Nya bilar har blivit så välbyggda och säkra

DOKUMENT KAMPEN MO DET TAR ALLT LÄNGRE TID ATT FÅ LOSS SVÅRT SKADADE MÄNN Nya bilar blir säkrare och säkrare. Det räddar liv. Men det finns en baksida. Som kostar liv. TEXT: MIKAEL BERGLING OCH FREDRIK NEJMAN FOTO: ANDREAS NORD Nya bilar har blivit så välbyggda och säkra att det blivit svårare och svårare att plocka ur trafikskadade ur bilen. Ett av de största hindren är att stålet blivit så starkt att det är svårt att klippa stolparna som håller upp taket. Materialet i våra bilar är nog tio gånger så starkt som för 10 15 år sedan, säger Per Kristoffersson, säkerhetsansvarig på Saab. Att det ställer till problem visar olycksstudier som tyska Adac, Europas största motororganisation, gjort. I bilar som är tillverkade i början av 1990-talet tog det mindre än 50 mellan olyckan och det att trafikoffren lämnat platsen i ambulans vid drygt 40 procent av olyckorna. Motsvarande siffra för bilmodeller från mitten av 2000-talet är 20 procent. På de nyare bilmodellerna tog det över en timme vid över 40 procent av olyckorna. Motsvarande siffra för de tidiga 1990-talsbilarna var drygt 20 procent. De långa räddningstiderna gör att fler riskerar att dö. Man kan säga att tio s fördröjning ökar risken att dö med 10 procent för kritiskt skadade, säger Ulf Björnstig, kirurgprofessor i katastrofmedicin vid Universitetssjukhuset i Umeå. Lite förenklat skulle man kunna säga att det skulle betyda att närmare 20 liv kan räddas varje år om man hinner få svårt och kritiskt skadade till sjukhus snabbt och ger dem ett optimalt omhändertagande. Ja, minst hälften av de 360 som dog i trafiken ifjol var redan döda när ambulansen var framme. Så det är på den andra halvan man kan räkna, säger Ulf Björnstig, som studerat trafikolyckor sedan början av 1980-talet. Enligt Ulf Björnstig handlar det inte bara om att se till att de trafikskadade får vård snabbare. Det handlar också om att vården ska vara den rätta. De studier jag gjorde på 1990-talet visar att ungefär 20 procent är så kallade onödiga dödsfall. De personerna hade sådana skador att de borde ha kunnat räddas. Vad är det som gått fel vid de onödiga dödsfallen? Det är många olika faktorer. Det kan vara brister i ambulansvården, felaktig behandling, att ett litet sjukhus haft bristande resurser när de skadade kommit in. Har det blivit bättre sedan 1990-talet? En del saker har nog det, framför allt utbildningsnivån i ambulanserna. Men det är inte säkert att allt blivit bättre. Det finns inga jämförande studier. Men nyligen skrevs det om att ambulanssjukvården i Stockholm brottas med stora problem. 18 MOTOR 09.10

T KLOCKAN ISKOR EFTERSOM NYA BILAR HELA TIDEN BLIR HÅRDARE NYARE BIL LÄNGRE TID Räddningstiden har ökat de senaste 10 15 åren beroende på att bilarna är mer välbyggda och svårare att klippa upp. Så lång tid tar det från larm till olycksoffret är i ambulansen. KÄLLA: ADAC RÄDDNINGSTID ÅRSMODELL 1995 1997 Mer Mindre RÄDDNINGSTID ÅRSMODELL 2000 2002 Mer Mindre RÄDDNINGSTID ÅRSMODELL 2005 2007 Mer Mindre 09.10 MOTOR 19

DOKUMENT KORTET SOM RÄDDAR LIV Här är kortet som kan rädda liv. Vår förhoppning är att det kommer att finnas i varje bil, säger Berndt Sehlstedt, projektledare på Motormännen. TEXT: MIKAEL BERGLING OCH FREDRIK NEJMAN FOTO: ANDREAS NORD Ibland handlar det om för att rädda liv vid en trafikolycka. Därför är all hjälp som räddningstjänsten kan få värdefull. Det gäller att veta alltifrån var batteriet sitter till hur konstruktionen ser ut till vilken modell det är. Det är den informationen som ska finnas på räddningskortet. Sedan fäster man kortet på insidan av solskyddet så att det är enkelt att hitta för räddningspersonalen, säger Berndt Sehlstedt. Kortet har introducerats i Tyskland och Adac har gjort beräkningar att det skulle kunna rädda 2 500 liv på de europeiska vägarna varje år om det finns i varje personbil. Adac bygger det på de tester som man gjort. Adac har låtit några olika räddningsteam plocka ut dockor ur krockade bilar. Några team har fått använda sig av räddningskort, andra inte. I genomsnitt har räddningsaktionerna gått 30 50 procent snabbare för de team som fick använda räddningskort. Vår målsättning är att biltillverkarna ska förse alla bilar med ett räddningskort, säger Berndt Sehlstedt. Redan i dag finns det datoriserade räddningskort eller så kallade crash card. Så möjligheten finns för räddningstjänsten att förbereda sig redan innan de kommer ut till olycksplatsen. Om de vet bilmärket eller registreringsnumret kan de innan de är på olycksplatsen få veta bilens konstruktion och var viktiga delar sitter. Det här är en fantastisk möjlighet. Databasen uppdateras hela tiden så det är färsk information, säger Bo Andersson, expert på trafikolyckor vid MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Problemet är bara att få utnyttjar möjligheten. Motormännen frågade nyligen landets 171 räddningstjänster om de använder sig av internetbaserat crashcard när de ska rädda trafikanter vid olycksplatser. Bo Andersson. 83 procent sa att de aldrig använder det, elva procent använder det ibland och sju procent regelbundet. Totalt svarade 123 räddningstjänster. Samtidigt frågade Motormännen om ett räddningskort vid solskyddet skulle vara till hjälp. Hela 89 procent svarar ja och bara tre procent trodde inte det. Jag har själv inte hört talas om de tyska räddningskorten. Men det verkar som ett bra komplement till datorn, säger Johan Alm vid räddningstjänsten i Uppsala. BILEN SOM RINGER LARMCENTRALEN Automatiskt larm. Det är nästa steg för att rädda liv vid trafikolyckor. Om fyra år kan det vara standard i alla nya bilar. Så fort du krockar så skickas automatiskt ett larm till larmcentralen. De ser direkt var bilen befinner sig och kan via en inbyggd mobiltelefon försöka få kontakt med någon i bilen. E-call kallas systemet som funnits i USA i tolv år. Det är bedrövligt att vi inte fått igång systemet i Sverige än. Vi skulle ha extra nytta av det eftersom vi har mycket glesbygd, säger Ulf Björnstig, kirurgprofessor i katastrofmedicin vid Universitetssjukhuset i Umeå. Men ett fungerande e-callsystem 20 MOTOR 09.10

RÄDDNINGSKORTET. Kortet ska sitta på insidan av solskyddet så att det är enkelt att hitta för räddningspersonalen. BILMÄRKE. Bilen kan vara så skadad att man inte ser vilket märke och modell det är. Ser man det på räddningskortet kan räddningspersonalen också söka information om bilen via internet. A-C-STOLPAR. Var är stolpen svagast och vilka kablar finns i dem? Tid sparas genom att klippa på rätt ställe. BATTERIET. Batteriet kan ha hög spänning och ge stötar, inte minst i hybridbilar. KROCKKUDDAR. En krutladdning ser till att utlösa krockkuddar. Därför riskabelt att klippa eller skära nära krockkuddar. RULLBÄLTESFÄSTEN. Många bältessystem utlöser en krutladdning när bältessträckaren går igång. TANK. En tank kan innehålla bensin och andra vätskor som kan ställa till problem. skulle ambulanspersonal kunna vara ute vid olyckor snabbare. Det skulle också kunna förenkla på andra sätt. Du kan lasta in vilka data du vill i systemet. Till exempel skulle man kunna koppla craschcard till det. Då vet redan räddningstjänsten vilken typ av bil det är och hur man bäst ska göra för att rädda folk ur den, säger Bo Andersson, expert på trafikolyckor vid MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. På de Saab-bilar som säljs i USA har e-callsystem funnits i tio år. I flera år som standard. I dag är det näst intill obligatoriskt på nya bilar i USA. EU är på gång också. Jag hoppas det blir verklighet med krav på e-call i EU 2014, säger Per Kristoffersson, säkerhetsansvarig på Saab. MOTORMÄNNEN KRÄVER RÄDDNINGSKORT I ALLA BILAR SÅ SKAFFAR DU DITT KORT Motormännen ställer nu krav på bilindustrin och återförsäljarna att utrusta alla bilar, fabriksnya som begagnatsålda, med ett räddningskort. I dagarna uppvaktas Bilswedens och Motorbranschens Riksförbunds respektive ledningar av M:s vd Maria Spetz. Samtidigt kommer Motormännens lokalklubbar att inbjuda till pressvisningar om hur räddningskortet fungerar och hur det är utformat. På några platser gör man det tillsammans med räddningstjänstens operativa personal. Vi kommer även att presentera en dekal med texten Räddningskort i bilen som ska fästas på vindrutan. Dekalen utformas gemensamt för alla motororganisationer som tillhör FIA (Fédération Internationale de l Automobile). Vår ambition är att den ska ha både svensk och engelsk text, berättar Berndt Sehlstedt, ansvarig för M-kampanjen Räddningskort i alla bilar. Du kan tanka ner din egen egen bilmodells räddningskort på Motormännens hemsida: www.motormannen.se. 09.10 MOTOR 21

DOKUMENT RÄDDAD EFTER 1,5 TIMMAR Han körde av vägen, voltade och kraschade mot ett träd. Det normala hade varit döden. Men Emil Gustafsson hade änglavakt. TEXT: MIKAEL BERGLING OCH FREDRIK NEJMAN FOTO: ANDREAS NORD När Trafikoffren hedras med en egen dag, den 21 november, blir det en påminnelse för Emil Gustafsson, 23, vad som hände en septembersöndag för två år sedan. Jag förstod egentligen inte hur allvarligt det var förrän jag fick se bilder från olyckan, säger han. Samma bilder du ser här bredvid. En totalförstörd bil. I många fall hade det slutat med döden. Han hade verkligen änglavakt, berättar Johan Alm, som var räddningsledare när Emil Gustafsson räddades ur bilvraket. Riktigt hur olyckan skedde vet inte Emil Gustafsson, som i dag bor i Enköping. Då bodde han i Knutby och var på väg att hämta sin flickvän i Uppsala. Han minns att han fick sladd, körde ner i diket och senare vaknade upp inklämd i bilen, en ett år gammal Suzuki. Det var airbags i hela bilen och det luktade rök så jag trodde det brann. Men så var det inte. Jag var fastklämd i benen och lyckades dra fram mobilen och ringa 112. Johan Alm och hans kolleger fick jobba hårt för att få loss Emil. Vi höll på i över en och en halv timme, säger han. Jag var vid medvetande och pratade med räddningspersonalen hela tiden. De fick både skära loss taket och baksätet och sedan ta ut mig genom bakluckan, minns Emil. Johan Alm minns att det var en odramatisk räddningsaktion. Vi tog det lugnt och metodiskt och hade inte så bråttom. Vi insåg snabbt att han inte behövde snabb läkarvård. Men han hade verkligen änglavakt. Väl framme på sjukhuset i Uppsala såg läkarna att Emil skadat knäna. Han fick åka hem efter tre fyra dagar och sedan väntade en nästan ettårig sjukskrivning. Först var jag sjukskriven i tre fyra månader och sedan var det dags för operation. Efter den var jag sjukskriven i ytterligare sju åtta månader, säger Emil som nu är tillbaka på heltid på jobbet som bagagelastare på Bromma flygplats. Knäna är återställda till 90 procent. På senare tid har han haft känningar i axlarna, vilket kan ha med olyckan att göra. I höst ska han läkarundersökas för att se om det kan vara en whiplashskada. Vi får se om det är något. Har olyckan påverkat dig? Jag är nog lite mer försiktig i trafiken, framför allt när det är mörkt. Emil: Jag var fastklämd i benen och lyckades dra fram mobilen och ringa 112. ANTAL DÖDA 1 300 1 100 900 700 500 Både år 1965 och 1966 dog 1 313 personer i trafiken. DÖDSOLYCKORNA MINSKAR STADIGT I Sverige har antalet döda och svårt skadade minskat under många år. Däremot har antalet lindrigt skadade ökat. Den 21 november har WHO, FN:s världshälsoorganisation, utlyst till Trafikoffrens dag. ANTAL SKADADE ÅR 1960 2009 27 000 24 000 21 000 18 000 300 1960 1970 22 MOTOR 09.10

Räddningsledaren Johan: Vi höll på i över en och en halv timme för att få loss honom. TOTALFÖRSTÖRD BIL. Jag var vid medvetande och pratade med räddningspersonalen hela tiden. De fick både skära loss taket och baksätet och sedan ta ut mig genom bakluckan säger Emil. ANTAL SVÅRT SKADADE ÅR 1960 2009 8000 6 000 År 2009 dog 358 personer i trafiken. 4 000 2 000 1980 1990 2000 2009 09.10 MOTOR 23