Ersättning för djurens välbefinnande Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020
Mål och bakgrund Åtgärder för nötkreatur Åtgärder för svin Åtgärder för får Åtgärder för fjäderfä
Målen för ersättningen för djurens välbefinnande Djuren ska ha det bättre Gynna artspecifikare skötsel av produktionsdjur Jordbrukarna ska bli mer medvetna om vilka faktorer som påverkar djurens välbefinnande också via rådgivning till gårdarna Motsvara konsumenternas förväntningar Betesgång ökar djurens välbefinnande och inverkar också på landskapsvården
Bakgrund till åtgärderna I kommissionens delegerade förordning fastställs grunderna för villkoren som gäller ersättningar för djurens välbefinnande a) Vattning och utfodring som bättre tillgodoser djurens naturliga behov b) Förhållandena i djurstallarna, såsom det utrymme som är tillgängligt för djuren, strömaterial c) Tillträde till utrymmen utomhus d) Användning av anestesi och lugnande medicinering när stympning eller kastrering är nödvändigt
Allmänt (1/3) Ersättningarna för djurens välbefinnande bereddes i en stor arbetsgrupp, dessutom fanns djurslagsspecifika expertgrupper Ersättningarna baserar sig på inkomstbortfall, kostnader och nytta (MTT:s kalkyler) Villkoren ska överstiga de krav som anges i den grundläggande lagstiftningen Villkor för nötkreatur och svin sedan tidigare. Nytt: villkor för får, getter och fjäderfä. Överlappande stöd betalas inte Ekologiska husdjursgårdar får inte välja sådana villkor som iakttas redan enligt ekoreglerna
Allmänt (2/3) Krav: aktiv jordbrukare, ingen övre åldersgräns Alla gamla förbindelser avbryts 30.4.2015, möjligt att ingå ny 1.5.2015 Ettåriga förbindelser enligt djurslag, kan förlängas årligen 1:a perioden ett undantag: 1.5.2015-31.12.2016 Perioden för fastställande av stödet är ett kalenderår: Samma period och samma de-koefficienter som för andra djurstöd Djuruppgifterna tas i regel ur registren för svin och fjäderfä räkningsdagarna (månatliga antal eller slaktpartier) Stödet betalas våren 2016
Allmänt (3/3) Villkoren för nötkreatur och svin har omarbetats på basis av erfarenheter från verkställandet och nya EU-förordningar I fortsättningen kan hälsovårdsavtal, hv-besök och hv-plan inte ingå Via rådgivningsåtgärden kan man få hälsovårdsplaner och sådan rådgivning som anknyter till djurens välbefinnande Urvalskriterier används, om anslaget inte räcker till Förlängning av befintlig förbindelse Ersättning betalas bara för de djurkategorier som åtgärden omfattar. Exempel: en mjölkboskapsgård föder årligen upp 30 kalvar. Årligen ger kalvarna i åldern 0-6 månader upphov till följande: 30 x 0,4 (koefficienten för kalv) x 0,5 år = 6 de
1. Villkoren för ersättning för nötkreaturs välbefinnande De tidigare villkoren har omarbetats på basis av erfarenheterna av verkställandet och kommissionens feedback Minsta djurantal 15 djurenheter, kravet ska hela tiden uppfyllas Utfodring och skötsel gäller gårdens alla nötkreatur, de andra villkoren gäller gruppen i fråga Åtgärder: 1.1. Utfodring och skötsel av nötkreatur 1.2. Förbättrande av de förhållanden under vilka kalvar hålls (a, b eller c) 1.3. Förbättrande av de förhållanden under vilka nötkreatur hålls (a eller b) 1.4. Betesgång och rastning för nötkreatur (a eller b) 1.5. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar (a och/eller b)
1.1. Utfodring och skötsel av nötkreatur För varje djurkategori (fr.o.m. kalvar som är 1 mån.) ska det finnas en giltig (datum) utfodringsplan som baserar sig på grovfoderanalys (undantag: bete). Produktionsuppföljning ska tillämpas. Tillräcklig mängd grovfoder och fortlöpande tillgång till vatten -> konditionsklass Djurhållning Djur får inte hållas ensamma, köttnöt får inte hållas uppbundna och över 8 mån. gamla djur av olika kön får inte hållas i samma box (undantag: t.ex. betäckningstjurar och stutar) Plan med avseende på funktionsstörningar Anordningar som går i olag, avbrott i vatten- och eldistributionen Plan och beredskap att koppla in reservström vid behov
1.2. Förbättrande av de förhållanden under vilka kalvar hålls 1.2a. Förbättrande av de förhållanden under vilka kalvar hålls I Kalvar yngre än 6 mån. Kalvarna ska hållas i gruppbox fr.o.m. 1 månad, utrymmeskrav Liggplats med helt golv, välströad och mjuk Under drickutfodringsperioden nappflaska och grovfoder fritt 1 vecka -> Avhorning får utföras endast med smärtlindring som ges av veterinär 1.2b. Förbättrande av de förhållanden under vilka kalvar hålls II Samma som 1.2a, men utan utrymmeskrav 1.2c. Förbättrande av de förhållanden under vilka dikokalvar hålls Kalvar av köttras, yngre än 6 mån. Ständig tillgång till grovfoder 1 vecka -> Utrymmeskrav mor + kalv 10 m² Liggplats med helt golv, välströad och mjuk 1.2c får väljas av bara av renodlade dikogårdar. Om gården dessutom har förmedlingskalvar eller mjölkkor, får bara 1.2a eller 1.2b väljas
1.3. Förbättrande av de förhållanden under vilka nötkreatur hålls Om gården har bara sådana nötkreatur som föds upp utomhus året om, får åtgärden inte väljas. Ersättning betalas inte för bison eller höglandsboskap (Highland Cattle). Bara ett av alternativen får väljas 1.3a. Minst 6 mån. gamla nötkreatur Liggplats med helt golv, välströad och mjuk Köttnöt (även dikor och dikokvigor) får inte hållas uppbundna 1.3b. Minst 12 mån. gamla handjur för köttproduktion Ströad liggplats eller mjuka konstruktioner på spaltgolv I gruppboxar utrymme 4,5 m 2 / djur och vid uppfödning under kalla förhållanden 6,5 m 2 / djur Nötkreatur får inte hållas uppbundna
1.4. Betesgång och rastning för nötkreatur Om gården har bara sådana nötkreatur som föds upp utomhus året om, får åtgärden inte väljas. Ersättning betalas inte för bison eller höglandsboskap (Highland Cattle). Åtgärden får inte väljas av gårdar med ekologiska nötkreatur. Bara ett av alternativen får väljas. Det ska föras journal över betesgång och rastning 1.4a. Betesgång under betesperioden och rastning utanför betesperioden Minst 6 mån. gamla nötkreatur på bete 60 dagar 1.5-30.9 och annars rastning 2 ggr/ vecka när vädret medger det Betesgång för tjurar kan ersättas med rastgård; kravet på yta 6 m 2 / nötkreatur (rastgården alltid minst 50 m 2 ) 1.4b. Långvarigare betesgång under betesperioden Minst 6 mån. gamla nötkreatur, inte tjurar, på bete 90 dagar 1.5-30.9
1.5. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur Om båda väljs, krävs boxytorna a + b 1.5a. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor Möjlighet att mjölka i sjukbox Liggplatsen ska vara välströad och mjuk och ha helt golv Utrymmet eller djuret ska kunna hållas varmt vid behov Antalet separata fasta eller monterbara boxar: 1 / 20 kor, krav på yta: 11 m 2 / djur 1.5b. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur Andra nötkreatur än kalvar yngre än 2 mån och mjölkkor + dikor Nötkreatur över 6 mån. får placeras i boxar med spaltgolv där det finns konstruktioner som gör golvet mjukare Antalet separata fasta eller monterbara boxar: 1 / 50 nötkreatur, krav på yta: 6 m 2 / djur för nötkreatur yngre än 12 mån och 10 m 2 / djur för nötkreatur äldre än 12 mån
1.5b. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur Kravet på yta ska alltid uppfyllas = situationen vid kontrolltillfället är avgörande. För varje påbörjat 50-tal nötkreatur som är åtminstone 12 månader gamla ska det finnas boxar som upptar 10 m², men det räcker att en enda box är tillräckligt stor. 1. Räkna ut antalet boxar (1/påbörjat 50-tal djur) 2. Räkna ut totalantalet 10 m 2 -boxar (påbörjat 50-tal djur över 12 mån.) 3. Resten av boxarna 6 m 2 Exempel: färre än 50 nötkreatur av olika åldrar(ej mjölkkor) -> en 10 m 2 stor box 45 nötkreatur under 12 mån. och 45 som är minst 12 mån. -> 2 2 boxar: 6 m 2 + 10 m 2 = 16 m 2 35 nötkreatur under 12 mån. och 55 som är minst 12 mån -> 2 boxar: 2 x 10 m 2 = 20 m 2 130 nötkreatur under 12 mån. och 110 som är minst 12 mån -> 5 boxar: 2 x 6 m 2 + 3 x 10 m 2 = 42 m 2 130 nötkreatur under 12 mån. och 140 som är minst 12 mån -> 6 boxar: 3 x 6 m 2 + 3 x 10 m 2 = 48 m 2 Antalet boxar behövs vid beräkningen, men vid kontrollen ser man bara till den sammanlagda ytan, som kan bestå av ett annat antal boxar (så länge som kravet på minimiyta per box uppfylls).
Beloppen av ersättning för nötkreaturs välbefinnande 1.1. Utfodring och skötsel av nötkreatur 11 1.2a Förbättrande av de förhållanden under vilka kalvar hålls I 439 1.2b Förbättrande av de förhållanden under vilka kalvar hålls II 292 1.2c. Förbättrande av de förhållanden under vilka dikokalvar hålls 234 1.3a Förbättrande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls. 43 1.3b Förbättrande av de förhållanden under vilka minst 12 månader gamla nötkreatur av hankön som föds upp för köttproduktion hålls. 126 1.4a Betesgång under betesperioden och rastning utanför betesperioden för nötkreatur 46 1.4b Långvarigare betesgång under betesperioden för nötkreatur 24 1.5a Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor 15 1.5b Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur 15
2. Villkoren för ersättning för svins välbefinnande Minsta djurantal 15 djurenheter (ska hela tiden finnas på gården, undantag: produktionsuppehåll) 2.1. Utfodring och skötsel av svin 2.2. Utomhusvistelse för sinsuggor och gyltor 2.3. Förbättrande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls 2.4. Förbättrande av grisningsförhållandena 2.5. Ströade boxar för slaktsvin och avvanda grisar 2.6. Smärtlindring vid kastrering och alternativ till kirurgisk kastrering 2.7. Stimulans för svin 2.8. Sjuk- och behandlingsboxar
2.1. Utfodring och skötsel av svin Gäller gårdens alla svin, utom diande smågrisar För varje djurgrupp en skriftlig utfodringsplan baserad på kalkyler Ständig tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder I svinstall för smågrisproduktion en skriftlig produktionsplan: tidsscheman för inseminering och avvänjning, planering av produktionsprocessen En skriftlig uppdaterad plan och ett eget reservsystem för alstring av elektricitet med tanke på funktionsstörningar
2.2. Utomhusvistelse för sinsuggor och gyltor Minst 8 månader gamla suggor och gyltor Rastning dagligen 1.5-30.9 om vädret medger det eller året runt minst 2 ggr/vecka. Djursjukdomsorsaker kan begränsa utevistelsen och de beaktas Möjlighet att böka och sommartid att vältra sig Journal ska föras över utevistelsen Ekologiska husdjursgårdar får inte välja åtgärden.
2.3. Förbättrande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls Minst 8 månader gamla suggor och gyltor I gruppboxar ska det finnas minst 2,25 kvadratmeter sammanlagd fri golvyta utanför utfodringshäckarna per djur räknat, och av denna yta ska minst 1,3 kvadratmeter per djur utgöra välströat liggunderlag med helt golv Åtgärden får inte väljas av ekologiska husdjursgårdar
2.4. Förbättrande av grisningsförhållandena Minst 8 månader gamla suggor och gyltor Fri grisning (möjlighet till undantag: grisningshäck 7 dygn) Grisningsboxen ska vara minst 6 m 2, varav smågrisarna ska förfoga över minst 1 m 2 utrymme skyddat av boxkonstruktioner Smågrisarna ska ha en välströad liggplats där alla smågrisar ryms att ligga ner samtidigt Det ska finnas ständig tillgång till material för bobygge ända fram till grisningen Får inte väljas av ekologiska husdjursgårdar
2.5. Ströade boxar för slaktsvin och avvanda grisar Avvanda grisar och slaktsvin En välströad liggplats med helt golv där alla svin ryms att ligga samtidigt Antingen djupströbädd eller strömaterial och dubbelklimatbox. I slaktsvinstall kan man också använda golvvärme i kombination med rikliga mängder strö Får inte väljas av gårdar som valt åtgärd 2.7 Stimulans för svin Får inte väljas av ekologiska husdjursgårdar
2.6. Smärtlindring vid kastrering och alternativ till kirurgisk kastrering 2.6a. Smärtlindring Galtgrisar 0-3 mån i svinstallar för smågrisproduktion I samband med kirurgisk kastrering och för smärtlindring efter det (t. ex följande dag) ges smärtstillande medel som injektion (eller oralt) 2.6b. Immunokastrering av slaktsvin Slaktsvin av hankön i slaktsvinstallar och integrerade svinstallar Immunokasteringsvaccin ges två gånger enligt separata instruktioner
2.7. Stimulans för svin Alla svin, utom diande smågrisar Både fasta stimulerande föremål och sådana som tillförs dagligen Fasta föremål tillverkade av naturmaterial som förblir på platsen, minst 1 st/ 6 svin Dagligen tillförs löst material i en sådan mängd att alla svin i boxen kan använda det samtidigt Får inte väljas samtidigt som åtgärd 2.5 Ströade boxar för slaktsvin och avvanda grisar
2.8. Sjuk- och behandlingsboxar för svin Alla svin utom diande smågrisar Ett sjukt eller skadat svin ska flyttas till en sjuk- och behandlingsbox där det t.ex. ständigt ska finnas tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet. Det kan finnas flera svin i boxen, men det måste finnas möjlighet att skilja åt djuren med stängsel (= inhägna dem) Alla djur ska ha en välströad liggplats med helt golv Det ska finnas möjlighet att värma djuret
Beloppen av ersättning för svinens välbefinnande 2.1. Utfodring och skötsel av svin 7 2.2. Utomhusvistelse för sinsuggor och gyltor 33 2.3. Förbättrande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls 38 2.4. Förbättrande av grisningsförhållandena 349 2.5. Ströade boxar för slaktsvin och avvanda grisar 59 2.6a Smärtlindring före och efter kirurgisk kastrering 27 2.6b Immunokastrering av slaktsvin 81 2.7. Stimulans för svin 13 2.8. Sjuk- och behandlingsboxar 19
3. Villkoren för ersättningar för fårs och getters välbefinnande Minst 5 djurenheter får och/eller getter ska finnas. Sökanden ska ha minimiantalet djur i sin besittning under hela förbindelseperioden. 3.1. Utfodring av får och getter 3.2. Förbättrande av de förhållanden under vilka får och getter hålls 3.3. Skötsel av får och getter 3.4 a) Betesgång under betesperioden (60 dagar) och b) rastning utanför betesperioden (1 gång/vecka) eller b) långvarigare betesgång under betesperioden (90 dagar)
3.1. Utfodring av får och getter Alla får och getter På gården ska det för varje djurkategori finnas en giltig skriftlig utfodringsplan som baserar sig på kalkyler och grovfoderanalyser. På gårdar med får ska fårens tillväxtstadium, produktionsnivå och skede i produktionsperioden beaktas. På gårdar med getter ska getternas tillväxtstadium, skede i mjölkproduktionsperioden och mängden mjölk som besättningen producerar beaktas. Separata utfodringsplaner ska utarbetas åtminstone för inomhusoch utomhusutfodringsperioden. Tillräckligt med grovfoder ska finnas tillgängligt, och ständig tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder
3.2. Förbättrande av de förhållanden under vilka får och getter hålls Alla får och getter I boxarna en välströad och mjuk liggplats med helt golv där alla djur kan ligga ner samtidigt Avvanda lamm och killingar ska hållas i grupp Lamm ska ha lammkammare från det att de är 2 veckor gamla (ytan 0,2 m 2 /lamm). Avvanda lamm som är under 4 mån. ska ha 0,6 m 2 /lamm, avvanda lamm som är minst 4 mån. ska ha 1 m 2 /lamm. Baggar och bockar ska hållas i gruppbox (ytan 1,7 m 2 /bagge eller bock), möjlighet till undantag: ensambox. Får eller getter i ensambox ska ha minst 2 m 2 boxyta och kunna vända sig om. Från boxen ska djuret kunna se artfränder. I grupp- och ensamboxar ska det hela tiden finnas tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet
Alla får och getter 3.3. Skötsel av får och getter Får som är äldre än 1 år ska klippas 2 ggr/kalenderår, journal ska föras över klippningsdagarna På gårdar med får och getter ska det finnas en plan för bekämpning av parasiter baserad på provtagning av spillning, och behandlingar mot parasiter ska antecknas i den normala läkemedelsjournalen. Spillningsprov ska tas minst två gånger om året. En sjuk- eller behandlingsbox som är minst 2,0 m 2 kan byggas kring ett sjukt eller skadat djur. En separat gemensam box som är minst 1,8 m 2 och där ett djur kan isoleras vid behov är också möjlig att använda. Sjuka eller skadade får eller getter ska kunna se åtminstone en annan individ. Boxen ska vara välströad och mjuk och ha helt golv. Det ska finnas möjlighet att värma djuret. I lamnings- och sjukboxarna ska det ständigt finnas tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder För en tacka och nyfödda lamm ska det finnas en lamningsbox (minst 2,2 m 2), som kan värmas upp och/eller som är värmeisolerad
3.4. Betesgång och rastning för får och getter 3.4 a Betesgång under betesperioden och rastning utanför betesperioden Minst 3 mån. gamla får och getter (bortsett från dräktiga tackor och hongetter som nedkommer inom 2 veckor) ska få gå på bete 60 dagar under tiden 1.5-30.9 och rastas också utanför växtperioden minst en gång i veckan när vädret medger det 3.4 b Långvarigare betesgång under betesperioden Minst 3 mån. gamla får och getter (bortsett från dräktiga tackor och hongetter som nedkommer inom 2 veckor) ska få gå på bete 90 dagar under tiden 1.5-30.9 På betesmarken och i rastgården ska getterna ha möjlighet att få utlopp för sitt naturliga behov av att klättra Det ska föras journal över betesgång och rastning. Betesgången och rastningen får tillfälligt begränsas på grund av djursjukdom.
Beloppen av ersättning för fårs välbefinnande 3.1 Utfodring av får och getter 10 3.2. Förbättrande av de förhållanden under vilka får och getter hålls 55 3.3. Skötsel av får och getter Ersättning för får 51 Ersättning för getter 33 3.4a Betesgång under betesperioden och rastning utanför betesperioden för får och getter 33 3.4b Långvarigare betesgång under betesperioden för får och getter 8
4. Villkoren för ersättningar för fjäderfäns välbefinnande Värphöns, broilrar och kalkoner, inte avelsfåglar Minst 1 000 hönor (14 de), 10 000 broilrar (70 de) eller 2 000 kalkoner (60 de) Sökanden ska ha minimiantalet fjäderfän i sin besittning under hela förbindelseåret. Undantag: normala produktionsuppehåll som ingår i produktionsmetoden Ersättning betalas för de fjäderfän som omfattas av villkoret 4.1. Utfodring och skötsel 4.2. Förbättrande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls 4.3. Förbättrande av luftkvaliteten i värphönserier 4.4. Stimulerande föremål för fjäderfä 4.5. Nivåer, ramper och sittpinnar för fjäderfä 4.6. Utomhusvistelse för höns och kalkoner
4.1. Utfodring och skötsel av fjäderfä Alla värphöns, broilrar och kalkoner En skriftlig utfodringsplan för varje djurkategori som baserar sig på kalkyler där djurens tillväxt, produktionsnivå och produktionsskede har beaktats. Proteinet ska analyseras i spannmålsbaserat kompletteringsfoder som framställs på gården Minst 1 vecka gamla fåglar ska med fodret ges hela korn som stimulerande foder. Industriellt foder där färdiganalyserade hela korn ingår = OK. För slaktfjäderfän ska pappersutfodring användas under de första uppfödningsdagarna. Efter det fungerar papperet som stimulerande material. Papp och kartong tillåts i fråga om kalkoner.
4.2.Förbättrande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls Alla broilrar och kalkoner Man måste dra omsorg om förhållandena i uppfödningshallen För broilrar används som mätare %-andelen underkända fåglar i köttbesiktningen på grund av ödem samt besiktningsveterinärens partispecifika resultat från bedömningen av hudinflammation på trampdynorna. I slaktpartierna får %-andelen underkända fåglar på grund av ödem inte överstiga 1 % och resultatet från bedömningen av hudinflammation på trampdynorna ska vara lägre än 40 poäng. Om resultatet är lägre än 30 poäng, beaktas inte andelen underkända på grund av ödem. För kalkoner används som mätare %-andelen underkända hela slaktkroppar per slaktparti. De ska vara under 6,5 % för partier som slaktats 1.5 30.9 och under 5 % för partier som slaktats 1.10 30.4. I %-andelen hela kroppar som kasserats beaktas inte %-andelen kroppar som kasserats på grund av färska krosskador, frakturer eller på grund av något annat än fågeluppfödarens verksamhet. Rapporterna ges in till kommunen (jordbrukaren).
4.3. Förbättrande av luftkvaliteten i värphönserier Alla värphöns Spillningen ska avlägsnas ur hallen minst tre gånger per vecka I flervåningssystem för frigående hönor avlägsnar man bara spillningen under burarna. Luftens veckovisa ammoniakhalt i hallen ska ligga under 18 ppm i golvhönshus och under 8 ppm i burhönshus. Det ska föras bok över utgödslingar och luftens ammoniakhalt.
4.4. Stimulerande föremål för fjäderfä Alla värphöns, broilrar och kalkoner Får inte väljas för hönshus med stimulansburar Stimulerande föremål är t.ex. hängande rep, träbitar som hänger i kedjor eller plastföremål som fåglarna kan rulla I avdelningarna i en kalkonhall ska det finnas minst 2 stimulerande föremål per påbörjat 100-tal m 2 I hallar med broilrar och värphöns ska det finnas minst 4 stimulerande föremål per påbörjat 100-tal m 2 De stimulerande föremålen kan avlägsnas tidigast 3 dygn innan fåglarna samlas ihop
4.5. Nivåer, ramper och sittpinnar för fjäderfä Alla värphöns, broilrar och kalkoner; dock inte i hönshus med stimulansburar. Sittpinnar får inte väljas i fråga om värphöns Det ska finnas sittpinnar för minst 10 % av slaktfjäderfäna så att det per broiler finns minst 15 cm sittpinne och per kalkon minst 20 cm sittpinne För alla fjäderfän ska det finnas nivåer eller ramper motsvarande minst 10 % av hallens yta. Nivåerna, ramperna och sittpinnarna ska vara hållbara och säkra. Om djurtätheten i ett hönshus med flervåningssystem för frigående hönor är högst 9 hönor per kvadratmeter golv som hönorna har till sitt förfogande annanstans än på nivåer, kan nivåerna räknas som nivåer. Krävs inte på 7 dygn för kalkondunungar som hålls i ring
4.6. Utomhusvistelse för höns och kalkoner Alla värphöns och kalkoner; får inte väljas om gården har ett hönshus med stimulansburar eller en förbindelse om ekologisk husdjursproduktion. Utevistelse 2 ggr i veckan året runt när vädret medger det (undantag: början av uppfödningen och perioden 1.3-31.5 pga risk för djursjukdom) Utfodringsplatsen inomhus. Sommartid bete, vintertid en täckt rastgård Fåglarna ska kunna sandbada och sprätta i enlighet med sina naturliga beteendemönster Journal ska föras över utevistelsen
Beloppen av ersättning för fjäderfäs välbefinnande 4.1. Utfodring och skötsel av fjäderfä 8 4.2. Förbättrande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls 10 4.3. Förbättrande av luftkvaliteten i värphönserier 5 4.4. Stimulerande föremål för fjäderfå 7 4.5. Nivåer, ramper och sittpinnar Ersättning för värphöns 11 Ersättning för kalkoner 14 Ersättning för broilrar 34 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015. 4.6. Utomhusvistelse för höns och kalkoner 16
Djurenhetskoefficienter Används också inom andra stödsystem tjurar, kor och andra nötkreatur äldre än 2 år 1,0 nötkreatur 6 mån. - 2 år 0,6 kalvar yngre än 6 mån. 0,4 suggor 0,5 övriga svin 0,3 -avvanda grisar: 2/3 med från åldersklassen 0-3 mån. får och getter, äldre än 1 år 0,2 lamm och killingar, äldre än 3 mån. 0,06 värphöns 0,014 broilrar 0,007 kalkoner 0,03
Mer information: www.mavi.fi -> guider och blanketter 1. Ansökningsguide 2015 (samlad stödansökan, jordbrukarstöd) 2. Ersättningar för djurens välbefinnande, ansökningsanvisning 3. Ersättningar för djurens välbefinnande, förbindelsevillkor 2015-2016 Förordningar (www.finlex.fi): Statsrådets förordning om ersättning för djurens välbefinnande 121/2015 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ersättning för djurens välbefinnande 117/2015