VÅR FRAMTID I VÅRA HÄNDER

VÅR FRAMTID I VÅRA HÄNDER 14 NOV 2013 FÖRETAGSRINGEN I SÖDRA HÄLSINGLAND & RESURS X

Dokumentation Vår Framtid i Våra Händer 2013 INNEHÅLL sida - Sammanfattning 3 - Bakgrund 4 - Fokusgruppernas slutsatser 5 - Trosa kommun 3:a i Sverige 6-7 - Ungdomspanelen 7 - Regionkommunen 8-10 - Inflyttare 10-11 - Ovanåker kommun 1:a och 2:a i Sverige 11-13 2

Sammanfattning Vem har makten över vår framtid? Frågan sökte sitt svar på seminariet Vår Framtid I Våra Händer den 14 november 2013, som genomfördes för andra året och lockade 96 deltagare till Peter Stormare salen i Bollnäs. Dagen var en mötesplats för ungdomar(15), företagare(30), tjänstemän(20), politiker(10), ideella organisationer(10), projekt (8) och privatpersoner(3) i vår region med syfte att stärka medvetenheten vad som krävs för att bli en attraktiv region, kommun, arbetsgivare och målet att öka deltagarnas nyfikenhet och öppenhet till inflyttare från Sverige och världen. Trosa kommun Då kommunen ofta ligger i topp på näringslivsklimat var det intressant att höra vad som kan ligga bakom, vilken kultur som finns i korridorerna i stadshuset. Jonas Ivervall, näringslivschef, berättade bl a att man tidigt beslutade att tjänstemännen är till för kommunmedborgarna och företagen, att man sa KUND redan i början på 1990-talet, vilket var unikt då. Han sa att de ofta har en okommunal leverans som kan innehålla det oväntade. Man får komma med egna förslag som tjänsteman och man får göra fel, vilket öppnar upp för kreativa, okommunala lösningar. Ett kreativt sätt att göra upphandlingar på kallas Tjänstekoncession. Man upphandlar genom att sätta upp en fast kostnad och entreprenörerna får sen lämna förslag på vad som ska ingå i leveransen, hur de ska fylla tjänsten. På så vis får man mer kvalitet för pengarna! Vidare har man tydliga styrmodeller som gör det enkelt för cheferna att utföra sitt uppdrag. Regionkommun och RUS Den regionala utvecklingsstrategin Svante Lönnbark presenterar den nya regionkommunen som från 1 jan 2015 ska skapa framtidstro för länet. Ett regionfullmäktige ska hantera alla frågor från näringsliv, sjukvård, infrastruktur, kultur, mm. Ett direktvalt fullmäktige med 75 ledamöter blir ansvariga. Dessa är utsedda av respektive parti och det finns inte längre några garantier att en ort är representerad. 15 ledamöter ska utgöra styrelsen med 3 nämnder som har totalt 9 miljarder att hantera. En tjänstemannaorganisation ska omsätta prat till omedelbar handling som tänker på helheten, med snabba ryck. De 3 nämnderna är: - sjukvård som omsätter 6,5 miljarder - kultur och kompetens - hållbarhetsnämnd med bl a infrastruktur, miljö Man måste vara väldigt konkret för att lyckas och bli framgångsrik, var Stefan Fölsters slutsats. RUS:en har inte den grad av konkretion som är nödvändig, tycker Stefan. De olika programmen ska dock bli mer konkreta med mål som går att följa upp. Läs dessa program på länken: http://www.regiongavleborg.se/1/om-webbplatsen/nyhetsarkiv-aktuellt/nyheter/11-29-2013- regionfullmaktige-29-november-.html Ovanåkers kommun Är 1:a i Sverige kring företagsklimat enligt SKL och 2:a i Sverige angående gymnasieskolan. Vi har gett tjänstemännen förutsättningar att utöva en bra service till företagen. De har själva jobbat fram en modell och är mer förebyggande och hjälpande i stället för dömande. Gymnasieskolan har satt tydliga och få mål och vi utvärderar efter hand. Personalen kan namnen på alla elever vilket skapar trygghet och tillit. Relationer är nämligen grunden för att kunna interagera och bygga kunskap. Kontinuerlig kompetensutveckling för personalen är viktig. Anställningsprocessen inkluderar eleverna, de får alltså välja sina framtida lärare. Lärarna följer sina elever under tre år = kontinuitet. Vi har höga förväntningar på varandra, ledning på personalen, personalen på eleverna. Seminariet Vår Framtid I Våra Händer fyller ett behov. Det var svårt att överträffa fjolårets upplevelse. Syftet var att bli mer konkret och belysa vårt nuläge kring makten över vår framtid. Dagen fick i utvärderingen, på en 5 gradig skala, betygen: (2012) 3,7 (4,2) om helhetsintrycket, 3,6 (4,1) kring insikter och kunskaper som kan vara till nytta i vardagen och 3,9 (4,4) för att rekommendera seminariet till andra under nästa år. Läs mer om dagens föreläsningar och dialoger på följande sidor. En del av materialet och presentationer finns att ladda ner på www.foretagsringen.se / Vår Framtid I Våra Händer. 3

Bakgrund För ett år sedan genomförde vi detta seminarium för första gången. Länet har många utmaningar att ta sig an. Som entreprenör och företagare befinner man sig i en kontext, i ett system som man ska samspela med. Detta var länets situation 2012: - BÄST i Sverige på UF-företagande - Utbildningsnivån LÄGST i Sverige - Arbetslöshet 11,7 % HÖGST i Sverige, Gävle högst i länet - Ohälsotalet bland de SÄMSTA i Sverige - Kostnader för hyrläkare näst HÖGST i Sverige - HÖGST landstingsskatt i Sverige - MEST bidrag i Sverige 18,4 % lever på bidrag - Medellivslängden KORTAST i Sverige för kvinnor 82,2 år näst-näst kortast för män 78,2 år En fråga för dagen som vi ska bilda oss en uppfattning om: Sker utveckling mest och bäst via organiserad form (topp down) eller organisk (bottom up) form. Tre exempel: Eric Olof Sundin, Arbrå började tillverka skidor i en bod, SUNDINS SKIDOR. Sedan boden brunnit upp flyttade han till Hudiksvall 1927 och grundade där sitt skidtillverkningsföretag. 1932 hade han så många beställningar att han kunde starta en fabrik och inköpte sedermera också Barnängens kemiska fabrikers lokaler. Det var för att underlätta skidtillverkningen som Sundin uppfann hydrauliska lyftkranar för timmer. Detta avknoppades till en egen verksamhet HIAB (Hydrauliska Industri AB). Vid företaget SUNFAB använde han sina uppfinningar till pumpar och motorer. NEFAB grundades 1923 när Sigvard Nordgren startade en snickeriverkstad i Ovanåker, Hälsingland. 1949 var produktionen främst inriktade på brödlådor gjorda av plywood och bandstål, vilket också har kommit att bli Nefab lådan. Nefab, med 3000 anställda, har egna bolag i Europa, Nord- och Sydamerika samt Asien. Faktureringen förväntas 2011 uppgå till cirka 3,2 miljarder kronor. Annie Roos från Arbrå har varit cancersjuk två gånger. Hon startade själv ett eget biståndsprojekt när hon var 14 år. I dec i år inviger hon en förskola i Afrika. Se det själv på www.marlinprojektet.se Den 27 maj genomförde vi ett Interkulturellt Rådslag med bottom up perspektiv. Fokusgrupper bildades utifrån eget engagemang och intresse. De har träffats utifrån de drivkrafter som vuxit fram i respektive grupp. Deras slutsatser är: 4

INKLUDERANDE KULTUR; redovisas av Lena Roos, Åke Hedlund, Lotta Delin: Vad jag själv kan göra: Hedlunds VVS-Byrå AB med VVS-ingenjörer och Alteco AB med el-ingenjörer är och kommer att bli ett bristyrke, för få utbildar sig till detta Gymnasieelever saknar en inblick i mitt arbetsliv och min bransch Inbjudit Torsbergsskolan och Hälsingegymnasiets avgångselever till information i nov där vi presentarar vårt arbete och våra företag Mål intressera några elever för våra yrken så att de söker utbildning inom våra yrkesområden och återvänder för att jobba i Bollnäs Vad vi själva kan göra tillsammans: Ett förslag från oss är; Inom ett år har 10 % fler än idag av Företagsringens medlemmar tagit emot en arbetslös ungdom på praktik. Flyktingguide Bollnäs? Integration i praktiken börjar där vi människor möts. Det ska vara enkelt att mötas socialt och skapa kontakter som vi kan växa i tillsammans. Integration börjar i mötet med varandra. Varje möte är unikt. Inget möte är för litet för att göra skillnad. Vill vi göra skillnad för oss själva och för varandra? Nu har det visat sig att ett sådant projekt har startats inom länet med Nordanstig, Bente Sandström tel 0652-36338, som projektägare. Varje kommun kommer att bli kontaktad. Ta nu chansen att stötta detta projekt när det knackar på dörren. Projektet heter Frivillig i Gävleborg. Vad politiker och tjänstemän behöver bistå civilsamhället med för att förverkliga: Samverka med näringsliv och civilsamhället att skapa miljöer som är så unika att människor vill stanna kvar samt lockar människor hit! Samverka mer mellan civilsamhället, näringslivet och politiker & tjänstemän för att skapa miljöer som innehåller något nytt. Bli ett exempel på CITY OF EXCELLENCE. KREATIVA MÖTESPLATSER: redovisas av Lena Åkerlind: Vad kan jag själv göra: Vara uppmärksam hur jag själv inkluderar/exkluderar. Bjuda in! Vad vi kan göra tillsammans: Öppna för att ta in andra grupper i traditionella möten. Det innebär att vi även förändrar en mer stadigvarande form. Vad politiker och tjänstemän behöver bistå civilsamhället med för att förverkliga: Låta civilsamhälle och individer få möjligheter att pröva på olika saker. Ha tillit till, och förtroende för, individer. Slutsats: Nyfikenhet är nyckeln till utveckling, oavsett om det handlar om människor, företag, organisationer eller kommuner. BRA SKOLA: redovisas av Per-Åke: Fem personer samlades och pratade om skolan men någon fokusgrupp blev aldrig till kring detta ämne. 5

Trosa kommun som är 3:a i Svenskt näringslivsranking över företagsklimat och 4:a i SKLs ranking. Jonas Ivervall, näringslivschef med tfn 0156-522 17, mobil 070-680 22 17, jonas.ivervall@trosa.se berättar att alla dörrar är öppna in till tjänstemännen. Arbetsmiljöverket hade synpunkter att vissa borde vara låsta p g a risker med arga medborgare, mm. Men Trosa kommun tog strid då de har en policy att det ska vara lätt att komma i kontakt med tjänstemännen. Så dörrarna lär vara olåsta även framöver. Kommuninnevånarna är: arbetsamma, friska, hög sysselsättningsgrad, jobbar fler timmar per vecka än andra. Vägen mot framgång: - 1974 storkommun, men man ville bryta sig loss och blev egen kommun igen 1991 skrev då ett mycket KORT dokument - avsiktsförklaring - vi är till för kommunmedborgarna och företagen, vi sa KUND redan då, vilket var unikt då - vi är här för att utföra tjänster för ANDRA - ambassadörskap viktigt, att vi pratar gott om Trosa kommun detta är ovärderligt - okommunal leverans, det oväntade, komma på egna förslag som tjänsteman, få göra fel - Tjänstekoncession man upphandlar genom att sätta upp kostnaden som fast och entreprenörerna får sen lämna förslag på vad som ska ingå, hur de ska fylla tjänsten. - tydliga styrmodeller, gör det enkelt för cheferna inga överraskningar under året - lagt ut många tjänster till privata aktörer, vi har inte LOV (lagen om valfrihet), sju privata hemtjänstföretag finns i denna lilla kommun - hållbar tillväxt, blåflaggad gästhamn lockar många tyskar som väljer ekologiskt och miljömedvetna hamnar - berätta vad vi ska göra, berätta att vi HAR GJORT det mycket viktigt - politik & tjänstemän respekterar varandra, stort förtroende mellan politiker och tjänstemän - möten som skapar god energi, samla alla chefer som har med företag att göra som möter näringslivet, kallas för SMÖRJ gruppen - gör en medborgarundersökning vartannat år, utför SKL;s undersökning vartannat år, följ upp rankinglistor och ser dom som utmaningar och följer upp våra bristområden, låg på 182 plats vad gäller skolans attityder till näringslivet, nu 2;a. Har bl a jobbat med ett EU projekt kring entreprenörskap i skolan - vi firar när vi uppnått goda resultat - 1600 företag bland 11 000 innevånare = vart femte kommuninnevånare är företagare - två lärare ville sätta upp Draknästet på sin skola, elevernas idéer det viktiga under en termin, sex utvalda elevföretag får presentera sina idéer för en företagarpanel med fem företagare. Eleverna växer otroligt. Alla företagare har tackat ja att sitta i panelen. - Det viktiga med näringslivsklimatet är DIALOGEN - andelen ekologisk mat till äldre och skolan är 33 % - största inflyttargruppen är mellan 28-37 år så de lär trivas med sin uppväxt i Trosa, vi uppmuntrar dem att dra iväg för vi är trygga med att de kommer tillbaka - utveckling tar tid, det är en lång resa men var målmedveten! 6

UNGDOMSPANELEN lämnar sina synpunkter (och poäng) - Hannah Jansen, Hälsingegymnasiet - Nadja Olofsson, Torsbergsgymnasiet - Felicia Rickardsdotter, Torsbergsgymnasiet - Jakob Ljungkvist, Ungdomar mot Rasism - Oskar Myrberg, Hälsingegymnasiet och ordförande Ungdomsrådet - Ahmet Böluktas och Tim Anttila, Gästriklands Idrottsförbund Fr vänster: Tim, Nadja, Hannah, Ahmet, Jakob, Felicia, Oskar - Gillar de öppna dörrarna - Prata med varandra i stället för om varandra (8:a) - Bra att ni prioriterar miljön (7:a) - Hur lockar ni tillbaka ungdomarna? Jonas svarar Det är kombinationen av hur man upplever sin uppväxtmiljö, vilka sociala sammanhang som erbjuds, hur man nätverkar mellan unga och vuxna, ambassadörskapet, arbetsmöjligheter, tryggheten, en bra skola. Slutsats: Det som de unga upplevt och minns av sin hemkommun avgör om de vill komma tillbaka. 7

Regionkommun Stefan Fölster VD Reforminstitutet, Britt-Marie Stegs VD för Hälsingestintan och Jonas Ivervall från Trosa Kommun har dialog med Svante Lönnbark, landstingsdirektör, Magdalena Berglin och Kent Bogren från Region Gävleborg. Stefan Fölster tel 070-304 31 60, har forskat kring och föreläst varför vissa regioner växer. Han är nu VD för Reforminstitutet. Markaryd och Karlsborg är kommuner som tagit tag i sin utveckling. Island är en region som ligger mycket avsides men sysselsättningen är näst högst i EU. Landet har en omsättning som är 33% i jämförelse med Gävleborg. Med samma sysselsättningsgrad som Island fanns det 15 000 fler jobb i Gävleborg. Den låga utbildningsgraden lyfts ofta fram som ett av länets gissel. Men det är Rednexstäder med lågutbildade som utvecklas i USA. De städer som har krattat i manegen, som satsar på företag. I Sverige har Markaryd låg utbildningsgrad men tjänstemännen inom kommun kan ha en positiv attityd till företagande för det. Och det gör skillnad här och nu. Ett exempel - efter en ½ timme kom stadsarkitekten och hjälpte företagaren som ville utöka sin verksamhet. En viktig slutsats - Man måste vara VÄLDIGT KONKRET för att lyckas och bli framgångsrik. Ett exempel - Värnamo kommun införde ett krav att varje möte ska leda till minst ett konkret förslag. Svante Lönnbark presenterar den nya regionkommunen som från 1 jan 2015 ska skapa framtidstro för länet. Ett regionfullmäktige ska hantera alla frågor från näringsliv, sjukvård, infrastruktur, kultur, mm. Ett direktvalt fullmäktige med 75 ledamöter blir ansvariga. 15 ledamöter i styrelsen. 3 nämnder som totalt har 9 miljarder att hantera. De 3 nämnderna: - sjukvård som omsätter 6,5 miljarder - kultur och kompetens - hållbarhetsnämnd; infrastruktur, miljö En tjänstemannaorganisation ska omsätta prat till omedelbar handling som tänker på helheten, med snabba ryck. Alla kommuners behov ska processas fram. Har i förarbetet resonerat en del med Halland som har som mål att ha 30 000 nya innevånare vilket de tycker är realistiskt. Svante är lite avund på dom som kan sätta så höga och realistiska mål. Magdalena Berglin kommer att jobba med samma frågor som nu, regional utveckling. Det viktigaste att åstadkomma är att få till en hållbar utveckling som är målet för vår regionala utveckling. 8

Kent Bogren kan tänka sig jobba med nya frågor i den nya organisationen. Kompetensprogrammet ska bli spännande att implementera. Vi har glömt att berätta vad vi har gjort. Det mesta som Jonas räknar upp har vi också gjort. Det finns redan draknäste och kompetensutvecklingsprojekt. Nyföretagandet är bland de bästa i landet. Vi har jobbat med entreprenörskap i alla skolsteg sen slutet av 1900-talet. Vi är bäst på UF i Sverige. Drivhuset för högskolans elever sprider sig. Regionala inkubatorer tar över. Konkurserna är få i jämförelse. Ungdomsarbetslösheten sjunker med 6 % det senaste året. Britt-Marie Stegs säljer premium kött. 1999 startade hon verksamheten som nu är marknadsledande på premiumhyllan på ICA och COOP. Det viktigaste för att lyckas med tillväxten är att vi behöver mer verkstad. Stöttning till företag, coaching av nya företag. Följ upp regionens verksamhet, ställ höga krav på deras verksamhet. Ni tror att ni gör många bra saker men sakerna görs inte tillräckligt bra. Ni behöver känna till mer om länets företag. Besök och lär av oss! Vi har gått från 90 till 129 Mkr på två år och vi har nu en stor satsning på gång som kommer att göra att vi i Sverige ser på mat på ett annat sätt. Ni hade kunnat lära av oss, kunnat bygga ut det med sidoeffekter, fått andra företag att hänga på, flera effekter som spridit sig som ringar på vattnet. Nu kommer det inte att bli så då ni inte känner till oss och det vi gör. Var mera på och lär känna företagen. Jonas tipsar: Viktigt att få media med sig, som har stor genomslagskraft. Ha möten med redaktionsledningen för de vill väl. Skicka ut pressreleaser! Jonas ställer fråga till Svante och tjänstemännen på Region Gävleborg: När man nu skapar något helt nytt har man tagit tillfället i akt att använda båda pyramiderna? Vad gör vi själva för att förändra ungdomsarbetslösheten? Skapa praktikplatser för unga! UNGDOMSPANELEN: Till Svante när jag kommer tillbaka om 10 år, vad märker jag då? Svante svarar: Då har vi igång väldigt många lärlingsprojekt och praktikplatser. Vi har nu anställt en chef för buss och tåg som har många idéer om detta. Välkommen tillbaka när du utbildat dig, då får du en lärlingsplats. En synpunkt om ungdomsarbetslösheten vi bör inte gå i försvar om att den är hög. Viktigt att säga som det är, fler tar då initiativ att åtgärda. Det är viktigt att vara ärlig om vi ska kunna utvecklas. Var det med några vanliga människor och unga då ni fattade beslut om organisationen? Magdalena: Nej inga unga deltog i den processen. Jag tycker det är svårt att förstå vad som står i RUS;en. Magdalena tackar för återkopplingen och ska ta hem den synpunkten. Kanske behövs en text till som förtydligar. 9

Stefan har nu synpunkter på den Regionala Utvecklingsstrategin: Ett vägledande dokument av denna art bör innehålla en tydlig problemformulering en målsättning vilka medel ska användas för att nå dessa mål Inget av detta återfinns i RUS:en! Ingen återkoppling hur det gick med den förra RUP:en. Man hänvisar till EU 2020 men den innehåller inga tillväxtmål. Stefan understryker att de regioner och orter som lyckas med sin utveckling har valt bort dessa breda formuleringar och håller sig till det konkreta. Jonas från Trosa avslutar med: Ta tillsammans fram tio konkreta saker att jobba med i morgon! Sluta snacka OM varandra, börja prata MED varandra! Tjänstemän vid Region Gävleborg har utarbetat RUS:en och regionfullmäktige har fattat beslut att godkänna den. Båda får anses vara delaktiga i beslutet att graden av konkretion ska ligga på denna nivå. De tre olika programmen ska bli mer konkreta med mål som går att följa upp. Dessa är Infrastrukturprogrammet, Kompetensprogrammet samt Innovations- och näringslivsprogrammet. De två förstnämnda antogs vecka 48 i Regionfullmäktige. Innovations- och näringslivsprogrammet kommer att vidareutvecklas och beräknas antas i maj 2014. Innan dess ser Region Gävleborg ytterligare dialoger med olika aktörer samt remissrunda framför sig. Alla tre programmen återfinns på: http://www.regiongavleborg.se/1/om-webbplatsen/nyhetsarkiv-aktuellt/nyheter/11-29-2013- regionfullmaktige-29-november-.html 10