Bliekevare vindkraftspark i Dorotea kommun. Foto: Åsa Laurell Fallgropar i MKB vid tillståndsansökan för vindkraft Sammanställt av Åsa Laurell
FÖRST BERÖM! --- Rundringning g bland länen (Jämtland, Skåne, Östergötland) visar att många av de ansökningar och MKB som kommer in idag är ambitiösa och välskrivna. Generellt är de bättre än andra branscher! Och MKB:erna blir bättre och bättre, undersökningar blir mer välriktade och mer väl genomförda och redovisade. Det finns dock en del frågor som återkommer vid kompletteringsbegäran efter inlämnad ansökan och MKB. Samrådsredogörelse hur har kretsen för vilka enskilda som kan bli särskilt berörda avgränsats? Vilka har fått möjlighet att delta i samrådet (hela samrådet även det utökade? Hur har det gått till? (redovisa listor/adresslistor/fastighetsbeteckning för de som är berörda, visa ex. på utskick, annons ) När har samråd och annonsering/utskick skett? Vad har framkommit? Hur bemöter man detta/ kommentar? Fokus på projektet Ibland är beskrivningarna väldigt allmänt hållna och det refereras till undersökningar på annat håll. För att MKB ska kunna vara ett godkänt underlag för beslut krävs att MKB:n utgår från det aktuella projektet. Om man refererar till undersökningar är det nödvändigt att förklara hur det har bäring på det aktuella projektet. Förhållandena kan vara mycket olika Kanske att detta att vara mer bred i beskrivningen utan att få fokus på projektet var mer vanligt tidigare, innan den stora vågen som nu sköljer över Sverige, den har manat fram konsulter som faktiskt tar MKB-frågan på allvar. Alltför mycket fluff gör handlingarna tunglästa och tjänar inte MKB. Omfattning på ansökan och konsekvensbeskrivning måste följa varandra. I de fall man ansöker om boxmodellen är det viktigt att de alternativa höjderna beskrivs och särskilt worst case beskrivs dvs, högsta höjden, mest buller (och det behöver inte självklart vara de högsta verken), mest skuggor, landskapbild. Olika utformning ger olika konsekvenser. Ofta missas att beskriva passage av vattendrag det regleras särskilt i 11 kapitlet miljöbalken och ska inkluderas i prövningen. Det behövs också ett tydligt åtagande i ansökan/mkb vilka försiktighetsåtgärder företaget tar på sig. Dvs inom vilka ramar gäller ansökan det kan t.ex. vara ett åtagande att undvika att anlägga vägar eller andra anläggningar i parken på en våtmark inom boxen, att undvika värdekärnor av skog, att anpassa placering av verk så att en given bullergräns säkras, att undvika att anlägga under vissa tider etc.
Kringverksamheter Tänk hela vägen och ta med de verksamheter som kan vara tillstånds-tå eller anmälningspliktiga likti inom ramen för ansökan och MKB. Utnyttja samrådet till att fånga in detta tillsammans med Länsstyrelsen och kommunen. Det gäller att klargöra om kringverksamheter ska prövas och i så fall i vilken omfattning de ska beskrivas och tas med i MKB:n. Kringverksamheter som ska och bör ingå i ansökan är vägar, uppställningsplatser, anläggnade av internt elnät, transformatorstation, anslutningslinje, eventuella täkter (det är inte tillåtet att bryta mer materila vid brytning för t.ex. vägar och för fundament än att bereda plats för verksamheten), passage av vatten (prövas enligt 11 kap, transporter etc. Tre skeden som bör vara tydliga i MKBn: byggskedet, driften, återställningen. Konsekvenser, rimliga åtaganden är olika i dessa tre faser. Det ska framgå av MKB. Största påverkan under byggfasen! Alternativbeskrivningen ska finnas. Det ska vara tydligt alternativ som är det man väljer att ansöka om. I de fall orsaken till val av plats är att sökanden har tillgång till marken, t.ex. genom att sökanden äger marken, saknas ofta en alternativbeskrivning som uppfyller kraven enligt lagstiftningen. Det ska gå att förstå varför den valda platsen är lämplig för vindkraft. Om kommunen pekat ut området i sitt planeringsarbete behövs det inte så mycket mer än att peka på det. Men om det inte finns ett sådant stöd i kommunens plan krävs att det finns en röd tråd genom resonemanget och vägningen g fram till att detta är ett bra område för verksamheten. De alternativen ska vara rimliga. Ett exempel på vad som inte är rimligt är ange områden som uppenbart är olämplig, t.ex. områden med mycket höga naturvärden (i Västerbotten sett skräckexempel där man bara pekat ut naturreservat och områden som finns med på Naturvårdsverket nationalparkslista som alternativa platser). Röd tråd och läsförståelse. MKB ska innehålla de uppgifter som är nödvändiga för bedömning vid prövningen av en tillståndsansökan. MKB:n ska vara tydlig, lättförståelig och logiskt uppbyggd. Tänk på att en bredare allmänhet, inte bara för de införstådda i ljudberäkningar etc ska förstå. Det är t.ex. viktigt att beskriva ljud så att det blir begripligt. Gärna genom jämförelser med välkända ljud. Bra att undvika eller förklara termer som källjud så att det går att förstå. Viktigt att koncentrera sig på kärnan i det specifika ärendet, att hålla de generella beskrivningarna korta eller inte ta med de om de inte tillför något i ärendet. Det ska finnas en röd tråd som också ger förståelse för varför man gjort undersökningar eller varför man inte gjort undersökningar. Att gå från stort och brett perspektiv och sedan gå ner på detaljnivå där det behövs för att få svar på frågor för att kunna anpassa och utforma verksamhetenpåett ett så hållbart sätt som möjligt. Objektivitet MKB ska vara objektiv. Det är inte ok att skriva utifrån lösa antaganden eller subjektiva bedömningar. MKB ska vara underbyggd på fakta.
Konsekvensbedömningen. Undersökningar är ofta gjorda och redovisas i bilagor men ofta saknas en bra beskrivning i själva MKB:n över slutsatserna av inventeringen/undersökningen. En önskan är att det tydligt ska framgå: vad finns det för värden på platsen, vilka åtgärder kommer företaget att ta för att minimera påverkan, vilka konsekvenser kvarstår efter vidtagna försiktighetsåtgärder? Rennäringen ofta saknas beskrivning av kumulativa effekter; av andra vindkraftsprojekt inom samebyn och andra verksamheter och strukturer som tillsammans med det planerade vindkraftsprojektet ger en påverkan. Det finns vägledning i hur samråd och MKB bör beskrivas genom ett arbete framtaget inom projektet VindRen. Länsstyrelsen har också vägledning för vad MKB bör omfatta Landskapsanalys Det saknas också ofta en tydlighet i vilka vinklar foton tagits ur, även om själva fotopunkten är med. Det är också en viktigt vinst med att faktiskt ta med de verk som finns i omgivningen, om sådana finns istället för att utelämna dem. ta med hela verksamheten även vägar som kan bli en del av det synliga intrycket vid anläggning i branta sluttningar. Säkerhetsfrågor det ska finnas en säkerhetsanalys. Vad kan inträffa vad gäller säkerhet för människor och miljö? Vad gäller människors hälsa ingår t.ex. iskast (inte arbetsmiljörelaterade frågor). Vad gäller miljö bör brand tas med. Dessutom finns risk för sabotage. Ekonomisk k säkerhet saknas ofta en beskrivning av hur efterbehandling ska gå till och vilka kostnader detta kan innebära. Det sista behövs som underlag för att besluta om en rimlig ekonomisk säkerhet Tydliga kartor! Gärna en karta tidigt så att det är klart var projektet ligger geografiskt. Detaljerade kartor med fastighetsgränser kan vara bilagda för att minska belastningen i MKB. Viktigt t att alla kartor visar området för tänkt etablering så att krockarna k eller ickekrockar blir tydliga.
Särskilt skyddade områden kräver särskild eftertanke vid ansökan Natura2000 om ett N200-område berörs ska sökanden göra en bedömning om verksamheten behöver tillståndsprövas enligt 7 kap 28. Bedömningen ska göras om miljön kan påverkas på ett betydande sätt. I så fall ska en prövning göras enligt bestämmelserna för Natura2000. I denna prövning ska en MKB tas fram och därmed är det viktigt att klargöra tidigt så att N2000-frågan få inte blir en bromskloss i prövningen. Riksintressen vägning ska göras rätt. Bedömning ska framgå om riksintresset påverkas - om riksintresset bedöms påtaglig skadas av verksamheten. Motivera och beskriv! Endast riksintressen kan vägas mot riksintressen. Allmänna intressen kan alltså inte vägas mot riksintressen.