Ärende om uppehållstillstånd m.m.

1 (11) Beslut 2008-04-10 Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande X, X, född Offentligt biträde/ombud: advokaten Beslut Migrationsverket beslutar att - avslå X Xs ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd - utvisa X X med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) - utvisningen ska verkställas genom att X X sänds till Republiken Kosovo, om han inte visar att något annat land kan ta emot honom ------------------ Migrationsverket Verksamhetsområde Rättslig styrning, Rättsenheten Besöksadress Tegelängsgatan 19 A Postadress SE-601 70 Norrköping Telefon 0771-235235 Telefax 011-156500 E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163

2 (11) Sammanfattning Beslutet rör en asylsökande som är rom med hemvist i Kosovo. Enligt den praxis som har tillämpats fram till i dag har romer generellt ansetts riskera förföljelse i Kosovo på grund av sin etnicitet och de har därför beviljats uppehållstillstånd som flyktingar. I beslutet gör Migrationsverket bedömningen att det inte längre finns skäl att upprätthålla denna praxis och att frågan om uppehållstillstånd måste avgöras efter en individuell prövning av de asylskäl som åberopas i varje enskilt ärende. I förevarande ärende finner verket att de skäl som sökanden har åberopat inte är tillräckliga för att bevilja uppehållstillstånd. Sökanden kan inte heller beviljas uppehållstillstånd enligt bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter. Ansökan avslås och sökanden utvisas från Sverige. Ansökan, yrkanden och grunder X X greps av polis i... den 15 juli 2007 för misstanke om snatteri. Vid gripandet uppgav X X att han rest in i Sverige den 13 juli samma år och att han kom från... i Kosovo. Han kunde inte uppvisa hemlandspass eller någon annan identitetshandling. Samma dag som gripandet ansökte X X om asyl och Migrationsverket beslutade att ta honom i förvar. Förvarsbeslutet hävdes den 16 juli 2007. X X har yrkat att han ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 utlänningslagen därför att han vid ett återvändande till Kosovo skulle riskera förföljelse på grund av sin etniska tillhörighet som rom. I andra hand har X X gjort gällande att han ska beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 första stycket 1-2 utlänningslagen därför att han vid ett återvändande skulle riskera sådan behandling eller bestraffning som avses i punkt 1 i den nyss nämnda paragrafen eller att han på grund av svåra motsättningar i hemlandet skulle riskera sådana allvarliga övergrepp som avses i punkt 2. I sista hand har X X åberopat att omständigheterna i hans fall, särskilt med hänsyn till hans hälsotillstånd och situationen i hemlandet för personer med hans etniska tillhörighet, är synnerligen ömmande på sätt som avses i 5 kap. 6 utlänningslagen. Av inlaga från det offentliga biträdet framgår i huvudsak följande. X X är ogift och har inte några barn. Han är muslim och av romsk etnicitet. Romani är hans modersmål. Han talar även albanska. Han har bott i... tillsammans med sina föräldrar och en syster. De lämnade tillsammans hemorten i juli 2007 och reste till Ungern där de delade på sig. Han vet inte var föräldrarna och systern befinner sig idag. - X X har tidigare haft pass i sitt hemland, men detta försvann i samband med ett inbrott i bostaden i... Sedan dess har han inte haft något pass. - I... var familjen hotad av albaner. Många av de romer som tidigare bodde på orten flydde därifrån på grund av

3 (11) att de blev trakasserade av albaner. Från att ha varit ca 12 familjer på samma gata fanns det sommaren 2007 bara tre romska familjer kvar. De andra husen ägdes av albaner. X Xs föräldrar tvingades sälja sitt hus till albaner redan år 2000. Familjen flyttade då till hans farmor. Efter att också farmodern tvingats sälja sitt hus bodde de hos andra släktingar. - X X har blivit misshandlad av albaner vid tre tillfällen, vilket skett i samband med att han gått till affären för att handla. I september 2006 blev han nerslagen och sparkad. Den 25 december 2006 fick han motta knytnävslag mot kroppen och ansiktet. Den 31 december 2006 blev han slagen i ryggen med ett basebollträ. Syftet med misshandeln var att varna honom. Albanerna ville på detta sätt skrämma och förmå romer att försvinna från området. De uppmanade honom att försvinna från Kosovo och uttalade att det var bättre att han lämnade området frivilligt så att de inte behövde döda honom. - X X har levt i ständig stress och rädsla sedan krigsutbrottet för sex-sju år sedan. Han har själv blivit trakasserad och sett hemska saker hända andra romer, vilket han påminns om och mår dåligt av. Efter krigutbrottet kunde han inte fortsätta sina studier och han kunde inte heller arbeta. Han fick inte samma behandling och rättigheter som andra medborgare i området. - X X lider av skolios. Han fick behandling mot sjukdomen år 1996 och skulle bli opererad år 1998, men operationen blev inte av då landstinget i Kosovo inte ville betala för den. Han har också ont i ryggen på grund av de slag han fick motta vid misshandeln den 31 december 2006. Vid muntlig genomgång i ärendet har X X uppgett bl.a. följande. År 2000 blev alla romer på hans gata i... angripna och trakasserade av albaner. De gjorde då en anmälan, men blev missförstådda av UNMIK:s tolkar. Innan han blev misshandlad 2006 hade inget hänt honom eller hans familj. Han anmälde inte den misshandel som han utsattes för år 2006 på grund av att han tappat förtroendet för myndigheterna. Inget mer hände honom innan han lämnade hemorten i juli 2007. Han höll sig undan. Vid ett återvändande skulle han komma att sakna arbete och bostad och han fruktar att han skulle förvägras den sjukvård han behöver. Han är också oroad över att albanerna vill utropa självständighet och att de hot som har riktats mot honom i samband med misshandeln ska realiseras. Skälen för beslutet Identitet Det är en grundläggande princip inom asylrätten att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt, vilket även inbegriper att sökanden måste göra sin identitet sannolik. I en prövning av en asylansökan ska alltid först bedömas om sökanden har gjort sin identitet och sitt ursprung sannolikt. Därefter får de åberopade asylskälen prövas (MIG 2007:12). Till styrkande av identiteten har X X gett in ID-kort och födelsebevis UNMIK (United Nations Mission in Kosovo), kopia av körkort samt från

4 (11) romanibevis. Han har vidare gett in och åberopat ett intyg från en person som uppger sig vara ombud för romer i... Migrationsverket finner vid en samlad bedömning att X X har gjort sin identitet och sitt ursprung sannolik. Hans ansökan ska därför prövas mot förhållandena i Kosovo. Bedömning av läget i Kosovo m.m. Inledning Kosovo, som statsrättsligt varit en del av Serbien, har sedan juni 1999 styrts av FN (UNMIK) genom mandat från säkerhetsrådets alltjämt gällande resolution 1244. Under en längre period har ett lokalt självstyre byggts upp parallellt med UNMIK och efter hand även tagit över delar av den faktiska administrationen av Kosovo. Den 17 februari 2008 förklarade sig Kosovo självständigt som Republiken Kosovo och erkändes av Sverige den 4 mars 2008. Serbien har uttryckt att man aldrig kommer att acceptera ett självständigt Kosovo. Den landinformation som redovisas nedan har hämtats från följande dokument: Lifos dokument nr. 17876, 17645, 17702, 17763, 17875, 17698, 16522, 14817 och 14839 (se under Lifos, www.migrationsverk et.se) samt information från UN Development Programme och OSCE (Organization for Security and Co-operation in Europe). Landinformationen har kommunicerats med X X. Den allmänna säkerhetssituationen Den allmänna säkerhetssituationen i Kosovo har alltsedan den öppna konflikten 1999 i första hand präglats av stora etniska spänningar mellan kosovoalbaner och kosovoserber. I samband med kriget 1999 och utbrett etniskt våld under 2004 har stora folkomflyttningar skett från och inom Kosovo. Idag utgörs drygt 90 % av befolkningen i Kosovo av albaner. Även om en stor del av den serbiska befolkningen idag lämnat Kosovo utgör ändock serberna den största minoritetsgruppen. Till antalet uppskattas de kvarvarande serberna i Kosovo till mellan 120 000 och 150 000 individer. Dessa är i första hand bosatta i enklaver i norra och södra delarna av Kosovo. Utöver den albanska majoriteten och serberna utgörs Kosovos befolkning i huvudsak av romer, askhali, egyptier, bosniaker, gorani och kosovoturkar. En stor del av Kosovos befolkning lever idag segregerat i parallella samhällssystem, ett med centrum i Pristina och ett med centrum i Belgrad. Den polisiära aktiviteten i Kosovo har styrts av UNMIK med stöd av den NATO-ledda KFOR (Kosovo Force) samtidigt som en lokal polisstyrka, Kosovo Police Force (KPS), har tränats upp och alltmer övertagit den faktiska verksamheten. UNMIK och KFOR kommer fasas ut ur Kosovo och KPS kommer istället att stöttas i sin uppbyggnadsfas av en EU-mission,

5 (11) EULEX (European Union Rule of Law Mission in Kosovo). KPS strävar efter etnisk mångfald i sin organisation och etniskt blandade patruller i områden där det bor minoriteter. Det finns en uttalad politisk vilja från de lokala myndigheternas sida och ett stort tryck utifrån (EU, USA m.fl.) att skapa ett säkerhetsklimat där minoriteter åtnjuter ett tillfredsställande skydd. Dagarna innan premiärminister Thaci förklarade Kosovo självständigt poängterade han vikten av att Kosovo blir en stat där alla medborgare kommer att garanteras säkerhet. Med undantag för det stora bakslaget 2004 har säkerhetsläget i Kosovo gradvis förbättrats sedan 1999. I dag är våld där etniska motiv inte kan uteslutas ovanligt. I viss utsträckning kan det förklaras av den segregation som idag råder i Kosovo, där de olika etniciteterna håller sig för sig själva och inte gärna besöker områden där de är i minoritet, men även av en reell förbättring av säkerhetsläget och effektivare polisiär verksamhet. Förbättringarna till trots är situationen inte helt stabil. Etniska trakasserier i form av glåpord, graffiti och hot om våld förekommer mot minoriteter. I delar av Kosovo är rörelsefriheten inskränkt för minoritetsgrupper då de inte gärna rör sig bland majoritetsbefolkningen. Situationen för etniska romer Romer kategoriseras ofta tillsammans med de grupper som benämner sig själva som askhali eller egyptier som RAE. Definitionerna är inte självklara och avgörs ofta av självidentifikation och sammanhang. Den grupp personer som identifierar sig som romer tenderar att leva i områden där det finns en tätare serbisk befolkning. Romerna använder i stor utsträckning romani som modersmål och har ofta serbiska som andraspråk. Askhali och egyptier lever till skillnad från romer ofta närmare den albanska befolkningen, delar den albanska kulturen och har albanska som modersmål. Egyptierna skiljer sig från Ashkali genom att de säger sig härstamma från Egypten och inte från Indien. I viss utsträckning förefaller denna etniska indelning vara en sentida politisk konstruktion och definitionerna ser olika ut beroende på vem man pratar med. Utgångspunkten, utöver språket, bör dock vara hur den en enskilde personen identifierar sig själv samt hur omgivningen betraktar personen. Romer är den mest utsatta av RAE-grupperna och anses av UNHCR idag, till skillnad från askhali och egyptier, ha ett generellt behov av internationellt skydd. Det finns inga säkra siffror på antalet romer i Kosovo idag men antalet individer är sannolikt färre än 35 000. Efter kriget 1999 kom romer att drabbas av mer eller mindre omfattande etnisk förföljelse av extrema grupperingar inom den albanska majoritetsbefolkningen. Romerna associerades överlag med serberna och den dåvarande serbiske presidenten Milosevic. En stor del av den romska befolkningen tvingades lämna Kosovo. Många fick sina hem nedbrända eller konfiskerade och ett omfattande etniskt våld riktades av albaner mot romer.

6 (11) De romer som idag bor kvar i eller har återvänt till Kosovo är i första hand koncentrerade till enklaver i serbiskdominerande områden. Levnadsstandarden bland romerna är i regel mycket låg och många saknar tillgång till elektricitet, vatten och avlopp. Arbetslösheten är mycket högre bland romer än bland den övriga befolkningen och utbildningsnivån är låg. Genom sin sociala utsatthet har romer generellt sett sämre möjligheter till basal samhällsservice såsom socialhjälp, skola och sjukvård. Ett problem är att många romer aldrig har varit officiellt registrerade hos lokala myndigheter. De administrativa processer som krävs för att i efterhand registrera sig är mycket invecklade och i regel leder det faktum att en person aldrig registrerat sig till ett livslångt utanförskap. Beträffande säkerhetssituationen för romer i allmänhet kan sägas att den liksom för den övriga befolkningen successivt förbättrats till en nivå som är jämförbar med den nivå som rådde innan kriget. Mycket få grova brott med etniska motiv har riktats mot romer de senaste åren. Det finns också enligt Migrationsverkets mening vissa regionala skillnader beträffande säkerhetsläget för romer. Generellt sett är säkerhetsläget överlag bättre i de södra och västra delarna av Kosovo samt i områden där det finns större romska minoriteter. En individuell bedömning är nödvändig. Romernas säkerhet är, som för andra minoriteter, i hög grad beroende av i vilken omgivning den enskilda personen vistas och vilken inställning majoritetsbefolkningen i den närmste omgivningen har. Situationen för etniska romer i...... är en kommun. Majoritetsbefolkningen utgörs av Kosovoalbaner (ca ) men de finns en tämligen stor serbisk minoritet i kommunen (ca ). Antalet romer som bor i kommunen är något oklart men enligt lokala representanter bor cirka romer i staden... och ungefär lika många i. - - - Som på de flesta andra ställen i Kosovo lever etniciteterna i... i stor utsträckning segregerat, där romerna i regel i stor utsträckning utnyttjar de parallella serbiska samhällssystemen. I en undersökning genomförd av OSCE uttryckte den romska minoriteten ett allmänt missnöje över tillgängligheten till grundläggande social service och kommunala tjänster. Säkerhetsläget i... är relativt stabilt och några etniskt motiverade våldsdåd riktade mot romer har inte rapporterats därifrån de senaste åren. I OSCEs undersökning är dock just det allmänna säkerhetsläget något som tas upp som ett problem av många av de romer som deltagit i undersökningen. Det kan konstateras att det sker ett visst återvändande av romer (och serber) till... Hittillsvarande praxis rörande asylsökande romer från Kosovo

7 (11) Utlänningsnämnden (UN) konstaterade i beslut i oktober 2004 att de allvarligaste oroligheterna sedan 1999 hade utbrutit i Kosovo i mars 2004 och att bl.a. romer utsattes för grova övergrepp från främst den albanska befolkningens sida. I många fall fick de internationella styrkorna evakuera personer för att undvika att de skadades allvarligt och många av dessa bodde vid tidpunkten för UN:s beslut i tillfälliga bostäder eftersom de inte kunde återvända till sina hem. Enligt UN:s bedömning var förhållandena i Kosovo sådana att romer generellt kunde anses känna en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin etnicitet och att det inte kunde begäras av dem att återvända till sina hem. UN vidhöll denna bedömning i vägledande beslut som fattades i februari 2006. I de sistnämnda besluten konstaterades att säkerhetssituationen i Kosovo hade förbättrats men att förhållandena var instabila och att den framtida prognosen för romer i Kosovo var fortsatt dålig. Därför anser Migrationsverket att sökanden inte är att anse som flykting eller skyddsbehövande i övrigt Flyktingar och skyddsbehövande i övrigt som befinner sig i Sverige har enligt 5 kap. 1 utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. En flykting är enligt 4 kap. 1 utlänningslagen en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp. För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna, eller på grund av sin fruktan inte vilja, begagna sig av sitt hemlands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. En utlänning som inte är att betrakta som flykting räknas som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 första stycket utlänningslagen om han eller hon befinner sig utanför sitt hemland på grund av en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (punkt 1), eller behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp (punkt 2). Flyktingdefinitionen tar sikte på individen och vanligtvis måste den asylsökande visa varför han eller hon som individ fruktar förföljelse (se p. 45 i UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning). Migrationsverket börjar emellertid med att ta ställning till frågan om romer från Kosovo mer generellt och som grupp kan anses vara flyktingar för att de riskerar förföljelse på grund av sin etnicitet.

8 (11) Mot bakgrund av den landinformation som har redovisats ovan konstaterar Migrationsverket att det idag inte förekommer någon generell etnisk förföljelse av romer i Kosovo, om med förföljelse menas åtgärder som riktar sig mot en persons liv eller frihet. När det gäller romernas sociala och ekonomiska situation är förhållandena fortfarande sådana att många romer har det besvärligt och att de lever utanför samhällsgemenskapen. I den mån detta utanförskap beror på en aktiv diskriminering mot romerna som grupp gör verket bedömningen att den generellt inte har sådan art eller intensitet att den kan ses som förföljelse i utlänningslagens mening. Statsledningen för den nya republiken Kosovo har också uttalat att den avser att värna minoriteternas rättigheter och verka för att deras situation förbättras. Den politiska utveckling som skett i Kosovo gör att det inte finns anledning att ifrågasätta dessa avsikter. Den internationella närvaron i Kosovo bör vidare främja en sådan utveckling. Detta talar för att romernas situation generellt sett kan komma att förbättras. Självständighetsförklaringen i sig och de problem den kan medföra i fråga om ökade etniska spänningar mellan kosovoserber och kosovoalbaner föranleder inte någon annan bedömning. Med hänsyn till det anförda finner verket att den allmänna situationen för romer i Kosovo inte är sådan att alla romer som kommer därifrån ska ges rätt att stanna som flyktingar eller skyddsbehövande. En individuell bedömning av de åberopade asylskälen måste således göras i varje enskilt ärende. Prövningen av de åberopade asylskälen inbegriper två delmoment, dels frågan om sökandens berättelse i sig är tillräcklig för att kriterierna för skydd ska vara uppfyllda, dels frågan om sökanden har gjort sin asylberättelse sannolik. I vissa fall kan det räcka med att enbart pröva ett av dessa två led. Det räcker t.ex. att pröva enbart tillräckligheten om de omständigheter som sökanden har åberopat inte uppfyller kriterierna för flyktingskap eller skyddsbehövande i övrigt (MIG 2007:12). X X har åberopat att han blivit misshandlad av albaner vid tre tillfällen under hösten 2006 och att syftet med misshandeln var att skrämma honom och att förmå honom att lämna området. Verket bedömer att dessa handlingar, som X X berättat om, inte är av den art eller omfattning att de utgör förföljelse i utlänningslagens mening. Handlingarna är i första hand att betrakta som kriminella gärningar, vilket det ankommer på myndigheterna i Kosovo att beivra och tillhandahålla skydd emot. Det kan vidare konstateras att X X inte har anmält händelserna till myndigheterna och att han levt en relativt lång tid på hemorten efter att dessa inträffade utan att på nytt bli utsatt för något. Av den redovisade landinformationen framgår också att säkerhetsläget i... är relativt stabilt och att några våldsdåd mot romer med etniska motiv inte har rapporterats därifrån de senaste åren. Det bör även beaktas att romer på senare tid har återvänt till kommunen i viss omfattning. Mot bakgrund av det anförda gör verket bedömningen att varken de åberopade misshandelsbrotten eller vad X X har åberopat i övrigt utgör tillräckliga skäl för att han ska anses hysa en välgrundad fruktan för att bli

9 (11) utsatt för förföljelse enligt 4 kap. 1 utlänningslagen eller sådan behandling eller bestraffning som avses i 4 kap. 2 första stycket 1 utlänningslagen. Migrationsverket bedömer vidare att det i Kosovo inte kan anses råda en sådan väpnad konflikt som avses i 4 kap. 2 första stycket 2 utlänningslagen och att X X inte heller på denna grund kan anses vara skyddsbehövande. Med andra svåra motsättningar i samma lagrum avses bl.a. politisk instabilitet i hemlandet där maktförhållandena är sådana att rättssystemet inte opartiskt värnar befolkningens grundläggande mänskliga rättigheter. Det kan här röra sig om en konflikt mellan olika befolkningsgrupper, mellan en befolkningsgrupp i en del av landet och statsmakten eller mellan å ena sidan staten eller en befolkningsgrupp i landet och å andra sidan en annan stat, som dock inte nått en sådan nivå att en väpnad konflikt kan anses föreligga (se prop. 2004/05:170, s. 274). I Kosovo är situationen sådan att det finns stora etniska spänningar och motsättningar mellan främst kosovoserber och kosovoalbaner. Verket bedömer att det råder politisk instabilitet i Kosovo men att denna inte tar sig sådana uttryck som förutsätts för att svåra motsättningar i utlänningslagens mening ska anses föreligga. Säkerhetsläget är relativt stabilt med en stor internationell närvaro på plats. Kosovoserber och kosovoalbaner lever åtskilda och den etniska konflikten hålls under kontroll. X X kan därför inte anses vara skyddsbehövande på grund av andra svåra motsättningar i Kosovo. Därför får den sökande inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Av 5 kap. 6 utlänningslagen framgår att om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska enligt bestämmelsen särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. X X har åberopat att han lider av skolios och att romer är en särskilt utsatt grupp i Kosovo. Migrationsöverdomstolen har uttalat att det redan av ordalydelsen i 5 kap. 6 utlänningslagen framgår att tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär. Att lagstiftaren har valt rekvisitet synnerligen visar enligt domstolen att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt (MIG 2007:15). Migrationsöverdomstolen har vidare betonat vikten av att omständigheter som är att hänföra till den sökandes skyddsbehov ska prövas inom ramen för skyddsbehovsprövningen och hållas åtskilda från omständigheter som ska prövas inom ramen för om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter (MIG 2007:33).

10 (11) När det gäller rekvisitet hälsotillstånd framgår det av förarbetena till bestämmelsen (prop. 2004/05:170, s. 280 f.) att hälsotillståndet måste vara synnerligen allvarligt och tillfredsställande dokumenterat genom läkarintyg för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl. Det ska då även beaktas om det är rimligt att vården ges i Sverige. Migrationsverket konstaterar att X Xs hälsotillstånd inte är sådant att det ensamt kan grunda rätt till uppehållstillstånd enligt bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter. Inte heller vid en samlad bedömning finns det skäl att bevilja X X uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse. X Xs ansökan ska således avslås och han ska utvisas från Sverige. Migrationsverket konstaterar avslutningsvis att det är praktiskt möjligt att självmant återvända till Kosovo och att utlänningslagen förutsätter att den som får avslag på en ansökan om uppehållstillstånd och ett beslut om utvisning lämnar Sverige självmant. Beslutet är fattat av undertecknad rättschef efter föredragning av verksjuristen. Asylexperten har deltagit i den slutliga handläggningen. Kopia till Offentliga biträdet Mottagningsenheten Överklagande De här besluten kan överklagas Man kan överklaga Migrationsverkets beslut - att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd - att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning - att avslå en ansökan om flyktingförklaring och resedokument

11 (11) - att återkalla en flyktingförklaring - om avvisning eller utvisning - om förbud att återvända till Sverige - om förvar. Så här gör du - Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat. - Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer. - Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt. - Skicka överklagandet till Migrationsverket. Enhetens namn och adress hittar du nederst på beslutets första sida. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar är inte tidsbegränsad. Migrationsverket överlämnar överklagandet till Länsrätten i Stockholms län, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill.