När små beslut blir stora Det rinner ut mjölk över frukostbordet. Det som just var städat från smulor, leksaker och flingor. Precis när vi ska gå. Precis när vi börjar bli rejält sena. Jag står klädd i en varm vinterjacka och halsduken hänger ner över bordet. Jag ser i ögonvrån hur vår treåring börjar ta av sig den rosa overallen borta i hallen, den som nyss tog så lång tid att få på. Snabbt drar jag fram en droppande Wettextrasa för att torka rent bordet. Just i rörelsen, när jag är redo att ta ett makalöst språng med två barn under armen och ut i den kalla vintermorgonen, utbrister femåringen hjärtskärande: Stopp! Det är en mjölkkanin på bordet, ser du inte det, pappa, det är en mjölkkanin, säger han med eftertryck och skjuter bort trasan. Varje dag fattar en vuxen människa upp till tiotusen beslut. Det är mer än 3,5 miljoner beslut varje år. Många ägnar mer tid åt att välja elleverantör än att välja partner. Sociala medier gör sig påminda i våra liv. Det presenteras nya underlag i ett jämnt flöde, nya Excel-rapporter, nya diagram. Förmågan att fatta välgrundade beslut blir allt viktigare i en tid som präglas av stora förändringar och mängder av information. Tiden är en bristvara i denna värld och när beslutsproblemen blir oss övermäktiga så går vi på magkänsla snarare än att vara rationella. Att driva företag är som ett hav av beslut. Ofta roliga, utmanande, nästan kittlande. Investeringar, satsningar, trycka på gasen-beslut. Men också förändringar där saker går fel, svåra beslut, beslut där man känner sig ensam och osäker. Ibland får jag frågan av mina barn. Vad har du gjort på ditt jobb idag? Ja, vad har jag gjort egentligen, jag har fattat beslut, säger jag eftertänksamt. Åh, vad tråkigt får jag till svar, vi lekte sjörövare. Vi har nog en hel del att lära av dem, sjörövarna alltså. De bästa besluten kommer ju ute i löparspåret, när hjärnans kreativitet får spelrum och tankarna kan släppas fria. Eller ute på havet en vacker vårdag. Eller kanske i mataffären en sen kväll när gångarna gapar tomma. Tänk på livets stora beslut, eller för den delen de små. De man kommer att minnas. Som just den morgonen. Vi blev sena till dagis efter att ha pysslat om mjölkkaninen ett slag. Dagens planering rann ner med kaninöronen i vasken. Men det var just där och då beslutet kom. För första gången. Jag som alltid haft så bråttom. Vet ni vad barn, sade jag på väg in till dagis. Jag stannar på er frukost. Jag har nog aldrig sett så glada barn. De fick visa hur det var i deras värld, deras rutiner, de var stolta inför alla andra ungar må du tro. Det var med lätta steg jag lämnade den morgonen. Och morgontrafiken, köerna och stressen var som bortblåsta. Jag hade fattat rätt beslut. I vinden på vägen in till kontoret kände jag mig som en sjörövare. Mattias Malmer VD
Järnmalmer i siffror Råvaruboomen som vi upplevde för ett tiotal år sedan är ett minne blott. Vi står idag inför mycket utmanande förutsättningar inom skrotbranschen med fallande prisnivåer över tid och osäkerhet i världsekonomin som speglar sig i kraftig prisvolatilitet. För oss har omvärldsanalys blivit viktigare än någonsin liksom fokus på att utveckla processer som ger kunden mervärden, hitta smarta lösningar och utveckla nedströmsarbetet. Järnmalmer omsatte verksamhetsåret 2015/2016 ca SEK 300 miljoner. Vi arbetade med sjunkande priser på våra slutprodukter i stort sett under hela perioden bortsett från undantag under våren 2016 då prisnivåerna på stålskrot steg snabbt under en kort tidsperiod för att snabbt falla tillbaka till låga nivåer. Vår styrka är flexibiliteten, närheten till kunden och förståelse för affären genom hela organisationen. Trots minst sagt tuffa marknadsförutsättningar levererade Järnmalmer ett resultat på SEK 11,9 miljoner efter finansnetto. Enligt UC:s branschrapport i oktober 2016 hamnar Järnmalmer på 8:e plats i kategorin resultat per anställd bland 1.100 av landets återvinningsföretag. Inledningen av verksamhetsåret 2016/2017 har för oss varit stark under rådande förutsättningar där vi har kunnat dra nytta av tillfällig marknadsuppgång i efterdyningarna av det amerikanska valet. Vi har också upplevt hur rekordhöga kolpriser och ökade järnmalmspriser har tryckt upp stålskrotspriset under hösten och inledningen av vintern 2016. Järnmalmer har under det gångna året tecknat ett 20-årigt avtal för fortsatt produktion på anläggningen i Göteborg, ett led i det långsiktiga strategiarbetet vi bedriver. Under år 2017 kommer Järnmalmer att genomföra betydande investeringar i anläggningen bl.a. en ny stationär sax- och pressanläggning med en tredubblad kapacitetsökning på klippta och pressade produkter. Järnmalmer har funnits i snart 70 år, de senaste tio åren har företaget totalt genererat ca SEK 2 miljarder i omsättning och ett samlat resultat efter finansnetto under perioden på SEK 100 miljoner. Det ger oss råg i ryggen att möta framtidens utmaningar och vara en stark dedikerad samarbetspartner. Omfattande rivning på Värö Bruk Järnmalmer utförde under sommaren 2016 ett omfattande rivningsarbete på Värö Bruk utanför Värö på uppdrag av Valmet. Uppdraget innebar selektiv rivning av fiberlinjen i massafabriken på pappersbruket som ägs av Södra Cell. Järnmalmer som arbetade tätt ihop med Mimab och Prevent Bevakning hade inom ramen för uppdraget ca 100 yrkesarbetare, maskiner, truckar och lastbilar igång dygnet runt under tre intensiva dygn. Arbetet som sträckte sig över totalt 30 dygn var stundtals mycket resurskrävande och tidspressat. Entreprenaden färdigställdes inom tidsramen och enligt en utökad färdigställandeplan.
Marknad Vi ser fortsatt en volatil marknad på skrot och andra råvaror det kommande året p.g.a. att världen är hopknuten på ett sätt som vi inte upplevt tidigare. Under hösten 2015 noterade vi en 50-procentig prisnergång på stålskrot, följt av en total ombytt utveckling under en kort period av våren 2016. Priserna skenade uppåt i en prisraket med motsvarande siffror som innebar en prisstegring på ca 1.000 kr per ton för att snabbt falla tillbaka igen under försommaren till låga nivåer. Brexit passerade utan större avtryck på stålskrotspriserna, istället var det börserna och framför allt den amerikanska dollarn som påverkades mest av britternas beslut om att lämna EU. Från en dollarnivå runt SEK 8,20 till att inom loppet av några veckor gå upp till 8,60 och bara ett halvår senare efter det amerikanska valet handlas runt SEK 9,37 skakar om förutsättningarna för världshandeln och inte minst för råvarumarknaderna. Priserna på stålskrot vände upp igen under hösten 2016 från sommarens låga nivåer. Framför allt drevs prisuppgången upp av statlig intervention i Kina, där utbudet av kol begränsades genom att befintliga kolgruvor tvingades stänga eller skära ner produktionen och importen in till Kina tilltog. Konsekvensen av den minskade tillgången på kol blev att kolpriserna skenade från ca USD 100 per ton till att handlas på nivån USD 300 per ton. I sin tur förde det med sig att högvärdig järnmalm hamnade i en ökande prisspiral, dvs. den typen av malm där det relativt sett går åt mindre energi för stålframställan jämfört med mer lågvärdiga malmprodukter. Malm och stålskrot som båda används som insatsvara för att tillverka stål är hårt korrelerade. Stålskrotspriserna följde efter i prisuppgången under hösten 2016. Vi ser nu hur Kina som är världens största stålproducent gör verklighet av praktiskt miljötänkande. Eller snarare tvingas att ta ett aktivt grepp kring miljöfrågorna. Gruvor och stålverk i vissa delar av Kina där luftföroreningarna har blivit så skadliga, har tvingats till produktionsnerdragningar helt enkelt för att minska luftföroreningarna. Det är helt unikt och ett viktigt steg framåt för miljön. Vi tror att fokus på sikt kommer att flyttas från den utbredda masugnsproduktionen i Kina som stödjer sig på malm till fördel för elektrostålsugnar där fokus ligger på återvinningsprodukter i form av stålskrot. Priserna på basmetallerna har varit kraftigt nertryckta de senaste åren, men efter det amerikanska valet ser vi ett viktigt trendbrott. Vi ser hur förväntningarna framför allt på infrastrukturinvesteringar har tryckt upp nickelpriserna, priset på aluminium och framför allt priset på koppar. Donald Trump tillträder sitt ämbete i januari 2017, där hans måluppfyllnad kommer att ha en avgörande påverkan på de spekulationsdrivna basmetallerna. Vi lever i en orolig tid med snabb utveckling och ett nästan ofattbart informationsflöde. Det medför att världen blir mer integrerad, länder och kulturer blir mer beroende av varandra. Det betyder också att osäkerhet och psykologiska aspekter får en genomslagskraft som världen inte riktigt har anpassat sig till och förstått vidden av. Vi kommer se mer av tvära kast, snabba svängningar. Det blir en del av vardagen i det nya informationssamhället och insikten om att världen faktiskt har krympt. Prisförändring på svenskt stålskrot 2011-2017 Källa: JBF Prisförändring på aluminium (alloy) 2016 Källa: LME-börsen 2000 1800 SEK/ton 1500 1000 500 USD/ton 1700 1600 1500 1400 0 Prisförändring på koppar 2016 Källa: LME-börsen Prisförändring på nickel 2016 Källa: LME-börsen 6000 14000 USD/ton 5500 5000 4500 USD/ton 12000 10000 8000 4000 6000
Invigning av nytt kontor Järnmalmer invigde nya lokaler på produktionsanläggningen i Göteborg under oktober 2016. Det blev en fantastisk uppslutning. Lasse Kronér, som var kvällens konferencier underhöll ca 200 gäster med glada toner och fantasifulla berättelser. Eftermiddagen och kvällen lockade till många glada skratt och upplyftande samtal. Vimmelbilder från kvällens ögonblick finns på jarnmalmer.se Christopher de Flon från Renova skrämmer slag på Lasse Kronér vid invigningen av Järnmalmers nya lokaler i Göteborg. Lars Langö på Gemo Lagerinredningar och Sara Staag från NCC Recycling blev kvällens vinnare i vår frågesport. Lars såg aningen lättad ut när tatueraren som skulle tatuera in kvällens oförglömliga pris Järnmalmer forever plötsligt fick förhinder.
Nytt 20-årigt avtal om fortsatt produktion i Göteborg Järnmalmer har tecknat ett 20-årigt avtal om fortsatt återvinningsverksamhet av järn- och metallskrot på den ca 25.000 kvm stora anläggningen i Göteborg. Området som ägs och förvaltas av statliga Jernhusen har bl.a. ett 400 meter långt järnvägsspår in till anläggningen för skrotning av vagnar samt lastning och lossning av skrotmaterial. På området, som omgärdas av elstängsel och värmesökande övervakningskameror, producerar Järnmalmer omsmältningsråvara för smältverk, gjuterier och metallverk. Avtalet skapar möjligheter att investera i ökad produktionskapacitet och fortsätta vårt långsiktiga engagemang. Järnmalmer möter framtiden med ny monstersax Under 2017 sker en rad satsningar i Järnmalmers verksamhet. En fabriksny stationär sax kommer att monteras och installeras i Göteborg. Saxen väger nästan 170 ton och har en klippkapacitet på 30 ton skrotmaterial per timma. Maskinen som är eldriven och har en klippkraft på 800 ton är tillverkad av Metso Lindemann och kommer att vara installerad under andra halvan av 2017.
jarnmalmer.se