OKTOBER 2012 Sanastos infoblad Redigerad av Anna Storm, anna.storm@sanasto.fi UTLÅNINGSERSÄTTNINGAR BETALAS SNART UT KONTROLLERA DIN VERKFÖRTECKNING! Sanasto betalar ut utlåningsersättningar nästa gång i december 2012. Tyvärr har flera upphovsmän alltjämt en bristfällig förteckning över sina verk i systemet. För att du ska få alla utlåningsersättningar som tillhör dig, måste du föra in i systemet alla dina verk som har kommit ut med olika ISBN-nummer. Du ska också anteckna din författarroll i verken samt det totala antalet upphovsmän. Upphovsmannen ska själv komplettera sin verkförteckning. Nu är det lätt att komplettera förteckningen, eftersom vår nationalbibliografi Fennica har blivit en del av utlåningsersättningssystemet. Läs mera om detta på följande sidan! Sanasto kan även hjälpa dig att komplettera verkförteckningen. Om du vill ha hjälp, kontakta Sanasto! Nya ansikten i Sanasto! Salla Sundberg började arbeta som redovisningsberedare i september. Bekanta dig med henne på sidan 4. Kontakta oss! Annegatan 29 A 25 00100 Helsingfors www.sanasto.fi/sve WWW.FACEBOOK.COM/SANASTO info @sanasto.fi DU HITTAR SANASTO ÄVEN PÅ FACEBOOK! Genom den får du de senaste nyheterna direkt till ditt nyhetsflöde. Du kan även följa oss på Twitter. @SanastoInfo Du har väl lagt märke till vår förnyade webbsida? Bekanta dig med den: www.sanasto.fi/sve. tfn. +358 9 5629 3300 fax + 358 9 5629 3322
KOMPLETTERA DIN VERKFÖR- TECKNING SENAST 12.11.2012! Nästa gång betalar Sanasto ut utlåningsersättningar i december 2012. Då betalas kompletteringar från anslagen för 2007 2010 samt den första betalningen från anslagen för 2011. Kom ihåg att uppdatera din verkförteckning senast 12.11.2012. Nu är detta lätt, eftersom vår nationalbibliografi Fennica, som omfattar nästan alla finländska tryckta publikationer, har blivit en del av systemet för utlåningsersättningar. Utlåningsersättningssystemet omfattar uppgifterna i Fennica sedan 1972, då ISBN-systemet togs i bruk. Gör så här: Logga in i systemet för utlåningsersättningar med ditt användarnamn och lösenord. Om du har glömt ditt lösenord, kan du beställa ett nytt lösenord till din e-postadress med funktionen Glömt lösenord. Kontrollera att fliken Kontaktuppgifter har alla dina pseudonymer (namn på vilka dina verk har getts ut). Du kan lägga till namn genom att klicka på Lägg till pseudonym. Klicka på texten Sök efter verk med dina namnuppgifter i Nationalbibliografin - tryck här på fliken Verkuppgifter. Då får du en förteckning över de verk som inte finns i din egen förteckning och i vars uppgifter i Fennica din pseudonym förekommer. Välj dina verk från förteckningen och klicka på Lägg till de valda böckerna. Systemet berättar om alla ISBN-nummer i Fennica redan finns med i din verkförteckning. Anteckna vid varje verk din roll och antalet upphovsmän. Kom ihåg att spara uppgifterna! Om ett verk har skrivits av en grupp författare, finns namnen på alla personer inte nödvändigtvis i Fennica. Om du inte hittar en bok med din pseudonym i Fennica, kan du lägga till boken med funktionen Lägg till verk. Observera att ett och samma verk kan ha kommit ut med flera olika ISBN-nummer. Därför måste du själv se till att din förteckning blir så fullständig som möjligt. SKATTEINFOR- MATION Upphovsrättsliga ersättningar är skattepliktiga. I systemet för utlåningsersättningar hittar du din egen skatteprocent, som Sanasto har fått från skattemyndigheter. Om du vill ändra din skatteprocent, skicka ditt skattekort till Sanasto (skattekort för bisyssla, användningsersättning eller frilansskattekort). Sanasto kan inte verkställa förskottsinnehållning på basis av ett skattekort för löneinkomster. Om Sanasto inte har fått skatteinformation om dig, verkställs förskottsinnehållningen enligt 60 %. Obs! Sanasto får inte direkt skatteuppgifter om upphovsmän som har gått i pension utan upphovsmannen måste skicka sitt skattekort årligen till Sanasto. Kortet ska vara ett skattekort för bisyssla, användningsersättning eller ett frilansskattekort. Sanasto får inte heller skatteuppgifter om upphovsmän som bor utomlands och använder källskattekort utan upphovsmannen ska skicka sitt källskattekort årligen till Sanasto.
Du kommer väl på Helsingfors Bokmässa? 6c75 I ÅR HAR SANASTO GEMENSAM AVDELNING MED LUKUKESKUS LÄSCENTRUM. VÅRT TEMA ÄR LÄSNING BLAND BARN OCH UNGA, OCH VI HAR MYCKET INTRESSANT PROGRAM. DU HITTAR OSS PÅ AVDELNING 6c75 J. K. Rowlings nya roman A Casual Vacancy fick mycket uppmärksamhet redan innan den hade kommit ut. En sak man förundrade sig över var att en del av de utländska förlag som köpt översättningsrättigheterna fick manuskriptet och kunde alltså sätta översättarna i arbete redan innan boken publicerats. Så här gick det till exempel i Frankrike och Tyskland. Den finska förläggaren fick däremot vänta tills originalet kom ut och översättningsarbetet kom igång först efter det. Författarens agent har en förklaring till detta: Finland räknades tillhöra de länder som anses suspekta när det gäller upphovsrättsfrågor, rädslan för piratism gjorde att man inte vågade lämna manuset ifrån sig. Till från viceordföranden exempel Frankrike och Tyskland ansågs vara pålitligare i det här avseendet. Det finska förlag som översätter romanen blir lidande. I verkligheten baserar sig agenturen Blair Partnerships beslut på en felbedömning. Precis som i det övriga Europa respekterar vi i Finland upphovsmannarätten. Vi har en tidsenlig upphovsmannalagstiftning, fältet bevakas på ett fungerande sätt och informationskanalerna är välanpassade. Trots att agenturens farhågor saknar grund, har de säkert något att lära oss. Upphovsrätten är inte en lokal specialfråga och kan inte regleras av ett smalt produktionsfält. Tvärtom: i den turbulenta ekonomin är ett gott rykte i upphovsfrågor en oersättlig förtroendefråga. Respekt för upphovsfrågor berättar om en verksamhetsmiljö där kreativt samarbete har de bästa förutsättningar. Det finns anledning att måna sig om sitt rykte som god upphovsrättsbevakare både nationellt och internationellt kreativt arbete har inte annan god jordmån. Därför behöver vi god övervakning av upphovsrätten, därför bör vi informera om denna, och därför behövs Sanasto. Jaakko Kankaanpää SANASTOS VICEORDFÖRANDE 3
hälsningar från kansliet! Salla Sundberg började som redovisningsberedare i september. Bekanta dig med henne här nedan! Salla Sundberg salla.sundberg@sanasto.fi Hej Sanasto-kund! Jag började som redovisningsberedare på Sanasto. Jag är en 31-årig ganska färsk Kerava-bo. Jag är tradenom till utbildningen. Innan jag började på Sanasto hann jag vara föräldra- och vårdledig med mina två små pojkar. Och innan jag var föräldraledig arbetade jag bland annat med administration inom infranäts- och tv-produktionsbolag. Vid sidan av arbete har jag tack och lov hunnit också med hobbyn, idrott och handarbete. Sanastos platsannons drog genast till sig mina blickar och jag har känt att jag kommit till rätt ställe. Finska språket är viktigt för mig och läsning är en hobby som varit kär ända sedan jag var liten. Under den senaste tiden har jag främst läst barnböcker, men jag har också botaniserat mig fram i bibliotekets skönlitterära hyllor. Det känns bra att göra ett jobb som gagnar den inhemska litteraturen och författarna. med vänlig hälsning Salla DU HAR VÄL ANMÄLT DIG TILL LÄSCENTRUMS DATABAS ÖVER FÖRFATTARE? Lukukeskus Läscentrum är den enda organisationen i Finland som arbetar för läsning och förmedlar författarbesök. Föreningen får ca 300 förfrågningar varje år från olika delar av landet. Lukukeskus-Läscentrum öppnade en databas med skönlitterära, fackboks- och manusförfattare, översättare, serietecknare och illustratörer våren 2012. Nu finns det 350 namn i databasen. Om du vill ansluta dig, ta kontakt med Läscentrum per mejl lukukeskus@lukukeskus.fi eller tfn (09) 7746 110. anmäl dig, du också! www.lukukeskus.fi/kirjailijatietokanta/se/ 4
Kirjailijaliitto kräver att Yle satsar på den inhemska litteraturen Sanastos medlemsförening Suomen Kirjailijaliitto oroar sig för att den inhemska litteraturen syns så dåligt i programutbudet. Förbundet höll sitt årsmöte i början av oktober på Bokmässan i Åbo och konstaterar i ett uttalande att Yle minskat utbudet av den inhemska litteraturen på ett dramatiskt sätt. Kirjailijaliitto konstaterar att det hör till Rundradions uppdrag att utveckla och bevara inhemsk konst och kultur. Förbundet anser att Yle försummat det här uppdraget för litteraturens del. Enligt förbundet har Yle slutat sända litteraturprogram i tv, kört ner Radioteaterns verksamhet och begränsat framförandet av litterärt material så att man använder sig av enbart sådant material som inte berörs av upphovsmannarätten. Också på Sanasto har man lagt märke till att användandet av sådant material som berörs av upphovsmannarätten har minskat radikalt under de senaste åren. Man slutade med Runoraati, och det fanns inte kvar ett enda diskussionsprogram som Voimala, där litteraturen fördes fram som ett starkt tema. Litteraturprogrammet som snurrar på Femman presenterar stora norska författare. Finländska författare syns slumpartat i rutan, konstaterar förbundet. Förbundet nämner Yleisradios kanal Radio 1 som ett positivt undantag. Man tackar kanalens sakkunniga och genuint litteraturintresserade redaktörer. Foto: Tomi Kontio Tuula-Liina Varis är Suomen Kirjailijaliittos ordförande. helmet med i låneersättningen Utlånens antal vid Finlands allmänna bibliotek är ca 100 miljoner per år, av dem är ca 70 miljoner böcker. Låneersättningarna baserar sig på ett sampel av lånen. Det är organisationer som Sanasto, Kopiosto och Teosto, som utgående från samplet bestämmer låneersättningarna. Samplet är taget så att det blir representativt med hänsyn till landets geografiska och språkliga särdrag, och det uppdateras regelbundet. De organisationer som handhar låneersättningarna köper årligen uppgifter om lånen på basen av redovisningen. Alla tre organisationer baserar sina låneersättningar på samma uppgifter om utlåning. Det används flera olika bibliotekssystem i de finländska biblioteken och de har alla olika statistiksystem. Det är svårt att samköra bibliotekssystemen och det är dyrt för organisationerna att få fram uppgifter om lånen. När man bedömer hur täckande datainsamlingen är, måste man också tänka på låneersättningssystemets funktionalitet: ju bredare datainsamling, desto mer tungrott system. Det nuvarande lånesamplet täcker ca 12 % av hela landets lån. Utvecklingsarbetet med låneersättningssystemet och Fennica har gjort det möjligt att utvidga samplet. I redovisningen i december 2012 tar man också med huvudstadsregionens lånesystem Helmet. Då kommer samplet att täcka 21 % av landets lån. 5
KIRJAELÄÄ.FI Det politiska arbetet har varit livligt hösten 2012 Den politiska hösten har varit aktiv på Sanasto. Sanasto bjöd riksdagsledamöterna på morgonkaffe i riksdagen i september. Det fanns många författare på plats, band andra Sanastos ordförande Virpi Hämeen-Anttila, Kaari Utrio, Anna Kortelainen, Tittamari Marttinen och Laila Hirvisaari, och också många riksdagsledamöter, bland dem talman Eero Heinäluoma (Sd) och finansutskottets ordförande Kimmo Sasi (Saml.). Det kom fram att det finns en stor förståelse i riksdagen för att låneersättningspraxisen bör ses över. Det fanns de bland ledamöterna som var besvikna på att Utbildnings- och kulturministeriet inte fört fram en höjning av låneersättningen i sin proposition i 2013 års budgetförslag. I regeringens proposition för det kommande årets budget är således 3,625 miljoner euro anslaget för låneersättningar. Budgetförslaget flyttades över till behandling av riksdagen i september, och det slutgiltiga godkännandet kommer i slutet av nästa budgetår. Sanasto hördes om anslagen för låneersättningarna av riksdagens utbildningsutskott i början av oktober. Utskottet har också fått en skriftlig utlåtande om ärendet. Utlåtande hittar du på finska på Sanastos nya webbplats www. sanasto.fi/lausunnot. I höst ska finansutskottets kultur- och vetenskapsdelegation ännu höras i november och så ska vi träffa kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki i december. I höst har vi också börjat samla namn till ett öppet brev till Finlands riksdag. Adressen finns på www.sanasto.fi/brev och den ska överräckas till riksdagen i slutet av år 2012. Vi uppmanar alla författare att underteckna och informera vidare om adressen. genom samverkan kan vi påverka! FÖLJ MED ARBETET PÅ ADRESSEN WWW.KIRJAELÄÄ.FI OCH PÅ FACEBOOK WWW.FACEBOOK. COM/SANASTO. FOTO: Karoliina Paatos Författaren Kaari Utrio, kulturutskottets ordförande Raija Vahasalo, riksdagens talman Eero Henäluoma, riksdagsledamot Sari Sarkomaa, Sanastos ordförande Virpi Hämeen- Anttila och riksdagsledamot Kimmo Sasi i riksdagen den 13 september 2012.
öppet brev till finlands regering Vi har många saker vi kan vara stolta över i vårt land. En av de bästa är vårt fungerande och jämlika biblioteksväsende. Boken är viktig för oss finländare: Det lånas ungefär 100 miljoner böcker från biblioteket varje år, betydligt mer än i något annat nordiskt land. Böckerna på biblioteket uppstår inte av sig själva. Någon hittar på gestalterna och berättelserna. Någon översätter. Som ersättning för att författarnas och översättarnas verk finns att låna gratis på biblioteken betalar staten en ersättning till upphovsmännen. I Finland är låneersättningen mycket lägre än i de andra nordiska länderna: För en lånad bok på ett kommunbibliotek får författaren högst fyra cent. I Sverige är ersättningen fyra gånger högre, i Danmark till och med sex gånger högre. På grund av de små anslagen betalar man ingen ersättning alls för utlåningen på undervisnings- och forskningsbibliotek. Detta kan korrigeras på politisk nivå. Vi vädjar till er, Finlands riksdag: Höj anslagen för låneersättningarna i statens budget till en nivå som ger upphovsmännen en skälig ersättning för utlåningen av verken, också på undervisnings- och forskningsbibliotek. Vi begär bara vad upphovsmännen enligt lagen är berättigade till. Visa att ni vill ta ert ansvar för den finländska litteraturens fortlevnad. Biblioteken gör det möjligt för finländarna att läsa. Ge upphovsmännen en möjlighet att försörja sig på sitt arbete. tycker du lika? underteckna brevet på adressen www.sanasto.fi/brev.
låneersättning och inkomstutjämning JUHA PIHLAJANIEMI JURIST juha.pihlajaniemi@sanasto.fi vad är inkomstutjämning? En skattelättnad som man gör genom att dela upp en engångsinkomst på flera år kallas för en inkomstutjämning. En upphovsman (författare eller översättare) kan få flera års låneersättningar utbetalade i en omgång. Det här kan bero på att man fortfarande betalar låneersättningar retroaktivt, eftersom de betalats ut bara sedan år 2007. Att man betalar ut flera års ersättningar kan också bero på att upphovsmannen anmält sig till lånesystemet nyligen och är berättigad till tidigare års ersättningar. Om man får en engångsinkomst som baserar sig på flera års ersättningar kan det få negativa skattekonsekvenser för den som är berättigad till ersättningen. Enligt inkomstskattelagen kan man under vissa förutsättningar lindra de här konsekvenserna. Inkomstutjämningen kan enbart göras i författarens beskattning och han/hon bör ha förtjänat minst 2500 euro, som samlats retroaktivt från två eller flera år. Dessutom förutsätts det att en engångsinkomst är åtminstone en fjärdedel av den skattskyldiges sammanlagda beskattningsbara inkomst under skatteåret. I den rena förvärvsinkomsten har man gjort de naturliga avdragen från skatteårets förvärvsinkomster. hur gör man en inkomstutjämning? Man bör observera att det är beskattaren som utför inkomstutjämningen. Om författaren vill göra en utjämning över flera år, ska han/hon vara i kontakt med beskattaren. Inkomstutjämningen görs i skattedeklarationen. I inkomstutjämningsförfarandet förverkligas beskattningen av en engångsinkomst enligt skatteårets inkomstskattetabell. Engångsinkomsten (flera års sammanlagda låneersättningar) delas upp och de naturliga avdragen görs på basen av antalet år man anser att ersättningen samlats under. Uppdelningen får dock vara på högst fem år. Varje del beskattas lika. Man får fram den skatt som går från engångsinkomsten genom att sätta till en del av engångsinkomsten till skatteårets övriga förvärvsinkomster och räkna skillnaden mellan den skatt som går från den sammanräknade inkomsten och enbart förvärvsinkomsten. Skatten som går från den del av inkomsten som jämnas ut får man fram genom att multiplicera skatten från engångsinkomsten med delarna. Den skatt som går från engångsinkomsten bör dock alltid vara minst 15% av engångsinkoms- 4