KONSEKVENSER TILL FÖLJD

KONSEKVENSER TILL FÖLJD AV AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN Magisteruppsats i företagsekonomi för civilekonomexamen Caroline Olsén Emma Svenberg VT 2012: CE07 I

Svensk titel: Konsekvenser till följd av avskaffandet av revisionsplikten Engelsk titel: The impact from the removal of the audit requirement Utgivningsår: 2012 Författare: Caroline Olsén och Emma Svenberg Handledare: Hossein Pashang Abstract Background and Problem: In November 2010, the Swedish government carried out a reform in order to put an end to the obligatory auditing of the annual reports in regards with the small companies. This reform followed the requirements of the EU that put pressure on its member countries to simplify auditing for small companies. The purpose of the reform was to create a more competitive environment for the small businesses by reducing the administrative costs. Swedish government decided in 2006 to investigate the case and afterward to implement the reform. The investigation s aim was to find out if reform would benefit the small companies in Sweden. Purpose: The main purpose of this thesis is to examine the far reaching consequences of the reform in regards with the diverse views of the several interest groups; the owners of the small business, tax authorities, banks, and auditors. Method of data collection: Four personal interviews were carried out; two auditors, one person from the tax authorities, and one person from a bank participated in the interviews. Further, two email-based questions were sent to the two persons who worked in the credit sections of the banks. They answered our questions by email. In addition to these interviews, a questioners survey was send to a number of small businesses and the collected data was tabled. Conclusions: The main conclusion of the study is that reform could not fulfill its purposes as it was thought. The following additional conclusions can be extracted: 1: More than 80% of the companies have chosen to neglect the reform and to keep auditing their annual reports. 2: The small companies could not reduce their costs of accounting disregarding if they use or do not use the auditing services. 3: The small companies that did not use the audit-services experienced difficulties with financing. 4: Auditing of the annual reports will increase trust in accounting information Keywords: Consequences, trust, mandatory auditing, abolition, change II

Sammanfattning Bakgrund och problem: I november 2010 trädde en förändring i Sveriges lag i kraft vilket som innebär ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. EU har genom påtryckningar på sina medlemsländer förespråkat regelförenklingar för företagen. Syftet med regelförenklingarna var att skapa en mer konkurrenskraftig marknad genom minskade administrativa kostnader. Sveriges regering beslutade 2006 att en utredning i fallet skulle genomföras vilket fick namnet SOU 2008:32. Utredningens mål var att ta reda på om det skulle gynna småbolagen i Sverige om de inte längre var enligt lag tvungna att upprätta ett reviderat bokslut. Uppsatsens huvudinriktning är att undersöka vilka konsekvenser som småföretagare, skatteverket, banker samt revisorer upplever till följd av avskaffandet av revisionsplikten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna av avskaffandet av revisionsplikten för små bolag i Sverige. En del av syftet var att belysa eventuella åsiktsskillnader mellan respondenterna. Metod: Fyra personliga intervjuer samt två mejlintervjuer genomfördes. Utöver detta har en enkätundersökning genomförts bland små bolag. Respondenternas svar och åsikter sammanställdes i tabeller. I sin helhet finns intervjuerna transkriberade i bilagorna. Sekundärdata ställdes mot empirin och analyserades i analyskapitlet som mynnar ut i en slutsats där uppsatsens frågeställningar besvaras. Slutsats: Den huvudsakliga konsekvensen är att merparten av de berörda bolagen har valt att behålla revisionen. Reformen har blivit en paradox mellan reformens syfte och det verkliga utfallet. 1. Mer än 80% av företagen har valt att behålla den årliga revisionen. 2. De administrativa kostnaderna för de små bolagen har därför inte kunnat minskas. 3. Det uppstår problem med finansiering för de företag som valt att avskaffa revisionen. 4. Revision av ett företags räkenskaper ökar trovärdigheten för redovisningen och förtroendet för bolaget. Nyckelord: Konsekvenser, förtroende, revisionsplikt, avskaffande, förändring III

Förord Vi vill tacka vår handledare Hossein Pashang som har varit en inspirationskälla och hjälpt oss genomgående under uppsatsprocessen. Vi vill också tacka samtliga respondenter som har tagit sig tid att besvara våra frågor och som med sina kunskaper har berikat vår uppsats. Vi vill även tacka de som tog sig tid att besvara enkäten som skickades ut. Borås, 30 maj 2012 Caroline Olsén Emma Svenberg IV

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.1.1 Reformer genom avregleringar... 2 1.2 PROBLEMDISKUSSION... 3 1.2.1 Specificering av problem... 4 1.2.2 Frågeställning... 5 1.3 SYFTE... 5 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 5 1.5 DISPOSITION... 5 2 METOD... 7 2.1 FORSKNINGSPROCESS... 7 2.2 FALLSTUDIE... 7 2.3 DATAINSAMLINGSMETOD... 8 2.3.1 Intervjuer... 9 2.3.2 Urval av respondenter... 9 2.3.3 Intervjuernas genomförande och bearbetning... 10 2.3.4 Enkäter... 11 2.4 VALIDITET... 11 2.5 KÄLLKRITIK... 12 2.6 REFLEKTION KRING VALD METOD... 13 3 TEORETISK REFERENSRAM... 14 3.1 FÖRÄNDRINGSTEORIER... 14 3.2 REVISION... 17 3.2.1 Historia om revisionen... 18 3.3 KONSEKVENSER... 20 3.3.1 Legitimering... 20 3.4 FÖRTROENDE... 21 3.5 SOU 2008:32... 21 3.6 TIDIGARE FORSKNING... 22 3.6.1 Voluntary Audits versus Mandatory Audits... 22 3.6.2 Perceived value of mandatory audits of small companies... 23 4 EMPIRI... 24 4.1 SMÅFÖRETAGARNAS ENKÄT SVAR... 24 4.2 EXTERNA INTRESSENTER TILL SMÅ BOLAG... 28 4.2.1 Banker... 29 4.2.2 Revisorer... 29 4.2.3 Skatteverket... 29 4.3 INTERVJUER... 29 4.3.1 Intervju: revisorer... 29 4.3.1.1 4.3.1.2 Intervju med respondent 1... 29 Intervju med respondent 2... 31 4.3.2 Intervju: skatteverket... 34 4.3.2.1 Intervju med respondent 3... 34 4.3.3 Intervju: banker... 36 4.3.3.1 Intervju med respondent 4... 36 4.3.3.2 Intervju med respondent 5... 38 V

4.3.3.3 Intervju med respondent 6... 38 5 ANALYS... 40 5.1 MIKROANALYS AV ENKÄTSVAREN... 40 5.2 MIKROANALYS AV INTERVJUER... 40 5.2.1 Konsekvenser... 41 5.2.2 Förtroende... 42 5.2.3 Intressenternas syn på att revisionsplikten avskaffats... 43 5.3 MAKROANALYS... 46 6 SLUTSATS... 49 6.1 BESVARANDE AV FRÅGESTÄLLNING... 49 7 KRITISK REFLEKTION... 51 7.1 DISKUSSION... 51 7.2 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 52 KÄLLHÄNVISNING... 54 8 BILAGOR... 57 8.1 BILAGA 1: INTERVJU MED JOHAN GABRE, FÖRETAGSREVISION SJUHÄRAD AB... 57 8.2 BILAGA 2: INTERVJU MED PETER EMANUELSSON, ERNST & YOUNG... 67 8.3 BILAGA 3: INTERVJU MED FREDRIC BROLIN, SKATTEVERKET... 74 8.4 BILAGA 4: INTERVJU MED MARTIN SEGELMARK, HANDELSBANKEN... 83 8.5 BILAGA 5: MEJLINTERVJU MED THOMAS NILSSON, DANSKE BANK... 89 8.6 BILAGA 6: MEJLINTERVJU MED ANDERS HANSSON, SEB... 90 8.7 BILAGA 7: ENKÄT... 92 8.8 BILAGA 8: TABELLER... 93 8.8.1 Tabell 8.1... 93 8.8.2 Tabell 8.2... 93 8.8.3 Tabell 8.3... 93 8.8.4 Tabell 8.4... 94 8.8.5 Tabell 8.5... 94 8.8.6 Tabell 8.6... 95 8.8.7 Tabell 8.7... 96 8.8.8 Tabell 8.8... 97 VI

Förkortningar ABL BRÅ EU Far RVL Små bolag Små företag SOU SRS Aktiebolagslagen Brottförebyggande rådet Europeiska Unionen Föreningen Auktoriserade Revisorer Revisionslagen Bolag som är berörda av revisionsplikten Företag som är berörda av revisionsplikten Statens offentliga utredningar Svenska Revisionssamfundet VII

1 Inledning I detta inledande kapitel redogörs bakgrunden till studien som leder fram till en problemdiskussion vilket mynnar ut i en problemformulering. Vidare presenteras studiens syfte samt avgränsningar. Avslutningsvis klargörs studiens disposition. 1.1 Bakgrund Regeringen i Sverige beslutade år 2006 att en utredning skulle göras angående revisionsplikten för små bolag. Beslutet var delvis relaterat till påtryckningar från europeiska unionen (EU). Inom EU har regelförenklingar varit ett viktigt mål. Företag inom EU behöver bli mer konkurrenskraftiga och detta kan ske genom att minska administrativa kostnader (SOU 2008:32). Utredningen ledde till en lagändring som trädde i kraft 1 november 2010 (Regeringskansliet, 2010). Revision innebär en granskning av ett företags årsredovisning, bokföring och förvaltning av företaget (ABL, 9 kap 3 ). Revisonen skall leda fram till en revisionsberättelse som aktieägare och borgenärer kan ta del av. Utifrån denna skall aktieägare och borgenärer kunna utläsa om företagets sköts på ett korrekt sätt och att de följer berörda lagar och regler som gäller företaget (Regeringskansliet, 2010). Revisionens historia går tillbaka till år 1895 då introducerades revision i aktiebolagslagen (ABL) för första gången. Av den första varianten av revision var det upp till företaget att utse en person som var lämplig till att kontrollera företagets bokföring och hur förvaltningen av företaget var. Det ställdes inga krav på utbildning på personen som skulle utföra granskningen (SOU 2008:32). Reformen som skedde 1988 bröt trenden med att endast stora bolag skulle revideras enligt lag. Förändringen fastställde att samtliga aktiebolag skulle revideras (SOU 2008:32). Till följd av utredningen som gjordes 2006 beslutade riksdagen i Sverige den 21 juni 2010 att små bolag inte längre enligt lag behöver bli reviderade 1. Förändringen i lagen trädde i kraft 1 november 2010 2. Således har Sverige gått ifrån den tidigare obligatoriska revisionsplikten för samtliga aktiebolag och reformen har i princip inneburit att lagen om revision har återgått till den som var innan 1988 (SOU 2008:32). Regeringens utredning från 2008 (SOU 2008:32) belyser att företagens kostnader för revision förväntas att minska med 5,8 miljarder kronor om året. Det framgick också att det vore önskvärt att avskaffa revisionsplikten för närmare 97 procent av alla aktiebolag, men det slutgiltiga förslaget kom att gälla 70 procent av aktiebolagen. Det var detta förslaget som senare lämnades till riksdagen (Regeringskansliet, 2010). Efter förändringen har det blivit möjligt för mindre aktiebolag, närmare 250 000 svenska företag, att välja huruvida de vill använda sig av en revisor eller inte. Om ett aktiebolag uppfyller minst två av de tre värden som har fastställts som gränser krävs det att företaget 1 http://www.bolagsverket.se/aktuellt/2010/100621_revisor.html 2012-02-13 2 http://www.skatteverket.se/omskatteverket/press/pressmeddelanden/riks/2010/2010/frivilligrevisionforde minstabolagen.5.1a098b721295c544e1f800047828.html 2012-01-24 1

har en revisor. Detta gäller för de två senaste räkenskapsåren. Värdena är (Regeringskansliet, 2010): fler än tre anställda mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning mer än tre miljoner kronor i nettoomsättning Aktiebolag som startas idag, eller som har bildats någon gång efter 1 november 2010, har redan från starten möjlighet att välja att inte nyttja en revisor. För att redan befintliga bolag skall kunna utnyttja möjligheten att avsäga sig en revisor måste ett beslut om detta fattas vid en bolagsstämma 3. Bolagen som faller inom ramen för små bolag kunde inte genast avsäga sig sin revisor innan räkenskapsåret 2010 var avslutat. Därför måste alla aktiebolag ha en revisionsberättelse i årsredovisningen för år 2010 (Regeringskansliet, 2010). 1.1.1 Reformer genom avregleringar Reformen som har gjorts i Sverige har tidigare genomförts i flera EU-länder. Några länder har aldrig haft lagstadgad revisionsplikt för små bolag (Thorell & Norberg, 2005). Norge, som inte är medlem i EU, genomförde en liknande förändring under år 2011 och mindre norska aktiebolag behöver inte enligt lag bli reviderade 4. England avskaffade sin revisionsplikt för små företag redan år 1993, där har definitionen av små företag ändrats flera gånger sedan dess. År 2005 var definitionen den samma som den maximala nivån för små bolag enligt EU:s riktlinjer (Thorell & Norberg, 2005). Förändringar påverkas av influenser. Laughlin och Pallot (1998) framställer en modell (se figur 1, s. 15) som indikerar att förändring innehåller en rad samverkande och intervenerande variabler. Inom offentliga sektorn tillämpas ofta kostnader- och budgetbegränsningar som huvudorsak till behovet av förändring. Den sociala omgivningen och det politiska systemet är påverkande variabler. Kapitalmarknaden och omgivningens kultur påverkar vilket även det politiska systemet och den politiska kulturen gör. Inom strukturerade variabler beaktas även organisationer som agerar som standardsättare och deras påverkan vid en förändring. Vad som också fungerar som en variabel är implementeringsbarriärer så som lagar (Laughlin & Pallot, 1998). En planerad förändring behöver dock inte alltid leda till de resultat som i förväg var de uppsatta målen. Konsekvenserna av ett politiskt beslut är ofta svåra att förutspå (Jacobsen, 2005). I England har det diskuterats konsekvenser till avregleringen av revision. Konsekvenser som ansågs kunna uppstå var bedrägerier, fel i bokföringen, ökad risk för skattebortfall och vilken inverkan avskaffandet ger på revisionsbranschen (Thorell & Norberg, 2005). Enligt Thorell och Norberg (2005) är detta också konsekvenser som kan appliceras i Sverige. 3 http://www.bolagsverket.se/aktuellt/2010/100621_revisor.html 2012-02-13 4 http://www.regjeringen.no/en/dep/fin/pressesenter/pressemeldinger/2011/unntak-for-revisjonsplikt-framai-i-ar.html?id=641006 2012-01-24 2

1.2 Problemdiskussion EU:s krav för regelförenklingar inom revision var effektiva. Det uttalade målet med lagförändringar inom revision är framförallt att kostnaderna för revision och redovisning skall minska för de små och även de medelstora företagen. Detta skulle då främja expansionen av små bolag i Europa (SOU 2008:32). En av de avgörande faktorerna till att avskaffandet av revisionsplikten för små bolag kom att genomföras i Sverige var att dessa företags administrativa kostnader till största del kunde knytas till revisionsplikten (Regeringskansliet, 2010). Collins, Jarvis och Skerratt (2004) diskuterar kring argumentationen med att kostnaderna skulle minska för små bolag till följd av avskaffandet av revisionsplikten. Studien de har genomfört har sitt ursprung i England och behandlar efterfrågan av reviderad redovisning av små bolag. Att kostnaderna minskar är nämligen ingen självklarhet då det inte i någon större utsträckning finns empiriskt material som styrker detta (Collins, Jarvis & Skerratt, 2004). Carey, Simnett och Tanewski (2000) har i en studie av familjeföretag och deras behov av extern alternativt intern revision behandlat problematiken kostnader i förhållande till fördelarna med revisionen. Familjeföretag anses utgöra en stor del av de små bolagen (Collins, Jarvis & Skerratt, 2004). Carey, Simnett och Tanewski (2000) diskuterar vidare hur efterfrågan på frivillig revision bland familjeföretagen ser ut. Collis, Jarvis & Skerratt (2004) belyser att behovet av reviderad redovisning även kan relateras till problemet asymmetrisk information. Agent-problematiken kopplas vanligtvis samman med större företag då principalen är aktieägare och den verkställande direktören är agent, men det kan även appliceras på mindre bolag då principalen kan vara exempelvis långivare och externa aktieägare (Collins, Jarvis & Skerratt, 2004). Att det skulle kunna uppstå ett problem med långivare är något som även Seow (2001) bekräftar. Långivare kan sätta krav på att redovisningen skall vara reviderad för att de skall låna ut pengar till ett bolag (Seow, 2001). Kim m.fl. (2011) genomförde en studie som undersökte om räntan på företagets skulder påverkas av om företagets redovisning är reviderad eller inte. Resultatet författarna kom fram till var att företag som väljer att låta sig granskas frivilligt eller som enligt lag måste revideras har lägre räntekostnader än ett företag utan revision (Kim et al., 2011). En tredje orsak till att revision bör finnas även i mindre bolag som Collins, Jarvis och Skerratt (2004) belyser är för den interna kontrollen. Ledningen kan med hjälp av revision minska risken för materiella fel i företaget (Collins, Jarvis & Skerratt, 2004). Seow (2001) belyser även behovet från ledningen att utföra en revision kan hänföras till viljan att markera inför omvärlden att företaget är av hög standard. År 2010 genomförde Collis en studie där huvudfokus låg på ifall omsättningens storlek kan vara en tillräcklig faktor för att avgöra vilka företag som skall frångå revisionsplikten. Collis (2010) bygger sin studie på material från Storbritannien och Danmark. Fjärde EU direktivet öppnade dörren för att slopa revisionsplikten för små bolag i sina medlemsländer. Storbritannien anammade detta år 1993 medan Danmark väntade fram till år 2006. De båda länderna valde att sätta lägre gränsvärden för den nya regeln än EU:s maxvärden. Collis (2010) resonerar i sin studie om omsättningen 3

verkligen är en tillräcklig stor faktor för att avgöra om en revisor bör finnas i ett bolag eller inte. I utredningen SOU 2008:32 behandlas problematiken kring avskaffandet som även berör valet av kriterier för vad som skall räknas till små bolag. Gränsvärdena som sattes för små bolag i Sverige var lägre än de som EU fastställt som maximivärden. Dessa värden är 4 400 000 euro i balansomslutning, 8 800 000 euro i nettoomsättning och 50 anställda (som medel under hela räkenskapsåret). Ett företag som uppfyller två av dessa värden skall då räknas som ett större bolag och skall då revideras. När det i Sverige beslutades om vilka kriterier som skulle bli ramen för små bolag fanns det i åtanke att de skall kunna jämföras med företag i andra länder. Dessutom skall de vara svåra att manipulera samt att de enkelt skall kunna justeras om EU skulle ändra sina kriterier (SOU 2008:32). Enligt utredningen SOU 2008:32 är upp till varje bolag att själva kontrollera så de håller sig inom ramen för vad som räknas som små bolag. Gällande företag som ligger nära gränserna kan det komma att innebära extra kostnader och administrativa uppgifter då de varje år måste kontrollera om de är skyldiga att använda sig av en revisor. Detta problem är givetvis svårt att komma ifrån oavsett vilka kriterier som sätts upp men desto lägre kriterierna är desto fler företag berörs då de flesta är i en utvecklingsfas som ofta innebär stora förändringar från år till år (SOU 2008:32). 1.2.1 Specificering av problem Vår studie examinerar konsekvenserna av avskaffandet av revisionsplikten för små bolag i Sverige. Konsekvenserna kommer att undersökas genom användning av fyra olika informationskällor. 1. småföretagare 2. borgenärer i form av representanter för banker 3. revisorer 4. representant för skatteverket Studien är uppbyggd kring de två begreppen avskaffandet av revisionsplikten och konsekvenser. Avskaffandet av revisionsplikten Konsekvenser Figur 1.1 4

1.2.2 Frågeställning Utifrån ovanstående diskussion kommer vi fram till följande frågor: 1. Vilka konsekvenser upplever småföretagare till följd av avskaffandet av revisionsplikten? 2. Vilka konsekvenser upplever skatteverket, banker samt revisorer till följd av avskaffandet av revisionsplikten? 1.3 Syfte Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna av avskaffandet av revisionsplikten för små bolag i Sverige. En del av syftet var att belysa eventuella åsiktsskillnader mellan respondenterna. 1.4 Avgränsningar Geografiskt sätt begränsar vi oss till Borås stad eftersom vi studerar på Högskolan i Borås och är intresserade av närområdet. I vår studie kontaktar vi små bolag för att få deras syn på hur förutsättningarna har förändrats för dem då revisionsplikten försvann. Vi tar även kontakt med banker för att få reda på ifall deras syn på små bolag har påverkats av avskaffandet av revisionsplikten. Av skatteverket vill vi få reda på om deras syn på pålitligheten har förändrats i och med beslutet om att avskaffa revisionsplikten. Till sist kommer vi kontakta revisorer för att se hur detta beslut har påverkat dem och vilken syn de har på eventuella konsekvenser. 1.5 Disposition I första kapitlet har uppsatsens bakgrund beskrivits. Vidare presenteras studiens problemdiskussion som mynnar ut i två frågeställningar som utgör studiens utgångspunkt. Syfte och avgränsningar har också angivits. Nedan följer en kortfattad beskrivning av studiens fortsatta disposition. Kapitel 2 Kapitel 3 Metod I detta kapitel beskrivs studiens tillvägagångssätt. Studiens utformning samt genomförd datainsamlingsmetod presenteras och slutligen diskuteras studiens validitet och källkritik. Teoretisk referensram Följande kapitel inleds av en redogörelse för förändringsteorier för att sedan övergå i en presentation av revision och dess bakgrund. Vidare behandlas begreppen konsekvenser samt förtroende. I slutskedet av kapitlet belyses statens utredning SOU 2008:32 samt tidigare forskning. 5

Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7 Bilagor Empiri I detta kapitel ges en redogörelse och sammanfattning av de resultat som samlats in genom intervjuer samt genom enkätundersökning. En beskrivning av de intressenter som är berörda av avskaffandet av revisionsplikten belyses i kapitlet. Analys I det femte kapitlet analyseras insamlat material som belyser utfallet av genomförd studie. Den teoretiska referensramen samt empirin vävs samman i detta kapitel. Slutsats I sjätte och sista kapitlet besvaras frågeställningarna. Kritisk reflektion I det sjunde kapitlet ges utrymme för diskussion samt våra egna åsikter. Vi presenterar även förslag på vidare forskning. Under bilagor presenteras fullständig sammanställning av de genomförda intervjuerna. Enkäten finns även presenterad i sin helhet och de inkomna svaren från enkäten finns sammanställda i tabeller. 6

2 Metod I följande kapitel beskrivs studiens tillvägagångssätt. Studiens utformning samt genomförd datainsamlingsmetod presenterats och slutligen diskuteras studiens validitet och källkritik. 2.1 Forskningsprocess En diskussion om arbetsmarknaden ledde fram till frågor kring vad konsekvenserna har blivit för revisionsbyråerna då revisionsplikten för små bolag avskaffades och vad var motivet till förändringen? Den första frågan blev utgångspunkten och startskottet för denna studie. Då uppslagsämnet för studien var bestämt började processen för att samla in information om ämnet. Informationen som samlades in var i första skedet genom litteratur som berörde ämnet revisionsplikt. I takt med att insamlingen av information fortskred ökade vår förståelse och även funderingar kring individer som berörs av den nya lagen. Vi koncentrerade oss på begreppet konsekvenser för att fånga hur individer upplever slopandet av revisionsplikten. Den information som insamlats till studien under det tidiga skedet av arbetsprocessen har använts som grund till bakgrundsbeskrivning samt problemdiskussion. Det har bidragit till att studiens problemformulering kan gestaltas. Problemformuleringen har vi valt att omarbeta under arbetets gång då vår kunskap i ämnet ökat samt efter diskussioner med vår handledare. Efter upprättandet av den teoretiska referensramen kände vi oss tillräckligt insatta i ämnet för att utföra intervjuer. Vi valde att ta kontakt med tre bankkontor, två revisionsbyråer samt skatteverket. Efter bearbetning av representanternas svar och åsikter presenteras detta i empirikapitlet. Sekundärdata och empiri ställs mot varandra i analyskapitlet. Där analyseras även materialet som presenterats. Vi når slutligen en slutsats där studiens problemformulering besvaras. 2.2 Fallstudie Enligt Bryman och Bell (2011) kännetecknas en fallstudie av att studien noggrant undersöker ett specifikt falls process. Vad som kännetecknar ett fall kan variera. Det kan till exempel vara en särskild organisation, en specifik plats som till exempel en fabrik, fallet kan vara en specifik person eller en enskild händelse. Den största skillnaden gentemot andra studiedesigner är att händelsen som studeras är unik och på så vis är bunden till en viss situation (Bryman & Bell, 2011). Avskaffandet av revisionsplikten är en unik händelse som är knuten till en viss tidpunkt och plats. 1 november 2010 trädde avskaffandet i kraft vilket är tidpunkten och platsen är Sverige. Vi kommer dock begränsa oss till Borås. Merriam (1994) skriver att en fallstudie ger möjlighet till att undersöka om en teori fungerar samt att utveckla denna teori. När det är aktuella och nutida händelser som skall 7

avskaffas är en fallstudie att föredra. En av fördelarna med en fallstudie är att forskarna har möjlighet att använda olika typer av empiriskt material. Detta innebär att forskarna inte behöver begränsa sig vid insamlandet av data (Merriam, 1994). Yin (2007) lyfter fram sex källor som han anser vara viktiga att bejaka vid valet av datainsamlingsmetod. De sex källor Yin (2007) väljer att diskutera är personliga eller informella anteckningar, formella skriftliga källor (arkivmaterial), intervjuer, direkt observation, deltagande observation och fysiska artefakter. Vid utförandet av denna studie har vi således valt att använda oss av intervjuer, som Yin (2007) uppger vara den viktigaste informationskällan vid utförandet av en fallstudie, samt arkivmaterial. Fallet som kommer att behandlas i denna studie är definitivt en aktuell händelse då avskaffandet trädde i kraft i slutet av år 2010. Flera olika typer av empiriskt material har använts för att komma fram till analysen och slutsatsen. 2.3 Datainsamlingsmetod Nedan presenteras tillvägagångssättet för insamlingen av data. I studien har det använts multipla källor. Yin (2007) skriver att vid utförandet av en fallstudie bör en medvetenhet kring tre principer för datainsamling uppmärksammas. En betydande anledning till varför dessa tre principer bör uppmärksammas är då deras närvaro leder till en förbättrad validitet och reliabilitet i den information som appliceras i studien. Principerna gäller för samtliga sex informationskällor (Yin, 2007). Yins (2007) första princip benämns som användning av flera informationskällor. Vid utförandet av en fallstudie ligger styrkan i att flera informationskällor kan tillämpas. Det finns även en medvetenhet om att i utformandet av en fallstudie är behovet av fler än en datakälla större än i andra studier som till exempel när experiment genomförs. Begreppet triangulering utgör grunden för användandet av flera informationskällor som även benämns som multipla informationskällor. Den viktigaste aspekten som bör bejakas är utvecklingen av samstämmigheten som den bidrar till i fallstudien. Utfallet av studien blir mer pålitligt då detta har genomförts. Undersökningar har visat att i fallstudier där multipla informationskällor har tillämpats är enligt bedömningen en bättre kvalitativ studie (Yin, 2007). I vår studie har vi valt att samla in material från personliga intervjuer, mejlintervjuer, enkäter samt relevant litteratur. Yin (2007) påpekar att utförandet av en fallstudie som innefattar multipla informationskällor kräver en stor arbetsbelastning. Det krävs även kunskap för att kunna göra en rättvisande bedömning av den information som ses över (Yin, 2007). Vi har i utförandet av denna studie valt att tillämpa multipla informationskällor då vi anser att det stärker studiens förtroendehalt och att studiens slutsats blir mer pålitlig. Vi anser att vi har de förkunskaper som krävs för att utföra studien med hjälp av flera informationskällor. Den andra principen Yin (2007) behandlar är att skapa en databas för fallstudien. För tydlighetens skull delas de upp i två kategorier bestående av en databas och forskarens rapport som innefattar artikel, rapport eller bok. Anledningen till att denna princip har en betydande roll är för att författarna till en fallstudie ska organisera och dokumentera den 8

datainformation som samlats in. En annan fördel med att använda sig av databaser är att oberoende forskare kan ta del av varandras studier (Yin, 2007). Vi har använt oss av databasen Summon för att söka relevanta artiklar. Där sökord som till exempel mandatory, free, consequences, trust och audit har applicerats. Sökorden har kombinerats samt sökts på var för sig. Yins (2007) tredje princip benämns som beläggs- och beviskedja. Om en beviskedja skapas höjs reliabiliteten i den information som tillämpas i utförandet av en fallstudie. Principen innebär att en utomstående observatör ska kunna läsa fallstudien och med hjälp av dess information följa arbetets gång samt spåra de steg som tagits åt ett eller annat håll. Det är därför viktigt att all information dokumenteras i form av tid och plats då informationen har inhämtats. För att förtroendehalten ska vara stor nog krävs citat från till exempel specifika dokument eller intervjuer (Yin, 2007). För att säkerställa att den tredje principen genomförs på rätt sätt i den här fallstudien har vi varit väldigt noga vid dokumenteringen av datainsamling samt uppriktiga vid utformandet av en omfattande källhänsvisning. Vi har även lagt in ett antal bilagor som innefattar transkriberade intervjuer, tabeller samt den enkät som skickats ut. 2.3.1 Intervjuer Yin (2007) anser att intervjuer är den informationskälla som är viktigast i utförandet av en fallstudie. Intervjuerna som genomförs vid insamling av data till en fallstudie bör vara ett flexibelt samtal mer än en strikt strukturerad utfrågning. Det finns två utgångspunkter som intervjuaren bör följa; den frågeordning som bestämts och formulera frågorna så de inte kan missuppfattas och att målet med frågorna uppnås. I en fallstudie så lämpar det sig bäst att ställa hur frågor istället för varför frågor då det sistnämnda kan möta motstånd hos respondenten. För att få ut så mycket som möjligt av en intervju är det viktigt att intervjua nyckelpersoner som både kan ge fakta och egna åsikter i ämnet (Yin, 2007). Inför intervjuerna har ett antal grundfrågor tagits fram, med syfte att vara öppna för att intervjupersonen ska ha möjlighet att ge sin syn på frågan. Vid intervjuerna har det funnits utrymme för frågor och diskussioner som uppstått under intervjun. Detta innebär en delvis strukturerad intervjuform vilket gör det möjligt att frångå ordningsföljden så länge samtliga frågor tas upp någon gång under intervjun (Merriam, 1994). Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon. Detta gör det möjligt att gå tillbaka och lyssna på intervjuerna igen och inte bara förlita sig på sitt eget minne. På så vis är det också lättare att få med pauser i konversationen och tveksamheter som förmodligen inte skulle kommit med vid enbart anteckningar under intervjun (Pashang, 2003). 2.3.2 Urval av respondenter Syftet med val av respondenter har varit att få fram expertkunskap på konsekvenser av avskaffandet av revisionsplikten för små bolag i Sverige. Således har representanter för banker, revisorer samt skatteverket intervjuats. Jacobsen (2002) belyser att det är viktigt att respondenterna efter urvalet är ändamålsinriktade. Detta har efterliknats genom att ställa särskilda krav vid val av respondenter. Kraven blev således att revisorerna skall vara godkända eller auktoriserade revisorer med flera års erfarenhet inom yrket samt 9

behandla berörda bolag. Banktjänstemännen skall ha flera års erfarenhet och vara insatta i ämnet. Kravet på respondenten från Skatteverket sattes till flera års erfarenhet samt god kunskap i ämnet. Urvalet av respondenter är mycket viktigt för undersökningens utfall. Då vi har satt en begränsning till Borås valde vi respondenter från kontoren som är lokaliserade i Borås. Vi valde att ta kontakt med tre banker, Handelsbanken, SEB samt Danske Bank. Efter diskussion med handledare kom vi fram till ovan nämnda kandidater. Vi utsåg två olika revisionsbyråer i Borås. Vi kontaktade en lokal samt en internationell byrå. Företagsrevision Sjuhärad AB kontaktades som har lokal förankring till Borås som vi på förhand trodde att de till störst del hade små bolag som kundbas. Den andra byrån som kontaktades var Ernst & Young som är en av de mest erkända byråerna i Sverige och dessutom skulle kunna ge en mer internationell synvinkel på konsekvenserna. 2.3.3 Intervjuernas genomförande och bearbetning Med studiens metodval i åtanke utformades en intervjuguide som förändrades efter tilltänkt respondent. För att strukturera intervjuguiden delade vi upp den i tre delar efter frågans område där inledningen behandlade intervjupersonens bakgrund och befattning. Vi tyckte att det var en naturlig start och ett sätt att förbättra kontakten med respondenten. Vid utgångsläget ansågs att intervjuer med en respondent från Skatteverket, två revisorer samt två banktjänstemän skulle genomföras för att säkerställa kvaliteten på uppsatsen. För att ta kontakt med de tilltänkta respondenterna har första kontakt skett på telefon via bolagens växel där vi skickats vidare till lämpliga kandidater. Vi genomförde personliga intervjuer med alla respondenter förutom med representanter för bankerna SEB samt Danske Bank. Då vi stötte på svårigheter att få genomföra personliga intervjuer med SEB samt Danske Bank valde vi att genomföra mejlintervjuer. Innan varje personlig intervju skickades intervjuguiden ut i förväg till respondenterna. Alla respondenter var således väl förberedda med egna anteckningar samt avsatt önskad tid för intervjuerna. Alla intervjuer skedde på respektive respondents arbetsplats. Intervjuernas längd varierade men hölls sig omkring 30 minuter. Efter varje genomförd intervju sammanställdes intervjuerna i sin helhet under samma dag som intervjuerna ägt rum för att säkerställa att dialogerna fanns färskt i minnet. Antalet intervjuer har begränsats med tanke på den tid det tar att genomföra en intervju samt följande efterarbete. Vi anser att de intervjuer vi har genomfört ger en bra grund och en tydlig fingervisning om vad respondenterna anser i frågorna som kommer analyseras i studiens avsnitt empiri. 10

Namn Arbetsgivare Befattning Syn på konsekvenser Johan Gabre Företagsrevision Godkänd X Sjuhärad AB revisor och delägare Peter Ernst & Young Godkänd X Emanuelsson AB revisor Fredric Brolin Martin Handelsbanken Kundansvarig, X Segelmark företagssidan Thomas Nilsson Anders Hansson Tabell 2.1 Pseudonym Respondent 1 Respondent 2 Skatteverket Sektionschef X Respondent 3 Respondent 4 Danske Bank Bankchef X Respondent 5 SEB Kontorschef X Respondent 6 Datum 120410 120413 120410 120411 120417 120417 2.3.4 Enkäter Studien baseras delvis på svaren från enkäter som har besvarats av småföretagare. Respondenterna har valts ut efter vissa kriterier. Dessa är att företaget skall vara beläget i Borås med omnejd och företaget skall vara av den storlek så att de kan komma att omfattas av den avskaffade revisionsplikten. Enkäten består av 9 frågor. Av dessa är 6 stycken stängda frågor. Stängda frågor innebär att respondenten har ett antal svarsalternativ att välja mellan för att besvara frågan (Bryman & Bell, 2011). En av fördelarna med enkäter är att det finns möjlighet att nå ut till flera företag. Det kan också vara en fördel att det inte finns någon som är med och intervjuar (Bryman & Bell, 2011). Anledningen till att enkäter används är för att få en bredare syn från småföretagare om deras syn på hur avskaffandet av revisionsplikten har påverkat deras företag. Enkäterna skickades ut via mejl för att hålla nere kostnaderna och för att förenkla för småföretagarna. Databasen Bolagsinfo användes för att göra urvalet till de som fick enkäten. Kriterierna som användes vid sökning var område Borås, 1-4 anställda och aktiebolag. Därefter valdes de företag ut som hade en omsättning mindre än 3 000 000 kronor. För att kunna skicka ut mejl var det tvunget att det fanns en officiell mejladress till företaget vilket inte alla hade. Det var först och främst de 50 främsta på listan, men då det inte fanns en mejladress tillgänglig till alla fortsatte insamlandet tills 50 mejladresser till småföretagare var insamlade. Ett första utskick gjordes till dessa 50, då svarsfrekvensen var låg skickades först en påminnelse till dessa. Svarsfrekvensen var fortsatt låg så 50 nya mejladresser samlades in för ett andra utskick. Av 100 kontaktade företag svarade 21 stycken på enkäten. 2.4 Validitet Validitet är ett mått på studiens trovärdighet (Björklund & Paulsson 2003). Validitet kan delas in i flera kategorier. Av dessa är extern validitet, som även kan kallas generaliserbarhet, ett kriterium som flitigt diskuteras gällande fallstudier (Bryman & Bell, 11

2011). Generaliserbarhet behandlar i vilken mån en viss undersökning är tillämpningsbar i andra situationer. För att bearbeta den frågan krävs en inre validitet (Merriam, 1994). Merriam (1994) beskriver inre validitet som förmågan att veta i vilken mån den aktuella studien stämmer överens med verkligheten. Hur säker forskarna är på att de verkligen mäter det som de tror sig mäta. Idag finns det bara tolkningar av validiteten och därmed inget objektivt sätt för att garantera validiteten (Merriam, 1994). När en studie genomförs eftersträvas en så hög validitet som möjligt (Björklund & Paulsson 2003). I den här studien har vi skickat ut en enkät till små aktiebolag där vi även ställt kontrollfrågor för att försäkra oss om att de hamnar inom ramen för små aktiebolag vilket som talar för att studien har en hög validitet. Noggrannhet har legat i att inte vinkla frågorna som enkäten samt intervjuerna innefattar. Enkäterna har lämnats in anonymt vilket kan vara positivt för validiteten då sanningshalten i respondenternas svar förväntas öka. 2.5 Källkritik Det är viktigt att vara kritisk mot källorna som används i utformandet av studien. För att vår studie ska hålla en hög nivå har vi varit noga med att kontinuerligt granska de källor som används i studien för att säkerställa förtroendehalten i studiens utfall. Då litteratur har använts har vi tagit hänsyn till att författaren kan ha vinklat informationen efter sina egna åsikter vilket som kan genomsyra den fakta som framställts. Då internet används som informationskälla är det extra viktigt att en kritisk granskning av informationen genomförs. Vi är medvetna om osäkerheten som råder kring internet som informationskälla vilket har bidragit till att vår försiktighet har varit hög. För att kunna styrka förtroendehalten i de källor som brukats i studien har vi försökt att hitta två oberoende källor som bekräftar varandra. När litteratur har använts i studien har vi varit noggranna med att referera till erkänt kunniga författare. Vi har i så stor utsträckning som möjligt använt oss av författare som tidigare blivit refererade till i andra studier. Vi har även använt oss av lagtext vilket är en säker informationskälla då den har en hög pålitlighet. Vi har i vår studie använt oss av artiklar från Balans. Då Balans inte använder sig av Peer review har vi varit noga med att kritiskt granska innehållet. Peer review innebär att anonyma och kompetenta forskare inom samma ämnesområde granskar innehållet i till exempel vetenskapliga artiklar (Buttriss, 2006). Sammanfattningsvis vill vi förtydliga att vi under framtagandet av använd sekundärdata kritiskt granskat källorna som brukats. Vi vill dock påpeka att vi stött på svårigheter under framtagandet av relevant information som vi tror beror på att beslutet om att slopa revisionsplikten är relativt nytt. 12

2.6 Reflektion kring vald metod Studiens syfte är att studera konsekvenser som uppkommit till följd av avskaffandet av revisionsplikten för små bolag i Sverige. För att få fram en rättvisande bild av konsekvenserna valde vi att inte begränsa oss till en grupp utan att både ta kontakt med småföretagare samt med intressenter som vi ansåg relevanta. För att få en åsikt från så många småföretagare som möjligt tog vi beslutet att en enkät via mejl var det bästa sättet att gå tillväga. Vi blev dock besvikna då svarsfrekvensen var oväntad låg. I efterhand kan vi se att intervjuer med ett flertal småföretagare förmodligen skulle ge ännu mer information. Vi anser trots detta att vi fick den information vi behövde genom vår enkätundersökning för att svara på våra forskningsfrågor. Vi är positiva till den empiriska data som intervjuerna gav. Vi är nöjda med valet av respondenter då de gav oss en inblick i deras kompetens och de var alla väl förberedda och insatta i ämnet. Vi upplevde däremot svårigheter att få banker att ställa upp på intervjuer då vi berättat om vårt forskningsämne. Detta resulterade i att två mejlintervjuer var tvungna att genomföras vilket resulterade i väldigt kortfattade svar. Vi fann svårigheter att hitta relevanta artiklar som behandlade vårt undersökningsområde. Det gjorde att vi valde att inrikta oss extra mycket på två artiklar som vi anser är välskrivna och ger en perfekt matchning mot valt forskningsämne. 13

3 Teoretisk referensram Följande kapitel inleds med en redogörelse för förändringsteorier för att sedan övergå i en presentation av revision och dess bakgrund. Vidare behandlas begreppen konsekvenser samt förtroende. I slutskedet av kapitlet görs en beskrivning av tidigare forskning. 3.1 Förändringsteorier Förändringar ses ofta som något helt naturligt. Förändringen kan ses som ett utomstående och oberoende fenomen som ändrar omgivningen vi lever i (Morgan, 1999). Hatch (2002) påtalar hur forskning om förändring har en skiftande historia. Den klassiska forskningen har haft fokus på hur en organisation skapar stabilitet och rutiner. För att på så vis vara så effektiv som möjligt. Med utgångspunkt i detta så uppfattades förändringar som en medveten handling som det gjordes mer av eftersom det gav ett bra resultat (Hatch, 2002). Jacobsen (2005) uppger att det idag finns olika teorier för uppfattning av förändring. Vissa teorier bygger på människan och att förändringar presenteras i termer av faser och kriser i livet. Andra tar sin grund i Darwins teorier om att förändring är en långsam process som sker naturligt. Där det endast är de som är bäst anpassade som överlever (Jacobsen, 2005). För att en stor organisation ska förändras krävs flertalet handlingar både inom organisationen och externt till organisationen (Fligstein, 1991). Laughlin och Pallot (1998) presenterar en modell för att öka förståelsen om varför förändringar inom redovisningen skiljer sig åt mellan länder. Modellen bygger i huvudsak på två olika typer av variabler, intervenerande och samverkande variabler. Laughlin och Pallot (1998) har modifierat en modell som tidigare har tagits fram av Lüder. En kategori av samverkande variabler nämns som stimulanser med detta åsyftas finansiella skandaler och annan finansiell påverkan. Ytterligare en kategori med samverkande variabler är strukturerade variabler. Dessa delas in i tre underkategorier. Den första kategorin är samhällets påverkan genom kultur och kapitalmarknaden. Kategori nummer två är politiska strukturerade variabler så som den politiska kulturen, politiskt system och konkurrensen inom politiken. Den sista kategorin är administrativa fenomen såsom den administrativa kulturen, organisations uppbyggnad och standardsättande organisationer. En tredje samverkande variabel är implementeringsbarriärer. Det kan vara om det finns lagar och regler som påverkar implementeringen av en reform. En annan påverkande faktor är vilken kunskapsnivå som finns inom personalen (Laughlin & Pallot, 1998). Laughlin och Pallot (1998) beskriver intervenerande variabler som förväntningar och förändringsbeteende hos nyckelpersoner förväntas att bli influerade av de samverkande variablerna, stimulanser och strukturerade variabler. Det är tre huvudsakliga aktörer som berörs i modellen. Den första är allmänheten som använder informationen som produceras. Aktör nummer två är politiska aktörer som både är användare av informationen samt framställer information. Den sista aktören som tas upp är administrativa aktörer som producerar information. Modellen antar att det är den sist nämnda aktören som kommer ha den slutgiltiga påverkan på förändringen. Det är dock inte utan påverkan av de övriga aktörerna samt variablerna stimulanser och strukturerade 14

variabler. Den slutgiltiga förändringsprocessen influeras av de intervenerande variablerna samt regler och lagar som kan vara implementeringsbarriärer (Laughlin & Pallot, 1998) Figur 3.1, Modified Contingency Model of Public Sector Accounting Innovations ur Laughlin och Pallot (1998, s. 382) 15

Poole och Van de Ven (2004) definierar organisationsförändringar som en skillnad i form, kvalitet eller tillstånd över tiden i en enhet. Enheten i det här fallet kan vara en individs arbete, en arbetsgrupp, en del av en organisation eller en hel organisation i form av en hel industri. Vidare hävdar Poole och Van de Ven (2004) att en mätning av en enhet kan genomföras vid två olika tidpunkter för att sedan jämföra resultaten. Upptäcks det en skillnad så kan det konstateras att det har skett en förändring inom enheten (Poole & Van de Ven, 2004). Hatch (2002) behandlar en förändringsteori som kom fram på 1950-talet detta var Kurt Lewins modell, Lewins modell. Synen på organisationer var att det fanns två krafter, där den ena var för förändring och den andra försökte att förhindra en förändring. Dessa krafter som verkade mot varandra gav en balans inom organisationer. Denna balans rubbas ibland och då sker en förändring för att senare nå ett nytt dödläge och på så vis en ny balans. I huvudsak bygger modellen på tre olika aktiviteter. De tre faserna är upptining, rörelse eller förändring och nedfrysning. I den första fasen rubbas balansen i organisationen, det är inte längre jämvikt mellan de båda krafterna. Det är först efter den första fasen, upptining, som det blir möjligt att gå till aktivitet nummer två, själva förändringen. Först nu finns det enligt Lewins modell möjlighet till att påverka rörelseriktningen i organisationen. När organisationen har uppnått ett nytt dödläge och funnit en ny stabilitet har organisationen kommit till nedfrysningsstadiet (Hatch, 2002). Hatch (2002) anger att Lewins modell fick kritik från andra forskare och det ansågs att modellen var för statisk och platt. Kanter, Stein och Jick är forskare som såg på förändring som en mer kontinuerlig händelse (Hatch, 2002). De kom fram till en egen modell som de kom att kalla Big Three. Modellen har ett evolutions tänkande i botten och det finns inte bara en faktor som utlöser en förändring som i Lewins modell. Det är aktiviteterna inne i organisationen som påverkar hur förändringarna kommer att ske. Det finns olika nivåer som det diskuteras om inom organisationsteori. En omvärlds nivå, organisationen ses som en nivå och den tredje nivån som diskuteras är individ nivå. I Big Three modellen anses det att förändring sker på alla tre nivåerna. Forskarna bakom modellen anser att deras modell är mer dynamisk än Lewins modell, men det kan ifrågasättas. Till exempel får Big Three modellen kritik för att vara för generell och att de förändringar som är mer vanliga och vardagliga glöms bort (Hatch, 2002). I en studie från 1995 av Van de Ven och Poole presenterar de fyra grundläggande teorier som kan vara grunden till hur organisationer förändras. Teorierna har sin utgångspunkt i flera olika teorier som Van de Ven och Poole (1995) har sammanfört och kommit fram till fyra grundläggande teorier. De fyra teorierna beskriver olika sekvenser av en förändring som drivs av olika motorer. Teorierna kallas life-cycle, teleology, dialectics och evolution teorier (Van de Ven & Poole, 1995). Van de Ven och Poole (1995) påtalar att inom life-cycle teorin är grundstenarna att organisationer förändras på ett förutbestämt sätt och utvecklingsmönster. Redan vid födseln av enheten ligger det latent eller dolt vilka förändringar som kommer att ske. Enheten kan påverkas av omgivningen men det är i grund och botten det underliggande förändringsschemat som styr utvecklingen (Van de Ven & Poole, 1995). 16

Teleology teorin beskrivs av Van de Ven och Poole (1995) och denna teori bygger på att förändringar sker till följd av uppsatta mål. Det är målet eller syftet som styr hur förändringen kommer att gå. Enheten ses i sig själv som målmedveten och anpassningsbar. Det viktigaste är att förändringen är avsiktlig. Den tredje teorin dialectics handlar om att förändring uppstår ur konflikter mellan olika intressen (Van de Ven & Poole, 1995). I en organisation kan detta ses genom att det sker en maktkamp mellan olika delar i en organisation. Den sida som vinner får genomföra sina förändringar (Jacobsen, 2005). Van de Ven och Poole (1995) behandlar även Evolution teorin som handlar om naturlig utveckling, den biologiska utvecklingen. Förändringen beskrivs här som en regelbunden och växande utveckling av variationer, urval och bibehållande av organisatoriska enheter. Evolution teorin är mycket bred och rymmer många olika inriktningar bland annat det Darwinistiska synsättet (Van de Ven & Poole, 1995). Det Darwinistiska synsättet bygger på Charles Darwins tankar kring utvecklingen av hur jordens arter har uppstått. Darwins tankar utgår från att det sker ett naturligt urval, med detta menas att det är de bästa individerna i varje art som för utvecklingen av arten framåt 5. 3.2 Revision Wernerman (2006) beskriver revision som en kritisk granskning av ett företags bokföring, årsredovisning och förvaltning av företaget. Det finns olika varianter av revision, till exempel extern och intern revision, miljörevision och statlig revision (Wernerman, 2006). Revisionen av ett företag kan delas in i en räkenskapsrevision och en förvaltningsrevision. Räkenskapsrevisionen behandlar företagets räkenskaper genom bokföringen och årsredovisningen. Granskningen som görs när revisorn undersöker förvaltningen av företaget kallas för förvaltningsrevision (SOU 2008:32). Revisionen finns till för att intressenter som till exempel aktieägare, banker och leverantörer skall kunna lita på informationen som kommer från företaget. Det är för allmänhetens intresse som revisionen görs. Trovärdigheten för ett företags finansiella information ökar när det har utförts en revision (Wernerman, 2006). Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Om bolaget är moderbolag, skall revisorn även granska koncernredovisningen, om en sådan har upprättats, samt koncernföretagens inbördes förhållanden. 9 kap. 3 ABL Revisorn skall komma fram till en revisionsberättelse där det görs ett uttalande om hur tillförlitligt materialet är som revisorn har granskat (Wernerman, 2006). Revisionsberättelsen skall också innehålla ett uttalande om räkenskaperna har upprättats i enlighet med berörda lagar (RVL, 28 ). Det finns även utrymme för revisorn att uttala sig om annat revisorn har upptäckt som är av sådan betydelse att det anses vara intressant för utomstående (SOU 2008:32). I svenska aktiebolag måste revisorn vara auktoriserad eller 5 http://www.ne.se/lang/charles-darwin 2012-02-13 17