymnasium som sin hšgsta utbildning. Av besškarna Šr 30 % studerande, 40% fšrvšrvsarbetande och 19% pensionšrer. BiblioteksanvŠndandet i Tomelilla kommun škar, liksom i UmeŒ, med hšgre utbildning. Deltagarna i undersškningarna fick ocksœ tillfšlle att ge synpunkter pœ bibliotekets tillgšnglighet och service. Mest nšjda Šr besškarna med personalen. NŠr det gšller medieutbudet Šr man man mest missnšjd med facklitteraturen, medan skšnlitteratur och dagstidningar fœr ett bšttre betyg. ver huvud taget šnskas fler nya bšcker och ett stšrre medieutbud. 3.3 Att mäta biblioteks verksamhet Vad kšnnetecknar ett bra bibliotek? Naturligtvis finns det inget entydigt svar pœ frœgan. Ett 15
folkbibliotek har en mœngskiftande verksamhet och publik. I folkbibliotekens roll ligger sjšlvklart att det ska finnas till fšr alla. Det Šr en del av tanken med verksamheten. Detta innebšr kanske inte sjšlvklart att alla bibliotek ska syssla med samma saker. Behoven kan se olika ut pœ olika platser utifrœn befolkningsstrukturen i bibliotekets upptagningsomrœde. Det Šr mœnga faktorer som gšr att det inte gœr att sšga generellt hur man ska mšta biblioteksverksamhetens verksamhet och kvalitet. Anna-Lena Hšglund ger i sin skrift "MŠta fšr att veta" (Hšglund, 1992) nœgra principer fšr mštningarna som Šr všrda att beaktas. NŒgra av dem Šr: - Verksamheten skall mštas i fšrhœllande till bibliotekets mœl - MŠtningarna skall vara en integrerad del av ledningsprocessen - MŒtten skall ses i relation till givna resurser - MŠtningarna skall stšlla verksamheten i relation till lœntagarnas krav Hšglund betonar vikten av att se verksamhetsresultatet i fšrhœllande till bibliotekets mœl. Fšrst dœ kan man se om en verksamhet verkligen varit effektiv. JŠmfšr man sedan resultatmœttet med ett mœtt fšr bibliotekets resurser, kan man se resultatet i fšrhœllande till bibliotekets givna ramar. 3.4 Biblioteksfilialer/stadsdelsbibliotek I en opublicerad rapport frœn 1981 redovisar Anna-Lena Hšglund fšr en undersškning av innerstadsfilialernas lœntagare gjord i Norrkšpings kommun (Hšglund, 1981). Det visade sig att 80% av lœnen vid filialerna gjordes av personer som bodde inom en radie av 500 meters avstœnd frœn filialbiblioteket. Upp till 90% av lœnen gjordes av lœntagare boende hšgst 1 km frœn filialbiblioteket. Bokbussarnas lœntagare undersšktes ocksœ, vilket visade att deras lœntagare fanns inom ett omrœde av 200 m frœn hœllplatsen. Med utgœngspunkt frœn detta resultat drog man slutsatsen frœn bibliotekets sida att en fšrtštning av servicepunkterna borde gšras. Efter en genomgœng av Norrkšpings karta utifrœn undersškningsresultatet kom man fram till att det fanns mœnga "vita punkter" pœ kartan, vars invœnare inte tog sig till nšrmaste bibliotek pœ grund av att trafikerade leder och att naturliga ršrelsemšnster mot affšrer och post motverkade biblioteksbesšk. UtifrŒn erfarenheterna frœn Norrkšping menar Anna-Lena Hšglund att det inte endast Šr befolkningstštheten och avstœndet som Šr viktiga faktorer nšr man planerar biblioteksverksamhet och placeringen av denna i omrœdet. Det Šr ocksœ andra, mer irrationella fšrhœllanden, som i vilka riktningar folk ršr sig, vart stršmmen gœr, och hur "hemmahšrighetskšnslan" i olika omrœden Šr. Anna-Lena Hšglund menar att de flesta filialer Šr uppbyggda som en kopia av huvudbiblioteket, med ansprœk pœ att kunna ge samma service, men med betydligt sšmre resurser. Samtidigt har inte lœntagarna samma efterfrœgan pœ referens- och informationsservice pœ filialbiblioteket. De som efterfrœgar denna service sšker sig till huvudbiblioteket, dšrfšr att dšr finns utbudet. Filialbiblioteken Šr inte tillršckligt attraktiva pœ dessa omrœden. I stšllet har 16
filialerna en annan uppgift, enligt Hšglund. Filialen kan, och bšr, vara basen fšr en uppsškande verksamhet, vilket kanske huvudbiblioteket inte kan gšra pœ samma sštt. Fšr att filialerna ska kunna fylla denna uppgift kršvs bland annat att man fœr ett nyare och fršschare bokbestœnd. 17
4. BIBLIOTEKARIERNAS BILD AV ANVÄNDAREN 4.1 Bibliotekarieintervjuer - metod Fšr att fœ en inblick i hur personalen ser pœ sitt bibliotek och dess anvšndare bšrjade jag med att gšra intervjuer med en bibliotekarie pœ respektive bibliotek. PŒ stadsdelsbiblioteken intervjuade jag bibliotekscheferna, och pœ huvudbiblioteket chefen fšr avdelningen Humaniora. Syftet med intervjuerna var att fœ en bild av hur mycket av anvšndarnas Œsikter de fœr ta del av. Jag ville ocksœ hšra deras egen uppfattning om biblioteket: vad som de tyckte fungerade bra, mindre bra, vad de sjšlva skulle vilja Šndra pœ. Intervjuerna skedde pœ respektive bibliotek och varade ungefšr 45 minuter. Fšr att underlštta fšr mig sjšlv spelade jag in intervjuerna med hjšlp av en liten bandspelare. DŒ detta sštt kunde jag delta mer aktivt och intervjun fick formen av ett samtal. HŠr nedan ges en kort sammanfattning av intervjuresultaten, redovisade i den ordning intervjufrœgorna stšlldes. PŒstŒenden och synpunkter Šr alltsœ bibliotekariernas egna. Mina egna kommentarer finns i det avslutande stycket "Sammanfattning". FrŒgorna som anvšndes vid intervjuerna finns i bilaga 1. 4.2 Resultat 4.2.1 Huvudbiblioteket Vad Šr din bild av anvšndarnas Œsikter om biblioteket? Vad tycker du Šr bra/mindre bra? Det Šr nog mycket en generationsfrœga vad man tycker om det nya huvudbiblioteket, som blev fšrdigt sommaren 1997. Det Šr všldigt fœ unga mšnniskor som klagar pœ de avdelningar som Šr fšrdiga och pœ plats (Humaniora, SamhŠlle och Natur & Teknik) medan de lite Šldre besškarna inte kšnner sig hemma och lšngtar tillbaka till det gamla biblioteket. "HŠr Šr inte mysigt, hšr Šr ingen atmosfšr". Men de negativa ršsterna omkring just atmosfšren har tystnat mer och mer eftersom tiden gœtt. NŒgra stamkunder har man sškert tappat, men de allra flesta som klagade i bšrjan har vant sig nu. Det man fortfarande fœr mycket kritik fšr, Šr att det inte finns riktigt tysta lšsplatser i biblioteket, framfšrallt studenterna saknar en tyst lšsesal. Det finns dock inga planer pœ att inrštta en sœdan. Fšr nšrvarande finns 300 lšsplatser pœ olika stšllen i Kuben. MŒnga vill ha fler exemplar av nyare skšnlitteratur och biografier, fšr att kšerna inte ska bli sœ lœnga. NŠr det gšller kurslitteratur Šr det ingen som direkt kritiserar att man bara har ett eller ett par exemplar, utan man accepterar att ett bibliotek inte kan ha ett fullt kursbibliotek. Mšjligtvis har Komvuxstuderande inte riktigt samma fšrstœelse fšr detta. De Šr kanske inte sœ instšllda pœ att kšpa sin kurslitteratur som en yngre student Šr. BestŒndet av facklitteratur Šr gediget och har en stor bredd. Man fœr inte klagomœl pœ detta, mšjligtvis pœ att det Šr fšr fœ exemplar av de nyare bšckerna. 18
Bibliotekets publik Man har mœnga Komvuxstuderande hšr, šverhuvudtaget Šr huvudbiblioteket ett ganska utpršglat studiebibliotek. Det Šr ingen slagsida pœ Šldre personer, som det kanske Šr pœ andra bibliotek. Tyngdpunkten ligger istšllet pœ folk i arbetsfšr Œlder. En hel del ungdomar kommer ocksœ hit och anvšnder datorerna mycket. Vilket mœl/policy har ni fšr bibliotekets verksamhet? Nuvarande riktlinjer Šr skrivna 1992, alltsœ innan stadsdelsreformen tršdde i kraft. En ny mœlskrivning och policy fšr det nya huvudbiblioteket hœller pœ att arbetas fram. I riktlinjerna slœs fast att "bibliotekets uppgift Šr att samla, organisera och fšrmedla information oavsett medieform. Man ska ge en fri och jšmlik tillgœng till information och upplevelser. Biblioteket ska vara besškarens bibliotek. AnvŠndarnas behov Šr utgœngspunkten fšr biblioteksarbetet. Alla ska ha tillgœng till det samlade mediebestœndet och bibliotekets samlade kompetens. Biblioteket ska ha ett generšst šppethœllande pœ rštt tid." Hur tycker du sjšlv att biblioteket fungerar/inte fungerar/borde fungera? De šppna informationspunkterna fungerar bra. Det Šr ytterst sšllan som det upplevs jobbigt att ha lœntagarna runt omkring sig hela tiden. Det kšnns šppet och naturligt. NŒgot som fungerar mindre bra Šr skyltsystemet. Detta kommer dock att ses šver i samband med att den gamla biblioteksbyggnaden blir fšrdigrenoverad. Huvudbiblioteket Šr ocksœ stadsdelsbibliotek fšr innerstan. Politikerna fœr inte glšmma bort detta. Det Šr lštt att tycka att huvudbiblioteket har fœtt mycket pengar, men ska det satsas mer pœ de olika stadsdelarnas biblioteksverksamhet, fœr man inte glšmma bort huvudbiblioteket. Det vore sškert bra med nœgot samarbetsprojekt med nœgot stadsdelsbibliotek fšr att ška kontakten. Som det Šr nu Šr man ganska fjšrmade frœn varandra. 4.2.2 Bellevuegårdens stadsdelsbibliotek Vad Šr din bild av anvšndarnas Œsikter om biblioteket? Vad tycker de Šr bra/mindre bra? De som uttrycker sin Œsikt sšger ofta att det Šr ett všldigt všnligt bibliotek. Man har sškert en del lœntagare frœn omrœden nšrmare huvudbiblioteket. NŠrheten till personalen spelar stor roll. Det Šr mœnga biblioteksovana som kommer hit, som behšver frœga mycket. Behovet av personalens hjšlp Šr mycket stort. NŠr det gšller synpunkter pœ šppettiderna, vill en del nog fortfarande ha šppet pœ lšrdagar. Nu har man istšllet šppet pœ sšndagar, dœ folk har mer tid och stannar lšngre. Sšndagsšppet startar redan i september, och fortsštter t.o.m. april. Eftersom huvudbiblioteket har sšndagsšppet frœn oktober t.o.m. mars, innebšr detta en škad 19
press hšr under september och april, dœ mœnga studerande kommer hit. Man har fšrsškt att ha šppet senare pœ kvšllarna, men det kom všldigt fœ. Biblioteket Šr ganska všlfšrsett med datorer, men det Šr mšjligt att besškarna skulle vilja ha Šnnu mer. Det finns en dator fšr vuxna, dšr mœnga invandrare lšser tidningar frœn hela všrlden pœ nštet, och en fšr barn. Det finns ocksœ tvœ CD-ROM-spelare, en fšr barn och en fšr vuxna. Nyligen har en ordbehandlare kšpts in, som Šr efterfrœgad. Bibliotekets publik Besškarna kommer frœn alla samhšllsklasser och Œldersgrupper. MŒnga Šldre bor i omrœdet nšrmast biblioteket och Šr flitiga besškare. Det kommer ocksœ mer och mer invandrare hit. En del, som kanske aldrig gœtt till bibliotek i sitt hemland, kommer hit fšr att det Šr sœ nšra. MŒnga, bœde invandrare och svenskar, Šr arbetslšsa och utbildar sig. Kunskapslyftet och vuxenutbildning Šr nœgot som mšrks mycket hšr och som man satsar uttalat pœ i mœlsšttningen fšr verksamheten. Detta Šr ett všldigt livligt bibliotek. "Det kokar hšr". Samtidigt som det kommer mœnga invandrare hit sœ Šr svenskarna kvar. "Det Šr det nya Sverige hšr". Vilket mœl/policy har ni fšr bibliotekets verksamhet? Hyllie stadsdelsfšrvaltning har i mœlskrivningen fšr BellevuegŒrdens stadsdelsbibliotek fšljande riktlinjer fšr verksamheten: "Hyllie stadsdelsfullmšktiges lokala mœl fšr kultur Šr att verka fšr att fršmja eftersatta gruppers kulturbehov och rikta sšrskild uppmšrksamhet mot barn, ungdomar och invandrare. BellevuegŒrdsbibliotekets specifika mœl Šr att vara tillgšngligt fšr alla Hylliebor samt att vara en jšmlikhetsfaktor genom - satsning pœ vuxenutbildning - satsning pœ lšssvaga barn - fortsatt satsning pœ IT - att vara en mœngkulturell mštesplats - att skapa flera smœ bibliotek eller bokkafeer i samarbete med institutioner i stadsdelen Under 1999 skall fšljande omrœden prioriteras: - barn och ungdom - invandrare - vuxenstuderande - IT - nya brukare" Hur tycker du sjšlv att biblioteket fungerar/inte fungerar/borde fungera? Lokalen Šr bullrig, det Šr hšg ljudnivœ pœ grund av golvet, som bestœr av klinkers. Men det 20
finns ett tyst rum som man Šr mycket angelšgen om, sœ att de som klagar kan sitta dšr. Det finns mœnga sittplatser, "folk sitter lšnge och sysslar..." Mycket tid gœr Œt till att skšta maskinerna. Man skulle nog kunna fœ pengar till fler datorer, men man ska klara driften ocksœ. Personalen behšver fœ tid att lšra sig skšta alla maskiner. Biblioteket ska ge service Œt ett stort omrœde med ganska mœnga stadsdelar, vilket Šr en svœrighet. Det finns funderingar pœ att šppna en liten filial i Lindeborg, som ligger lšngst bort frœn biblioteket. I en annan stadsdel, Holma, har man šppnat ett litet bibliotek pœ en skola, som Šr šppet Šven pœ kvšllstid. Det kršver mycket personalresurser fšr ett relativt litet antal anvšndare, sœ det Šr ett dilemma man brottas med hur man ska finna en sœ bra lšsning som mšjligt. 4.2.3 Limhamns stadsdelsbibliotek Vad Šr din bild av anvšndarnas Œsikter om biblioteket? Vad tycker de Šr bra/mindre bra? MŒnga tycker nog att lšget Šr všldigt bra. Limhamn Šr som en stad i staden, biblioteket finns i centrum, med mœnga affšrer i nšrheten. Det Šr lštt att slinka in hit i samband med att man gšr sina Šrenden hšr. De flesta tycker nog att det Šr ett trevligt bibliotek och att det Šr bra stšmning hšr. Biblioteket flyttade till nya lokaler fšr fem Œr sedan. Besškarantalet škade mycket i samband med detta. MŒnga lœnar de nya bšckerna pœ snabblœn pœ en vecka, och har lšst de nya bšckerna ganska snabbt. MŒnga reserverar ocksœ bšcker. ldre nummer av tidskrifter lœnas ut, och det uppskattas mycket. Man lœnar ocksœ ut CD-ROM-skivor. Bibliotekets publik Det Šr mœnga Šldre som besšker biblioteket regelbundet. De kan Œka frœn hela stan hit, fšr att de tycker att det Šr trevligt hšr. Det Šr lštt att frœga personalen om hjšlp. Det Šr ganska mœnga som lœnar pœ huvudbiblioteket, men som tycker det Šr besvšrligt att lšmna tillbaka dšr - man vet inte hur automaten fungerar - och tycker det Šr tryggare att lšmna bšckerna hšr, dšr personalen "drar dem" manuellt. MŒnga barnfamiljer kommer ocksœ hit. FšrhŒllandevis mœnga mšn finns det ocksœ hšr, t.ex. unga pappor som kommer med sina barn. En hel del ungdomar kommer hit och lœnar CD-skivor. En grupp som Šr mindre representerad hšr Šr invandrare, beroende pœ att det inte bor mœnga i omrœdet. Det finns inte heller sœ stor arbets-lšshet hšr. Detta mšrktes mer 1996, dœ biblioteket utnyttjades všldigt mycket i samband med att arbetslšsheten bšrjade. Kunskapslyftet mšrker man inte av sœ mycket. Vilket mœl/policy har ni fšr bibliotekets verksamhet? Limhamn-Bunkeflo stadsdelsfšrvaltning har bl.a. fšljande mœl fšr biblioteksverksamheten: "Biblioteken ska 21
- ge fri och jšmlik tillgœng till information - ge biblioteksservice i hela upptagningsomrœdet - ge service till befolkningen i stadsdelen genom ett aktuellt mediebestœnd - stršva efter att ha ett generšst šppethœllande pœ rštt tid - vara všlbesškta - efterstršva hšg utlœning - utformas efter befolkningens behov och bidra till att fršmja ett lokalt kulturengagemang MŒngfald och kvalitet ska kšnneteckna samlingarna." Hur tycker du sjšlv att biblioteket fungerar/inte fungerar/borde fungera? Nackdelen med den nya lokalen Šr att det Šr mycket tršngre nu. BokbestŒndet fick gallras ganska hœrt nšr man flyttade och antalet sittplatser minskades drastiskt. Man gjorde om ett arbetsrum till lšsplatser fšr nœgra Œr sedan fšr att avhjšlpa detta. Det Šr fortfarande všldigt trœngt vid tidnings- och tidskriftsavdelningen. Det gœr inte att ha nœgra utstšllningar, vilket man hade šnskat. Det Šr ŠndŒ mœnga fšrdelar med flytten. 4.2.4 Kirsebergs stadsdelsbibliotek Vad Šr din bild av anvšndarnas Œsikter om biblioteket? Vad tycker de Šr bra/mindre bra? Folk gillar nog biblioteket i allmšnhet. Personalen mšter všldigt lite klagomœl. HŠr Šr en trevlig atmosfšr. Speciellt pœ sšndagarna mšrker man att folk kommer hit fšr att tršffas, ha det mysigt och ta det lugnt. PŒ vardagarna Šr det lite annat folk som kommer, mœnga arbetslšsa och folk som jobbar skift. ven en hel del studerande kommer hit. Som helhet Šr nog besškarna nšjda med lokalerna. Biblioteket byggdes om fšr tvœ Œr sedan, och dœ sœg man till att fœ gott om sittplatser och lite avskilda vrœr. Det man kanske inte lyckades med var ungdomsavdelningen. Den blev lite trœkig. Barnavdelningen Šr inte heller idealisk, den kšnns fšr liten. NŠr fšrskolor kommer pœ besšk, Šr det všldigt trœngt vid in-gœngen till biblioteket, och detta har besškare kritiserat, bl.a. genom insšndare i tidningen. Bibliotekets ekonomi har fšrsšmrats dramatiskt, sedan stadsdelsreformen infšrdes. Detta har inneburit att man inte har rœd att kšpa mycket nya medier. Detta fœr man kritik pœ frœn besškarna. Nu fšrsšker man hšmta igen detta. Bibliotekets publik De grupper som Šr dœligt representerade Šr framfšrallt tonœringar och mšn mellan 20 och 30 Œr. De kommer om de studerar, men gšr inga spontana besšk. Det har mšrkts en škning pœ senare tid genom Kunskapslyftet. Barn, familjer och Šldre kommer dšremot flitigt hit. Mycket lšsande kvinnor, naturligtvis, i alla Œldrar. Man funderar pœ att šppna ett bokcafž i ett omrœde med mycket invandrare, fšr att lšttare kunna nœ ut till denna grupp. 22
Vilket mœl/policy har ni fšr bibliotekets verksamhet? Kirsebergs stadsdelsfullmšktiges mœl fšr biblioteket fšr 1999 innehœller fšljande punkter: "- Biblioteket ska vara ett lokalt kunskapscentrum och ge snabb och sšker tillgœng till sškt information. Biblioteket ska vidare ge tillfšlle till fšrstršelse och konstnšrliga upplevelser. MediebestŒndet skall vara ett alternativ till massmarknadskulturen. - Biblioteket ska erbjuda Kirsebergsborna mšjligheter att anvšnda IT, sšrskilt Internet. Under Œret ska en CD-ROM-spelare fšr barn kšpas. - Biblioteket ska vara tillgšngligt och hœllas šppet sœ att stadsdelens invœnare ges mšjlighet att utnyttja sin fritid fšr biblioteksbesšk. - Biblioteket ska vara en naturlig mštesplats och ett lokalt kulturcentrum. - Biblioteket ska genom samverkan med skolan och fritidsverksamheten stšdja eftersatta grupper bland barn och unga. - Biblioteket ska vara stadsdelens minne - lyfta fram och bevara stadsdelens historia.ó Hur tycker du sjšlv att biblioteket fungerar/inte fungerar/borde fungera? Det skulle kšpas in Šnnu mer nya bšcker. ven mer kassettbšcker, som det finns ett sug efter. ven mer CD-skivor skulle behšvas. Folk klagar pœ att det inte kšps in fler CD-skivor. Video kšps in en del, men det Šr nšdvšndigt att hœlla igen pœ grund av den dœliga ekonomin, och dœ blir det ingen fšrnyelse. IT-omrŒdet Šr všldigt eftersatt hšr. Det skulle absolut behšvas en CD- ROM fšr barn, det Šr egentligen en nšdvšndighet. UtlŒningen skulle vara automatiserad. Det Šr ocksœ synd att biblioteket inte har nœgra egna pengar till programverksamhet, sœ att det kunde anordnas programkvšllar med fšrfattarbesšk regelbundet. "Egentligen Šr det hur mycket som helst jag skulle vilja ha annorlunda, men nu har jag lšrt mig att tšnka ekonomiskt... att man till slut hœller nere sina behov..." 4.3 Sammanfattning Mitt intryck av bibliotekariernas medvetenhet om anvšndarnas Œsikter Šr att man Šr ganska medveten om den negativa kritik som finns, men Šr mer vaga om vad anvšndarna tycker Šr bra pœ biblioteket. Bibliotekarierna fœr del av anvšndarnas Œsikter genom den dagliga kontakten i biblioteket. NŒgra speciellt utarbetade kanaler fšr att ta reda pœ mer om anvšn-darnas Œsikter finns inte. De anvšndarœsikter bibliotekarierna Œterger ršr oftast den fysiska miljšn, mediebestœndet och tillgœngen till IT. Bibliotekarien pœ huvudbiblioteket Šr všl medveten om negativ kritik mot det nya biblioteket, 23
eftersom hon mštt anvšndarnas Œsikter genom direktkontakt. NŠr det gšller positiva synpunkter direkt frœn anvšndarna verkar de lysa med sin frœnvaro. Som i sœ mœnga sammanhang kan man všl fšrmoda att hšlsan tiger still... Gemensamt fšr stadsdelsbiblioteken Šr att man Šr medveten om att inkšpen av nya medier Šr och har varit otillršckliga. HŠr utgšr bibliotekens knappa ekonomi en avgšrande faktor fšr att anvšndarnas behov inte tillmštesgœs i hšgre utstršckning. Fšr bœde BellevuegŒrden och Limhamn utgšr ocksœ lokalerna en svœrighet enligt bibliotekarierna. PŒ BellevuegŒrden utgšr den hšga ljudnivœn pœ grund av golvbelšggningen ett problem. PŒ Limhamn Šr det de trœnga lokalerna som till viss mœn begršnsar verksamheten - man kan inte ha utstšllningar eller programverksamhet. Samtliga mœlskrivningar talar om vikten av en jšmlik och fri tillgœng till biblioteket och dess mediesamlingar. Kirseberg Šr det enda bibliotek i undersškningen som talar om att "biblioteket ska ge tillfšlle till konstnšrliga upplevelser." AnmŠrkningsvŠrt Šr att Kirsebergs stadsdelsnšmnd samtidigt inte ger biblioteket nœgra pengar till sœdan verksamhet. I mœlskrivningen fšr BellevuegŒrdens bibliotek kan man se att man vill utška verksamheten genom att skapa fler smœ bibliotek i stadsdelen, dvs. "filialer" Œt stadsdelsbiblioteket. Liknande tankegœngar finns i Kirseberg. Limhamn har ju redan tvœ mindre bibliotek i omrœden som ligger lœngt ifrœn stadsdelsbiblioteket i Limhamn. Man kan alltsœ se en utveckling mot mindre biblioteksenheter med ett mindre upptagningsomrœde och kort geografiskt avstœnd till sina anvšndare. Samtliga tre stadsdelsbibliotek tycker att de vunnit pœ stadsdelsreformen med nšrheten till politikerna och kontakter i švrigt med omvšrlden i form av myndigheter och fšreningsliv. Fšr Kirseberg har stadsdelsreformen inneburit minskade ekonomiska resurser fšr biblioteket, men trots detta uppvšger det positiva. 24