Myndigheters anmälningar av tekniska regler. En analys av intressanta ärenden enligt anmälningsdirektivet (98/34/EG) under 2012

Myndigheters anmälningar av tekniska regler En analys av intressanta ärenden enligt anmälningsdirektivet (98/34/EG) under 2012

Årsrapport: Myndigheters anmälningar av tekniska regler, 2012 Sammanfattning: Anmälningsproceduren enligt direktiv 98/34/EG (anmälningsdirektivet) är en viktig byggsten i arbetet med att förebygga onödiga handelshinder på den inre marknaden. Nordic Innovation, som är ett nordiskt organ som arbetar för att främja gränsöverskridande handel och innovation, har i en studie från år 2012 konstaterat att omkring 15 procent av anmälningarna inom proceduren leder till att ett handelshinder förhindras. Företag, myndigheter och andra kan via kommissionens databas TRIS hålla sig informerade om nya förslag till regler som riskerar att skapa problem för handeln. Sverige har kommenterat två förslag som anmälts under år 2012. Den ena rörde ett danskt förslag om miljöskatt på reklampapper som enligt den svenska kommentaren riskerade att få negativa effekter för svensk export. Den andra kommentaren rörde ett italiensk förslag om avfallsklassificering som Sverige bedömde kunde stå i strid med vissa EUdirektiv. Kommissionen har lämnat synpunkter på medlemsländernas förslag till nya tekniska föreskrifter. Av de 755 förslag som anmäldes under året lämnade kommissionen någon form av reaktion på 179 förslag vilket är fler jämfört med föregående år. Kommissionen har varit särskilt aktiv när det gäller hur medlemsländerna hänvisar till standarder i sina förslag till föreskrifter. Kommissionen har poängterat att standarder inte bör göras tvingande och att medlemsländerna bör införa en klausul i sådana föreskrifterna som säkerställer att principen om ömsesidigt erkännande tillämpas. Även förslag inom kemikalie-, livsmedels- och spelområdet har föranlett många reaktioner från kommissionen. 14 stycken svenska förslag som anmälts under år 2012 har föranlett reaktioner från kommissionen eller något annat medlemsland. Bland annat har förslaget om att begränsa Bisfenol A i barnmatsförpackningar föranlett flera reaktioner. Denna årsrapport sammanfattar de viktigaste ärendena och händelserna från det gångna året inom anmälningsproceduren. Box 6803, 113 86 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: 08-690 48 00, fax: 08-30 67 59 E-post: kommerskollegium@kommers.se www.kommers.se

2(18) Innehåll 1. Inledning... 3 1.1. Anmälningsproceduren underlättar gränsöverskridande handel 3 1.2. Hur väl fungerar proceduren?... 4 1.3. Enkelt hålla sig informerad om anmälda förslag... 5 2. Anmälningsproceduren under år 2012... 6 3. Kommissionens detaljerade utlåtanden under 2012... 7 3.1. Kommissionen understryker att standarder inte bör göras tvingande... 7 3.2. Kommissionen aktiv på livsmedelsområdet... 8 3.3. Kommissionen delar inte medlemsländers tolkning av EU:s kemikalielagstiftning REACH... 9 3.4. Kommissionen kritiserar krav på etablering och begränsningar av antalet licenser på spelområdet... 10 3.5. Kommissionen tveksamt till att minimipriser är ett lämpligt sätt att minska alkoholkonsumtionen... 11 4. Svenska synpunkter på andra länders anmälningar under 2012... 12 5. Reaktioner på svenska anmälningar under 2012... 13 6. Nyheter för föreskrivande myndigheter och departement 17 6.1. Nya vägledningar från kommissionen... 17 6.2. Kommerskollegiums webbplats visar hur domstolar har tolkat anmälningsdirektivet... 17

3(18) 1. Inledning 1.1. Anmälningsproceduren underlättar gränsöverskridande handel Den anmälningsprocedur som följer av direktiv 98/34/EG (anmälningsdirektivet) erbjuder en möjlighet att påverka medlemsländernas tekniska regler innan de träder i kraft. Alla EU-länder, samt Norge, Liechtenstein, Island, Schweiz och Turkiet, måste rapportera förslag till nya nationella regler som rör varor eller e-tjänster till Europeiska kommissionen. Under tre månader har sedan företag, branschorganisationer, kommissionen och andra medlemsländer möjlighet att granska och lämna synpunkter på det anmälda förslaget. Under denna period får reglerna inte antas. I Sverige lämnas synpunkter till Kommerskollegium. Det är dock i slutänden regeringskansliet, eller i vissa fall regeringen, som fattar beslut om vilka synpunkter som ska skickas från Sverige. Alla synpunkter på ett förslag ska beaktas och i regel besvaras av det anmälande landet. Två typer av synpunkter kan skickas inom ramen för anmälningsproceduren; kommentarer och detaljerade utlåtanden. Ett detaljerat utlåtande är den skarpare typen och innebär, till skillnad från kommentarer, att det land som anmält förslaget måste vänta ytterligare tre månader, dvs. sammanlagt sex månader, innan reglerna kan antas. Anmälningsproceduren har visat sig vara ett verkningsfullt medel för att motverka handelshinder. Det har sin förklaring i flera faktorer: - Anmälningsproceduren ger en möjlighet att upptäcka och undanröja handelshinder redan innan dessa skapar problem för handeln. Därmed undviks kostsamma och tidskrävande domstolsprocesser i efterhand. - Under de tre månader då synpunkter kan lämnas på ett anmält förslag får länderna inte anta reglerna. Genom att medlemsländerna temporärt avsäger sig rätten att lagstifta har företag och andra en unik möjlighet att påverka lagstiftningsarbetet. - EU-domstolen har slagit fast att en regel som inte har anmälts saknar rättslig verkan och därför inte får tillämpas gentemot en enskild. Det gör att det finns starkt vägande skäl för länderna att anmäla sina regler.

4(18) - Anmälningsproceduren skapar dessutom ett incitament för länderna att redan vid utarbetandet av förslagen se till att de inte skapar onödiga handelshinder. På så sätt kan länderna undvika synpunkter som riskerar att fördröja lagstiftningsprocessen ytterligare. Anmälningsproceduren kan också användas som ett benchmarkinginstrument för nationella myndigheter där de kan se hur andra länder valt att lösa problem kopplade till specifika områden. Dessutom använder kommissionen proceduren för att identifiera områden där det behövs harmonisering av reglerna inom EU. 1.2. Hur väl fungerar proceduren? Ett sätt att bedöma hur många potentiella handelshinder som undanröjts i anmälningsproceduren är att undersöka antalet förslag som dragits tillbaka av det anmälande landet. Ofta beror tillbakadragandet på att reaktioner i form av kommentarer eller detaljerade utlåtanden har kommit in från kommissionen eller andra länder. Under år 2012 drogs 58 förslag tillbaka, vilket är ungefär i linje med tidigare år. 1 Antalet tillbakadragna förslag berättar dock inte hela sanningen om anmälningsprocedurens effektivitet när det gäller att undanröja handelshinder. I många fall väljer ett anmälande land att ändra i förslaget efter att reaktioner inkommit och, istället för att dra tillbaka förslaget, berätta för kommissionen och övriga länder vilka ändringar som gjorts för att få förslaget förenligt med EU-rätten. Det finns ingen tillgänglig statistik för hur många anmälningar som har ändrats efter det att reaktioner har skickats från kommissionen eller andra länder. Däremot kan antalet detaljerade utlåtanden som skickas i proceduren i sig ge viss indikation eftersom de ofta leder till ändringar eller tillbakadraganden av förslagen. Nordic Innovation har i en studie från år 2012 använt denna metod för att räkna på hur många handelshinder som förhindras genom anmälningsproceduren. I studien görs antagandet att varje anmält förslag som föranleder ett detaljerat utlåtande är ett undanröjt handelshinder. 2 Antalet detaljerade utlåtanden delas med antalet anmälningar för respektive år och resultatet blir en bruttoindikator för hur många handelshinder som har undanröjts. 3 1 År 2011 drogs 54 förslag tillbaka, året dessförinnan 69 stycken och år 2009 var antalet tillbakadragna förslag 56. 2 Nordic Innovation publication 2012:11, Delivering a stronger Single Market, juni 2012. 3 Bruttoindikatorn är brutto då det kan vara flera detaljerade utlåtanden som gäller en och samma anmälning. Bruttoindikatorn visar procentandelen av de förslag som har mottagit ett eller flera detaljerade utlåtanden.

5(18) För perioden 2004-2011 visar Nordic Innovations beräkningar att omkring 15 procent av anmälningarna inom proceduren leder till att ett handelshinder förhindras. Det visar enlig rapporten att anmälningsproceduren är en viktig funktion i arbetet mot tekniska handelshinder på EU:s inre marknad. 1.3. Enkelt hålla sig informerad om anmälda förslag Det är enkelt för företag, myndigheter och andra att hålla koll på nya förslag inom sitt intresseområde. På kommissionens webbsida TRIS finns möjlighet att prenumerera på förslag inom specifika sektorer. 4 Nya förslag kommer då direkt till prenumerantens mejlbox. Det finns dessutom en databas som bland annat ger möjlighet till fritextsökningar bland anmälningarna. Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som samordnar anmälningsförfarandet. Det betyder att företag och andra intresserade kan kontakta kollegiet med synpunkter på andra länders förslag eller med frågor om förfarandet. Kollegiet sköter även de svenska anmälningarna och hjälper svenska myndigheter med tolkningen av anmälningsdirektivet. 4 http://ec.europa.eu/enterprise/tris/index_sv.htm.

6(18) 2. Anmälningsproceduren under år 2012 Tabell: Anmälda förslag enligt anmälningsdirektivet 2010 2011 2012 Svenska anmälningar enligt direktiv 98/34/EG 40 30 40 Totalt antal anmälningar enligt direktiv 98/34/EG 843 698 755 Tabell: Reaktioner på förslag som har anmälts enligt anmälningsdirektivet från samtliga EU/EES-länder Reaktioner Detaljerade utlåtanden 2011 Detaljerade utlåtanden 2012 Kommentarer 2011 Kommentarer 2012 Svenska reaktioner på utländska förslag 0 0 1 (samt 3 EESanmälningar 5 ) 1 Reaktioner på svenska förslag 4 4 (3 gäller samma anmälan) 7 (2 gäller samma anmälan) 14 (2 anmälningar har fått vardera 2 kommentarer) Reaktioner från kommissionen totalt 45 64 103 115 Sammanlagt anmäldes 755 förslag till kommissionens TRIS-databas under år 2012 vilket är ungefär lika många som tidigare år. Liksom förut är den sektor som är vanligast förekommande konstruktionssektorn (189 förslag) följd av sektorn jordbruk, fiske och livsmedel (150) samt telekomsektorn (82). Sverige anmälde 40 förslag under 2012. Elva av dessa kommer från regeringskansliet och rör alltså förslag till lagar eller förordningar. Andra 5 Reaktioner på anmälningar från EES länderna (Norge, Island och Liechtenstein) samt Schweiz och Turkiet kan inte lämnas direkt från medlemsländerna utan lämnas av kommissionen. Kommissionen skickar förslag till sådana unionssynpunkter till medlemsländerna. I Sverige kommer de till Kommerskollegium som snabbremitterar dem till berörda fackmyndigheter. Beslut om svenska synpunkter på kommissionens förslag fattas av regeringskansliet.

7(18) svenska förslag härrör från myndigheter. Flest anmälda förslag har kommit från Transportstyrelsen (16) och Jordbruksverket (4). Även Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- och Telestyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket samt Strålsäkerhetsmyndigheten har anmält förslag. 3. Kommissionens detaljerade utlåtanden under 2012 Kommissionen brukar kallas EU-rättens väktare. Det innebär bland annat att kommissionen har möjlighet att ställa medlemsländer inför EUdomstolen om kommissionen anser att de inte följer EU-rätten. Men kommissionen använder också anmälningsproceduren för att på ett tidigare stadium förhindra att medlemsländerna antar regler som står i strid med EU-rätten. Detta gör kommissionen framför allt genom att leverera detaljerade utlåtanden inom ramen för anmälningsproceduren. Kommissionen kan därefter ta ärendet vidare till ett formellt överträdelseärende och i förlängningen EU-domstolen om den inte är nöjd med den reaktion den fått. Under 2012 levererade kommissionen 64 detaljerade utlåtanden. Flest detaljerade utlåtanden har kommissionen riktat mot Tjeckien (9) och Tyskland (8). Nedan följer en analys av kommissionens detaljerade utlåtanden under året och vilka tendenser som kan skönjas. Analysen bör vara intressant inte minst för svenska myndigheter och lagstiftare vid utarbetande av nya svenska regler då EU-rätten måste beaktas. 3.1. Kommissionen understryker att standarder inte bör göras tvingande Många av kommissionens detaljerade utlåtanden rör föreskriftsförslag med krav på att en vara, för att få säljas eller användas, ska uppfylla kraven i en viss standard. Standarder används allt mer som stöd i medlemsländernas regelgivning. Istället för att detaljreglera produkter direkt i en föreskrift fastställs istället de övergripande kraven i föreskriften och för de mer detaljerade specifikationerna hänvisas till standarder. Standarder tas som regel fram i samförstånd mellan olika berörda parter (näringsliv, konsumenter, fackföreningar, icke-statliga organisationer, offentliga myndigheter m.fl.). Grundregeln för standarder är att dessa ska vara frivilliga och endast bör hänvisas till som ett av flera möjliga sätt att uppfylla de bindande föreskriftskraven. Tanken är att företag ska kunna använda sig av andra tillverkningssätt så länge de är lika säkra. På så sätt undviks hinder för innovationsutvecklingen. Kommissionen har under år 2012 varit skarp i sin kritik mot förslag som anmälts och där länderna har hänvisat till uppfyllande av en specifik standard som ett tvingande krav. Vid 16 tillfällen har kommissionen, med hänvisning till den EU-rättsliga principen om ömsesidigt erkännande, levererat detaljerade utlåtanden och påpekat att användandet av

8(18) europeiska standarder, nationella standarder som genomför europeiska standarder och nationella standarder ska vara frivilligt. 6 Kommissionen konstaterar i samtliga 16 ärenden att förslagen, såsom de är utformade, kan utgöra hinder för varuhandeln i strid med artikel 34 FEUF. Enligt kommissionen ska företag kunna använda andra standarder eller föreskrifter, eller till och med sina egna produktionsmetoder, och ändå få sälja produkterna överallt på den inre marknaden. Ett medlemsland måste tillåta att en sådan produkt, som säljs lagligt i ett annat medlemsland, får tillträde till sin marknad förutsatt att dess myndigheter inte kan visa att produkten inte når upp till en tillräcklig och lämplig säkerhetsnivå. Därför rekommenderar kommissionen länderna att införa en s.k. klausul om ömsesidigt erkännande i förslagen. 7 Kommissionen nämner också att den, om inga ändringar görs i förslagen, kan se sig tvingat att ta ärendena vidare till formella överträdelseärenden. 3.2. Kommissionen aktiv på livsmedelsområdet Nästan hälften (30 av 64) av kommissionens detaljerade utlåtanden under 2012 har riktats mot förslag som har rört livsmedelsområdet. 8 I nio av dessa ifrågasatte kommissionen om förslagen var förenliga med artikel 34 FEUF om fri varurörlighet. Kommissionen har bland annat riktat kritik mot förslag som fastställer krav för produktion eller märkning, men som inte öppnar för produkter från andra medlemsländer som uppfyller likvärdiga krav. Så var exempelvis fallet i ett italienskt förslag med kvalitetskrav för tomatprodukter, 9 ett spanskt förslag om hur animaliska produkter får märkas med ursprungsrasindikation 10 samt ett grekiskt förslag med krav om produktion och märkning av vinäger 11. Enligt kommissionen måste reglerna innehålla en klausul om ömsesidigt erkännande (se fotnot 7) för att försäkra förenlighet med EU-rätten. I nio detaljerade utlåtanden har kommissionen varit kritisk till hur förslagen förhåller sig till EU:s förordningar om livsmedelshygien (Nr 852/2004 och 853/2004). 12 Bland annat har kommissionen kritiserat hur vissa länder har definierat begreppet små mängder, vilket i förordningarna används för att undanta vissa småskaliga leverantörer från EU:s hygienkrav. Sverige har tidigare fått synpunkter från kommissionen 6 2012/467/GR, 2012/462/LT, 2012/424/E, 2012/403/PL, 2012/398/F, 2012/116/CZ, 2011/665/CZ, 2011/588/CZ, 2011/585/F, 2011/513/F, 2011/512/F, 2012/204/F, 2011/635/GR, 2011/555/FIN, 2011/544/UK, 2011/537/E. 7 Dvs. en bestämmelse i föreskriften som slår fast att produkter som är lagliga i andra EU/EES länder också får säljas i föreskriftslandet även om produkten inte är tillverkad enligt de specifikationer som anges i föreskriften, med undantag för om myndigheten kan visa att varan inte når upp till en skyddsnivå som motsvarar de nationella reglerna. 8 I kategorin ingår förutom livsmedel även jordbruk och fiske, men synpunkterna från kommissionen har med ett fåtal undantag rört livsmedel. 9 2012/258/I. 10 2012/425/E. 11 2011/635/GR. 12 2012/526/B, 2012/476/CZ, 2012/475/CZ, 2012/347/BG, 2012/498/P, 2012/225/A, 2012/224/MT, 2012/220CZ, 2012/193/SK.

9(18) för att det i de svenska reglerna saknats en definition av vad som utgör små mängder. 13 En stor del av kommissionens detaljerade utlåtanden på livsmedelsområdet rör tillämpningen av EU:s sekundärlagstiftning. Utöver reglerna om livsmedelshygien har kommissionen haft synpunkter på hur anmälda förslag förhåller sig till EU-lagstiftning som rör hälsopåståenden, 14 produkter som kommer i kontakt med mat, 15 GMO, 16 ekologiska produkter 17 och tillsatser 18. 3.3. Kommissionen delar inte medlemsländers tolkning av EU:s kemikalielagstiftning REACH Genom kemikalieförordningen REACH (nr 1907/2006) har EU:s medlemsländer harmoniserat stora delar av kemikalieregleringen inom EU. Inom ramen för REACH prövas kontinuerligt nya kemiska ämnen och det beslutas om dessa ska omfattas av någon typ av begränsning eller om detta inte är nödvändigt. Ett kemiskt ämne som begränsats genom REACH får i princip inte begränsas ytterligare genom lagstiftning i ett enskilt medlemsland. Ämnen som inte omfattas av REACH får däremot regleras av varje enskilt medlemsland så länge detta sker inom ramen för artikel 34 FEUF om fri varurörlighet och anmäls i enlighet med direktiv 98/34/EG. Kommissionen har under år 2012 varit kritisk till hur vissa medlemsländer valt att reglera kemiska ämnen som inte omfattas av begränsningar i REACH. Ett exempel är ett danskt förslag om att förbjuda import och försäljning av varor för inomhusbruk som innehåller vissa typer av ftalater. 19 Enligt kommissionen harmoniserar REACH inte bara reglerna för de ämnen som uttryckligen begränsas genom REACH utan även de ämnen som bedömts inte behöva någon begränsning enligt REACH. Dessutom menar kommissionen, vilket är särskilt relevant i det danska fallet, att om ett medlemsland anser att ett kemiskt ämne bör begränsas på EU-nivå och därför har bett EU:s kemikaliemyndighet att utreda detta, så är medlemslandet förhindrat enligt REACH att införa nationella begränsningar under tiden detta utreds inom EU. Först om och när det är fastslaget att det inte krävs reglering på EU-nivå får medlemslandet införa regler på nationell nivå, och då i enlighet med artikel 34 FEUF. Danmark har i det ovan nämna fallet svarat kommissionen att man inte delar kommissionens tolkning av REACH i dessa delar och att man avser att gå vidare med förslaget trots kommissionens invändningar. Även Sverige, Frankrike och Finland har under året fått synpunkter från 13 2009/453/S. 14 2012/208/SK. 15 2012/346/B. 16 2012/106/F, 2012/81/I. 17 2012/87/I. 18 2012/260/GR, 2012/194/SK, 2012/7/DK. 19 2012/124/DK.

10(18) kommissionen med hänvisning till REACH. 20 Generellt tycks det råda betydande skillnader i kommissionens och vissa medlemsländers syn på hur stort EU-rättsligt utrymme det finns för medlemsländerna att nationellt reglera kemiska ämnen. I avsaknad av vägledande praxis från EU-domstolen i frågan skapar detta en rättsosäkerhet som i slutänden riskerar att drabba företag som bedriver gränsöverskridande handel. 3.4. Kommissionen kritiserar krav på etablering och begränsningar av antalet licenser på spelområdet Reglerna för onlinespel om pengar är inte harmoniserade inom EU utan det är upp till varje land att reglera detta inom ramen för EU:s regler om fri rörlighet. Vissa länder har valt att förbjuda tillhandahållandet av vissa spel via internet och andra har som Sverige ett monopolsystem där en aktör har ensamrätt. Flera länder har dock på senare år valt att öppna marknaden för onlinespel och inrätta licenssystem så att flera aktörer kan erbjuda onlinespeltjänster. Kommissionen har meddelat att den kommer att intensifiera sin övervakning över hur de olika ländernas spelregleringar förhåller sig till EU-rätten. 21 Vissa länder har redan ändrat sin lagstiftning efter det att kommissionen har inlett överträdelseärenden och EU-domstolen har bedömt att tidigare gällande regler varit oförenliga med EU-rätten. Förslag till nya regler avseende onlinespel omfattas i regel av anmälningsproceduren och kommissionen får därigenom en möjlighet att redan på förslagsstadiet granska och kommentera medlemsländernas omregleringar. Kommissionen har under 2012 skickat detaljerade utlåtanden till tre länder med anledning av deras förslag till nya onlinespelregler. 22 Två av ärendena rörde tjeckiska och spanska förslag som ställde krav på att spelföretag, för att få nationella licenser att erbjuda onlinespel, måste vara etablerade med kontor och en juridisk person i Tjeckien respektive Spanien. Kommissionen konstaterar att krav som innebär att en tjänsteutövare måste vara etablerad i landet för att få erbjuda sina tjänster där utgör ett hinder för den fria rörligheten som är svårt att motivera. Spanien valde, mot bakgrund av kommissionens invändningar, att slopa etableringskravet och istället kräva att spelföretag har en kontaktperson i landet som kan ta emot dokument från de spanska myndigheterna. Kommissionen meddelade att den var nöjd med den spanska lösningen. Tjeckien, å andra sidan, valde att försvara etableringskravet. Kommissionen har därför meddelat att den kan komma att inleda ett överträdelseärende mot Tjeckien i frågan. 20 2012/241/S (se kapitel Reaktioner på svenska anmälningar under 2012 ), 2012/392/FIN, 2011/673/F. 21 Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, ekonomiska och sociala kommittén samt regionskommittén, En övergripande europeisk ram för onlinespel, SWD(2012) 345 final. 22 2012/175/E, 2012/487/CZ, 2012/520/D.

11(18) 3.5. Kommissionen tveksamt till att minimipriser är ett lämpligt sätt att minska alkoholkonsumtionen För att minska konsumtionen av alkohol i Skottland anmälde Storbritannien ett förslag som gick ut på att införa minimipriser för alkoholprodukter. Förslaget föreskriver en formel som bygger på alkoholhalt och volym för att räkna ut vilket lägsta pris som ska gälla för alkoholprodukter. Kommissionen lämnade ett detaljerat utlåtande i september 2012 och ansåg att ett system med minimipriser riskerar att diskriminera utländska produkter. Kommissionen pekade exempelvis på att priset på fransk brandy skulle behöva höjas enligt förslaget. Den komparativa fördel som den franska brandyn (som ska lagras mellan sex och 12 månader) idag har gentemot exempelvis den skotska whiskyn (som måste vara lagrad i minst tre år och därför är dyrare) försvinner enligt kommissionen med regler om minimipris. I praktiken kommer förslaget därför slå hårdare mot importerade alkoholprodukter än inhemska, anser kommissionen, och därmed utgör förslaget ett hinder för den fria rörligheten för varor. Kommissionen är vidare tveksamt till att det handelshinder som förslaget riskerar att leda till kan motiveras med hänsyn till sitt syfte, dvs. att minska alkoholkonsumtionen. För att ett handelshinder ska kunna motiveras måste landet bland annat kunna visa att det inte finns någon annan alternativ lösning som kan vara lika effektiv, men som påverkar handeln mindre. Kommissionen undrar i detta hänseende om inte en generell höjning av alkoholskatten vore en minst lika effektiv åtgärd för att nå målet med minskad alkoholkonsumtion och som samtidigt inte skulle snedvrida konkurrensen på samma sätt som regler om minimipris. Diskussionen pågår fortfarande mellan Storbritannien och kommissionen samt de övriga tolv länder som har haft synpunkter på förslaget.

12(18) 4. Svenska synpunkter på andra länders anmälningar under 2012 Som beskrivits ovan har varje medlemsland möjlighet att lämna synpunkter på förslag som har anmälts av andra länder. I Sverige skickas synpunkter från Kommerskollegium efter beslut av regeringen. Kommerskollegium är dock beroende av information från företag, bransch- och intresseorganisationer samt myndigheter för att veta vilka förslag som kan få negativa effekter för svenska företag. I det inledande kapitlet beskrivs hur olika parter kan hålla sig informerade om förslag som anmälts inom proceduren. Under år 2012 har Kommerskollegium kontaktats i två ärenden som utmynnat i kommentarer från Sverige. I november lämnade Sverige en kommentar på ett italienskt förslag om klassificering av avfall. 23 Förslaget innehöll bestämmelser om när avfall inte längre ska definieras som avfall och istället definieras som sekundära fasta bränslen. I kommentaren framhöll Sverige att det kan finnas en risk att tillämpningen av den föreslagna förordningen leder till negativ påverkan på hälsa och miljö, samt att förslaget inte uppfyller de kriterier som gäller för att avfall ska sluta definieras som avfall enligt direktiv 2008/98/EG om avfall och upphävande av vissa direktiv. Därutöver påpekade Sverige att förslaget kan vara oförenligt med de regler om förbränning av avfall som finns uppställda i direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall och direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp. Kommerskollegium blev uppmärksammade på det italienska förslaget efter att ha kontaktats av branschorganisationen Avfall Sverige och vidare berett en svensk ståndpunkt tillsammans med Avfall Sverige och Naturvårdsverket. Sverige kommenterade också ett danskt förslag om en miljöskatt på reklam som delas ut till hushåll. 24 Det danska förslaget skulle innebära en skattelättnad för reklam som är märkt med EU Ecolabel (tidigare känt som EU-Blomman). Enligt den svenska kommentaren missgynnas därmed svenskt papper som exporteras till Danmark och som baseras på nyfiber. Trots att detta papper är framställt på ett hållbart sätt uppfyller det inte kriterierna för EU Ecolabel och kan därför inte bli föremål för skattelättnaderna. Sverige efterfrågar i stället en utformning av skatten så att allt papper som uppfyller kraven för de tredjepartscertifierade miljömärkningar som finns på marknaden ska omfattas av skatterabatten. Kommentaren initierades efter det att Kommerskollegium i slutet av år 2012 hade uppmärksammats av Skogsindustrierna och Grafiska företagens förbund på det danska förslaget. Danmark har ännu inte besvarat kommentaren. 23 2012/480/I. 24 2012/693/DK.

13(18) 5. Reaktioner på svenska anmälningar under 2012 Sverige anmälde 40 förslag till nya tekniska föreskrifter under år 2012. 14 av förslagen ådrog sig detaljerade utlåtanden eller kommentarer från kommissionen eller andra länder. De flesta svenska förslag undgick därmed reaktioner. Två anmälningar ådrog sig fler än en reaktion. Sammanlagt inkom 18 reaktioner under år 2012 som rörde svenska förslag. Detta är sju fler än under år 2011. En förklaring till denna ökning kan vara att kommissionen generellt har ökat antalet reaktioner på medlemsländernas anmälningar jämfört med tidigare år, vilket också gäller avseende svenska förslag. 25 Nedan följer en kort beskrivning av de svenska förslag som har föranlett reaktioner. Transportstyrelsens förslag till föreskrifter om terrängmotorfordon ådrog sig ett detaljerat utlåtande från kommissionen. 26 Kommissionen anförde i sitt detaljerade utlåtande att förslaget inte överensstämde med tidsangivelserna i maskindirektivet 2006/42/EG. Enligt direktivet ska dess bestämmelser ersätta äldre direktiv från och med den 29 december 2009, vilket enligt kommissionen inte går att förena med förslagets regler om att godkänna försäljning av terrängskotrar som uppfyller krav i äldre direktiv fram till den 1 januari 2013. Transportstyrelsen har tillsvidare tagit tillbaka sitt förslag för omarbetning. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) förslag till föreskrifter och allmänna råd om tillsatsanordningar till taxametrar som under 2011 ådrog sig ett detaljerat utlåtande från ett medlemsland, fick under 2012 även kommentarer från kommissionen och ett medlemsland. 27 Kommissionen angav att förslaget kan vara befogat för att förebygga ekonomisk brottslighet, men nämnde samtidigt att den kommer granska den praktiska tillämpningen av reglerna och påminde om att reglerna inte får hindra den fria rörligheten för tillsatsanordningar till taxametrar. Ärendet avslutades när den beslutade föreskriftstexten skickades till kommissionen den 25 oktober 2012. Förslag till förordning om tatueringsfärger ådrog sig en kommentar av kommissionen och ett medlemsland. 28 Kommissionen påminde om rutinerna som gäller då en medlemsstat anser att utsläppande på marknaden av ett ämne i sig, i blandningar eller i en artikel, utgör en risk för människors hälsa, inte är kontrollerat på ett lämpligt sätt och behöver åtgärdas. Medlemslandet ska då följa förfarandet som fastställts i förordning 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach). Medlemsstaten ska i sådana fall meddela Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) och ta fram en sammanställning som uppfyller kraven i Reach. Ärendet avslutades när 25 Under år 2012 skickade kommissionen 169 reaktioner jämfört med 148 under år 2011 (på samtliga länders förslag). 26 2011/531/S. 27 2011/553/S. 28 2011/604/S.

14(18) den beslutade föreskriftstexten skickades till kommissionen den 11 juli 2012. Statens jordbruksverks förslag till föreskrifter och allmänna råd om uppfödning och hållande av pälsdjur kommenterades av kommissionen. 29 Kommissionen påminde de svenska myndigheterna om att beakta den europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur och en däri fastslagen rekommendation vid hållning av pälsdjur. Reaktionen föranledde ingen ändring av förslaget. Slutlig text mottogs av kommissionen den 19 november 2012. Transportstyrelsens förslag till föreskrifter om säkerheten på fartyg med speciellt användningsområde fick en kommentar av kommissionen. 30 I sin kommentar påpekade kommissionen att de föreslagna reglerna kunde stå i strid med direktiv 2009/45/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg. Enligt kommissionens kommentar kan förslagets definition av specialistpersonal strida mot direktivet, då direktivet endast innehåller två kategorier för personer som vistas ombord passagerare och besättning. Sverige har besvarat kommentaren genom att framhålla att ovanstående förhållande inte behöver innebära att bestämmelserna är oförenliga med varandra, samt att förslaget i allt väsentligt uppfyller kraven på sjösäkerhet. Sverige har ännu inte antagit rättsakten. Förslag till förordning om ändring i förordningen om kontroll av narkotika ådrog sig en kortare kommentar från ett medlemsland. 31 Medlemslandet noterade att ämnena som är föremål för narkotikaklassificering, bl.a. modafinil och tramadol, saluförs i medlemslandet på läkares ordination som medicinska preparat. Reaktionen föranledde ingen ändring av förslaget. Ärendet avslutades när den beslutade föreskriftstexten skickades till kommissionen den 12 september 2012. Förslag till förordning om ändring i Livsmedelsförordningen med förslag till förbud av ämnet Bisfenol A i förpackningar för livsmedel som är särskilt avsedda för barn mellan 0 och 3 år, ådrog sig tre detaljerade utlåtanden från tre medlemsländer samt en kommentar från kommissionen. 32 I de detaljerade utlåtandena anförde de klagande medlemsländerna bl.a. att det saknas vetenskaplig bevisning för att bisfenol A är skadligt för konsumenter, samt att förbudet av bisfenol A strider mot förordning 10/2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Resonemanget har återkommit i detaljerade utlåtanden mot liknande förslag om förbud av ämnet från andra medlemsländer. I kommissionens kommentar begär 29 2012/56/S. 30 2012/118/S. 31 2012/150/S. 32 2012/241/S.

15(18) kommissionen att de svenska myndigheterna skjuter upp antagningen av rättsakten i väntan på ett yttrande från den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). Yttrandet beräknas komma i maj 2013. Förbudet mot bisfenol A beslutades den 21 december av regeringen och träder ikraft den 1 juli 2013. Ärendet avslutades när den beslutade föreskriftstexten skickades till kommissionen den 11 januari 2013. Transportstyrelsens förslag till föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bilar och släpvagnar som dras av bilar fick en kommentar från ett medlemsland. 33 I sin kommentar framhöll medlemslandet att EG-typgodkännande av fordon enligt äldre direktiv ska fortsätta att användas fram tills att dessa fordon har upphört att tillverkas och inte, som i förslaget, begränsas till november 2014. 34 Medlemslandet hänvisar till en handledning som är under utarbetning vid kommissionen. Reaktionen föranledde ingen ändring av förslaget. Ärendet avslutades när den beslutade föreskriftstexten skickades till kommissionen den 28 november 2012. Transportstyrelsens förslag till föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten ådrog sig en kommentar från kommissionen. 35 I sitt yttrande erinrar kommissionen om att beakta principen om att märka hinder och föreslår en skrivning i förslaget som säkerställer att markeringslampor är riktade på ett sådant sätt att de är synliga från alla nivåer ovan mark. Sverige utarbetar för närvarande ett svar på kommentaren. Förslag till lag om införsel av och handel med sprutor och kanyler ådrog sig en kommentar från ett medlemsland. 36 Medlemslandet önskade få ett förtydligande av på vilket sätt införselbegränsningen är i den allmänna folkhälsans intresse eller hur den är grundad på hälsoskydd eller produktsäkerhet. Reaktionen föranledde ingen ändring av förslaget. Ärendet avslutades när den beslutade föreskriftstexten skickades till kommissionen den 4 december 2012. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar ådrog sig en kommentar från kommissionen. 37 Med sin kommentar klargjorde kommissionen att solarier omfattas av direktiv 2006/42/EG om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (maskindirektivet) och att detta bör framgå i förslaget. Kommissionen rekommenderade vidare Sverige att ta bort ytterligare säkerhetskrav eller kopierade krav från lågspänningsdirektivet eller från den relevanta 33 2012/264/S. 34 Förslaget är en anpassning till förordning 661/2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem. 35 2012/304/S. 36 2012/309/S. 37 2012/413/S.

16(18) standard som är tillämplig genom lagstiftningen som genomfört lågspänningsdirektivet. Sverige utarbetar för närvarande ett svar på kommentaren. Förslag till förordning om ändring i trafikförordningen ådrog sig en kommentar från kommissionen. 38 I kommentaren uppmanade kommissionen de svenska myndigheterna att tydliggöra om kravet på att utrusta fordon med vinterdäck gäller under hela perioden mellan den 1 december och den 31 mars, eller enbart när vägarna är täckta av is, snö eller snöblask. Vidare uppmanade kommissionen de svenska myndigheterna att klargöra begreppet vinterväglag. Reaktionen föranledde ingen ändring av förslaget. Ärendet avslutades när den beslutade föreskriftstexten skickades till kommissionen den 13 december 2012. Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen fick en kommentar från kommissionen. 39 I sin kommentar framhöll kommissionen att den uppmuntrar skattemässiga åtgärder som syftar till att främja fordon med låg miljöpåverkan. Dessa åtgärder måste dock enligt kommissionen följa vissa principer, inbegripet icke-diskriminering, teknisk neutralitet och proportionalitet, och de ska baseras på allmänna prestandakriterier. På denna punkt hade kommissionen vissa invändningar mot förslaget. Enligt kommissionen riskerade förslaget att leda till positiv diskriminering av laddhybridbilar gentemot bilar som inte är laddhybridbilar, samt diskriminering mellan etanol- och icke-etanolbränslen. Kommissionen hyste även betänkligheter avseende proportionalitetsprincipens uppfyllande, då fordon med CO 2 -utsläpp precis över gränsvärdet utesluts från skattelättnader. Sverige utarbetar för närvarande ett svar på kommentaren. 38 2012/418/S. 39 2012/619/S.

17(18) 6. Nyheter för föreskrivande myndigheter och departement 6.1. Nya vägledningar från kommissionen - Hur parallella anmälningsprocedurer ska hanteras Kommissionen har tagit fram en så kallad one-stop-shop-vägledning för myndigheter som vid sidan av anmälningsdirektivet har regler som omfattas av anmälningsskyldigheter enligt andra EU-rättsakter. Vägledningen visar när och hur nationella myndigheter kan förenkla sin anmälningsprocedur till kommissionen genom att använda ett enda förfarande för de förslag som omfattas av flera rättsakter. Kommerskollegium skickade ett utkast av vägledningen för synpunkter till berörda svenska myndigheter under år 2012 och skickade därefter de sammanställda synpunkterna till kommissionen. De svenska synpunkterna ledde till vissa ändringar i texten. Vägledningen finns att ladda ner på Kommerskollegiums webbplats och har dessutom skickats ut till de myndigheter som främst berörs. 40 - När finansiella styrmedel ska anmälas Kommissionen arbetar för närvarande med en vägledning som ska visa när finansiella styrmedel måste anmälas till kommissionen enligt anmälningsdirektivet. Enligt artikel 1.11 i anmälningsdirektivet ska tekniska specifikationer eller andra krav eller regler som rör tjänster och som hänger samman med skattemässiga eller finansiella åtgärder som påverkar konsumtionen av produkterna eller tjänsterna anmälas enligt direktivet. I vägledningen kommer kommissionen att visa exempel på vilka typer av regler som kan bli föremål för anmälningsplikt och även förklara förhållandet mellan anmälningsdirektivet och EU:s regler om statsstöd. När fiskala åtgärder anmäls inträder inte någon frysningstid (artikel 10.4). När vägledningen är färdig kommer den finnas tillgänglig på Kommerskollegiums webbplats. 41 6.2. Kommerskollegiums webbplats visar hur domstolar har tolkat anmälningsdirektivet Kommerskollegium har under år 2012 sammanställt domstolspraxis som rör tillämpningen av anmälningsdirektivet. Denna sammanställning finns nu på Kommerskollegiums webbplats. 42 40 www.kommers.se/9834 41 www.kommers.se/9834 42 www.kommers.se/9834

18(18) Genom åren har framför allt EU:s domstol i avgöranden förtydligat hur anmälningsdirektivet ska tolkas och tillämpas. Bland annat har EUdomstolen tydligare definierat begreppet teknisk föreskrift, det vill säga definitionen av sådana förslag som ska anmälas till kommissionen enligt direktivet. EU-domstolen har också tydliggjort vilka följder en felaktig tillämpning av direktivet kan få. Sammanställningen baseras på Kommerskollegiums tolkning av EUdomstolens och i vissa fall svenska domstolars avgöranden i mål som har rört tolkningen av anmälningsdirektivet.