2 - ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom funktionshinderområdet i 23 kommuner och 2 företag i Stockholms län Delprojektet Handläggare kompetens och yrkesroll 2012-04-01 2014-06-30
Bakgrund Carpe 2, som bygger på erfarenheter från tidigare projekt Carpe, genomfördes mellan den 1 april 2012 30 juni 2014 inom funktionshinderområdet i Stockholms län. Ett av huvudsyftena med projektet var att i samverkan genomföra kompetensutveckling. Ett annat syfte var att synliggöra verksamhetsområdet för att få till stånd strukturella förändringar. Projektet har haft en sammanhållande del om lärande och vardagsutveckling, som riktats sig till alla som har deltagit i Carpe 2. Därutöver har det funnits ytterligare fyra valbara delprojekt där kommunerna och företagen har kunnat delta i något eller flera av dem. Två som berör delar av verksamhetsområdet: Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till arbete och studier Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till personer med förvärvad hjärnskada, utvecklingsstörning och/eller autism som åldras Två som riktar sig mot specifika målgrupper: Chefer utan högskoleutbildning Handläggare - kompetens och yrkesroll Följande rapport berör delprojekt Handläggarrollen. För att läsa om projekts slutrapport eller om något av de övriga delprojekten se Carpes hemsida www.projektcarpe.se Till grund för delprojektet Handläggarrollen ligger beskrivningar från Socialstyrelsen som kan kopplas till handläggarrollen och den kompetens handläggarna behöver ha. I ansökan till projektet hänvisades bland annat till Socialstyrelsens kompetensbeskrivning Socialt arbete med personer med funktionshinder förslag till kompetensbeskrivning för handläggare (mars 2007). I denna kompetensbeskrivning beskrevs handläggning av ärenden inom funktionshinderområdet som ett delvis nytt arbetsområde inom socialtjänsten som ännu inte hittat sin professionella roll. Dessutom angavs att det ibland är få handläggare som arbetar med funktionshinderfrågor i respektive kommun och stadsdel. För att kunna utveckla den professionella rollen krävs det därför ett system för att lära av och med varandra över kommun/stadsdelsgränsen. I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2008:32) framgår den enorma bredd av kompetens som den enskilde förväntas ha och vidareutveckla. I Socialstyrelsens tillsynsrapport 2011 påtalades det ytterligare då det står att: Socialstyrelsen bedömer att LSS-handläggarna behöver kunskapsstöd för att klara av att göra lagtolkningar och förbättrade kunskaper om konsekvenser av olika funktionshinder. Förutom att ha en bred kompetens ska handläggaren samverka med ett stort antal personer och organisationer. Det finns idag bristande kompetens om varandras uppdrag och riktlinjer, som exempelvis med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Syfte och mål I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2008:32) framgår den enorma bredd av kompetens som den enskilde handläggaren förväntas ha och vidareutveckla. I den kunskapsöversikt som föregick de allmänna råd, Socialt arbete med personer med funktionshinder - Förslag till kompetensbeskrivning för handläggare (Artikel nr 2007 110 6), beskriver Socialstyrelsen handläggarnas centrala position inom omsorgen om funktionshindrade. De beskriver några särdrag såsom att det sällan handlar om tillfälliga insatser, som kan upphöra och att handläggarna behöver kunna arbeta med människor i olika åldrar från små barn till vuxna I Socialstyrelsens allmänna råd nämns uttryckligen vikten av fortbildning och vidareutbildning för handläggarna inom funktionshinderområdet. Man anser att handläggarna bör få kontinuerligt stöd och tillgång till handledning samt utbildning i syfte att upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som behövs. Vidareutbildningen ska ske på avancerad nivå, vara successiv och planerad för att handläggarna ska kunna bredda sina kunskaper. Behov av kunskapsstöd för handläggarna påtalas ytterligare i Socialstyrelsens tillsynsrapport 2011 där det står: Socialstyrelsen bedömer att LSS-handläggarna behöver kunskapsstöd för att klara av att göra lagtolkningar och förbättrade kunskaper om konsekvenser av olika funktionshinder. Syftet med delprojektet är att utifrån kunskapsområdena i Socialstyrelsens allmänna råd om handläggares kompetens genomföra den kompetensutveckling som målgruppen behöver stärka. Målet är att de deltagande handläggarna anser att deras kompetens ökat under projekttiden. Genomförande För att uppnå målet med delprojektet har ett antal faktorer och arbetssätt varit viktiga för resultatet. Nedan beskrivs dessa faktorer och arbetssätt. DIALOG OCH DELAKTIGHET Olika former för dialog och delaktighet med handläggare har varit viktiga vid genomförandet av delprojektet. Redan vid starten av delprojektet bjöds handläggarna in till en startträff där det informerades om projekt Carpe som helhet, delprojektet samt Forum Carpe. Ungefär hälften av de deltagande handläggarna i delprojektet hade sin anställning i Stockholms stad och därför har delprojektledaren vid flera tillfällen träffat chefen Pia Ehnhage och en medarbetare Malin Torberger på Strategiska enheten på Socialförvaltningen i Stockholms stad. Dialog har förts kring aktuella frågor kring handläggares kompetens. Mötena har även varit viktiga för att stämma av att det som genomfördes i Stockholms stad vad gäller kompetensutveckling av handläggare, inte skulle krocka med delprojektets aktiviteter. Vid några tillfällen träffade delprojektledaren även cheferna för beställarenheterna i Stadsdelsförvaltningarna i Stockholms stad. Delprojektledaren har också varit med på en nätverksträff för handläggarna i Nordväst kommunerna för att informera om projektet och Forum Carpe.
Vid några tillfällen har handläggarna bjudits in till dialogmöten. Vid två av tillfällena var syftet att diskutera innehåll och processer i delprojektet. Dessa tillfällen lockade dock inte många deltagare, det första mötet var ett samtal med två handläggare och det andra mötet fick ställas in på grund av bristande intresse. Vid ett tredje tillfälle rörde sig dialogen om Från beslut till genomförandeplan. Då bjöds det in till dialog med chefer och nyckelpersoner från utförarverksamheter. Det blev ett spännande samtal mellan utförare och beställare. INVENTERING Under april månad 2012 skickades det ut en inventering till de deltagande handläggarna i delprojektet. Inventeringen hade som syfte att få information om handläggarnas arbetssituation och yrkeserfarenhet, deras kompetensbehov samt behov av nätverk. Resultaten från inventeringen har används vid genomförandet av delprojektet, för att få en bild av handläggarnas kompetensbehov att utgå ifrån vid planeringen av kompetensutvecklingen. SAMVERKAN Under projektets gång har samverkan skett med Socialstyrelsen. Samverkan med Socialstyrelsen har präglats av en tvåvägskommunikation med nytta för båda parter. Nyttan för Carpe har uppstått genom att en av utredarna bakom Socialt arbete med personer med funktionshinder - Förslag till kompetensbeskrivning för handläggare (Artikel nr 2007 110 6), medverkade vid startträffen. Nyttan uppstod för Socialstyrelsen då delprojektledaren kunnat medverka som en referenspart till Socialstyrelsen i processen kring Socialstyrelsens uppdrag att upphandla en högskolekurs för att höja handläggares kompetens. Spridning av barnhandboken, som gjordes genom en regional konferens som Carpe anordnade, är ett annat exempel där det fanns nytta för båda parter. Vid detta tillfälle var även Myndigheten för delaktighet (det dåvarande Handisam) representerad. Samverkan med Myndigheten för delaktighet har utöver det även skett vid olika tillfällen för kompetensutveckling kring barns delaktighet. FoU Södertörn har varit en annan samverkanspart som medverkat i kompetensutveckling kring barns delaktighet. Delprojektledaren har haft kontakt med fackföreningen Vision och presenterat delprojektet om handläggares kompetens. Försäkringskassans projekt Consensio var ett strategiskt projekt för kompetensutveckling inom området funktionshinder som pågick samtidigt som Carpe2. Syftet för projektet var att öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar och förbättra samarbetet mellan olika delar av välfärdsystemet i Stockholms län. Consensio och delprojektet för handläggares kompetens har delvis haft samma målgrupp. Vid projektstarten träffades projektledarna för de båda projekten för att diskutera hur man kunde samverka. Efter att det skapats en ram och former för hur och i vilka områden samverkan skulle kunna ske har delprojektledarna i de båda projekten träffats för att diskutera tillfällen för gemensamma aktiviteter. Vid några tillfällen genomfördes gemensamma aktiviteter. KOMPETENSUTVECKLING Kompetensutvecklingsinsatserna i delprojektet har främst genomförts genom de lärosäten som projekt Carpe hade ramavtal med, Karolinska Institutet, KI, i första hand och Ersta Sköndal högskola (ESH) i andra hand. Vid andra tillfällen har kompetensutveckling skett i samverkan med Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet och FoU Södertörn. Det har även genomförts kompetensutveckling i samverkan med de övriga två delprojekten i Carpe 2, Åldrande och Arbete & Studier samt med Forum Carpe.
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Ramböll Management Consulting har på uppdrag av Carpe genomfört den lärande utvärderingen av projekt Carpe 2. Den lärande utvärderingen har fungerat som ett stöd i projektets genomförande. För att ta del av Rambölls utvärdering se Carpes hemsida. Carpe 2 har dessutom använt sig av olika metoder för egenutvärdering. Det som varit viktigast för just delprojekten är att nya föreläsningar utvärderades för att användas som grund för förändringsarbete. Nya kurser följdes av projektledningen på olika sätt för att säkerställa att de motsvarade förväntningar och behov. Exempelvis har ett par seminarieserier utvecklats till form, innehåll och omfattning efter synpunkterna från deltagarna i utvärderingarna. Fokusgruppen som genomfördes av den externa utvärderaren vid nulägesanalysen var förlagd på en del av kurstiden i kursen Utbildning för biståndshandläggare i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 7,5 hp. Parallellt med fokusgruppen fick de övriga deltagare på kursen diskutera kring frågor om vardagslärande. Projektledningen har använt sig av utvärdering som kopplats till de olika kurser som har getts inom ramarna för delprojektet. Resultat av dessa utvärderingar har lett till förbättringar och justeringar i kurser och dess innehåll. Till exempel har seminarieserierna om Rättspraxis och Det svåra samtalet utvecklats till form, innehåll och omfattning efter synpunkterna från deltagarna i utvärderingar. Deltagare Vid starten av projektet var det ca 300 handläggare anmälda från de olika kommunerna och stadsdelsförvaltningar. För att få en bild av handläggarnas arbetssituation ställdes frågor om detta i inventeringen vid starten av projektet. INVENTERING Inventeringen som skickades ut besvarades av 137 handläggare varav 11 var män. 20 av handläggarna angav att de arbetade med barnärenden, 3 med barn- och ungdomsärenden, 75 med vuxenärenden och slutligen 39 som arbetade med såväl barn-, ungdoms- som vuxenärenden. Av de 137 som svarade var det 15 handläggare som arbetat mindre än 1 år, 33 hade arbetat 1-3 år. 31 hade 4-6 år i yrket och 21 stycken 7-10 år. 15 handläggare hade arbetat 11 15 år och 24 handläggare hade arbetat längre än 15 år. Anställningstiden i den kommun/stadsdelsförvaltning man hade sin arbetsplats varierade kraftigt, påfallande var dock att ca hälften av de handläggare som svarade hade 3 år eller mindre i sin nuvarande kommun/stadsdelsförvaltning. 23 handläggare hade mindre än ett år och 54 hade mellan 1 och 3 år i kommun/ stadsdel. Mellan 4 och 6 år anställningstid var det 27 handläggare och mellan 7 och 10 år var det 17 personer. 12 handläggare hade mellan 11 och 15 år och 3 handläggare hade mer än 15 år i sin nuvarande kommun/stadsdel. Den vanligaste utbildningsbakgrunden var socionomutbildningen, 94 av handläggarna angav att de var socionomer och 19 personer angav att de hade social omsorgsprogrammet som utbildningsbakgrund. Utöver det var det blandade utbildningar såsom beteendevetare, jurist, m fl. DELTAGARNAS FÖRVÄNTNINGAR PÅ DELPROJEKTET I juni 2012 genomfördes ett startmöte där handläggarna och deras chefer bjöds in för att få information om Carpe 2. Det gavs
även utrymme att diskutera kring de förväntningar man hade på projektet. Några av de förväntningar som handläggarna hade var att få en kompetensutveckling som var på rätt nivå och att kompetensutvecklingen skulle medföra en statushöjning. Erfarenhetsutbyte med kollegor från andra kommuner och att ta del av varandras material var andra förväntningar. En aspekt som många tog upp var arbetsgivarens roll och betydelse för kompetensutvecklingen. Att tid för att delta skulle ges och att många från olika kommuner skulle delta var förhoppningar som uttalades. Att kompetensutvecklingen låg på rätt nivå för handläggarna lyftes som en framgångsfaktor, man efterfrågade sakkunniga föreläsare som kunde ge fördjupade kunskaper. ANSTÄLLNINGSTID Som det framkom i inventeringen var det många handläggare med förhållandevis kort anställningstid. Mer än hälften av de som svarade på inventeringen hade varit anställda mindre än 3 år. Under projektets gång visade det sig att många av handläggare rörde på sig. Till exempel var det ofta som mailutskick från Carpes projektledning, som gjordes direkt till handläggare, kom tillbaka med meddelandet att handläggaren inte längre var i tjänst. Självklart förekom även andra frånvaroanledningar såsom vård av barn, sjukdom eller föräldraledighet. Det framkom dock en bild av att det är en stor rörlighet bland handläggarna. Bilden bekräftades i de diskussioner som fördes bland deltagarna i kursen Utbildning för biståndshandläggare i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 7,5 hp. Under en eftermiddag avsattes tid för diskussioner om vardagslärande och bland de saker deltagarna nämnde var just den höga personalomsättningen. Då delprojektledaren tog upp frågan om personalomsättning vid ett besök vid nätverksträffen i de nordvästra kommuner så beskrev handläggarna låga löner och hög arbetsbelastning som orsaker till att handläggarna byter jobb. De nämnde även att detta förmodligen tillhör storstadsregionen då det finns många arbetsplatser att välja av. Aktiviteter i delprojektet I ansökan till projekt Carpe 2 formulerades ett antal aktiviteter som skulle genomföras i delprojektet för handläggares kompetens. Aktiviteterna som formulerades var: Genomföra kompetensutveckling enligt Socialstyrelsen identifierade kompetenskrav Genomföra vissa kompetensutvecklingsinsatser gemensamt med arbetsförmedlingens och försäkringskassans handläggare för att dels få en gemensam kunskapsbas dels lära om varandras uppdrag Utveckla former för erfarenhetsutbyte och lärande mellan handläggare i olika kommuner KOMPETENSUTVECKLING Socialstyrelsen har identifierat kompetenskrav för handläggare i de allmänna råden om handläggares kompetens (SOSFS 2008:32). Till grund för dessa kompetenskrav ligger Socialt arbete med personer med funktionshinder - Förslag till kompetensbeskrivning för handläggare (Artikelnr 2007 110 6), en kunskapsöversikt. Genomföra gränsöverskridande aktiviteter för handläggare gemensamt med utförare om bland annat beställninggenomförandeplan-utvärdering Inventeringen I kompetensbeskrivningen utgås från 7 kunskapsområden och den inventering av kompetensbehov som gjordes i början av projektet, utgick från dessa kompetensbe-
hov. Dessutom fanns det en möjlighet för handläggarna att, i fri text, ange vilka kompetensbehov man hade. I diagrammet nedan återges hur handläggarna har svarat i frågan om vilka kompetensbehov de hade. Utöver de kompetenskrav som angavs av Socialstyrelsen nämnde många handläggare att det ställs speciella krav på handläggarna i barnärenden och de nämnde barnkompetens som ett område för kompetensutveckling inom alla kunskapsområdena. Inventeringen har varit vägledande för det utbud av kurser och seminarier som har genomförts i delprojektet. Redan under den första terminen för Carpe 2 anordnades en LSS-kurs för handläggare, 7,5 hp på Ersta Sköndal högskola. Många av deltagarna påtalade dock i utvärderingen av kursen att det var omfattande och pressat att läsa en 7,5 hp kurs vid sidan av arbetet. Ämnet har sedan återkommit genom olika seminarieserier om rättspraxis. Innehållet i dessa seminarier har anpassats och justerats efter synpunkter som deltagarna lämnade vid utvärderingar. Slutformen för kursen om Rättspraxis var en tredagars seminarieserie där även kunskapsområdet utredningsmetodik integrerades i kursen. En av deltagarna i seminarieserien påpekade att det var viktigt att bli påmind om de krav som ställs utifrån olika lagar och uttryckte i sitt svar på frågan om vad som skulle finnas kvar om kursen upprepades: Allt, uppskattar betoningen av Förvaltningslagen mycket, den glöms bort alldeles för ofta vilket i sig är skrämmande. (deltagare i seminarieserie om Rättspraxis) Samtal och relationer Att ha kompetensutveckling inom området samtalsmetodik nämndes av många handläggare i inventeringen. Svåra samtal, samtalsmetodik, motiverande samtal och samtal med barn är exempel på det som nämndes. Handläggarna ger även områden som kommunikation vid nedsatt kommunikationsförmåga, krishantering, etnicitet och nätverksarbete som områden för kompetensutveckling. Under projektets gång har en tvådagars seminarieserie Det svåra samtalet varit ett återkommande inslag i kursutbudet för handläggarna. Juridik, regelverk och rättsutveckling Juridik, regelverk och rättsutveckling, LSS, aktuell lagstiftning, mm var ett kunskapsområde som många angav som område för kompetensutveckling. Det var det kunskapsområdet med överlägset störst efterfrågan.
Under seminariedagarna på KI har deltagarna bland annat diskuterat konflikthantering och bemötande med utgångspunkt från den ojämlika relationen mellan brukare och handläggare. Teori har varvats med praktiska gruppövningar genom till exempel rollspel. Funktionsnedsättning och dess konsekvenser I inventeringen angav många handläggare att de behövde grundläggande kompetensutveckling inom området funktionsnedsättning och dess konsekvenser. De angav områden som hjärnskador, neuropsykiatri, psykiatri och beroendeproblematik som särskilda områden för kompetensutveckling. Under projektets gång har handläggare påtalat att just området för neuropsykiatri var ett område där det finns mycket kompetensbehov. De ansåg att gruppen personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar växer och handläggarna behöver kunskap inom detta område för att kunna göra utredningar och bedömningar. Kompetensutveckling inom kunskapsområdet funktionshinder och dess konsekvenser har i stor utsträckning erbjudits i samverkan med de övriga delprojekt i Carpe 2 och genom utbudet i Forum Carpe. Då det inom detta kunskapsområde handlade om grundläggande kunskapen om fysiska (inklusive medicinska), psykiska och intellektuella funktionshinder så har inga särskilda kurser anordnats för handläggare. Handläggarna har dock särskilt bjudits in att delta i vissa kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med medarbetar från utförarverksamheter för att uppmärksamma vissa efterfrågade ämnen. Exempel på sådana aktiviteter var en föreläsning Om hjärnan och hjärnskador ur ett medvetandeperspektiv och en föreläsning om ADHD och samtidigt missbruk. Handläggarna har även bjudits in och deltagit i en högskolekurs om Ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: förstå, bemöta och samarbeta, 7,5 hp Dags att lyfta på locket Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning var en föreläsning som genomfördes för att belysa den utsatthet som kvinnor med funktionsnedsättning befinner sig i. Deras situation brukar beskrivas som dubbelt utsatt och det krävs mycket kunskap för att förebygga och upptäcka våldsutsatta kvinnor och ge dem stöd. Utredning och beslut Handläggarna angav kompetensbehov vad gäller rättssäker och effektiviserad handläggning, personkretsutredning, bedömningsinstrument, dokumentation och handläggning inom ärenden som rör psykiatri/neuropsykiatri samt barnärenden. Kunskapsområdet utredning och beslut integrerades i seminarieserierna om Rättspraxis. Ämnet har även tagits upp i ett seminarium om Kvalitet och delaktighet i vardagen praktik möter forskning. Funktionshinderinspektörer i Stockholms stad medverkade vid detta seminarium som genomfördes tillsammans med delprojektet för åldrandet. I dialogmötet med tema Från beställning till genomförandeplan inledde föreläsaren Susanne Larsson mötet och därefter bjöds beställare och utförare in att samtala kring frågor som: Vad behöver en beställning innehålla för att utförare ska kunna skriva en bra genomförandeplan? Vad behöver en genomförandeplan och löpande dokumentation innehålla för att en beställning ska kunna följas upp? Hur kan man utveckla och förbättra den röda tråden genom ett ärendes gång, dels för dem som arbetar med ärendet, dels för huvudpersonerna som beviljas insatser? Vid ett tillfälle genomfördes en föreläsning om ICF (International Classification of Functioning). ICF är en internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa och är utgiven av Världs-
hälsoorganisationen (WHO). ICF har utformats för att kunna användas för flera skilda syften inom olika yrkesområden och samhällssektorer. Tanken med klassifikationen är bland annat att skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd i syfte att förbättra kommunikationen mellan olika användare såsom hälso- och sjukvårdspersonal, forskare politiker och allmänhet inklusive människor med funktionsnedsättningar. Samverkan och samordning Handläggarna nämnde samverkan i en mindre utsträckning i inventeringen. Det som nämndes var samverkan mellan landsting, kommuner, Försäkringskassan samt processer i grupper och nätverk. Kunskapsområdet har dock funnits med vid några tillfällen i Carpe 2. Professor Berth Danermark föreläste om Att samverka kring personer med funktionsnedsättning. Berth Danermark berättade om sin forskning inom området. Anhörigsamverkan var temat på en förmiddag som genomfördes inom ramarna för Forum Carpe med målgruppen handläggare. Syftet med förmiddagen var att bidra till en ökad förståelse för hur det kan vara att vara anhörig till barn/ ungdom och vuxna med en funktionsnedsättning. Utöver dessa aktiviteter har samverkan med Försäkringskassans projekt Consensio funnits och vissa aktiviteter har genomförts tillsammans med Consensios deltagare. Insatser I inventeringen var det inte så många som nämnde insatserna som ett kompetensbehov, det som nämndes var insatser som syftar till förändringsprocesser, effekterna av insatser, personlig assistans samt avslag av ansökan om insats. Under projektets gång genomfördes förändringar inom assistansersättningen och i samverkan med Consensio och Forum Carpe bjöds handläggarna in att delta i en eftermiddag med information om förändringarna. Det var föreläsare från Försäkringskassan som informerade om förändringarna. Samverkan kring Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn var temat på ett tillfälle då SUF kunskapscentrum i Uppsala medverkade. SUF står för Samverkan utveckling Föräldraskap. I delprojektet för arbete och studier genomfördes ett antal aktiviteter som hade beröring vid kunskapsområdet om insatser. Det var seminarier om Tema Europa Vilka möjligheter till arbete finns i Europa? seminarier om Supported employment, supported education, samt Arbete och stu-
dier för personer med Asperger. Vid dessa tillfällen belystes bland annat att det är en kombination av olika framgångsfaktorer som påverkar möjligheterna att behålla ett arbete. Förutom psykologiska och psykosociala faktorer är det faktorer på en samhällelig nivå. Här har handläggares kunskap och förståelse av den enskildes situation stor betydelse. I samverkan med delprojektet för åldrandet genomfördes seminarier om Stöd till personer som åldras, Gå i pension, samt Kvalificerat stöd till personer med utvecklingsstörning även på äldre da r. Även vid utformandet av stöd till personer som åldras visade det sig att handläggares kunskaper om åldrandeprocesser och hur stödet ska utformas är en viktig förutsättning som bidrar till att den enskilde ska kunna ha ett gott liv även när man blir äldre. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering var det kunskapsområde som minst efterfrågades av handläggarna. Det som nämndes var metoder för uppföljning och utvärdering eller allmänt uppföljning och utvärdering. Kunskapsområdet har legat integrerat i LSS högskolekursen för handläggare. Förhållningssätt Förutom de kunskapsområden som ovan beskrevs anger Socialstyrelsen i såväl kompetensbeskrivningen som allmänna råd vikten av att handläggarna ha ett professionellt förhållningssätt. Ett professionellt förhållningssätt kännetecknas av förmåga att visa respekt, ödmjukhet och empati samt förmåga att vara tydlig, saklig och strukturerad. I inventeringen nämndes inte förhållningssätt som ett område för kompetensbehov. Området har dock tagits upp vid ett så kallat Carpe Café där handläggare från Nacka kommun berättade hur de arbetade med anpassade mötesformer. Genom att anpassa mötesformerna för till exempel personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar underlättades det för dem att närvara, vara delaktiga och efteråt också ha en större förståelse av det som sagts på mötet. Dessutom har förhållningssätt och bemötande diskuterats vid gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte och särskilt i relation till barn och barns delaktighet har det varit ett återkommande diskussionsämne. Barn I socialstyrelsens Förslag till kompetensbeskrivning för handläggare nämns under varje kompetensområde de särskilda kunskaper handläggarna ska ha och de krav som ställs på handläggarna i ärenden som rör barn. I de allmänna råden Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:14) beskrivs kunskapsområdena utifrån ett barnperspektiv och de speciella krav som ställs på handläggare vid just dessa ärenden. Barnperspektivet har varit tema vid några tillfällen under projektets gång. Den Internationella barndagen uppmärksammades såväl 2012 som 2013. Det första året med ett seminarium där Brita Törnell från Handisam medverkade samt handläggare från Stockholms stad som berättade från egna erfarenheter. Det andra året var det Kristina Engvall, forskare från FoU Södertörn som presenterade rapporten Barnperspektiv i LSS-handläggning en aktgranskning. I rapporten granskas hur barnperspektiv och begreppet normalt föräldraansvar används i LSS-akter Även denna gång medverkade handläggare som delade med sig av egna erfarenheter, denna gång från Sollentuna kommun. Juli 2012 utkom Socialstyrelsens Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning en handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser. Handboken vänder sig såväl till myndighetsutövare som till utförare och beskriver det man ska tänka på när man beslutar om
och ger insatser till barn med funktionsnedsättningar. På en regional konferens i december bjöds handläggare och utförare in för att ta del av Socialstyrelsen presentation av handboken. Medverkade gjorde även Myndigheten för delaktighet (dåvarande Handisam) som presenterade hur man hade arbetat med barns delaktighet och det material, Lyssna på oss, som tagits fram. Kommunikation med barn har varit tema för två halvdagsseminarier på KI. Föreläsaren Ulrika Långh beskrev hur insatser kring kommunikation är en av de viktigaste åtgärderna för målgruppen barn med autismspektrumtillstånd. Stora kommunikativa brister ökar risken för problemskapande beteenden och stort lidande för individen. Vid dessa seminarier påtalade handläggarna de svårigheter de hade i att komma igång med att använda sig av kommunikationsstöd i kontakt med barn. De hade även olika tillgång till material som kunde förklara till exempel insatser och handläggningsprocessen. Initiativ togs att starta en arbetsgrupp för att samla det material som finns i de olika kommunerna/stadsdelarna samt undersöka om det kunde tas fram ytterligare material om så behövdes. Delprojektledaren deltog som föreläsare vid en konferensdag om LSS utifrån ett barnperspektiv som anordnades av Centrum för Kunskapsutveckling. Under denna dag framkom genom övriga presentationer och diskussioner att det ställs höga krav på handläggare vad gäller hur utredningar genomförs och dokumenteras. Det visade sig att det inte är ovanligt att handläggarna, framförallt i ärenden kring personlig assistans till barn, får möta jurister från assistansföretag som företräder barnet. Kraven på rättssäker handläggning ställs på sin spets i dessa ärenden. KOMPETENSUTVECKLING MED FÖR- SÄKRINGSKASSAN OCH ARBETSFÖR- MEDLINGEN Försäkringskassans projekt Consensio var ett strategiskt projekt för kompetensutveckling inom området funktionshinder. Syftet för projektet var att öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar och förbättra samarbetet mellan olika delar av välfärdsystemet i Stockholms län. Consensio och delprojektet för handläggares kompetens har delvis haft samma mål-
grupp. Båda projekten pågick samtidigt. Vid projektstarten träffades projektledarna för båda projekten för att diskutera hur man kunde samverka. Efter att det skapats en ram och former för hur och i vilka områden samverkan skulle kunna ske har delprojektledarna i de båda projekten träffats för att diskutera tillfällen för gemensamma aktiviteter. De aktiviteter som genomfördes gemensamt för handläggare i de två projekten var ICF-grunder och tillämpning och Förändringar inom assistansersättningen. GRÄNSÖVERSKRIDANDE AKTIVITETER Att genomföra gränsöverskridande aktiviteter för handläggare gemensamt med utförare har varit en av de aktiviteterna i delprojektet. Ett dialogmöte med tema Från beställning till genomförandeplan genomfördes. Dialogmötet visade att det är viktigt att beställare och utförare möts för att tillsammans kunna diskutera frågor som innehåll i beställningen och genomförandeplan. Genom dialog kan förutsättningar skapas för att båda parterna ska kunna arbeta för att utveckla och förbättra den röda tråden genom ett ärendes gång, dels för de som arbetar men också för huvudpersonerna som beviljas insatser. Handläggare och medarbetare på olika nivåer på utförarsidan har även kunnat mötas och haft tillfällen för dialog vid kompetensutvecklingsinsatser om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser. Dessa tillfällen har oftast varit gemensamma för handläggare och deltagare i Forum Carpe och/eller de övriga delprojekten i Carpe 2. ERFARENHETSUTBYTE OCH LÄRANDE AV VARANDRA Att utveckla former för erfarenhetsutbyte och lärande mellan handläggare i olika kommuner var ytterligare en av de aktiviteter som anordnades i delprojektet. Erfarenhetsutbyte Tillfällen för erfarenhetsutbyte har skapats vid de seminarier och kurser som har genomförts i projektet. Vid upphandling av dessa har det varit ett krav från projektledningen att dessa moment skulle ingå. Gruppdiskussioner har varit återkommande i seminarier och kurser och att det var uppskattade moment uttrycker några av kursdeltagare: Bra med då man satt i grupper och diskuterade att träffa kollegor från andra kommuner den stora behållningen (deltagare i Rättspraxis) Diskussion med andra handläggare kring hur man gör nu och hur man kan utveckla.(deltagare i Kommunikation med barn) Det har även funnits tillfällen med utgångspunkt i att handläggare delgav varandra av de egna erfarenheterna. Carpe Caféet om Anpassade mötesformer inleddes av handläggare från Nacka kommun som berättade hur de hade arbetat med frågan och därigenom inspirera och bjuda in till dialog. Handläggare i barnärenden har vid olika tillfällen medverkat för att berätta hur de hade arbetat kring frågan om barns delaktighet. Även vid dessa tillfällen har det sedan funnits möjlighet för deltagarna att tillsammans diskutera vidare i frågan. Vid seminariet om Anhörigsamverkan medverkade en handläggare från Ekerö som delade med sig av egna erfarenheter från såväl anhörigrollen som handläggarrollen.
Det visade sig att dessa former för erfarenhetsutbyte inte lockade många deltagare. Det rörde sig om 10 15 deltagare per gång. Deltagarantalet var dock tillräckligt för att det kunde uppstå bra diskussioner och deltagarna uppskattade dessa tillfällen. Arbetsgrupp barn Vid seminarierna om Kommunikation med barn har diskussionerna under seminariet lett till att en arbetsgrupp startades. Arbetsgruppens syfte var att samla det material som fanns i de olika kommunerna/stadsdelarna samt undersöka om det kunde tas fram ytterligare material om så behövdes. Arbetsgruppen träffades vid några tillfällen under våren 2014. Vid dessa tillfällen arbetades det fram ett bildstöd som beskriver handläggningsprocessen, från ansökan till beslut om insats/avslag. Det visade sig även att det på Stockholms stads hemsida fanns filmer tillgängliga som på ett enkelt sätt beskriver de insatser som personer med funktionsnedsättning kan ha rätt till enligt LSS. På Carpes hemsida publicerades länkarna till filmerna under ingången för handläggare. Arbetsgruppens arbete avslutades i maj 2014. Nätverk I den inventering som skickades ut ställdes även ett antal frågor som handlade om att lära av varandra, önskan om erfarenhetsutbyte, mm. Nästan hälften av alla handläggare som besvarade inventeringen, 62 av 137, angav att de ingår i något kontinuerligt nätverk för handläggare. Det nämndes t ex nätverk inom ett geografiskt område såsom Södertörn och Nordväst eller inom ämnesområden som barn, DUR, kvinnofrid. Av de som svarade att de inte ingick i något nätverk svarade 25 att de har behov av ett nätverk. Det har under projektets gång visat sig vara svårt att attrahera många handläggare till tillfällen för dialog och erfarenhetsutbyte. Lika så har intresset för att skapa nätverk varit svalt. Under projektets tid har inga nya nätverk i anslutning till delprojektet skapats. Att många av handläggarna redan deltog i befintliga nätverk samt att det är en hög personalomsättning bland handläggare kan ses som bidragande orsaker till detta..
Lärande och vardagsutveckling Ett av de målen i den övergripande delen av Carpe 2 var att handläggare anser att arbetsgruppen i högre utsträckning arbetar med vardagsutveckling än innan projektet. Ett annat mål var att handläggarna anser att den enskildes kompetens kommer hela arbetsgruppen tillgodo. Båda dessa mål har funnits med i delprojektets alla aktiviteter. KURSINNEHÅLL KOPPLAT TILL ARBETSLIVSERFARENHET Ett sätt att arbeta med de övergripande målen var att koppla studieuppgifterna och gruppdiskussioner vid seminarier till praktiska erfarenheter. Detta har funnits med som krav vid planering och upphandling av all kompetensutveckling som erbjudits i delprojektet. Genom att koppla nya kunskaper till den egna verksamheten främjas att den nya kunskapen kan tas med tillbaka till den egna verksamheten och i förlängningen kan komma hela verksamheten tillgodo. TILLFÄLLEN FÖR ERFARENHETS- UTBYTE Delprojektets aktivitet att anordna tillfällen för erfarenhetsutbyte stämde väl överens med målen i den övergripande delen av projekt Carpe 2. Ett sätt att arbeta med denna aktivitet var genom att bjuda in till så kallade Carpe Caféer. Vid sådana tillfällen är det praktiker som berättar för praktiker om deras sätt att arbeta i en viss fråga eller hur de har löst en viss problematik. I delprojektet har det vid flera tillfällen funnits sådana tillfällen. Handläggarna från Nacka kommun berättade om hur de arbetade med anpassade mötesformer för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att delta i möten och gör innehållet i mötena förståeligt. Vid ett annat tillfälle har en handläggare från Ekerö kommun berättat om anhörigsamverkan ur såväl ett handläggarperspektiv som ur ett anhörigperspektiv. Vid de två tillfällen om barns delaktighet, på den internationella barndagen, var det handläggare som delgav av sina erfarenheter, det första året var det handläggare från Stockholms stad, det andra året från Sollentuna kommun. ATT ORGANISERA FÖR LÄRANDE OCH VARDAGSUTVECKLING Att ha strukturer för lärande och vardagsutveckling på arbetsplatsen är en viktig förutsättning för att lärande ska kunna ske. I inventeringen svarade 91 handläggare att det på den egna arbetsplatsen fanns strukturer för lärande av varandra. Under projektets gång vittnade handläggarna dock om att hög arbetsbelastning och hög personalomsättning begränsade förutsättningar för lärande på den egna arbetsplatsen. Till exempel var det någon av deltagarna på en av dagarna om barns delaktighet som i den avslutande diskussionen uttalade sin besvikelse över att inte ha tid och förutsättningar på den egna arbetsplatsen att kunna jobba med de nya kunskaperna. Handläggarna bjöds in till ett heldagsseminarium på KI för att diskutera vardagsutveckling på den egna arbetsplatsen. Då det inte var några handläggare som anmälde sig till dagen fick den ställas in för målgruppen.
Reflektion och tankar inför vidare arbete Vid starträffen i juni 2012 diskuterade handläggarna de förväntningar de hade på projektet och de framgångsfaktorer de identifierade. I dessa samtal var några av de områden som togs upp arbetsgivarens ansvar och roll samt handläggarnas arbetsuppgifter. Som delprojektledare har det varit en spännande resa att lära känna målgruppen handläggarna och ta del av deras erfarenheter. Jag har slagits av de höga krav som ställs på handläggarna för att de rättssäkert ska kunna handlägga de ärenden de är satta att utreda och de beslut som sedan ska följas upp. Framförallt inom ärenden som rör personlig assistans till barn är det inte ovanligt att handläggare möter jurister från assistansföretag som företräder barnet. Självklart ska alla ärenden handläggas rättssäkert men kraven höjs när man möter professionella jurister i rätten som företrädare i ärendena. För mig väcks frågan om de kompetenskrav som ställs på handläggare och hur handläggarna är rustade för uppdraget efter genomgången socionomutbildning. DELTAGANDE Det har erbjudits ett stort antal tillfällen för kompetensutveckling genom delprojektet. Tillfällen som var riktade enbart mot målgruppen men även i samverkan med de övriga delprojekten och Forum Carpe. Under projekttiden har handläggarna i Stockholms stad även haft tillgång till en satsning på kompetensutveckling för handläggarna. Denna satsning berörde ungefär hälften av det totala antalet deltagare i delprojektet. Totalt har det varit ca 300 deltagare i delprojektet. Förutsättningar för ett högt deltagande har således varit begränsade och därför har även utbudet varit en fråga om balansgång för att inte konkurrera med de övriga egna aktiviteter. I de mest efter-frågade kunskapsområdena såsom rättspraxis och samtalsmetodik har dock några seminarier återkommit och genomförts med jämna mellanrum för att så många som möjligt kunde delta. De till-fällen då kompetensutveckling har handlat om barn, till exempel barns delaktighet eller kommunikation med barn, har varit mer välbesökta. Under projektets gång visade det sig att tillfällena för erfarenhetsutbyte har varit svårt att attrahera många deltagare. Dessa tillfällen var dock uppskattade av dem som närvarade. ATT ORGANISERA FÖR UTVECKLING Erfarenheter från delprojektet visar att handläggarnas arbetssituation i många fall kännetecknas av hög arbetsbelastning och personalomsättning. Förutsättningar för lärande och vardagsutveckling är därmed begränsade och behöver stor uppmärksamhet framöver. Erfarenheterna från de båda Carpe projekten, och även de projekt som föregick Carpe, visar att utveckling tar tid. Anledningen att Carpe 2 startade och hade ett obligatoriskt övergripande del om lärande och vardagsutveckling var just för att utvärderingen av projekt Carpe (2009-2012) visade att strukturer för detta saknades. Fokus låg på den enskildes kompetensutveckling och inte på arbetsplatsernas lärande. Handläggarna har deltagit en kortare tid i det första projekt Carpe och sedan under perioden april 2012 juni 2014 i projekt Carpe 2. Det tar tid för organisationerna att hitta strukturer för lärande och för handläggarnas del krävs det i många organisationer fortsatt fokus på att skapa dessa strukturer.
EFTER CARPE 2 Efter projektets slut kommer handläggarna att kunna delta i det ordinarie utbudet genom Forum Carpe. Även särskilda aktiviteter för handläggarna kommer att anordnas. Genom Forum Carpe kommer handläggarna att kunna ta del av de aktiviteter som genomförs inom ramarna för regeringens och SKL:s överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik. Forum Carpe har fått i uppdrag att i Stockholms län arbeta med de tre utvecklingsområden som identifierats; Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning, förstärkt brukarmedverkan samt att initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning. Regeringen har uppmärksammat de kompetenskrav som ställs på handläggarna och avsatt medel för kompetensutveckling av LSS handläggare. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att upphandla en högskolekurs på 7,5 hp och utbildningen kommer att genomföras med start hösten 2014. Utbildningen är till för handläggare som beslutar om insatser enligt LSS och vill öka sina kunskaper, särskilt om den allmänna inriktningen i LSS. Utbildningen ska även ge kunskaper om rättigheter för personer med funktionsnedsättning enligt FN- konventionen. Utbildningen ska bland annat stärka handläggares kompetens om kommunikationens betydelse för den enskildes möjligheter att vara delaktig i utredningen. Handläggare ska också få fördjupade kunskaper om vilka konsekvenser olika funktionsnedsättningar ger i vardagen. Detta för att bättre kunna bedöma sökandes behov av stöd och uppfylla lagens intentioner om full delaktighet i samhällslivet och goda levnadsvillkor för den enskilde. Stockholm, juni 2014 Jansje van Bemmel Thomenius