Lokal Arbetsplan för Fröet

Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Fröet 2016-2017

Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5 2.3 Barns inflytande 8 2.4 Förskola Hem 9 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 11 3. Uppföljning, utvärdering och 11 utveckling 2

1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnet är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnets tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Vi som pedagoger har en positiv syn på barnet och ser det som kompetent. Detta gör att vi bemöter barnet som en person vars tankar och åsikter är viktiga, och för att barnet ska förstå och känna sitt eget värde. Vi strävar efter att barnet ska få utveckla sina olika kompetenser. Detta gör vi genom att uppmuntra och stötta barnet samt vara en medupptäckare vid olika lärotillfällen. Barnet uppmuntras att berätta hur det tänker och vad det vill. I Samlingen får barnet möjlighet att ta del av andras upplevelser, erfarenheter, tankar och åsikter. De får även visa hänsyn genom att vänta på sin tur att tala, och möjlighet att uppmärksamma sina kompisars positiva egenskaper. Vi berömmer barnet i viljan att trösta och hjälpa någon annan. Genom läsning av olika böcker, berättelser och lekar kan barnet sätta sig in i hur andra känner och tycker. När olika situationer uppstår uppmuntrar vi barnet att själv försöka lösa den, t ex genom att fråga - kan du/ni göra på något annat sätt. Vi hjälper barnen att respektera varandras känslor, t ex genom att berätta att det barnet gör kan såra någon annan. Vi strävar även efter att vara en inspirationskälla och förebilder för barnet, t ex genom att bemöta både barn och vuxna med respekt. Vi strävar efter att inte begränsa pojkar och flickor i olika stereotypa könsroller, utan att ge dem samma möjligheter att utveckla sina individuella intressen. Vi stimulerar till att barnen reflekterar och diskuterar varandras likheter och olikheter, och strävar efter att skapa en Vi-känsla. Vi använder lärplattan som ett lärande komplement, dels genom fakta och kunskaper som vi kan söka tillsammans med barnen och samtidigt ger det tillfälle till samspel mellan barn/barn och barn/pedagog. 4

2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 5

Metoder: Lärande Vi som pedagoger utgår från att barns lärande kan se olika ut, och försöker därför uppmärksamma de olika lärandemöjligheterna för att stötta barnet på dess egen nivå. T ex så får vissa barn träna på att äta med sked, och andra barn att träna på att dela sin mat med kniv och gaffel själva. Vi vill utmana barnen, t ex genom att låta dem klä på sig själva när vi ska gå ut. Samtidigt frågar vi barnet hur det tänker, och uppmuntrar barnets tankegångar. Lek och skapande Vi ser leken som en av de viktigaste aktiviteterna på förskolan. I leken utvecklas barnets språk och sociala kompetens. Vi ger tid och utrymme för olika typer av lek, både inomhus och utomhus, och strävar efter att erbjuda olika typer av material att leka med. Vi har material synligt och tillgängligt, samt strävar efter att ha ett rikt utbud av olika typer av material som kan stimulera för skapande såsom utklädningskläder, byggmaterial mm. Vi är lyhörda till vad barnet tycker om att leka med och uppmuntrar det till eget skapande. Fasta aktiviteter under dagen ger en känsla av trygghet. Vi sjunger, dansar, läser sagor, rim och ramsor och har instrumentsamlingar minst en gång i veckan. Samtidigt finns det stort utrymme för fri lek både inne och ute. Språk Vi som pedagoger arbetar medvetet för att stimulera barnets språkutveckling under hela dagen. Som stöd använder vi bilder och tecken. Barnen ges möjlighet att komma överens och samtala, samt att hantera och lösa konflikter själva. För barn med annat modersmål än svenska gör vi Språkdomäner vid inskolningen som följs upp vid utvecklinssamtalet. Vi visar en nyfikenhet och intresse för barnets modersmål, genom att t ex fråga Vad heter stol på arabiska? Synliggöra alla barns hemspråk på olika sätt som t ex musik och resväska när man besöker sitt hemland. Att alltid på planeringen föra öppna diskussioner om förhållningssätt och barnsyn utifrån normer och värden. För att synliggöra barnens olika språk och kultur ska vi använda oss av olika medier för att visa på olikheter och likheter samt att vara stolt över sitt språk Vi använder rätt ord som smörgås istället för macka och regnkläder istället för galonisar. Vi ger alla barn möjlighet till talutrymme i såväl samlingar, den fria leken och måltiderna. Vi använder oss även av rim och ramsor, böcker och sånger. Vi förtydligar bilder med skrift som t ex samlingskort och leksakslådornas bilder. Barnet uppmuntras att försöka skriva själv, t ex sitt namn på en teckning. Matematik, Natur och Omvärld Vi som pedagoger synliggör matematiken i olika vardagliga situationer, t ex när vi räknar antalet bitar/delar av äpplet vid fruktstunden. Vi använder matematiska begrepp (former, antal, storlek, över/under mm) i olika sammanhang, t ex. spel, pussel, bygglek, påklädning, 6

matsituationer, instrument/sångsamling mm. Inne i vårat samlingsrum synliggör vi matematiska begrepp som siffror och antal samt veckodagarna m.m. Vi synliggör födelsedagar, månader och årstider genom ett årshjul på väggen. Genom att undersöka olika föremål, som t ex ett äpple, strävar vi efter att barnet ska få upptäcka olika likheter och skillnader ur olika perspektiv. Vi hjälper barnet att förstå rummet genom att kontinuerligt relatera till olika rutiner t ex genom att berätta - efter mellanmålet kommer mamma och hämtar dig. Vi diskuterar vilken veckodag, månad och årstid det är och kan t ex relatera detta till barnets födelsedag. Vi schemalägger arbetet med NTA veckovis för att skapa en kontinuitet. Inom vårt projektarbete använder vi oss av olika medier för att upptäcka och utforska med barnen. Arbetar fram strukturer för att få in den individuella dokumentationen som en naturlig del i verksamheten. Använda oss av observationer av den aktuella barngruppen vid både planering och utformning av de pedagogiska miljöerna. Ute på gården kan barnet öva upp sin motorik genom att cykla, gunga och klättra, och vi pedagoger strävar efter att använda utemiljön som ett pedagogiskt rum. Där kan vi prata med barnen om hur man vistas i naturen. T ex att man låter träd och buskar vara, låter bli att skräpa ned och är rädd om allt levande, visar respekt och stimulera utvecklandet av en förståelse för deras och vår egen del i kretsloppet. Vi kommer att sätta upp vad Välkommen heter på respektive språk. Detta för att stärka barnen i deras identitet. Att diskutera kring detta anser vi dessutom ökar förståelsen och stärker respekten för kulturella olikheter i barngruppen. Media Vi kommer att använda oss utav dator och Internet tillsammans med barnen. Ibland med kanonen som kompletterande verktyg. Vi använder även lärplattan som ett lärande komplement, dels genom fakta och kunskaper som vi kan söka tillsammans med barnen och samtidigt ger det tillfälle till samspel mellan barn/barn och barn/pedagog. Vi använder oss av instagram för att ge vårdnadshavare mer inblick i vår verksamhet. Vi sätter upp bilder kontinuerligt på vår verksamhet som är synligt för barn och vårdnadshavare. Vi kommer att låna böcker på biblioteket, i olika teman och efter barnens intressen. 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, 7

utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: Vi pedagoger strävar efter att barnen ska känna sig trygga i barngruppen och med oss. Vi är lyhörda pedagoger som är uppmärksamma på vad barnet tycker om och behöver, för att det ska kunna trivas och utvecklas. Genom att barn är trygga vågar de uttrycka sina tankar och åsikter. Utifrån detta får barnet inflytande och möjlighet att påverka: o Teman/ Miljöer: Efter observationer av den aktuella barngruppenen så utformas temat och dess innehåll samt de pedagogiska miljöerna. o Aktiviteter: Vi har olika material som vi strävar efter att synliggöra på olika sätt (lådor, bilder och text) samt visa på materialets användningsmöjligheter. Detta ger barnet möjlighet att agera utefter sitt intresse. Vi ger barnet valmöjligheter inom ramarna för en medveten organiserad verksamhet som t ex. vid lunchen, där barnen har tilldelats bestämda platser med syftet att stimulera deras språkliga utveckling. Samtidigt får de välja hur mycket de vill prata, vad de vill prata om och med vem. För barn som inte har möjlighet att uttrycka sig verbalt (såsom yngre barn, barn med annat modersmål än svenska) måste vi pedagoger vara extra lyhörda och uppmärksamma för deras tidigare erfarenheter, behov och intressen. Detta gör vi genom att öka vår användning av bilder, vara delaktiga i leken och/eller observera, tolka och reflektera kring vad barnen gör och hur de använder rum och material. Vi diskuterar tillsammans med barnen hur vi ska förhålla oss till varandra och vår miljö, t ex att prata med varandra istället för att slåss och att vara rädd om leksakerna. På detta sätt tror vi att det blir det enklare för barnen att ta ansvar för sina handlingar i en process där vi dagligen återkommer till diskussionen kring varför och hur man kan handla i olika situationer. Vi pedagoger använder vårt kroppsspråk till att förtydliga vad vi vill och uppmuntrar barnen att göra detsamma. 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för 8

att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Vi som pedagoger lägger stor vikt vid att samarbeta med hemmet, få vårdnadshavare att känna delaktighet och ta tillvara på deras synpunkter på verksamheten. Vi använder oss av Instagram för att ge vårdnadshavare en större inblick i vår verksamhet. Vi skickar ut välkomstbrev till barnet innan inskolning, som innehåller information om intensivinskolning samt tid och plats. Vid inskolningen finns en välkommenskylt. Barnet har vid inskolningen fått en egen plats med namn i hallen och vid matbordet. Vi tilltalar barn och vårdnadshavare vid namn samt synliggör barnen och deras vårdnadshavare för varandra, genom notblad i hallen med barnets namn och bild samt vårdnadshavarnas namn. I mötet med vårdnadshavarna är vi engagerade, förstående, lyhörda, ödmjuka, öppna och ärliga för att skapa en god relation. Vi uppmuntrar vårdnadshavarna att dela med sig av barnet och familjens bakgrund. Vi gör tillsammans med vårdnadshavarna språkdomäner om barnet har ett annat modersmål än svenska. Vi har en föräldrarådslåda där vårdnadshavare kan lämna synpunkter som tas upp i föräldrarådet. Vårdnadshavare blir, förutom den dagliga dialogen, delaktig och informerad om verksamheten genom planeringskalendern och ibland även informationsbrev. Dagligen kan vårdnadshavare följa verksamheten genom instagram. De har även möjlighet att följa barnets individuella utveckling porfoliopärm. Vi har kontinuerliga enskilda samtal såsom uppföljningssamtal, utvecklingssamtal och portfoliosamtal. Då det ges tid åt att tillsammans diskutera och reflektera kring barnets utveckling och verksamheten. Vi upplyser föräldrarna vid inskolningen om att möjlighet till fler samtal finns om så önskas. Vi frågar vårdnadshavarna vad de vill ha mer insikt och inflytande i. De föräldrar som deltar får en utvärdering att fylla i, angående föräldramötets upplägg och information. Utifrån den kan vi förbättra oss till nästa gång. Vi har även en trivselkväll, samt informerar 9

vårdnadshavare om att de även är välkomna att delta i den ordinarie verksamheten. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och 10

att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: TRAS- Används för att vi som pedagoger ska se vilka områden inom språket/språkförståelse som vi bör arbeta mer/vidare med. SPRÅKDOMÄNER- Används för att vi som pedagoger ska se hur barnets språkkultur ser ut. Och vid uppföljning se hur den har utvecklats. PORTFOLIO- Återspeglar utveckling hos det enskilda barnet, och visar även upplevelser på förskolan. I portfolion tar vi tillvara på barnets intressen för att vidareutveckla vår verksamhet. LOKAL ARBETSPLAN- Vi gör en kontinuerlig uppföljning och revidering. UNDERLAG FÖR KVALITETSREDOVISNING- Används för revideringen av den lokala arbetsplanen. SJÄLVVÄRDERINGSMATERIAL- Används kontinuerligt för att utvärdera och utveckla verksamhetens alla delar. 11