Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder
I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, en undersökning om drogvanor och andra riskbeteenden bland samtliga elever i grundskolan årskurs 9 och gymnasiet år 2. C.a 3300 elever på grundskolan och 4300 elever på gymnasiet besvarade enkäten.
Rapporten med resultaten publiceradess torsdagen den 25 november. Rapporten kan laddas ner på Prevu s ny webbplats www.prevu.goteborg.se
Rapporten innehåller statistik och analys i huvudsak på nationell, kommun och stadsdelsnivå. Siffror på stadsdelsnivå redovisas såväl för den tidigare och för den nya stadsdelsindelningen. Siffror på skolnivå kommer inte redovisas i denna rapport utan kommer senare att redovisas separat.
Alkohol
CAN:s nationella skolundersökning Genomsnitt 61 % år 2010
procent Andel elever som någon gång druckit alkohol. Göteborgsundersökningen 100 90 80 88 82 80 84 81 70 60 70 62 58 64 61 50 40 30 20 10 0 Göteborg 2004 Göteborg 2007 Göteborg 2010 Riket 2007 Riket 2010 Årskurs 9 År 2 gymnasiet
Göteborgsundersökningen
Tabell 2: Andelen elever som konsumerat alkohol. Andel av samtliga svar (Procent) Resultat baserade på den stadsdelsindelning som gäller från 1 januari 2011 Grundskolan årskurs 9 Göteborgsundersökningen Gymnasiet år 2 2010 2010 Centrum 57 84 Örgryte-Härlanda 63 87 Majorna-Linné 64 83 Lundby 60 77 Angered 47 61 Östra Göteborg 47 75 Västra Hisingen 59 82 Norra Hisingen 57 78 Västra Göteborg 61 84 Askim-Frölunda- Högsbo 61 82 Göteborg totalt 58 80
2007 svarade 23 procent av grundskoleeleverna att de intensivkonsumerat alkohol. 2010 låg siffran på 20 procent. 2007 svarade 47 procent av gymnasieeleverna att de intensivkonsumerat alkohol. 2010 låg siffran på 43 procent
Tabell 4: Andelen elever som intensivkonsumerat alkohol. Andel av samtliga svar (Procent) Resultat baserade på den stadsdelsindelning som gäller från 1 januari 2011 Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år 2 2010 2010 Centrum 11 42 Örgryte-Härlanda 21 51 Majorna-Linné 26 49 Lundby 18 42 Angered 11 23 Östra Göteborg 15 33 Västra Hisingen 21 49 Norra Hisingen 21 44 Västra Göteborg 24 44 Askim-Frölunda- Högsbo 21 43 Göteborg totalt 20 43 Göteborgsundersökningen
procent Andel pojkar respektive flickor som intensivkonsumerar alkohol. Göteborgsundersökningen 60 50 51 48 44 43 44 44 40 30 20 19 20 23 22 19 20 10 0 Göteborg Stockholm Riket Årskurs 9 (pojkar) Gymnasiet år 2 (pojkar) Årskurs 9 (flickor) Gymnasiet år 2 (flickor)
CAN:s nationella skolundersökning www.can.s e
liter Årlig konsumtion av alkohol (100 procent). Jämförelse mellan pojkar och flickor. Göteborgsundersökningen 7 6 5 Den genomsnittliga årskonsumtionen, omräknad i 100 procentig alkohol har minskat med 1 liter mellan 2007 till 2010, både i grundskolan och på gymnasiet. 6,2 6 4,3 4 3,9 3 2,5 2,6 2 1,9 2 1 0 Flickor årskurs 9 Pojkar årskurs 9 Flickor år 2 gymnasiet Pojkar år 2 gymnasiet Riket Göteborg www.can.s e
Narkotika
CAN:s nationella skolundersökning Genomsnitt 8 % år 2010
Diagrammet är hämtat från den internationella ESPAD-undersökningen, 2007. Elever i åldern 15 till 16 år har besvarat frågan om de någon gång använt narkotika
procent Andel elever som någon gång använt narkotika. Göteborg och riket 2004 2010. Göteborgsundersökningen 25 22 20 18 19 18 15 15 10 10 10 8 8 5 5 0 Göteborg 2004 Göteborg 2007 Göteborg 2010 Riket 2007 Riket 2010 Årskurs 9 År 2 gymnasiet
procent Andel elever som någon gång använt narkotika (Göteborg, Stockhom och riket). Göteborgsundersökningen 35 31 30 25 23 25 20 20 21 15 16 15 12 10 8 10 9 7 5 0 Göteborg Stockholm Riket Pojkar årskurs 9 Flickor årskurs 9 Pojkar år 2 gymnasiet Flickor år 2 gymnasiet
Göteborgsundersökningen
Göteborgsundersökningen Tabell 10: Andelen elever som någon gång använt narkotika. Andel av samtliga svar (Procent) Nya stadsdelarna Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år 2 2010 2010 Centrum 6 30 Örgryte-Härlanda 11 26 Majorna-Linné 20 34 Lundby 6 21 Angered 12 17 Östra Göteborg 11 16 Västra Hisingen 8 21 Norra Hisingen 7 18 Västra Göteborg 9 17 Askim-Frölunda- 10 22 Högsbo Göteborg totalt 10 22
procent Andel elever som använt narkotika de senaste 30 dagarna. Göteborgsundersökningen 14 12 12 10 8 8 7 6 5 6 5 4 4 3 3 3 2 2 2 0 Göteborg Stockholm Riket Pojkar årkurs 9 Flickor årskurs 9 Pojkar år 2 gymnasiet Flickor år 2 gymnasiet
procent Vilken typ av narkotika används? Baserat på de elever som svarat att de använt narkotika. 80 70 70 Göteborgsundersökningen 60 61 61 50 52 40 32 32 30 28 25 20 12 10 5 6 3 0 Enbart cannabis 2007 Enbart cannabis 2010 Både cannabis och annan narkotika 2007 Både cannabis och annan narkotika 2010 Enbart annan narkotika 2007 Enbart annan narkotika 2010 Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år 2
Tobak
procent Andelen elever som röker eller snusar dagligen. 14 12 12 11 12 12 10 9 8 7 7 7 7 6 5 4 4 2 2 0 Röker dagligen årskurs 9 Röker dagligen år 2 gymnasiet Snusar dagligen årskurs 9 Snusar dagligen år 2 gymnasiet 2004 2007 2010
Tabell 14: Andelen elever som röker respektive snusar dagligen eller nästan dagligen. Andel av samtliga svar (Procent) Stadsdelar Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år 2 Göteborgsundersökningen Röker dagligen/ nästan dagligen 2010 2010 Snusar Röker dagligen/ dagligen/ nästan nästan dagligen dagligen Snusar dagligen/ nästan dagligen Centrum 6 1 15 13 Örgryte-Härlanda 10 3 15 9 Majorna-Linné 17 4 23 10 Lundby 9 2 22 9 Angered 13 4 19 6 Östra Göteborg 11 4 22 6 Västra Hisingen 9 1 18 13 Norra Hisingen 12 4 16 8 Västra Göteborg 6 4 15 9 Askim-Frölunda- Högsbo 12 4 17 9 Göteborg totalt 11 3 18 9
Vattenpiperökning många har testat men få röker regelbundet I denna undersökning tillfrågas eleverna för första gång om vattenpiperökning. Resultaten visar att 31 procent av eleverna i grundskolan årskurs nio och 67 procent av eleverna i gymnasiet år två har rökt vattenpipa någon gång. Få elever röker vattenpipa regelbundet, 3 procent av eleverna i grundskolan årskurs nio och 2 procent av eleverna i gymnasiet år två svarar att de röker vattenpipa någon gång i veckan.
Tabell 16 Andelen elever som rökt vattenpipa. Andel av samtliga svar (Procent) Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år 2 2010 2010 Någon gång rökt vattenpipa Rökt vattenpipa någon gång Någon gång rökt vattenpipa Rökt vattenpipa någon gång i veckan i veckan Centrum 29 1 67 2 Örgryte-Härlanda 29 2 66 0 Majorna-Linné 33 4 76 1 Lundby 28 2 65 0 Angered 40 6 71 2 Östra Göteborg 41 8 71 2 Västra Hisingen 22 3 68 3 Norra Hisingen 27 2 65 1 Västra Göteborg 33 3 60 2 Askim-Frölunda- 32 3 67 3 Högsbo Göteborg totalt 31 3 67 2 Göteborgsundersökningen
Sniffning
procent Andel elever som någon gång sniffat. 14 12 11 11 10 8 7 6 6 5 5 4 2 0 Göteborg 2004 Göteborg 2007 Göteborg 2010 Årskurs 9 År 2 gymnasiet
Göteborgsundersökningen Tabell 12: Andelen elever som någon gång sniffat. Andel av samtliga svar (Procent) Stadsdelar Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år 2 2010 2010 Centrum 3 6 Örgryte-Härlanda 6 4 Majorna-Linné 7 7 Lundby 2 8 Angered 6 4 Östra Göteborg 6 6 Västra Hisingen 3 5 Norra Hisingen 5 6 Västra Göteborg 3 4 Askim-Frölunda-Högsbo 5 6 Göteborg totalt 5 5
Färre föräldrar bjuder på alkohol Andelen elever som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar har minskat jämfört med mätningen 2007. 12 procent av eleverna i årskurs nio svarar att de blivit bjudna på alkohol i eget glas. 2007 var det 17 procent. Samtidigt visar resultaten att det är inte är ovanligt att eleverna får tag på alkohol genom någon vuxen, 17 procent av eleverna i grundskolan årskurs nio svarar att de får tag på starköl, blanddrycker, vin och sprit av föräldrar med lov. Att andra vuxna köper ut är inte ovanligt.
70 Diagram 30. Föräldrars bjudvanor i relation till andra riskbeteenden. Elever i grundskolan årskurs nio (Procent) Göteborgsundersökningen 63 60 50 43 40 38 30 28 31 33 24 20 17 20 14 10 9 8 0 Nej blir aldrig bjuden hemma Ja, jag får smaka ur mina föräldrars glas Ja, enstaka glas Ja, mer än enstaka glas Intensivkonsumtion av alkohol Använt narkotika Röker och/eller snusar
Göteborgsundersökningen Tabell 6: Andelen elever som blir bjudna på alkohol av föräldrarna. Enstaka glaseller mer än enstaka glas. Andel av samtliga svar (Procent) Stadsdelar Grundskolan årskurs 9 2010 2010 Centrum 15 43 Örgryte-Härlanda 12 41 Majorna-Linné 13 39 Lundby 9 41 Angered 11 24 Östra Göteborg 11 28 Västra Hisingen 12 37 Norra Hisingen 14 39 Västra Göteborg 9 40 Gymnasiet år 2 Askim-Frölunda- 11 34 Högsbo Göteborg totalt 12 36
Att ha föräldrar med koll skyddar Forskning har tidigare visat att det har en skyddande effekt när föräldrar vet vilka kamrater barnen är tillsammans med och var barnen gör på helgkvällar Detta bekräftas även i denna undersökning. Det framgår tydligt att det förekommer mindre berusningsdrickande och narkotikatestande bland de elever där föräldrarna vet vilka kamrater de umgås med och var de är på helgkvällar. Positiv uppmärksamhet skyddande Det har betydelse att barn får positiv uppmärksamhet av sina föräldrar. Barn som får positiv uppmärksamhet av sina föräldrar har i lägre utsträckning intensivkonsumerat alkohol, använt narkotika eller skolkat regelbundet.
Göteborgsundersökningen 45 Diagram 26. Föräldrar vet vilka kamrater barnet umgås med i relation till riskbeteenden. Elever i grundskolan årskurs nio (Procent) 42 40 35 30 25 26 24 25 20 20 18 21 16 15 10 10 8 8 12 5 0 Ja, alla Ja, de allra flesta Ja, några Nej, ingen Intensivkonsumtion av alkohol Använt narkotika Skolk ett par gånger i månaden
Göteborgsundersökningen 50 Diagram 27. Föräldrar vet var barnet är på helgkvällar i relation till riskbeteenden. Grundskolan årskurs nio (Procent) 45 43 42 40 35 34 36 30 25 24 24 21 20 15 15 10 9 9 11 5 4 0 Alltid För det mesta Ibland För det mesta inte Intensivkonsumtion av alkohol Använt narkotika Skolk ett par gånger i månaden
35 Diagram 29. Får positiv uppmärksamhet av föräldrarna. Elever i grundskolan årskurs nio (Procent) Göteborgsundersökningen 30 29 29 25 25 22 22 20 18 15 15 11 10 8 5 0 Stämmer bra/mycket bra Blandat Stämmer dåligt/mycket dåligt Intensivkonsumtion av alkohol Använt narkotika Skolk ett par gånger i månaden
Göteborgsundersökningen 60 Diagram 31. Skolk i relation i andra riskbeteenden. Elever i grundskolan årskurs nio (Procent) 55 50 40 40 30 25 22 28 20 16 13 10 8 9 3 0 Intensivkonsumtion av alkohol Använt narkotika Röker och/eller snusar Sniffat Brottsrelaterade problem Skolkar inte ett par gånger i månaden eller oftare Skolkar ett par gånger i månaden eller oftare
Göteborgsundersökningen 80 Diagram 33. Berusningsdebut 13 år eller yngre i relation till olika riskbeteenden. Elever i grundskolan årskurs nio (Procent) 70 60 50 70 12 % av eleverna i åk 9 svarade att de var 13 år eller yngre när de gjorde berusningsdebut 43 40 38 30 20 21 17 10 6 3 7 0 Använt narkotika Röker och/eller snusar Sniffat Brottsrelaterade problem Inte varit berusad i tidig ålder Varit berusad i tidig ålder
Hur skall vi tänka om vad vilka insatser vi kan göra? Några ord om prevention och förebyggande insatser.
Stärka skyddsfaktorerna runt barn och ungdomar Minska antalet riskfaktorer En framgångsfaktor är att ta fasta på faktorer som är betydelsefulla och dessutom är realistiska att kunna påverka, tillskapa eller eliminera.
Exempel på skyddsfaktorer Skolan Tydliga normer/regler Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Höga förväntningar från vuxna Familjen Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer Att uppmärksammas för positiva handlingar God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Individen/kamrater Social och kognitiv kompetens Skolframgång Goda kamratrelationer Källa: Skolan förebygger, FHI
Exempel på riskfaktorer Samhället Tillgång till droger Lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, etc. Skolan Familjen Individen/kamrater Otrivsel Låg kunskapsnivå Brist på struktur Låga förväntningar Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjkonflikter Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Tidigt och långvarigt asocialt beteende Misslyckande i skolan Skolk Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger Källa: Skolan förebygger, FHI
Några ord om prevention och terminologi Primärprevention; åtgärder för att förhindra att sjukdom överhuvudtaget uppkommer. Sekundär prevention; åtgärder för att behandla skador och sjukdomar på ett tidigt stadium. Tertiär prevention; åtgärder för att förhindra ytterligare sjukdomsutveckling och rehabilitering efter sjukdom. Begrepp som har sin historia inom det medicinska området.
Universell prevention; insatser som syftar till att främja positiv utveckling, riktat till alla i en viss grupp oavsett risk. Selektiv prevention; stödjande insatser som syftar till att förhindra en negativ utveckling, riktat mot grupper som riskerar att utveckla problem. Indikerad prevention; riktade åtgärder som syftar till att hjälpa individer som redan har problem. Begrepp som utvecklats bl.a. inom folkhälsoområdet
Var ska vi lägga krutet?
De insatser som används bör utgå från den kunskap som finns runt risk- och skyddsfaktorer De insatser vi använder har stöd i forskning och i beprövad erfarenhet och att vi utvecklar metoder för utvärdering och uppföljning, även effektutvärderingar. Vi rör oss i riktning mot mer av evidens för våra insatser och de metoder vi använder.
Preventionsparadoxen
ETT RÄKNE- EXEMPEL Här har vi en skola med 100 elever Källa; Sundell, K & Forster, M (2005) En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. Socialtjänstförvaltningen, Stockholm. FoUrapport 2005:1.
Normalgrupp 90 % Riskgrupp 7 % Problemgrupp 3%
Relativ risk (RR) att utveckla en asocial personlighet RR = 10% RR = 25% De flesta med problem finns i normalgruppen men de allvarligaste och mest svåråtgärdade problemen finns i problemgruppen RR = 40%
Kontaktuppgifter: Peter Molin, utvecklingsledare SDF Askim Frölunda Högsbo E-post: peter.molin@afh.goteborg.se Tel: 0706 671447 Ulla Kungur, Social resursförvaltning, Prevu E-post: ulla.kungur@socialresurs.goteborg.se Tel: 031 3679326
Tack för visat intresse!