Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Mattias Bengtsson och Tomas Berglund De flesta människor är beroende av ett förvärvsarbete för sin försörjning. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån var 67 procent av den svenska befolkningen mellan 15-74 år sysselsatta år 2008. 1 Andelen sysselsatta varierar kraftigt i olika åldrar. Exempelvis var enbart 12 procent bland 65-74-åringarna sysselsatta detta år och bland 15-24-åringar var andelen inte större än 42 procent. Sin topp nådde sysselsättningsgraden bland 35-44-åringar i denna ålderskategori var hela 89 procent sysselsatta. Merparten av de sysselsatta (90 procent) var anställda, dvs. de hyrde ut sin arbetskraft eller arbetsförmåga till andra genom att lönearbeta. De övriga hade antingen ett eget företag där de själva producerade varor eller tjänster till försäljning och/eller hade anställda till att utföra dessa uppgifter (Statistiska Centralbyrån 2008). Förvärvsarbete innebär att man vistas en ansenlig del av dygnets timmar i en miljö avpassad för varu- eller tjänsteproduktion av något slag. Ens arbetsvillkor varierar exempelvis om man är företagare eller anställd, om man är tjänsteman eller arbetare eller om man arbetar inom privat eller offentlig sektor. Sådana faktorer som kön, ålder och utbildningsnivå tenderar också att vara betydelsefulla för människors villkor och upplevelser i arbetet. Hösten 2008 genomfördes en SOM-undersökning med särskilt fokus på arbete och arbetsliv och dess relation till andra sfärer av människors liv. Detta kapitel syftar till att undersöka hur grundläggande arbetsvillkor varierar mellan olika kategorier av förvärvsarbetande. Dessutom skall vi undersöka om de arbetsvillkor människor verkar under påverkar deras intresse för politik. Det vill säga, bör vi ta hänsyn till villkor och upplevelser i arbetslivet för att bättre kunna förstå vad som gynnar eller missgynnar människors tilltro till politik? Olika slags arbeten Hur varierar arbetet för förvärvsarbetande i Sverige idag? I tabell 1 redovisas några aspekter av arbetet och vi börjar med att redovisa resultaten uppdelade på kön, ålder och utbildning. Bland de förvärvsarbetande säger 34 procent att de arbetar med produkter, t.ex. genom tillverkning. Denna typ av arbete är tydligt könsrelaterad varannan man säger sig arbeta med produkter medan det enbart gäller för var femte kvinna. Dessutom arbetar 54 procent av de med högst grundskoleutbildning med produkter, vilket kan jämföras med 19 procent av de högskoleutbildade. Om 213
Mattias Bengtsson och Tomas Berglund endast var tredje arbetar med produkter så är det en stor majoritet av de förvärvsarbetande som säger sig arbeta med människor (75 procent). Detta gäller i högre grad kvinnor, äldre och högutbildade. Tabell 1 Arbetsuppgifternas karaktär (procent) Problem- Arbete Arbete Admini- lösning/ Arbete i med med strativt Kreativt grupp/ produkter människor arbete skapande team Antal Alla 34 75 43 66 68 1289 Kön Kvinna 19 83 52 63 73 662 Man 49 66 34 69 62 627 Ålder 15-29 38 69 31 54 69 164 30-39 39 70 43 68 68 267 40-49 31 78 49 69 70 358 50-59 30 77 45 68 68 327 60+ 32 80 39 60 61 173 Utbildningsnivå Grundskola 54 65 24 54 57 160 Gymnasium 41 72 38 58 67 604 Högskola 19 81 54 78 72 504 Klassposition (ESeC) Företagare med anställda 54 87 43 77 69 42 Företagare utan anställda 36 67 16 64 21 47 Tjänstemannaklassen 20 80 59 82 74 457 Mellanliggande klasser 34 79 60 61 66 216 Arbetarklassen 45 67 18 47 68 419 Anställningssektor Privat 48 67 41 63 62 730 Offentlig 13 86 46 69 76 519 Kommentar: I frågeformuläret ställdes följande fråga: I vilken utsträckning omfattar/omfattade ditt arbete följande:. Därefter radades de arbetslivsvillkor upp som anges i kolumnerna ovan. Svarsalternativen var en femgradig skala där 1 angavs till inte alls och 5 betyder I mycket stor utsträckning. I tabellen anges andelen som har svarat 4 eller 5. Klassposition (ESeC) definieras uifrån den Europeiska Socio-ekonomiska Klassificeringen (se också Oskarson 2008). Den bygger på de förvärvsarbetandes yrkesställning (anställd eller företagare), samt deras yrke. I denna analys är ESeC något annorlunda definierad eftersom företagare med och utan anställda särredovisas. Analysen fokuserar endast på förvärvsarbetande vid undersökningstillfället. Dessa utgör 1289 av totalt 2374 respondenter. Antal anger antalet förvärvsarbetande inom varje kategori. 214
Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Bland de förvärvsarbetande anser 43 procent att deras arbete är av administrativt slag. Denna typ av arbete är särskilt utmärkande bland kvinnor och högskoleutbildade. Det framträder dessutom ett visst åldersmönster där en mindre andel av såväl yngre som äldre har ett administrativt innehåll jämfört med 40-49-åringar. När det gäller huruvida arbetet kännetecknas av problemlösning eller kreativt skapande varierar det särskilt tydligt med utbildningsnivå. Dessa inslag i arbetet är vanligare bland högskoleutbildade än bland förvärvsarbetande med enbart gymnasie- eller grundskoleutbildning. Till sist, för drygt två av tre förvärvsarbetande kännetecknas arbetssituationen av arbete i grupp, arbetslag eller team. Här kan vi bland annat se att det är fler kvinnor än män som arbetar i grupp. Utbildning spelar också en viss roll grupparbete är vanligare bland högutbildade än lågutbildade. Vilken betydelse har då klassposition och sektor? Om vi jämför företagare med anställda och företagare utan anställda så finner vi generella skillnader. Oavsett om det gäller arbeten med produkter, med människor, i grupp, med administrativa eller problemlösande inslag är de vanligare bland företagare med anställda än bland företagare utan anställda. Det gäller framförallt administrativt arbete och grupparbete. Övergår vi till att titta på gruppen av anställda finner vi även tydliga skillnader mellan arbetarklassen och tjänstemannaklassen. Framförallt gäller det administrativt arbete och problemlösning/kreativt skapande, vilka är betydligt vanligare bland högre tjänstemän än arbetare. I den sistnämnda gruppen är det däremot vanligare att man arbetar med produkter, även om vi också kan se att det är en minoritet av arbetarna som säger sig ha denna typ av arbete. Utöver klasskillnader finns det tydliga skillnader mellan privat och offentligt anställda. Det handlar om skillnader vad gäller arbete med produkter och med människor. En klart större andel privatanställda arbetar med produkter jämfört med offentliganställda, medan en större andel inom offentlig sektor arbetar med människor. Vi kan samtidigt lägga märke till att en majoritet inom båda sektorer säger sig arbeta med människor. Upplevelser av arbetet Vid sidan av om arbetet kännetecknas av aspekter såsom problemlösning eller arbete med produkter skall vi även redovisa resultat över hur individen mer subjektivt upplever sin arbetssituation. Upplevs arbetet som meningsfullt och omväxlande eller som stressigt och mentalt och fysiskt krävande? I tabell 2 kan vi se att drygt fyra av fem uppfattar arbetet som meningsfullt. Med avseende på skillnader mellan olika kategorier av förvärvsarbetande är två särskilt noterbara. För det första är det en mindre andel i den yngsta åldersgruppen och bland arbetare som ser arbetet som meningsfullt. Dessutom finns det en skillnad mellan privata och offentliga verksamheter där 74 procent av de privatanställda ser sitt arbete som meningsfullt jämfört med 90 procent av de offentliganställda. Knappt sex av tio förvärvsarbetande anser att de i stor utsträckning har ett stressigt arbete. Det finns dock inga 215
Mattias Bengtsson och Tomas Berglund direkt uppseendeväckande skillnader mellan olika grupper av förvärvsarbetande. Nästan 70 procent upplever att de har ett omväxlande arbete. Yngre och arbetare har mer sällan ett omväxlande arbete, vilket i högre grad utmärker arbetet för äldre, högskoleutbildade, högre tjänstemän samt företagare. Tabell 2 Upplevelse av arbetet (procent) Menings- Om- Mentalt Fysiskt fullt Stressigt växlande krävande krävande Antal Alla 81 59 69 68 35 1289 Kön Kvinna 83 62 71 72 34 662 Man 78 56 68 64 36 627 Ålder 15-29 72 54 54 57 41 164 30-39 74 56 65 69 32 267 40-49 83 66 72 74 38 358 50-59 83 62 72 71 35 327 60+ 90 46 77 58 28 173 Utbildningsnivå Grundskola 80 58 67 54 54 160 Gymnasium 74 56 61 61 41 604 Högskola 88 63 79 81 22 504 Klassposition (ESeC) Företagare med anställda 93 54 83 71 50 42 Företagare utan anställda 91 51 83 62 60 47 Tjänstemannaklassen 90 63 82 84 17 457 Mellanliggande klasser 81 61 68 66 29 216 Arbetarklassen 68 53 53 52 55 419 Anställningssektor Privat 74 57 68 64 35 730 Offentlig 90 60 71 75 36 519 Kommentar: I frågeformuläret ställdes följande fråga: I vilken utsträckning upplever du ditt arbete som:. Därefter radades de upplevelser av arbetssituationen upp som anges i kolumnerna ovan. Svarsalternativen var en femgradig skala där 1 angavs till inte alls och 5 betyder I mycket stor utsträckning. I tabellen anges andelen som har svarat 4 eller 5. I övrigt se tabell 1. 216
Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Vidare ställdes frågan om arbetet är mentalt eller fysiskt krävande. Medan drygt var tredje förvärvsarbetande anser att arbetet är fysiskt krävande anser samtidigt drygt två av tre att det är mentalt krävande. Graden av mentala och fysiska krav varierar starkt med klassposition. Inom tjänstemannaklassen återfinns störst andel som anser sig ha ett mentalt krävande arbete och minst andel med ett fysiskt krävande. Arbetare är istället de som i minst utsträckning har mentalt krävande arbeten men som å andra sidan i stor utsträckning har arbeten som är mer fysiskt krävande. Vi kan också lägga märke till att upplevelsen av fysiska krav i hög grad överensstämmer mellan arbetare och företagare. Upplevelsen av mentalt och fysiskt krävande arbeten varierar också med utbildningsnivå på ett likartat sätt som för klassposition. Förvärvsarbetande med högskoleutbildning har mer mentalt krävande, och mindre fysiskt krävande, arbeten än de med lägre utbildningsnivå. Vi kan även se att kvinnor och offentliganställda anser att de i större utsträckning har ett mentalt krävande arbete jämfört med män och privatanställda. En motsvarande skillnad finns däremot inte i fråga om fysiskt krävande arbeten. Arbetssituation och politisk tilltro Vi har beskrivit hur olika arbetsvillkor fördelar sig bland de förvärvsarbetande och generellt kan man dra slutsatsen att de varierar mellan olika grupper. Vissa har fysiskt betungande arbeten, andras arbeten är mer mentalt krävande. Vi har också kunnat se att merparten ser sina arbeten som meningsfulla, medan det finns en desto större variation bland olika kategorier av förvärvsarbetande i fråga om arbetet innehåller problemlösning och kreativt skapande. Inom arbetslivsforskningen finns det en klassisk diskussion om vad arbetsförhållanden kan betyda för individens övriga liv. Det talas ibland om alienerande arbetsvillkor då människor inte ser någon större mening i sitt arbete eller då de känner att de enbart i begränsad utsträckning kan påverka sina arbetssituationer (Blauner 1964; Seeman 1967). Sådana arbetsvillkor sägs även få överspridningseffekter för hur man i övrigt ser på möjligheterna att kunna påverka sitt liv (Kohn och Schooler 1983). En konsekvens skulle kunna vara att människors tilltro till politiken påverkas av deras erfarenheter i arbetet. Kan det vara så att alienerande arbetsförhållanden också kan leda till det som inom statsvetenskap kallas för politisk alienation (se Oskarson 2007)? Denna mer allmänna hypotes skall här undersökas tämligen explorativt i en serie statistiska analyser. Tre variabler ligger i fokus. Den första handlar om hur politiskt intresserad man i allmänhet är, den andra om hur nöjd man är med hur demokratin fungerar i Sverige och den tredje om ens förtroende för svenska politiker. De följande analyserna (tabell 3-5) sker i flera steg eller modeller. I den första modellen redovisas de arbetsvillkor som har en tydlig effekt på politiskt intresse. Ursprungligen ingick alla arbetslivsvariabler som har redovisats ovan (tabell 1 och 2) i analysen. De faktorer som inte har uppvisat några effekter har därefter sållats 217
Mattias Bengtsson och Tomas Berglund bort. I den andra modellen tillförs klassposition och anställningssektor och därefter kön, ålder och utbildningsnivå i den tredje och avslutande modellen. Syftet med detta tillvägagångssätt är att genom att studera hur koefficienterna förändras mellan modellerna kan man avgöra hur arbetslivsvariablerna samvarierar med övriga variabler, till exempel ålder, klassposition och utbildningsnivå. I tabell 3 redovisas effekterna av olika arbetsvillkor för människors politiska intresse. Bland de förvärvsarbetande uttrycker 52 procent att de i allmänhet är mycket eller ganska politiskt intresserade. I den första modellen kan vi se att de som i stor utsträckning har ett problemlösande och kreativt arbete också har en större sannolikhet (högre odds) att vara politiskt intresserade jämfört med dem som i mindre utsträckning har ett sådant arbete. Även de som upplever arbetet som mentalt krävande visar sig vara mer politiskt intresserade. Om man däremot har ett fysiskt krävande arbete är det mindre sannolikt att man är politiskt intresserad. Dessa resultat påverkas av individens klassposition och anställningssektor effekterna av mentalt och fysiskt krävande arbete försvinner (se modell 2). Detta har till stor del att göra med att dessa villkor i så hög grad varierar mellan individer i olika klasspositioner. Som vi tidigare har kunnat se är tjänstemannaklassens arbetsförhållanden mer mentalt krävande och mindre fysiskt krävande än arbetarnas. I den tredje modellen tillförs kön, ålder och utbildning samtliga faktorer har tydlig effekt på politiskt intresse. Män är mer intresserade av politik än kvinnor och högskoleutbildade är det i väsentligt högre grad än förvärvsarbetande med gymnasieeller grundskoleutbildning. Med avseende på ålder är det framförallt de äldsta som är politiskt intresserade (60+). Effekten av problemlösande och kreativt arbete kvarstår i samtliga modeller. Det verkar således som att de som har ett mer problemlösande och kreativt arbete även i allmänhet är mer politiskt intresserade. 218
Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Tabell 3 Intresse för politik. Oddskvoter. Logistisk regression Modell 1 Modell 2 Modell 3 Problemlösning/kreativt skapande Stor utsträckning 1,93*** 1,57** 1,54** Mentalt krävande arbete Stor utsträckning 1,44* 1,14 1,25 Fysiskt krävande arbete Stor utsträckning 0,64** 0,88 0,95 Klassposition (ESeC) Företagare med anställda 3,20** 2,40* Företagare utan anställda 1,53 1,13 Tjänstemannaklassen 2,85*** 1,64* Mellanliggande klasser 1,45* 1,21 Arbetarklassen (ref) 1 1 Anställningssektor Privat 0,87 0,95 Offentlig (ref) 1 1 Kön Kvinna (ref) 1 Man 1,83*** Ålder 15-29 0,28*** 30-39 0,23*** 40-49 0,26*** 50-59 0,41*** 60+ (ref) 1 Utbildningsnivå Grundskola (ref) 1 Gymnasium 1,65* Högskola, universitet 3,94*** Konstant 0,63** 0,48*** 0,56 Nagelkerke R 2 0,06 0,12 0,21 Antal 1082 Kommentar: Den beroende variabeln bygger på frågan Hur intresserad är du i allmänhet av politik? där svarsalternativen Inte särskilt intresserad och Inte alls intresserad har värde 1 och Ganska intresserad och Mycket intresserad har fått värde 2. Koefficienterna visar oddskvoterna för värde 2. Referenskategorin anges med koefficienten 1. Signifikansnivåer: p<0,05:*; p<0,01:**; p<0,001:***. I övrigt se tabell 1 och 2. I tabell 4 ligger fokus på om man är nöjd med hur den svenska demokratin fungerar. Bland de förvärvsarbetande är 77 procent mycket eller ganska nöjda. I den andra modellen kan vi se att samtliga arbetslivsfaktorer har betydelse. Det är mindre sannolikt att vara nöjd med den svenska demokratin om man i stor utsträckning arbetar med produkter jämfört med om man inte gör det. Samma mönster gäller för dem som i stor utsträckning har ett mentalt eller fysiskt krävande arbete. Om man däremot arbetar med människor eller säger sig ha ett meningsfullt arbete så är 219
Mattias Bengtsson och Tomas Berglund man i större utsträckning nöjd med den svenska demokratin jämfört med dem som inte arbetar med människor eller som inte ser sitt arbete som meningsfullt. Tabell 4 Nöjd med den svenska demokratin. Oddskvoter. Logistisk regression Modell 1 Modell 2 Modell 3 Arbete med produkter Stor utsträckning 0,68* 0,61** 0,67* Arbete med människor Stor utsträckning 1,40 1,47* 1,44 Meningsfullt arbete Stor utsträckning 2,29*** 2,23*** 2,27*** Mentalt krävande arbete Stor utsträckning 0,74 0,66* 0,70 Fysiskt krävande arbete Stor utsträckning 0,53*** 0,62** 0,65* Klassposition (ESeC) Företagare med anställda 2,01 1,61 Företagare utan anställda 1,88 1,52 Tjänstemannaklassen 1,69* 0,93 Mellanliggande klasser 1,22 0,96 Arbetarklassen (ref) 1 1 Anställningssektor Privat 1,50* 1,76** Offentlig (ref) 1 1 Kön Kvinna (ref) 1 Man 1,05 Ålder 15-29 0,38** 30-39 0,40** 40-49 0,44* 50-59 0,51* 60+ (ref) 1 Utbildningsnivå Grundskola (ref) 1 Gymnasium 2,49*** Högskola, universitet 5,13*** Konstant 2,71*** 1,71* 1,36 Nagelkerke R 2 0,09 0,11 0,15 Antal 1063 Kommentar: Den beroende variabeln bygger på frågan På det hela taget, hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i: Sverige där svarsalternativen Inte särskilt nöjd och Inte alls nöjd har värde 1 och Ganska nöjd och Mycket nöjd har värde 2. Koefficienterna visar oddskvoterna för värde 2. Referenskategorin anges med koefficienten 1. Signifikansnivåer: p<0,05:*; p<0,01:**; p<0,001:***. I övrigt se tabell 1 och 2. 220
Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Det finns även starka effekter av ålder och utbildning. Ju lägre ålder och utbildningsnivå, desto mindre nöjd är man med den svenska demokratin. Dessutom är privatanställda i större utsträckning nöjda än offentliganställda. Efter kontroll för övriga faktorer i den tredje modellen kvarstår effekterna för tre arbetslivsfaktorer: ett arbete med produkter, ett meningsfullt arbete samt ett fysiskt krävande arbete. Resultatet ger fog för att dessa faktorer har en egen betydelse för huruvida man är nöjd eller inte med demokratin i Sverige, snarare än att de verkar indirekt t.ex. genom selektionsprocesser av lågutbildade till vissa typer av arbeten som kännetecknas av dessa arbetssituationer. Tabell 5 Förtroende för svenska politiker. Oddskvoter. Logistisk regression Modell 1 Modell 2 Modell 3 Arbete med produkter Stor utsträckning 0,70* 0,71* 0,75 Meningsfullt arbete Stor utsträckning 1,79** 1,64** 1,68** Fysiskt krävande arbete Stor utsträckning 0,66** 0,76 0,79 Klassposition (ESeC) Företagare med anställda 1,52 1,32 Företagare utan anställda 1,32 1,09 Tjänstemannaklassen 1,62** 1,13 Mellanliggande klasser 1,14 0,98 Arbetarklassen (ref) 1 1 Anställningssektor Privat 1,15 1,23 Offentlig (ref) 1 1 Kön Kvinna (ref) 1 Man 1,05 Ålder 15-29 0,63 30-39 0,75 40-49 0,63* 50-59 0,69 60+ (ref) 1 Utbildningsnivå Grundskola (ref) 1 Gymnasium 2,00** Högskola, universitet 2,97*** Konstant 0,51*** 0,37*** 0,26*** Nagelkerke R 2 0,04 0,06 0,08 Antal 1072 Kommentar: Den beroende variabeln bygger på frågan Allmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker? där svarsalternativen Ganska litet och Mycket litet har fått värde 1 och Ganska stort och Mycket stort har fått värde 2. Koefficienterna visar oddskvoterna för värde 2. Referenskategorin anges med koefficienten 1. Signifikansnivåer: p<0,05:*; p<0,01:**; p<0,001:***. I övrigt se tabell 1 och 2. 221
Mattias Bengtsson och Tomas Berglund Den avslutande frågan gäller förtroendet för svenska politiker (tabell 5). Bland de förvärvsarbetande hyser 39 procent mycket eller ganska stort förtroende. Det finns även här vissa effekter av arbetslivsfaktorerna (se modell 1). De viktigaste faktorerna är, liksom i fråga om hur nöjd man är med hur den svenska demokratin fungerar, arbete med produkter, ett meningsfullt arbete samt ett fysiskt krävande arbete. Om man arbetar med produkter eller har ett fysiskt krävande arbete minskar sannolikheten för att man har förtroende för svenska politiker. Men upplever man arbetet som mer meningsfullt är sannolikheten däremot större för att man känner ett förtroende. Det är dock enbart effekten av ett meningsfullt arbete som kvarstår i den tredje modellen, vilket understryker dess betydelse för politiskt förtroende. Förutom detta resultat ser vi också att det finns en stark effekt av utbildning med en högre utbildningsnivå ökar sannolikheten för att känna ett förtroende för svenska politiker. Arbetet påverkar politiken I detta kapitel har vissa aspekter av svenskt arbetsliv hösten 2008 undersökts. Vi har kunnat se att en relativt liten andel säger sig arbeta med produkter medan det är betydligt vanligare att man arbetar med människor. Detta överensstämmer med beskrivningar av samtida västerländska samhällen som tjänstesamhällen eller postindustriella samhällen med en tydlig minskning av jobb inom tillverkningsindustrin och inom verksamheter såsom jordbruk och fiske medan jobb inom tjänstesektorn har ökat kraftigt (Bell 1974; Hansen 2001). Denna utveckling har ofta beskrivits i ganska positiva ordalag och vi kan också se i denna undersökning att en tydlig majoritet upplever att deras arbete är problemlösande och kreativt, omväxlande och meningsfullt. De krav som arbetet idag ställer på de förvärvsarbetande är därför snarare mentala än fysiska. Men bilden av ett tjänstesamhälle är samtidigt inte helt entydig. Villkoren skiljer sig en hel del mellan olika grupper av förvärvsarbetande, exempelvis utifrån klassposition och utbildningsnivå. Jämfört med högre tjänstemän och högskoleutbildade arbetar en betydligt större andel arbetare och lågutbildade med produkter och har ett fysiskt krävande arbete. Dessutom upplever de i mindre utsträckning att deras arbeten är meningsfulla eller ger utrymme för problemlösning och kreativitet. Villkor och upplevelser i arbetet kan också ha en vidare betydelse genom att påverka hur människor ser på sina liv och sina möjligheter. Resultaten från denna studie visar att arbetsvillkoren har en betydelse för människors tilltro till politiken. Ett mer problemlösande och kreativt arbete är relaterat till ett större intresse för politik. Upplever man dessutom att arbetet är meningsfullt är man mer nöjd med det sätt på vilket den svenska demokratin fungerar samt hyser ett större förtroende för svenska politiker. Om man däremot arbetar med produkter och har ett fysiskt krävande arbete tenderar man att vara mindre nöjd med hur demokratin fungerar. 222
Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Den centrala slutsats som går att dra av denna studie är därför att det verkar finnas fler skäl att satsa på goda arbetsmiljöer och motiverande arbeten än rent hälsomässiga och ekonomiska också demokratin kan tjäna på att människor trivs och utvecklas i sina arbeten. Not 1 De officiella svenska definitionerna av den arbetsföra befolkningen ändrades 2007 som en anpassning till EU:s definitioner. Det innebär bland annat att den arbetsföra befolkningen nu återfinns mellan 15-74 år medan den tidigare definierades som 16-64 år. Att vara sysselsatt innebär enligt den officiella definitionen att man under en mätvecka minst utförde 1 timmes arbete som anställd, företagare eller medhjälpande familjemedlem, eller att man under mätveckan var tillfälligt frånvarande från sådant arbete p.g.a. föräldraledighet, sjukfrånvaro etc. Referenser Bell, D. (1974) The Coming of Post-Industrial Society. A Venture in Social Forecasting. London: Heinemann. Blauner, R. (1964) Alienation and Freedom. The Factory Worker and His Industry. Chicago & London: The University of Chicago Press. Hansen, L. H. (2001) The Division of Labour in Post-Industrial Societies. Göteborg: Department of Sociology, University of Gothenburg. Kohn, M. L. & Schooler, C. (1983) Work and Personality: An Inquiry Into the Impact of Social Stratification. Norwood, NJ: Ablex Publishing Corporation. Oskarson, M. (2007) Social Risk, Policy Dissatisfaction, and Political Alienation: A Comparison of Six European Countries. in The Political Sociology of the Welfare State. Institutions, Social Cleavages and Orientations. S. Svallfors. Stanford, Stanford University Press: 117-148. Oskarson, M. (2008) De sociala klassernas skilda världar i Holmberg, S och Weibull, L., (red) Skilda världar. Trettioåtta kapitel om politik medier och samhälle. Göteborg: Göteborgs universitet, SOM-rapport nr 44, s. 125-36. Seeman, M. (1967) On the Personal Consequences of Alienation in Work, American Sociological Review 32:2, s. 273-285. Statistiska Centralbyrån (2008) Labour Force Survey 2008. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. 223