1) STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ÄNDR1NG AV STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ER- SÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE

Transkript

1 Ammm.fi BEGÄRAN OM UTLÄTANDE (2) /01.02/2016 Enligt sändlista BEGÄRAN OM UTLÄTANDE OM UTKASTEN TILL 1) STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ÄNDR1NG AV STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ER- SÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE 2) JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING OM ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFIN NANDE Jord- och skogsbruksministeriet uppmanar instansema pä sändlistan komma med utlätanden om de bilagda utkasten. Tiden för att lämna utlätanden är bara tre veckor läng. Detta i syfte att man ville säkerställa att utbetalning av stöd kan se enligt tidsplanen. Utlätandena skickas senast i första hand per e-post tili adressen kirjaamo@mmm.fi eller per brev tili Jord- och skogsbruksministeriet, PB 30, STATSRÄDET. Utlätandena som sänds elektroniskt levereras i pdf-, Word- eller rtf-format. Denna begäran om utlätande finns bara i elektronisk form. Ytterligare information ger äldre regeringssekreterare Suvi Ruuska, tfn , e-post: suvi.ruuska@mmm.fi. och konsultativ tjänsteman Juha Palonen, tfn , e-post: iuha.palonen@mmm.fi. Avdelningschef, överdirektör Äldre regeringssekreterare Suvi Ruuska BILAGOR: -Utkast tili statsrädets förordning om ändring av statsrädets förordning om ersättning för djurens välbefinnande och sammanfattning ± MAA- JA METSÄTALOUSMINISTERIÖ. PL 30,00023 VALTIONEUVOSTO (Helsinki) * puh faksi (09) JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET - PB 30, STATSRÄDET (Helsingfors). tfn * fax (09) A MINISTRY OF AGRICULTURE AND FORESTRY. PO Box 30, FI GOVERNMENT, Finland (Helsinki) tel fax

2 2(2) -Utkast tili jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om ersättning för djurens välbefinnande och sammanfattning Ministeriets begäran om utlätande finns ocksä att fä pä ministeriets webbplats under rubriken Pä remiss SÄNDLISTA Miljöministeriet Landsbygdsverket Livsmedelssäkerhetsverket Närings-, trafik- och miljöcentralema/enhetema för landsbygd och energi Föreningen för bekämpning av djursjukdomar ETT rf Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducentema MTK rf Svenska Lantbruksproducentemas Centralförbund SLC r.f. Naturresursinstitutet Helsingfors universitet/veterinärmedicinska fakulteten Djurens välfärdscentral Djurskyddsförbundet Animalia rf SEY Finlands djurskyddsföreningars förbund rf ProAgria Keskusten Liitto Svenska lantbrukssällskapens förbund rf Maaseudun Kehittäjät ry Maidonjalostajien ja meijeritukkukauppiaiden liitto ry Pihvikarjaliitto ry Suomen Siipikarjaliitto ry Suomen Sikayrittäjät ry Finlands Färförening rf Suomen Vuohiyhdistys ry Den undertecknade begäran om utlätande finns i jord- och skogsbruksministeriets arkiv.

3 Utkast Statsrädets förordning om ändring av statsrädets förordning om ersättning för djurens välbefinnande I enlighet med statsrädets beslut ändras i statsrädets förordning om ersättning för djurens välbefinnande (121/2015) 2 8, 13 och 14 punkien, 4 1 och 2 mom., 10, 16-18, 21, 30 och 33, av dem 10 sädan den lyder i förordning 710/2015, samt fogas tili 2 en ny 15 punkt som följer: 2 Defmitioner 1 denna förordning avses med 8) slaktsvin ett minst tre mänader men högst ätta mänader gammalt svin som hälls för produktion av kött, 13) värphöna en minst 16 veckor gammal höna vars äggproduktion används för konsumtion, 14) broiler en kyckling som bar förädlats för köttproduktion och som slaktas vid omkring 40 dagars älder samt en kyckling som slaktas vid minst 81 dagars älder vid produktion som bedrivs enligt rädets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91, 15) unga avelssvin ett minst tre mänader men högst ätta mänader gammalt svin av hän- eller honkön som hälls för avel. 4 Djurartsspecifika ätgärder som gäller ersättning för välbefinnande Jordbrukaren kan pä en gärd med nötkreatur väljä följande ätgärder:

4 1) utfodring och skötsel av nötkreatur, 2) forbättrande av de förhällanden under vilka kalvar hälls, inbegripet utrymmeskrav, 3) forbättrande av de förhällanden under vilka kalvar hälls, 4) forbättrande av de förhällanden under vilka kalvar hälls pä gärdar för dikor, 5) forbättrande av de förhällanden under vilka minst sex mänader gamla nötkreatur hälls, 6) forbättrande av de förhällanden under vilka minst tolv mänader gamla nötkreatur av hankön hälls, 7) betesgäng under betesperioden och rastning utanför betesperioden för nötkreatur, 8) längvarigare betesgäng under betesperioden för nötkreatur, 9) sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor, 10) sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur. Jordbrukaren kan pä en gärd med svin väljä följande ätgärder: 1) utfodring och skötsel av svin, 2) utomhusvistelse för sinsuggor och gyltor, 3) forbättrande av de förhällanden under vilka suggor och gyltor hälls, 4) forbättrande av grisningsförhällandena för suggor och gyltor, 5) ströade boxar för avvanda grisar, unga avelssvin och slaktsvin, 6) smärtlindring för smägrisar av hankön före och efter kirurgisk kastrering, 7) immunokastrering av slaktsvin, 8) stimulans för svin, 9) sjuk- och behandlingsboxar för svin. 10 Forbättrande av de förhällanden under vilka kalvar hälls Ätgärder för forbättrande av de förhällanden under vilka kalvar hälls och ätgärder för forbättrande av de förhällanden under vilka kalvar hälls, inbegripet utrymmeskrav, samt ätgärder för forbättrande av de förhällanden under vilka kalvar hälls pä gärdar för dikor ska genomföras i fräga om alla de kalvar pä gärden som är yngre än sex mänader.

5 Som miniminivä för de ätgärder som avses i 1 mom. ska 5 1 mom. och 26 a 1 och 2 mom. i djurskyddslagen, 20 i lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014), 1 4 mom., 4 1 mom., 8, 9 1 mom. och 23 1 mom. 7 punkien i djurskyddsförordningen samt 4 1 mom., 7, 12 3 mom. och 16 1 mom. i statsrädets förordning om skydd av nötkreatur iakttas. 16 Förbättrande av de förhällanden under vilka suggor och gyltor hälls Den ätgärd som gäller förbättrande av de förhällanden under vilka suggor och gyltor hälls ska genomföras i fräga om alla minst ätta mänader gamla suggor och gyltor pä gärden. Som miniminivä för ätgärden ska 1 4 mom. och 4 1 mom. i djurskyddsförordningen samt 3 1, 2, 4 och 5 mom., 4 3 och 4 mom., 10 och 19 3 mom. i statsrädets förordning om skydd av svin iakttas. 17 Förbättrande av grisningsförhällandena för suggor och gyltor Den ätgärd som gäller förbättrande av de förhällanden under vilka suggor och gyltor hälls ska genomföras i fräga om alla minst ätta mänader gamla suggor och gyltor pä gärden. Som miniminivä för ätgärden ska 1 4 mom. i dj urskyddsförordningen samt 3 1, 2, 4 och 5 mom., 4 3 och 4 mom., 5 1 mom., 9, 16 1 mom. och 19 2 mom. i statsrädets förordning om skydd av svin iakttas. 18 Ströade boxar för avvanda grisar, unga avelssvin och slaktsvin Den ätgärd som gäller ströade boxar för avvanda grisar, unga avelssvin och slaktsvin ska genomföras i fräga om alla avvanda grisar, unga avelssvin och slaktsvin pä gärden. Som miniminivä för ätgärden ska 1 4 mom. och 4 1 mom. i dj urskyddsförordningen samt 3 1, 4 och 5 mom., 4 3 och 4 mom., 5 1 och 3 mom. och 19 1 mom. i statsrädets förordning om skydd av svin iakttas.

6 Sjuk- och behandlingsboxar för svin Den ätgärd som gäller sjuk- och behandlingsboxar for svin ska genomföras i fräga om alla svin pä gärden, med undantag av icke avvanda grisar. Som miniminivä för ätgärden ska 5 1 mom. i djurskyddslagen, 1 4 mom., 4 1 mom. och 11 i djurskyddsförordningen och 3 1,4 och 5 mom., mom., 5 1 och 3 mom., 7 2 mom. 10 och 11, 15 3 och 4 mom., 19 1 mom. tili den del det i denna föreskrivs om gruppboxar och 19 2 och 3 mom. i statsrädets förordning om skydd av svin iakttas. 30 Niväer, ramper och sittpinnar för fjäderfä Den ätgärd som gäller niväer, ramper och sittpinnar för ijäderfa ska genomföras i fräga om alla fjäderfän pä gärden. Som miniminivä för ätgärden ska 11 3 mom., mom. och 13 1 och 2 mom. i statsrädets förordning om skydd av höns, 4 6 mom. och 10 4 och 5 mom. i statsrädets förordning om skydd av broilrar samt 4 1 mom. och 10 3 mom. i statsrädets förordning om skydd av kalkoner iakttas. 33 Beloppet av ersättningen för välbefinnande Ersättning för välbefinnande kan betalas ärligen per djurenhet för djur som berättigar tili ersättning enligt följande: euro -utfodring och skötsel av nötkreatur 11 -förbättrande av de förhällanden under vilka kalvar hälls, inbegripet utrymmeskrav 439 -förbättrande av de förhällanden under vilka kalvar hälls, 292 -förbättrande av de förhällanden under vilka kalvar hälls pä gärdar för dikor 234

7 -förbättrande av de förhällanden under vilka minst sex mänader gamla nötkreatur hälls -förbättrande av de förhällanden under vilka minst tolv mänader gamla nötkreatur av hankön hälls betesgäng under betesperioden och rastning utanför betesperioden för nötkreatur 46 -längvarigare betesgäng under betesperioden för nötkreatur 24 -sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor 15 -sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur 15 -utfodring och skötsel av svin 7 -utomhusvistelse för sinsuggor och gyltor 33 -förbättrande av de förhällanden under vilka suggor och gyltor hälls 38 -förbättrande av grisningsförhällandena för suggor och gyltor 349 -ströade boxar för avvanda grisar, unga avelssvin och slaktsvin 59 -smärtlindring för smägrisar av hankön före och efter kirurgisk kastrering 27 -immunokastrering av slaktsvin 81 -stimulans för svin 13 -sjuk- och behandlingsboxar för svin 19 -utfodring av fär och getter 10 -förbättrande av de förhällanden under vilka fär och getter hälls 55 -skötsel av fär 51 -skötsel av getter 33 -betesgäng under betesperioden för fär och getter 33 -längvarigare betesgäng under betesperioden för fär och getter 8 -utfodring och skötsel av Ijäderfä 8 -förbättrande av de förhällanden under vilka broilrar och kalkoner hälls 10 -förbättrande av luftkvaliteten i värphönserier 5 -stimulerande föremäl för Ijäderfä 7 -niväer, ramper och sittpinnar för värphönor 11 -niväer, ramper och sittpinnar för kalkoner 14 -niväer, ramper och sittpinnar för broilrar 34

8 -utomhusvistelse för höns och kalkoner 16 Denna förordning träder i kraft den xx xxxx Helsingfors den xx xxxxx 2017 Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen Äldre regeringssekreterare Suvi Ruuska

9 Utkast SAMMANFATTNING STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE Det föresläs ändringar i statsrädets förordning om ersättning för djurens välbefinnande (121/2015). Paragrafen 2 i statsrädets förordning om ersättning för djurens välbefinnande ändras sä att 8 och 13 punkien ska preciseras. Enligt 10 ska ätgärder för förbättrande av de förhällanden under vilka ka Ivar hälls och ätgärder för förbättrande av de förhällanden under vilka ka Ivar hälls, inbegripet utrymmeskrav, samt ätgärder för förbättrande av de förhällanden under vilka ka Ivar hälls pä gärdar för dikor genomföras i fräga om alla de kalvar pä gärden som är yngre än sex mänader. Paragraferna 16-18, 21 och 30 i statsrädets förordning om ersättning för djurens välbefinnande ändras sä att miniminiväerna för ätgärderna ska preciseras.

10

11 1 Utkast Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om ersättning for djurens välbefinnande I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut ändras i jord- och skogsbruksministeriets förordning om ersättning för djurens välbefinnande (117/2015) 2 5, 6 och 7 punkien, 3 2 mom., 6, 16, 17 och 22, 23 3 mom., 24 1 mom., 27, 30 och 31, av dem 3 2 mom., 6, 24 1 mom. och 31 sädana de lyder i förordning 721/2015 och 27 sadan den lyder i förordning 186/2016, som foljer: 2 Definitioner I denna förordning avses med 5) lamm ett minst tvä mänader och högst 12 mänader gammalt fär, 6) honget en över 12 mänader gammal get av honkön, dock inte dvärgget, 7) killing en minst tvä mänader och högst 12 mänader gammal get, 3 Utfodring och skötsel av nötkreatur Djur fär inte hällas ensamma om inte sjukdom, skada, aggressivt beteende eller nägon annan grundad och godtagbar anledning forutsätter delta. Över ätta mänader gamla nötkreatur av olika kön, fränsett stutar och avelstjurar, fär inte hällas i samma box, rastgärd eller pä samma betesmark. Högst tio mänader gamla nötkreatur av olika kön som tillhör rasen skotsk höglandsboskap fär hällas i samma box, rastgärd eller pä samma betesmark. Dikokalvar av olika kön fär hällas pä samma betesmark fram tili avvänjningen. Köttnöt fär inte hällas uppbundna om inte nägon tillfällig, grundad och godtagbar anledning forutsätter delta. 6 Förbättrande av de förhällanden under vilka kalvar hälls pä gärdar med dikor En kalv som är över en vecka gammal ska hela tiden ha tillgäng tili grovfoder. Modem och kalven ska ha sammanlagt minst 10 kvadratmeter tili sitt forfogande. Ytan kan inbegripa gödselgäng, kalvgömma och liggbäs för mödrar. I lösdriftsstall med liggbäs ska kalvama ha sä mänga liggplatser tili sitt förfogande att de inte behöver ligga pä gödselgängen eller i samma bäs med mödrama. Kalvamas liggplatser och eventuella kalvgömmor ska vara välströade och mjuka och ha helt golv. Om det pä en gärd med dikor hälls andra kalvar än kalvar frän dikor, foljer man villkoren i 5 när de gäller de andra kaivama.

12 2 16 Förbättrande av grisningsförhällandena för suggor och gyltor Suggor och gyltor ska ha möjlighet tili fri grisning. En sugga kan flyttas tili en grisningshäck högst tvä dygn före beräknad grisning. Efter grisningen fär suggan hällas i grisningshäcken i högst tre dygn. Efter grisningen fär suggan eller gyltan hällas i grisningshäcken tillfälligt i högst sju dygn om suggan är aggressiv, orolig eller om det finns nägot annat godtagbart skäl tili det. Jordbrukaren ska föra Journal över användningstiden for grisningshäcken och orsaken tili att den används. Grisningshäcken ska monteras ned genast efter användningen. Grisningsboxens yta ska vara minst 6 kvadratmeter. Av denna yta ska smägrisama ha minst 1 kvadratmeter sädant utrymme där boxkonstruktionema skyddar smägrisama frän att hamna under suggan. Sädana konstruktioner är skyddsräcken, väggöppningar nedtill, fristäende, sluttande väggar pä insidan av boxen i vilkas nedre kant smägrisama ryms eller andra motsvarande konstruktioner. I det omräde som skyddas av boxkonstruktionema ska smägrisama ha en välströad liggplats där alla smägrisar fär plats att ligga ned samtidigt. I grisningsboxen ska gyltan och suggan hela tiden fr am tili grisningen ha tillgäng tili lämpligt löst bomaterial. Halm, spän, papper eller nägot annat motsvarande material ska användas som bomaterial. 17 Ströade boxar för avvanda grisar, unga avelssvin och slaktsvin Avvanda grisar, unga avelssvin och slaktsvin ska ha en välströad liggplats med helt golv. Med strö avses antingen djupströbädd eller strö och 2-klimatsbox. I slaktsvinstall är ocksä tjocka ströbäddar godkända. Alla svin ska kunna ligga ned samtidigt pä liggplatsen. 22 Utfodring av fär och getter Pä gärdar med fär ska det finnas en giltig skriftlig utfodringsplan for varje djurkategori som baserar sig pä kalkyler och pä analyser av grovfoder och där färens tillväxtstadium, produktionsnivä och skede i produktionsperioden har beaktats. Pä gärdar med getter ska det finnas en giltig skriftlig utfodringsplan for varje djurkategori som baserar sig pä kalkyler och pä analyser av grovfoder där gettemas tillväxtstadium, skede i mj ölkproduktionsperioden och mängden mjölk som boskapen producerar har beaktats. Separata utfodringsplaner ska utarbetas ätminstone för bäde inomhus- och utomhusutfodringsperioden. Lamm och killingar ska beaktas i utfodringsplanen frän det att de är tvä är gamla. Fär och getter ska ha tillgäng tili tillräckligt med grovfoder. Dessutom ska djuren hela tiden ha tillgäng tili tillräckligt med vatien av god kvalitet. 23 Förbättrande av de förhällanden under vilka fär och getter hälls Lamm som inte hälls pä betesmark ska ha lammkammare frän det att de är tvä veckor gamla fr am tili avvänjningen. Minimiytan i lammkammare är 0,2 kvadratmeter per lamm. Avvanda lamm och

13 3 killingar ska hällas i grupp. I boxama ska avvanda lamm som är under fyra mänader gamla tili sitt förfogande ha minst 0,6 kvadratmeter golvyta per lamm och lamm som är minst fyra mänader gamla minst 1 kvadratmeter per lamm. Killingar som är under sex mänader gamla ska tili sitt förfogande ha minst 0,33 kvadratmeter golvyta per killing och killingar som är minst sex mänader gamla minst 0,6 kvadratmeter per killing. 24 Skötsel av fär och getter Fär som är över 1 är gamla ska klippas tvä gänger per kalenderär. Fär som är över 1 är gamla ska klippas tvä gänger per kalenderär. Pä gärdar med fär och getter ska det finnas en ärligen uppdaterad pian för bekämpning av parasiter som ligger tili underlag för bestämning av nödvändiga provtagningar av spillning. Behandlingar mot parasiter ska antecknas i den normala läkemedelsjoumalen. Spillningsprov ska dock tas minst tvä gänger om äret. 27 Utfodring och skötsel av Jjäderfä Pä fjäderfäanläggningar ska det finnas en skriftlig utfodringsplan för varje djurkategori som baserar sig pä kalkyler där djurens tillväxt, produktionsnivä och produktionsskede har beaktats. Om fabrikstillverkat foder som tillverkaren redan har analyserat samt kompletterande utfodring används i utfodringen, ska proteinet i det kompletterande spannmälet analyseras. Om man använder bara spannmäl i utfodringen, ska proteinet i det ocksä analyseras. Tili värphöns, broilrar som är minst en vecka gamla och kalkoner som är minst tre veckor gamla ska som stimulerande foder ges hela kom som blandats i fodret eller en kommersiell foderblandning som innehäller hela kom. När det gäller slaktfjäderfa ska utfodringen under de första uppfödningsdagama ske pä papper, papp eller kartong. 30 Stimulerande föremäl för fjäderfä Träbitar eller plastföremäl som hängts upp i kedjor och som fäglama kan snurra pä, hängande rep eller andra motsvarande hängande föremäl ska användas som stimulerande föremäl. 1 varje avdelning i en kalkonhall ska det finnas tvä stimulerande föremäl för varje päbörjat 100-tal kvadratmeter. I broilerhallar och hallar för värphöns ska det finnas fyra stimulerande föremäl för varje päbörjat 100-tal kvadratmeter. 31 Niväer, ramper och sittpinnar för Jjäderfä Värphöns ska ha niväer eller ramper tili sitt förfogande. Broilrar och kalkoner ska ha niväer, ramper eller sittpinnar tili sitt förfogande. Minst 10 procent av slaktfjäderfana ska ha sittpinne sä att varje broiler har minst 15 centimeter sittpinne och varje kalkon minst 20 centimeter sittpinne. Alla fjäderfän ska ha niväer eller ramper som utgör minst 10 procent av avdelningens yta. Niväema, rampeitta och sittpinnama ska vara hällbara och säkra. Antalet niväer, ramper och sittpinnar för kalkoner fär beräknas enligt antalet kalkoner i slutuppfödningsskedet efter att kalkonema har

14 4 könssorterats och placerats i olika avdelningar. Om startstall för kalkoner används under startuppfödning, behöver de under de sju forsta dygnen inte ha niväer, ramper eller sittpinnar. Denna förordning träder i krafit den xx xxxx Helsingfors den xx xxxxx 2017 Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen Äldre regeringssekreterare Suvi Ruuska

15 Utkast SAMMANFATTNING JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV JORO- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING OM ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE Det föresläs ändringar i jord- och skogsbruksministeriets förordning om ersättning för djurens välbefinnande (117/2015). I 2 görs en precisering. Paragrafen 3 ändras sä att högst tio mänader gamla nötkreatur av olika kön som tillhör rasen skotsk höglandsboskap fär Mallas i samma box, rastgärd eller pä samma betesmark. Om det pä en gärd med dikor hälls andra kalvar än ka Ivar frin dikor, följer man enligt 6 2 mom. villkoren i 5 när de gäller de andra kaivama. Enligt 16 ka n en sugga flyttas tili en grisningshäck högst tvä dygn före beräknad grisning. Efter grisningen fär suggan Mallas i grisningshäcken i högst tre dygn. Grisningshäcken ska monteras ned genast efter användningen. Enligt 17 är ocksä tjocka ströbäddar godkända i slaktsvinstall. Paragrafen 22 ändras sä att lamm och killingar ska beaktas i utfodringsplanen frän det att de är tvä är gamla. Enligt 23 ska lamm som inte hälls pä betesmark ha lammkammare frän det att de är tvä veckor gamla f ra m tili avvänjningen. Paragrafen 27 ändras sä att om man använder bara spannmäl i utfodringen, ska proteinet i det ocksä analyseras. Enligt 30 ska hängande föremäl användas som stimulerande föremäl för fjäderfä. När det gäller antalet niväer, ramper och sittpinnar ka n hälften av de foder- och vattenlinjer som används inte godkännas.

16