Lokal arbetsplan för förskolan

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Lokal arbetsplan för förskolan

2.1 Normer och värden

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsarbete i förskolan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Arbetsplan för Violen

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Lokal arbetsplan för Äventyrets förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport. Förskola. Verksamhetsåret 2016/2017

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Välkommen till Torps förskoleområde

Senast ändrat

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsrapport Förskola

Lokal arbetsplan för förskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Kvalitetsarbete Åshagensförskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Lokal arbetsplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan 2017

Arbetsplan för Ängen,

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Innehå llsfö rteckning

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

En förskola på kristen grund

Systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Transkript:

Lokal arbetsplan för förskolan Gäller för verksamhetsåret 2014-2015 Förskola/avdelning Solängets förskola Ort Bodbysund Ansvarig förskolechef Inger Brännström Johansson Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1

1. Vår förskola Vi arbetar med att skapa en lustfylld, trygg och inspirerande miljö, där barnet, leken, hälsan och dialogen står i fokus. Vårt arbete bygger på läroplanens mål och vi arbetar för att öka barnens och föräldrarnas inflytande i verksamheten. Som en del i det arbetar vi under året med Barnens egen verksamhetsplanering där barnen önskar, planerar, reflekterar och utvärderar en egen aktivitet. Vi anpassar vår verksamhet efter de barn som finns hos oss. Vi är flexibla och finns nära barnen för att fånga upp det som är aktuellt här och nu. Vi ser inte problem utan möjligheterna! Vår språkliga satsning är något som genomsyrar vår vardag. Vi arbetar med språket, genom spontana lästillfällen och följer medvetet upp barnens tankar och funderingar med dialogen som vårt viktigaste verktyg. Vi värnar om god hälsa. Vi har en fantastisk utemiljö som stimulerar till mycket rörelse och utevistelse. Vi planerar för aktiviteter efter årstid och uppmuntrar barnens spontana aktivitetsförslag. Vi tänker på att servera hälsosam kost och har plockat bort många söta alternativ. Leken är viktig på många sätt i barnens utveckling. Vi känner att det är viktigt att ge den ett stort utrymme i vår dagliga verksamhet. Det är också viktigt att vi vuxna finns nära barnen för att stötta och hjälpa dem att utvecklas. Verksamhetens form Solängets förskola är en 1-5 års- förskola som ligger på skolgården till friskolan Bodbysunds Miljöskola i Bodbysund utanför Burträsk. Vi har 26 barn uppdelade på 2 avdelningar. De 13 äldsta barnen tillbringar sina förmiddagar fram till kl 14:00 på Fritte i fritidslokalen. Där vistas även fritidsbarnen under delar av dagen. De 13 yngre barnen har sin verksamhet i förskolans lokal. På Fritte vistas: 8 st barn född 09 5 st barn födda -10 På Solänget vistas: 4 st barn födda -11 5 st barn födda -12 4 st barn födda -13 Vi samarbetar med fritidshemmet vad gäller öppningar, frukost, stängningar, skollov och vid personalfrånvaro. Våra öppettider är 06.00 till 17.00 men ändras vid behov. Helen Johansson, barnskötare 100% Elin Ståhl, förskollärare 100% Katarina Larsson, förskollärare 100% Annika Bodén, förskollärare 100% Sara Brännström, fritidspedagog 35% Runt omkring skolgården är det åkrar och i närheten finns jordbruk, sjö och skog. På förskolans gård finns sandlådor, gungor, klätterställningar, fotbollsplan/ skridskoplan, kullar, skogsdunge m.m. Vi har en fantastisk utemiljö som stimulerar till mycket rörelse och utevistelse. 2

2. Beskrivning av vårt löpande arbete med kvalitet Hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling Tillsammans i arbetslaget knyter vi an till vår läroplan och tar till vara på våra gemensamma erfarenheter när vi formulerar målen för läsåret. Vi utgår ifrån vår nuvarande barngrupp och dess intressen och behov. Även målen i barn- och grundskolenämndens styrkort ligger till grund för vår målformulering. Vi kommer att avstämma och utvärdera arbetsplanen kontinuerligt på våra personalmöten. Vi arbetar mycket med dokumentation för att lättare kunna utvärdera vårt arbete. Samtal med barn och föräldrar är en naturlig del i vår vardag. 3. Beslut om utvecklingsinsatser från föregående års lokala arbetsplan Köp in skivor med lugn musik. Oftare använda rekvisita till sagor. Läroplansmål lättillgängligt, skriva ner och eventuellt skriva ut några exemplar av några citat och ha dessa på ett samlat ställe. Fler hjälper till att fylla i uppföljningen kontinuerligt. Visa på föräldramöten konkret med hjälp av material vad vi gör på dagarna. Fortsätta främja goda relationer mellan barnen. Låta barnen komma överrens om hur man ska vara en bra kompis och sedan skapa bilder till detta. Vid läsning dela barnen i mindre grupper. 3

4. Förskolans prioriterade mål uppdelade i läroplansområden Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.1) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Observationer Samtala och stärka barnens Vi tycker att aktiviteterna för Barnen har bland annat självförtroende/självkänsla oss närmare målet då vi ser att blivit duktigare på att genom att vara nära barnen i barnen har lättare för att vänta på sin tur i olika vardagssituationer. hantera konflikter i vissa situationer. Pedagogerna finns till hands situationer. vid konflikter och ger barnen verktyg vid behov. Ge barn verktyg till att hantera konflikter på egen hand. Analys Vi har tränat med barnen kontinuerligt under året. Vi statuerar exempel för de små. Rolleken har haft stor betydelse. Barnen har också börjat prata mer med varandra vid konflikter mer. Beslut om utvecklingsinsatser Fortsätta finnas med och ge barnen de verktyg de behöver. Testa spegeldans för att stärka gruppkänsla och självkänsla.

Utveckling och lärande Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.2) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Att utveckla och öka barnens språkliga medvetenhet Att barnen ska få utveckla sin skapande förmåga Att barnen ska få utveckla sin förståelse för naturen Språkscreening Dokumentation Dokumentation Dokumentation Material från boken Språklust genom sagor samt andra berättande material. Läsning i små grupper. Sång, ramsor, rim, teater. Utforska olika tekniker med olika material som tex. målning, lera, pyssel och tyg. Vistas i naturen. Årstiderna, pyssla med naturmaterial. Lära oss om växter och djur. Vi tycker att aktiviteterna för oss närmare målet då vi har använt oss av mer material vid sagoberättande t.ex. sagan om Vanten, Älgen osv. Vi har också läst mycket i små grupper. Vi använder oss av olika material under året så vi tycker att våra aktiviteter för oss närmare målet. Aktiviteterna har vi arbetat med under året och vi har sett intresse hos barnen för naturen. Vi har märkt att alla har fått bättre ordförråd och ljud de vill prata mer och detta gör också att konflikterna blir färre. Vi upplever att barnen frågar efter fler material och att de har fler idéer de vill utveckla. Vi tycker att barnen är intresserade av naturen genom att de frågar mycket, vill vara ute och tittar mycket på djur i djurboken osv. 5

Analys Vi har läst sagor för barnen och använt oss av ramsor, rim, sång och teater vid samlingar och vid spontana tillfällen. Vi har varit tillåtanade och engagerade som personal och låtit barnen använda det material som finns vi har försökt göra det så tillgängligt som möjligt. Vi tar tillvara på barnens frågor om naturen och har försökt göra aktiviteter efter dem. Engagerad personal skapar nyfikna barn. Beslut om utvecklingsinsatser Skapa sagopåsar/lådor. Mer teater/forumspel. Fortsätta skapa i olika material. Ex. sätta upp fler bilder på djur, insekter och växter för att väcka barnens nyfikenhet. Vi blir inspirerade av de fågelbilder vi har på fönsterbrädorna några som har väckt intresse hos barnen. Odla i vår. Utememory med djur. 6

Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.3) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Dokumentation Ta tillvara på önskemålen Vi tar vara på barnens önskemål De flesta stora barnen samt genomföra dem. och idéer för verksamhetens har gjort sina Dokumentation innehåll vilket gör att vi närmar verksamhetsplaneringar Barnens oss målet. och fler barn har lärt sig verksamhetsplanering. att använda postlådorna Barnens intressen kommer i hallarna för önskemål. ligga som grund för verksamhetens innehåll. Att barnens intresse förblir en utgångspunkt i verksamhetens innehåll Analys Vi är tillåtande och lyssnar in barnens önskemål. Det som vi märkt har blivit ett problem under verksamhetsplaneringarna är att datorn här nere på Solänget inte fungerar som den ska vi har nu kommit fram till att vi ska använda Frittedatorn istället. Beslut om utvecklingsinsatser Använda Frittedatorn vid filmvisning. Börja tidigt med barnens verksamhetsplaneringar redan på ht då det drar ut på tiden. 7

Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.4) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Dokumentation till barnens pärmar Observation Öka dokumentationen på individnivå Öka föräldrarnas inflytande samt förståelse för verksamheten Självskattning. Har det fungerat? Samtal Koppla läroplanen till barnens aktiviteter samt de planerade aktiviteterna för att synliggöra verksamhetens arbete samt barnens utveckling Föräldramöte Utvecklingssamtal Samtal i vardagen Vi har jobbat med att skriva ut bilder och fylla på i barnens dokumentationspärmar. Då har vi också använt oss av läroplanen som hjälpmedel. Vi har haft inskolningar, föräldramöte, utvecklingssamtal, bilder på barnens aktiviteter i hallen, samtalat med föräldrarna och haft Solängsloppet där vi bjöd in föräldrarna. På föräldramötet visade vi konkret vad vi arbetar med i verksamheten. Analys Vi har fokuserat på att få detta gjort. Vi har haft en god och konstruktiv dialog med föräldrarna när de funderat över saker. Beslut om utvecklingsinsatser Fortsätta skriva ut bilder till dokumentationspärmarna. Fortsätta ha en dialog med föräldrarna. Vi har skrivit ut de flesta bilderna till pärmarna och det som har gjort att det har fungerat bra är när vi har skrivit ut flera ex där flera barn är med på samma bild. Vi upplever att vi har en god kontakt med föräldrarna. Det verkar vara uppskattat från föräldrarna att vi visar det material vi använder i vår verksamhet. 8

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.5) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Självskattning. Hur har det Samarbete vid öppning och Vi vistas i fritidslokalen tillsammans fungerat? stängning samt vid lov. med fritidsbarnen under vissa tider på Dialog med föräldrarna. Vi hjälps åt vid personalfrånvaro. dagen. Vi har haft samarbetsövningar Hur upplever föräldrarna att Barnen leker över gränserna mellan fritidsbarn-förskolebarn. samarbetet mellan Solänget och under dagen. fritids fungerar? Vi strävar efter ett fortsatt gott samarbete med fritidshemmet En bra övergång från förskola till förskoleklass Dialog med barn och föräldrar. Inskolningsveckor på våren. Personal från förskolan följer med på inskolningen. Vi har haft 2 nya inskolningar på fritids samt att vi har inskolat några av våra förskolebarn uppe på Fritte. Vi har gjort inskolning till förskoleklass på Bodbysunds miljöskola. Vi har varit på både dansuppvisning och julgröt som Bodbysunds miljöskola har bjudit in till. Vi upplever att vi har en god relation till fritidshemmet och att barnen trivs både på Solänget och på fritids. Vi har fått frågor från föräldrar om hur samarbetet fungerar och de verkar vara övervägande positiva till samarbetet. Vi upplever att barnen verkar tycka att det är roligt att få börja förskoleklassen till hösten. Analys Vi arbetar i samma arbetslag och gör ingen skillnad på de som är fritidspedagoger/förskolepersonal. Förskolebarnen får ofta välja om de vill vara uppe på Fritte eller nere på Solänget. Vi har en god relation till Bodbysunds miljöskola. Beslut om utvecklingsinsatser Informera föräldrarna om hur samarbetet fungerar mellan förskola-fritidshem. Fortsätta informera föräldrarna om hur övergången till skolorna går till. Sätta ett mål om samarbetet med övergång mellan förskola-förskola (Äventyret). 9

Uppföljning, utvärdering och utveckling Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, det vill säga verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytters om att utveckla bättre arbetsprocesser kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vika åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barna att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. (Lpfö -98 2.6) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Vi stämmer av med den lokala arbetsplanen kontinuerligt Självskattning. Har vi gjort det? Fast punkt på dagordningen vid personalmöte På personalmötena har vi följt upp LAP:en. Vi tycker att vi har en bra arbetsform för utvärdering av vår verksamhet. Fler av oss har däremot inte varit bra på att fylla i den utskrivna LAP:en utan det är fortsatt en person som har gjort det mesta av arbetet. Analys För att vi har engagerad personal som kontinuerligt följer upp LAP:en. Beslut om utvecklingsinsatser Fortsätta arbeta på samma sätt men att vi alla ska vara mer delaktiga i att fylla på i den utskrivna LAP:en. 10

5. Utvärdering av vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling Vi har varit konsekventa i arbetet med turtagning, matsituationer osv. Vi använder oss av samma typ av modell vid konflikthantering dvs. att vi håller oss närvarande som pedagoger i konfliktsituationer och ger barnen verktyg särskilt i rollekar. Vi har läst Kompisböckerna om att säga stopp, säga förlåt osv. Vi har arbetat med bilderna från böckerna detta år så att barnen lättare kan tolka böckernas syfte. Många av barnen säger hur de känner och det är något vi arbetar med kontinuerligt att försöka få dem att göra. De mindre barnen visar hur de känner. Känslobilder, känslosagor, känslofiskar och känslotärning har vi arbetat med. Vi för en dialog med barnen, vi lyssnar, frågar upp och bekräftar dem sätter ord på deras känslor när det behövs. Vila med lugn musik för att skapa ett lugn i gruppen. Samarbetslekar. Forumspel. Saga om att alla får vara med. Vi berömmer och berättar vad vi tycker är bra med varandras personligheter och handlingar. Vi statuerar goda exempel för barnen så gott vi kan. 6. Utvärdering av vårt arbete med särskilt stöd Vi försöker stärka det sociala samspelet där det behövs. 7. Sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Alla målen vi satt upp har till stor del uppfyllts. 8. Beslut om utvecklingsinsatser i verksamheten som helhet Fortsätta finnas med och ge barnen de verktyg de behöver. Testa spegeldans för att stärka gruppkänsla och självkänsla. Skapa sagopåsar/lådor. Mer teater/forumspel. Fortsätta skapa i olika material. Ex. sätta upp fler bilder på djur, insekter och växter för att väcka barnens nyfikenhet. Vi blir inspirerade av de fågelbilder vi har på fönsterbrädorna några som har väckt intresse hos barnen. Odla i vår. Utememory med djur. Använda Frittedatorn vid filmvisning. Börja tidigt med barnens verksamhetsplaneringar redan på ht då det drar ut på tiden. Fortsätta skriva ut bilder till dokumentationspärmarna. Fortsätta ha en dialog med föräldrarna. Informera föräldrarna om hur samarbetet fungerar mellan förskola-fritidshem. Fortsätta informera föräldrarna om hur övergången till skolorna går till. Sätta ett mål om samarbetet med övergång mellan förskola-förskola (Äventyret). Fortsätta arbeta på samma sätt men att vi alla ska vara mer delaktiga i att fylla på i den utskrivna LAP:en. 11

12