LIVSKVALITET TROTS FUNKTIONSHINDER Livskvalitet trots funktionshinder Handikappolitiskt program Landstinget i Jönköpings län
Ingrid Isaksson Ulla-Christina Säll 2002-10-21 67900 1 (25) Handikappolitiskt program för landstinget i Jönköpings län 1. Landstingets handikappolitiska idé och vision Den grundläggande inställningen är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv med samma rättigheter, möjligheter och ansvar som övriga människor i samhället. Landstinget är ansvarig för länets hälso- och sjukvård och att vården ges på lika villkor. Den primära sjukvården är landstingets ansvar med särskilda krav på jämställdhet, tillgänglighet, kontinuitet, närhet, helhetssyn och kvalitet. Landstinget är länets största arbetsgivare med inflytande över kollektivtrafiken, turism och länets utveckling i stort och skall vara ett föredöme vad gäller insatser för att ge personer med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Insatserna för personer med funktionsnedsättning är en länsfråga och det behövs en bred samverkan med länets kommuner och andra myndigheter. Kommunerna har ansvar för omsorg och service, habilitering och rehabilitering i särskilda boendeformer, upplysningar, råd, stöd och omvårdnad, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Samarbetet i en vårdkedja mellan den öppna och slutna vården samt med kommunerna bygger på en obruten vårdkedja för en god livskvalitet för personer med funktionsnedsättning. Den framtida visionen för landstinget är att kunna erbjuda invånarna bra hälso- och sjukvård, bra tandvård, en intressant arbetsmarknad, bra vårdmiljöer, ett rikt kulturliv och konkurrenskraftiga utbildningar. 2. Bakgrund Landstingets handikappolitiska program baseras på FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Den politiska och moraliska grunden för dessa regler utgörs av de internationella reglerna om mänskliga rättigheter. I standardreglerna finns viktiga principer om ansvar, handling och samarbete. Sverige har förbundit sig att följa dessa regler.
2 (25) FN:s standardregler för människor med funktionsnedsättning har varit det instrument som varit vägledande i de frågor som direkt berör landstingets verksamhetsområden. Med detta program markerar landstinget i Jönköpings län sitt ansvar för länets invånare och visar vägen för hur landstinget ska agera i syfte att nå målet om full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Det handikappolitiska programmet ska se till att landstinget blir ett föredöme i arbetet med att underlätta livsvillkoren för människor med olika former av funktionsnedsättning. Helhetssyn och samordning är viktiga utgångspunkter, men det handlar också om attityder, förhållningssätt och bemötande. Handikapprörelsens kraftfulla insats, initialt och under arbetets gång utgör en bas i projektet. En enkät sändes ut till 38 region- och länshandikapporganisationer med verksamhet i Jönköpings län, varav 34 svarade på enkäten. Frågorna utgick ifrån FN:s standardregler och handikapporganisationerna svarade på vad landstinget gjorde, som var bra och vilken ytterligare service som respektive handikappgrupp hade behov av, utifrån varje enskild regel. Denna behovsinventering som genomfördes i början av projektet ligger till grund för formuleringarna av programmets mål och åtgärder. 3. Några begreppsförklaringar Landstingets verksamhet ska kännetecknas av det synsätt som framgår av WHO:s handikappdefinition (1989) och som anges i Handikappreformen (1994) Handikapp ska ses som ett förhållande mellan skada/sjukdom och den enskildes miljö och inte som en egenskap hos den enskilde. Funktionshinder får inte ses som ett problem, utan som en naturlig företeelse i en population. Människor med funktionshinder ska inte betraktas som en särskild grupp i samhället. Funktionshindret kan dock bli ett hinder för att kunna leva som andra. De handikappande konsekvenserna av ett funktionshinder beror på i vilken miljö personen lever och om rätt anpassad habilitering/rehabilitering kan erbjudas. Landstingets handikappolitiska program utgår från de definitioner som anges i FN:s standardregler för personer med funktionsnedsättning Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller sjukdomar, medicinska tillstånd eller mentalsjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur.
3 (25) Handikapp avser förlust eller begränsning av möjligheterna att delta i samhällslivet på samma sätt som andra. Handikapp beskriver mötet mellan människor med funktionsnedsättning och omgivning. Syftet är att fästa uppmärksamhet på brister i miljön och inom olika samhällsområden. Exempelvis brister i information, kommunikation eller utbildning som hindrar människor med funktionsnedsättning från att delta på lika villkor. Habilitering, rehabilitering Begreppet rehabilitering avser en process som syftar till att människor med funktionsnedsättningar skall uppnå och behålla bästa fysiska, intellektuella, psykiska eller sociala funktionsförmåga och att ge dem möjligheter att förändra sina liv och uppnå ett större oberoende. Rehabilitering kan innefatta åtgärder av skilda slag, som att återställa en funktion, kompensera förluster eller avsaknaden av en funktion eller kompensera en funktionsbegränsning. Rehabiliteringsprocessen innefattar inte primär hälso- och sjukvård. Däremot innefattar den ett stort antal åtgärder och aktiviteter, från mer grundläggande och allmän rehabilitering till målorienterade aktiviteter, som till exempel yrkesrehabilitering. Habilitering och rehabilitering enligt 3 i Hälso- och sjukvårdslagen Skillnaden mellan habilitering och rehabilitering är, enligt hälso- och sjukvårdslagens 3, att med habilitering avses åtgärder för att främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga och med rehabilitering avses åtgärder för att främja att den enskilde återvinner bästa möjliga funktionsförmåga. Såväl habilitering som rehabilitering förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Brukarråd Brukarråden är ett samrådsforum där handikapporganisationerna ges möjlighet att påverka frågor som är av principiell betydelse. Vid varje hjälpmedelsenhet/hjälpmedelscentral, ortopedteknisk avdelning, syncentral, hörcentral finns ett brukarråd. Med ENHET i det Handikappolitiska programmet för Landstinget i Jönköpings län menas ex: vårdcentral, medicinskt verksamhetsområde (klinik el motsv), mottagning, vårdavdelning eller motsvarande. Källa: Landstingsförbundet 1998, Nationella termer med definitioner och regelverk inom hälso- och sjukvårdsstatistiken.
4 (25) 4. Lagar och vägledande dokument Lagar och vägledande dokument för handikappolitiken Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Tandvårdslagen och tandvårdsförordningen Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om medicintekniska produkter Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder Jämställdhetslagen Lag om ansvar för viss kollektiv persontrafik Plan- och bygglagen (PBL) FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättningar en plattform för programarbetet Psykiatrireformen Prioriteringsutredningen, Vårdens svåra val Lindquists nia nio vägar att utveckla bemötandet av personer med funktionshinder Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken 5. Det handikappolitiska programmet syftar till att: handikappfrågorna alltid ska beaktas i landstingets verksamheter vara vägledande för landstingets fortsatta förhållningssätt vad gäller handikappfrågor och ge förslag till åtgärder och genomförande fungera som vägledning i all planering inom förvaltningar och enheter samt den kvalitetsutveckling som landstinget arbetar för fungera som vägledning i informations- och utbildningssammanhang och utifrån denna kunskap bidra till ett bra bemötande av personer med funktionshinder vara en plattform för landstingets alla medarbetare och förtroendevalda i deras arbete för att förbättra livskvalitet och levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning bevaka så att tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet blir möjlig inom de områden där landstinget har ett engagemang genom ägarskap
5 (25) 6. Tidplan Det handikappolitiska programmet för Landstinget i Jönköpings län gäller tills vidare. Många åtgärder i det handikappolitiska programmet ska ske kontinuerligt eller årligen. Några åtgärder behöver längre tidsperspektiv. 7. Redovisning och utvärdering Årligen redovisas i samband med verksamhetsberättelser hur målen i det handikappolitiska programmet genomförs. Efter år 2005 skall utvärdering och revidering ske av det handikappolitiska programmet i samarbete med handikapporganisationerna. Delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning är ett ansvar för alla som följer landstingets linjeorganisation.
6 (25) 8. FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning Regel 1 - Ökad medvetenhet INSIKT GER FÖRSTÅELSE För att ändra attityder och värderingar och för att motverka fördomar och missuppfattningar behöver vi kunskap om hur olika funktionsnedsättningar påverkar en människas livssituation och livsvillkor. Arbetet med att öka medvetenheten handlar också om att fördjupa den funktionshindrades egna kunskaper om sina rättigheter och om att förstärka och utveckla kunskaper om det egna funktionshindret. Målsättning Att personer med funktionsnedsättning bemöts med respekt är en grundläggande förutsättning för ett fortsatt bra möte mellan patient och vården. Kunskaper om hur olika funktionsnedsättningar påverkar människors livssituation både individuellt och generellt ska successivt förbättras för alla anställda inom landstinget. Landstingsledning och verksamhetschefer på alla nivåer bör gå i spetsen för arbetet för ökad medvetenhet och förståelse för att visa vägen för andra inom den egna verksamheten. Landstinget ska medverka till att ge personer med funktionsnedsättning god kunskap om det egna funktionshindret och om sina rättigheter, behov och möjligheter för att så långt som möjligt kunna leva ett självständigt liv.
7 (25) ÅTGÄRDER: GÖRS AV: TIDPLAN: Erbjuda utbildningsinsatser för förtroendevalda och anställda Qulturum Utforma mål inom varje enhet för att öka medvetenheten om sitt ansvar för en bra vård och bemötande av personer med funktionsnedsättning Respektive enhet Utveckla information via datorer att omfatta alla länets sjukhus och de större vårdcentralerna samt göra den tillgänglig för alla oavsett funktionshinder Informationsavdelningen Verksamhetschefer 2003-2005 Lyfta fram frågor som direkt berör personer med funktionsnedsättning i Landstingsnytt och i övrig information som utges av landstinget Informationsavdelningen Informera personer med funktionsnedsättning om att handikapporganisationerna är en resurs med möjligheter att erbjuda stöd Respektive enhet LHR-konferenser om aktuellt inom handikappområdet, olika funktionsnedsättningar m m. Länshandikapprådet (LHR) En gång Per år
8 (25) Regel 2 - Medicinsk vård och behandling FÖR ETT BRA LIV All vård och behandling utgår från den enskilde patientens situation oavsett om patienten har en funktionsnedsättning eller ej. Att aktivt fråga efter patientens behov och önskemål och att kunna se helheten är en viktig del av vården. All vårdpersonal ska ha goda kunskaper i att förebygga, upptäcka, bedöma och behandla skador på ett tidigt stadium så att orsaker till funktionsnedsättningar kan förebyggas. God etik i vården innebär att vården genomsyras av en människosyn med respekt för den enskildes integritet, människovärde och självbestämmande. Målsättning Stärka patient- och närståendeinflytandet för att få en aktiv samverkan i vårdplaneringen. Fungerande vårdkedjor mellan olika huvudmän ska finnas för de enskilda individerna. Utveckla team inom olika specialområden för att kunna möta personer med speciella funktionsnedsättningar.
9 (25) ÅTGÄRDER: GÖRS AV: TIDPLAN: Utveckla lokala vårdprogram/standardvårdplaner för hur olika patientgrupper med funktionsnedsättning ska behandlas Respektive enhet Utveckla lokala vårdprogram för samverkan och nytänkande avseende personer med olika psykiska funktionsnedsättningar Psykiatrisk vård och Tandvård i samarbete med RSMH och IFS 2003-2005 Erbjuda personer med funktionsnedsättningar, som kräver insatser från flera olika specialiteter, en person med samordningsansvar. Samordningsansvaret vilar i första hand på primärvården Primärvård Sjukhusvård Tandvård 2003-2005 Utveckla samråd med Handikapporganisationer för att få erfarenhetsåterföring Respektive enhet Utveckla team inom olika specialområden för specifika funktionsnedsättningar Respektive enhet Inkl tandvård 2003-2005 Utveckla den förebyggande vården i form av medicinsk fotvård och/eller handvård för att förhindra sekundära vårdbehov Respektive enhet 2003-2005 Informera om möjligheterna att påtala eventuella brister. Respektive enhet Patientens direktkanal Patientnämnd
10 (25) Regel 3 - Habilitering och rehabilitering PRIORITERAT MÅL I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Med habilitering och rehabilitering menas här alla insatser som personer med funktionsnedsättning kan erbjudas för att uppnå och behålla självständighet och funktionsförmåga. Habilitering omfattar även stöd till familjer som har barn med funktionsnedsättning. Habilitering och rehabilitering utgår från en helhetssyn som innebär ett tvärprofessionellt teamarbete, där medicinsk, social, psykologisk, pedagogisk och teknisk kompetens finns företrädd. Huvuddelen av insatserna sker i personens vardagsmiljö. Samordning med andra samhällsinsatser är därför av stor vikt. Rehabilitering bedrivs inom många olika verksamheter i landstinget, kommunerna, försäkringskassan och arbetsmarknadsmyndigheterna. Målsättning Habilitering och rehabilitering ska ges hög prioritet inom hälso- och sjukvården och tandvård samt vara en naturlig del i en fungerande vårdkedja. Personer med funktionsnedsättning ska få stöd att uppnå och bevara största möjliga fysiska, psykiska, intellektuella och sociala självständighet. Omfattningen av insatserna ska utgå från det personliga individuella behovet för att personen ska kunna leva utifrån sina egna förutsättningar och ha inflytande över sin egen vård. För personer med sjukdomar eller skador av bestående karaktär ska möjlighet till återkommande habiliterings- och/eller rehabiliteringsperioder finnas. Genom samverkan ta till vara brukarnas erfarenheter.
11 (25) ÅTGÄRDER: GÖRS AV: TIDPLAN: Genomföra en inventering av habiliteringsrespektive rehabiliteringsplaner för personer med funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tandvård 2003-2005 Inventera vilka grupper som är i behov av rehabilitering på klimatvårdsanläggningar både utomläns och utomlands Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2003-2005 Erbjuda den enskilde en individuell habiliterings- eller rehabiliteringsplan som ska följas upp tillsammans med den enskilde och om han/hon så vill dennes närstående Primärvård Sjukhusvård Tandvård Enhet med specialistteam Utveckla rutinerna vid behov av återkommande habiliterings- och rehabiliteringsperioder för personer med sjukdomar eller skador av bestående karaktär Primärvård Sjukhusvård Enhet med specialistteam 2003-2005 Utveckla samverkansrutiner inom den psykiatriska vården med andra vårdgivare Psykiatrisk vård 2003-2005 Utveckla samarbete och öka kunskaps- och erfarenhetsutbyte med handikapporganisationerna i syfte att underlätta vardagen för personer med funktionsnedsättning Primärvård, sjukhusvård och tandvård i samarbete med handikapporganisationer 2003-2005 Ge personer med funktionsnedsättning kunskap om betydelsen av ett personligt nätverk för att klara sin vardag efter habilitering/rehabilitering Kuratorer och andra terapeuter inom respektive enhet i samarbete med handikapporganisationer
12 (25) Regel 4 - Stöd och service HJÄLP TILL ÖKAD LIVSKVALITET Målet för stöd och serviceinsatserna enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en god hälsa som är en viktig förutsättning för delaktighet och jämlikhet. Inom ramen för HSL fullgörs stöd och serviceinsatserna genom att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Grundprincipen för hjälpmedelsverksamheten i länet är att ge en god hjälpmedelsförsörjning till alla personer med funktionsnedsättning oberoende var i vårdkedjan de befinner sig. Landstinget ansvarar för att stöd och service kan erbjudas personer med funktionsnedsättning. Rådgivning och annat personligt stöd är ett expertstöd enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Ny informationsteknik innebär ökade möjligheter att öka livskvalitén för personer med funktionsnedsättning. Det kan gälla både utveckling av nya IT-hjälpmedel som är ett individuellt stöd och utvecklandet av IT-baserade tjänster. Målsättning Samtliga personer med funktionsnedsättning ska få information om hälsooch sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Informationstekniken ska vara lättillgänglig och anpassad efter individuella behov. Stöd och service ska ges kontinuerligt och i rätt tid så att personer med funktionsnedsättning och deras familjer kan leva ett fullvärdigt liv. Informations- och datakommunikationshjälpmedel och övriga hjälpmedel ska följa utvecklingen i syfte att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att uppnå delaktighet och jämlikhet.
13 (25) ÅTGÄRDER: GÖRS AV: TIDPLAN: Bedriva aktiv uppsökande verksamhet så att alla personer med funktionsnedsättning och dennes närstående blir medvetna om möjligheterna att få råd, stöd och service Primärvård Sjukhusvård Enhet med specialistteam Aktivt ta del av utveckling och ny teknik inom olika hjälpmedelsområden för att få fram bra hjälpmedel Hjälpmedelsenheter Samtliga brukarråd Förbättra och anpassa informationen om HSL, LSS och landstingets hjälpmedelsservice för personer med funktionsnedsättning Informationsavdelningen i samarbete med Hälso- och sjukvårdsavdelningen LSS-handläggare Enhet med specialistteam 2003-2005
14 (25) Regel 5 Tillgänglighet Regel 10 - Kultur LÄTTARE FÖR ALLA ATT DELTA Landstingsfastigheter och Habiliteringscentrum har i samarbete med handikapporganisationerna utvecklat tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i om- och nybyggnad av landstingets fastigheter. Möjligheterna att ta del av och aktivt deltaga i ett rikt kulturutbud är viktigt för alla individers välfärd och välbefinnande. En god tillgänglighet är en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska uppnå delaktighet och jämlikhet gällande såväl i Landstingets egna verksamheter som i den demokratiska beslutsprocessen. Målsättning Landstingets lokaler, egna som förhyrda, ska vara tillgängliga och användbara för personer med funktionsnedsättning. Landstinget ska utveckla sin information på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för olika grupper av personer med funktionsnedsättning. Landstinget ska verka för ökad tillgänglighet i kollektivtrafik, kultur och inom turism för personer med funktionsnedsättning. Personer med kommunikationsstörningar ska kunna kommunicera med sin omgivning och få information.
15 (25) ÅTGÄRDER: GÖRS AV: TIDPLAN: samarbete mellan Landstingsfastigheter, handikapporganisationer och Habiliteringscentrum inom byggprojekten i länet Vid anslagsfördelning till verksamheter inom kultur, turism och föreningar, ställa krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Arbeta för att undvika segregation inom kultur och turism Tillgodose behov av tecken- och syntolkning av föreställningar eller speciella visningar Anpassa kollektivtrafiken så att personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att resa på egen hand Tillgodose tillgänglighetsaspekterna vid uppbyggnad av nya datoriserade informations- och servicesystem Installera fler texttelefoner i sjukhusens, de större vårdcentralernas och tandvårdsenheternas entréer Installera fler teleslingor i enheternas receptioner Tillgång till hörseltekniska hjälpmedel i fler konferens- och samlingsrum Ställa krav på tillgänglighet för alla vid upphandlingar och förhyrning av externa lokaler Underlätta för personer med olika funktionsnedsättningar så att de kan ta del av protokoll och andra offentliga handlingar Inventera inom landstingets turism och kulturverksamhet vilka aktiviteter som personer med olika funktionsnedsättningar kan deltaga i Landstingsfastigheter Länshandikapprådets byggrupp Landstingsstyrelsen Kulturansvariga Kulturansvariga Landstingsstyrelsen IT-centrum Informationsavdelningen Respektive förvaltningsledning 2003-2005 2003-2005 Respektive enhet 2003-2005 Respektive enhet 2003-2005 Landstingsfastigheter Respektive enhet Informationsenheten Respektive enhet Regional utvecklingsavdelning 2003-2005 2003-2005
16 (25) Regel 6 Utbildning ALLA SKA KUNNA STUDERA VID LANDSTINGETS SKOLOR Personer med funktionsnedsättning har samma behov av och rätt till utbildning som andra. Målsättning Landstingets skolor ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att lokaler, utrustning och studiematerial ska utformas så att personer med olika funktionsnedsättningar kan ta del av undervisningen. ÅTGÄRDER: GÖRS AV: TIDPLAN: Anpassa landstingets skolor och elevbostäder för personer med funktionsnedsättning Anpassat studiematerial ska finnas för personer med funktionsnedsättning vid start av studier Ge möjlighet för personer med funktionsnedsättning att kunna bygga på och förbättra sina kunskaper genom vuxenstudier Öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar inom landstingets skolor Landstingsfastigheter i samarbete med Länshandikapprådets byggrupp Landstingets skolor Landstingets folkhögskolor Landstingets skolor i samarbete med handikapporganisationer 2003-2005 Landstingets skolor: Sörängens folkhögskola Värnamo folkhögskola Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium Tenhults Naturbruksgymnasium
17 (25) Regel 7 - Arbete ARBETE ÄR EN VIKTIG DEL FÖR MÄNNISKORS LIVSKVALITET Arbete är inte bara en grund för materiell försörjning utan svarar även mot grundläggande mänskliga behov av gemenskap, utveckling och meningsfullhet i tillvaron. Sedan 1999-05-01 finns Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. Lagen avser att förhindra direkt och indirekt diskriminering av arbetstagare och arbetssökande. Många personer med funktionsnedsättningar möter hinder när de försöker etablera sig på arbetsmarknaden och tvingas stå helt utanför. Målsättning Landstinget ska vara ett föredöme för att underlätta möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att erhålla eller behålla anställning eller arbetspraktik inom sin egen verksamhet. Landstinget ska arbeta aktivt för bättre arbetsmiljöer, arbetsplatsanpassningar och använda ny teknik för att underlätta för redan anställda och möjliggöra nyanställningar av personer med funktionsnedsättning. ÅTGÄRDER: GÖRS AV: TIDPLAN: Inventera antalet personer med lönebidrag och utred om de kan erbjudas att övergå i ordinarie anställning Skapa förutsättningar för att anställa ytterligare personer med funktionsnedsättning Centrala personalenheten 2003-2005 Centrala personalenheten Utbilda chefer och administrativa team i gällande diskrimineringslagstiftning och om arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Personalchefer 2003-2005
18 (25) Regel 13 Kunskap och forskning Regel 19 Personalutbildning AKTIV SPRIDNING AV KUNSKAP GER UTVECKLING Personer med funktionsnedsättning berörs i större utsträckning än andra av landstingets verksamheter. Det är därför viktigt att öka kunskaperna kring dessa gruppers levnadsförhållanden och vilka konsekvenser olika beslut kan få. Landstingets personal ska vara välutbildad och kompetent. Den snabba utvecklingen och förändringen inom hälso- och sjukvården och handikappområdet ställer ökade krav på kontinuerlig fortbildning av personal samt handledning av medarbetare i verksamheterna. Landstingets Forsknings- och Utvecklingsenhet (FoU) följer upp olika utvecklingsprofiler och hälsovinster inom vården och är ett viktigt led i ständig förbättring. Målsättning Landstinget ska samverka med vårdutbildningar för att få god tillgång till välutbildad vårdpersonal. Landstinget ska hålla sig informerad om hälsovillkoren för personer med funktionsnedsättning samt arbeta med forskning inom handikappområdet. Landstinget ska i samverkan med handikapporganisationer svara för att personalen får erforderliga kunskaper om funktionsnedsättning och nya rön. Utbildningen ska ha som mål att undanröja negativa attityder, öka kunskapen kring den specifika funktionsnedsättningen och vilka behov detta medför. Landstinget ska uppmärksamma behovet av speciell kompetens för att möta personer med omfattande funktionsnedsättningar. Inom Forsknings- och Utvecklingsenhetens arbete särskilt beakta genusperspektivet inom handikappområdet.
19 (25) ÅTGÄRDER: GÖRS AV: TIDPLAN: Arbeta för att fortbildningar inom vården får del av nya rön, synsätt och värderingar som utvecklats inom handikappområdet Qulturum Enhet med specialistteam Arbeta för att vårdpersonal får kännedom om och utbildning i mun- och tandsjukdomar Bedömningsenheten Tandvård, under Hälso- och sjukvården Utveckla FoU-enhetens forskning inom handikappområdet att innefatta fler discipliner och utifrån genusperspektivet FoU-enhet 2003-2005 Tillhandahålla metoder för att mäta livskvalitet hos personer med funktionsnedsättning i syfte att förbättra insatser och sprida kunskap FoU-enhet 2003-2005 Aktivt medverka och inspirera till forskning som utgår från ett uttalat brukarperspektiv inom handikappområdet FoU-enhet 2003-2005
20 (25) Regel 14 - Policy och planering TIDIG SAMVERKAN VIKTIGT I UTVECKLINGSARBETET Landstinget ska i sin policy och planering följa FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning och i enlighet med det handikappolitiska programmet. Länshandikapprådet har en viktig roll som forum för samverkan mellan landstingets olika verksamheter och handikapporganisationer samt i samråd med andra länsmyndigheter. Målsättning Personer med funktionsnedsättning ska beaktas i landstingets planeringsoch utvecklingsarbete. Behovet av insatserna ska bevakas och tillgodoses i den allmänna verksamhetsplaneringen. Finansiering av de åtgärder som krävs för handikappanpassning inom verksamheterna ska ske inom ramen för sedvanlig verksamhetsfinansiering. ÅTGÄRDER: GÖRS AV: TIDPLAN: Samverka tidigt med handikapporganisationer i planer och program för personer med funktionsnedsättning Respektive förvaltningsledning I frågor som i betydande mening påverkar personer med funktionsnedsättning ska Länshandikapprådet vara remissinstans Respektive förvaltningsledning Årlig uppföljning av det handikappolitiska programmet Länshandikapprådet Årligen
21 (25) Regel 18 - Handikapporganisationer VIKTIGA SAMARBETSPARTNERS TILL LANDSTINGET Handikapporganisationerna inom länet ska ha en central samverkans- och rådgivande roll i planering och utveckling av landstingets verksamhet. Handikapporganisationerna har en stor kompetens om brister och behov inom handikappområdet. Den kompetensen bör tillvaratas som en rådgivande roll i planerings- och utredningsarbetet inom landstingets verksamhet. Landstingets olika utskott har på motsvarande sätt ansvar för att samverkan sker med handikapporganisationer så att deras synpunkter diskuteras i ett tidigt skede. Målsättning I beslut där personer med funktionsnedsättning kan bli berörda av dess konsekvenser ska handikappaspekten tidigt föras in. Landstinget ska, utifrån bidragspolicy beslutad av Landstingsstyrelsen, ekonomiskt stödja handikapporganisationer i länet, för att stärka deras möjligheter att dela med sig av sina kunskaper, erfarenheter och behov. ÅTGÄRDER: GÖRS AV: TIDPLAN: Inbjuda handikapporganisationer för enskilda överläggningar Stödja region- och länshandikapporganisationer och nyetablerade sådana Informera om större förändringar inom respektive verksamhetsområde Hälso- och sjukvårdsutskotten Allmänpolitiska utskottet Enhet med specialistteam Landstingsstyrelsen Länshandikapprådet Vart annat år.
22 (25) Regel 22 Internationellt samarbete Landstinget ska känna till och aktivt delta i det internationella samarbetet på handikappområdet. Detta innebär samarbete kring FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Målsättning Landstinget deltar inom sitt ansvarsområde aktivt i det internationella samarbetet rörande åtgärder för att ge personer med funktionsnedsättningar delaktighet och jämlika levnadsvillkor. ÅTGÄRDER: GÖRS AV: TIDPLAN: Medverka till att stärka samarbete och erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer under Europeiska handikappåret 2003 Landstingsstyrelsen 2003 Informera vänlän och andra europeiska länder om utvecklingen inom handikappområdet Regionala utvecklingsavdelningen
23 (25) 9. FN:s standardregler i korthet Sverige har förbundit sig att följa FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Reglerna ger konkreta förslag på hur stat, kommun, landsting och näringsliv kan skapa ett tillgängligt samhälle. Se reglerna som en bruksanvisning och en checklista. 1. - Ökad medvetenhet Medlemsländerna ska aktivt öka medvetenheten om människor med funktionsnedsättning. Om deras rättigheter, behov, möjligheter och om vad de kan bidra med. 2. - Medicinsk vård och behandling Medlemsländerna ansvarar för att effektiv medicinsk vård och behandling finns tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. 3. - Rehabilitering Rehabilitering ska erbjudas människor med funktionsnedsättning för att de ska kunna uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. 4. - Stöd och service Medlemsländerna ska garantera utvecklingen av och tillgången till stöd och service. Inbegripet sådana hjälpmedel som bidrar till att människor med funktionsnedsättning kan bli mer oberoende i det dagliga livet och utöva sina rättigheter. 5. - Tillgänglighet Medlemsländerna ska införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig, oavsett vilka eller hur stora funktionsnedsättningar människor har. Medlemsländerna ska också se till att dessa får tillgång till information och möjlighet till kommunikation. 6. - Utbildning Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ska ha lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå. 7. - Arbete Medlemsländerna ska skapa förutsättningar för produktivitet och inkomstbringande arbete såväl på landsbygden som i städerna.
24 (25) 8. - Ekonomisk och social trygghet Medlemsländerna är ansvariga för att människor med funktionsnedsättning har social trygghet och tillräckliga inkomster. 9. - Familjeliv och personlig integritet Medlemsländerna ska främja möjligheten för människor med funktionsnedsättning att leva familjeliv och deras rätt till personlig integritet. Lagar får inte diskriminera när det gäller sexuella relationer, äktenskap eller föräldraskap. 10. - Kultur Medlemsländerna ska se till att människor med funktionsnedsättning kan delta i kulturlivet på lika villkor. 11. - Rekreation och idrott Människor med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter till rekreation och idrott som andra. 12. - Religion Medlemsländerna ska uppmuntra åtgärder för att skapa jämlika möjligheter för människor med funktionsnedsättning att utöva sin religion. 13. - Kunskap och forskning Medlemsländerna har det yttersta ansvaret för att kunskap om levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning samlas in och sprids samt för att stöd ges till forskning på alla områden. 14. - Policy och planering Medlemsländerna ska se till att handikappaspekterna beaktas i alla viktiga policysammanhang och i all planering på riksnivå. 15. - Lagstiftning Medlemsländerna ska skapa rättslig grund för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. 16. - Ekonomisk politik Medlemsländerna har det ekonomiska ansvaret för nationella handlingsprogram och åtgärder för delaktighet och jämlikhet. 17. - Samordning Medlemsländerna är ansvariga för att nationella samordningskommittéer eller liknande organ inrättas, som säkerställer att handikappfrågor samordnas.
25 (25) 18. - Handikapporganisationer Medlemsländerna ska erkänna handikapporganisationernas rätt att representera människor med funktionsnedsättning. De bör också erkänna handikapporganisationernas rådgivande roll när det gäller att fatta beslut i handikappfrågor. 19. - Personalutbildning På alla nivåer ska det finnas lämplig utbildning för personal som deltar i planering och genomförande av program och service för människor med funktionsnedsättning. 20. - Nationell granskning och utvärdering Medlemsländerna är ansvariga för fortlöpande granskning och utvärdering av nationella program och tjänster för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. 21. - Tekniskt och ekonomiskt samarbete Medlemsländerna, både industri- och utvecklingsländer, har ett ansvar för att tillsammans förbättra levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning i utvecklingsländerna. 22. - Internationellt samarbete Medlemsländerna ska aktivt delta i internationellt samarbete.