Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Relevanta dokument
Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

De skånska odlingssystemförsöken

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

Team 20/20 redo för redovisning

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Nya stöden Påverkan på nötköttsproduktionen

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

När är optimal skördetidpunkt?

Tillväxthinder och lösningar

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

KURS I GROVFODERVERKTYGET

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Gårdsstöd och förgröningsstöd

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Kaliumdynamiken i ekologisk vallodling

Direktstöd

Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Regional balans för ekologiskt foder

Långvariga odlingssystemförsök. Nyttjande av existerande långvariga försök och behov av nya försök. Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson


Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult

Bilaga 4. Granskning av kalkylunderlag till Landsbygdsprogrammet

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag

Författare Gustafsson S. Utgivningsår 2009

Priser på jordbruksprodukter november 2018

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

Dränering Från missväxt till tillväxt

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Försök med konventionella och ekologiska odlingsformer

Ekologisk produktion

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

Fjärrvärmepriser 2011

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Odlingssystemforskning för framtiden

Att sätta värde på kvalitet

Läglighetskostnader vid skörd av vall

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Frö- och Oljeväxtodlarna

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren?

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2007

Ekologisk odling på Logården

Frilandsgrönsaksproduktion med fokus på hållbar utveckling

Kollektivtrafiknämnden har fått i uppdrag att ta fram ett åtgärdspaket som stärker intäkterna med 100 miljoner kronor 2016.

Plant Nutrient Support in Organic Farming

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Omställning. av Åsa Rölin

SAM E-postadress

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Föreslagna förändringar i Axel 2

Västerås NPK-stege i vårkorn

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

Ekologisk djurproduktion

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Transkript:

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008

Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet Miljövänliga och uthålliga odlingsformer Inom Skåne län 2003-2005

Förutsättningar Medelskördar 2003-2005 Faktiskt genomförda odlingsåtgärder 2003-2005 2005 års prisnivå enligt HIR-växt och HS produktionsgrenskalkyl er med justeringar

Täckningsbidrag TB kr/ha Intäkter Rörliga kostnader arbetskostnader = Täckningsbidrag kronor per hektar

Jämförelse mellan dåtid 2005 och framtid 2008 Uppskattade priser 2008 Konventionella led, statistik från SCB januari 2008. Ekologiska led, prisuppgifter från Lantmännen eko-pris 2007 eller uppskattade priser från andra marknadskanaler

Jämförelse mellan dåtid 2005 och framtid 2008 Förändring av intäkter Spannmål ca 120 % Sockerbetor (konv) -35 % Vall 22 % Potatis 54-83 %

Jämförelse mellan dåtid 2005 och framtid 2008 Förändring av kostnader Utsäde 28.3% Energi 18.1%, Konstgödsel 46.3%, Växtskyddsmedel -7.0%, Arbete 18.0%.

Jämförelse mellan dåtid 2005 och framtid 2008 Ändring av EU:s gårdsstöd med tillägg för historisk sockerbetsodling enligt 2007 års nivå. Ändring av EU:s miljöstöd enligt 2007 års villkor exempelvis: Ekopotatis från 2200 kr/ha till 5000 kr/ha. Ekovall från 500 kr/ha till 0 kr/ha

Dåtid 2005 och framtid 2008 Stora förändringar sedan 2005 Höjda spannmålspriser Högre kostnader för insatser (20,74%) Sockerbetsreform Ingen försäljningskanal för ekologisk sockerbetsodling Förändring i stödsystemet

Stöd Täckningsbidrag inkl. stöd = Inkluderar alla möjliga stöd för grödan exempelvis: ekologisktstöd, proteingrödestöd, minskat kväveläckage mm. samt gårdsstöd Täckningsbidrag exkl. stöd = Inga stöd alls

Täckningsbidrag Led A (konv ej kreatur) 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0-2000 -4000 Bollerup Önnestad Östra Ljungby 2005 exkl stöd 2008 exkl stöd 2005 inkl stöd 2008 inkl stöd

Täckningsbidrag Led B (konv djur) 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0-2000 -4000 Bollerup Önnestad Östra Ljungby 2005 exkl stöd 2008 exkl stöd 2005 inkl stöd 2008 inkl stöd

Täckningsbidrag Led C (eko bio med kreatur) 20000 15000 10000 5000 0 2005 exkl stöd 2008 exkl stöd 2005 inkl stöd 2008 inkl stöd -5000 Bollerup Önnestad Östra Ljungby

Täckningsbidrag Led D (eko med kreatur) 20000 15000 10000 5000 0 2005 exkl stöd 2008 exkl stöd 2005 inkl stöd 2008 inkl stöd -5000 Bollerup Önnestad Östra Ljungby

Täckningsbidrag Led E 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0-2000 (eko utan kreatur) Bollerup Önnestad Östra Ljungby 2005 exkl stöd 2008 exkl stöd 2005 inkl stöd 2008 inkl stöd

Led A-E Önnestad platsen med högst TB Östra Ljungby lägst TB Alla leden har högre intäkter och högre kostnader 2008 jämfört med 2005 Alla leden har ett förbättrat genomsnittligt TB jämfört med 2005

Bollerup TB exkl. stöd 2500 2000 1500 1000 500 0-500 -1000-1500 -2000-2500 A B C D E 2005 exkl stöd 2008 exkl stöd

Bollerup TB inkl stöd 6000 5000 4000 3000 2000 2005 inkl stöd 2008 inkl stöd 1000 0 A B C D E

Bollerup I led utan djur ger konventionell odling (A) bättre TB än ekologisk utan djur (E) både 2005 och 2008 I led med djur ger ekologisk biodynamisk (C) odling det bästa täckningsbidraget Största förändringen sockerbets och spannmålspris

Önnestad exkl. stöd 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2005 exkl stöd 2008 exkl stöd 2000 0 A B C D E

Önnestad TB inkl stöd 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 A B C D E 2005 inkl stöd 2008 inkl stöd

Önnestad I Önnestad ger det ekologisk leden (C, D, & E) bättre TB än de konventionella Störst procentuell ökning av TB finns i led A Största skillnaden i pengar ligger i det höjda potatispriset Extremet höga skördar i förhållande till området

Östra Ljungby TB exkl. stöd 2000 1000 0-1000 -2000 2005 exkl stöd 2008 exkl stöd -3000-4000 A B C D E

Östra Ljungby TB inkl stöd 6000 5000 4000 3000 2000 1000 2005 inkl stöd 2008 inkl stöd 0-1000 A B C D E

Östra Ljungby I Östra Ljungby ger leden utan djur (A & E) högst TB Inkl stöd är det Led E som har det högst TB Lika TB mellan led B, C och D Största skillnaden i pengar ligger i det höjda potatispriset

Sockerbetor (konv) Ej med i beräkningarna för de ekologiska leden 2008 Stora skillnader i avräkningspris mellan 2005 2008 TB skillnader 2005 jämfört med 2008 på mellan minus 10 000 kr/ha till minus 14 000 kr/ha

Spannmål Skördeintäkten har mer än fördubblats. Medelkostnad per ha är lägre i ekologisk odlingar Produktionskostnaden per producerad enhet är i genomsnitt högre i de ekologiska leden

Potatis Högre TB i de ekologiska leden på Önnestad men inte i Östra Ljungby Högre skördar i de konventionella leden Lägre medelkostnad per ha i de ekologiska leden Kostnaden per producerad enhet är högre i ekologiska led jämfört med konv.

Vall Likvärdiga TB 2005 och 2008 i alla leden Beroende av intern priset som sätts på ensilaget Lägre medelkostnad per ha i ekologiska leden Slopat ekologiskt stöd för vall.

Slutsatser Ekologiska leden har överlag högre kostnad per producerad enhet De ekologiska leden har likvärdiga eller högre TB inkl stöd jämfört med de konventionella leden Stora förändringar 2008 Ingen tävling mellan systemen utan se möjligheterna i varje led