Stödansökningsmaterialet 2015

Transkript

1 Stödansökningsmaterialet 2015 Tarja Katajamäki Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

2 Påminnelse om stödansökan Meddelande om att stödansökan börjar De förhandsifyllda uppgifterna utskrivna på papper (inte i blankettform) Minneslista över tvärvillkor Den egentliga guiden som nätversion En lista som motsvarar sid i den nuvarande guiden Tvärvillkor: odlingssätt och miljövillkor Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

3 Mall för minneslistan Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

4 Till samarbetsområdena Ansökningsguider enligt beställning Varje område meddelar hur många guider de vill ha och jordbrukarna kan om de vill hämta en pappersversion av Ansökningsguiden från samarbetsområdets kontor. Mavi kräver inte att kommunerna postar något. Här har kommunen också tillfälle att marknadsföra elektronisk ansökan för jordbrukaren Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

5 Ansökningsguiderna postas till samarbetsområdena i slutet av mars Ger Mavi extra tid att få in de senaste ändringarna i guiden Efter att Ansökningsguiden utkommit skickas inget tilläggsblad, utan sökandena styrs till Mavis webbplats för den senaste informationen. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

6 De andra mindre guiderna om jordbrukarstöd finns i regel bara på nätet. Tunnare papperskvalitet på Ansökningsguiden Under de följande åren utkommer Ansökningsguiden inte längre i pappersform, utan alla guider finns bara på nätet. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

7 Blanketter Blanketterna med ifyllningsanvisningar fås från tjänsten suomi.fi Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

8 Tack! Frågor: Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

9 AKTUELLT OM UTBETALNINGEN Hannu Hämeenniemi Avdelningen för finansförvaltning Enheten för utbetalning av stöd Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

10 UNDANTAG FÖR BETALNINGSTILLSTÅND Finns det utbetalningar för 2004 som är obetalda? Undantag för betalningstillstånd kan sökas via stödtillämpningen fram till slutet av 2014 Läget för obetalda utbetalningar måste följas upp Sanktionerna för obetalda stöd skärps under kommande programperiod Utbetalningarna vidare när betalningstillståndet är i kraft. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

11 UTSÖKNINGAR OCH PANTSÄTTNINGAR Det regionala utsökningsverket använder i regel bara ett kontonummer (kontot för återkommande betalningar) dit betalningarna görs Från banken återbetalas betalningar som deponerats för enskilda utsökare I den nya stödtillämpningen finns färdigt lagrat det kontonummer som utsökningsverket Informationen använder. i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

12 ÅTERBETALNINGAR FRÅN BANKEN Särskild noggrannhet när kontonummer registreras Påminn också dem som använder Viputjänsten Kontonumret måste hållas aktivt, eftersom betalningarna görs i flera omgångar Framför allt GEV- och sterbhusgårdar. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

13 UTBETALNINGSTIDTABELL Växthusstöd 2014 restbelopp November: Lagringsstöd för skogsbär och skogssvampar Stöd för djurens välbefinnande :a posten 18.11?? Nationella husdjursstöd 2014 restbelopp 18.11?? Tidtabellerna preciseras inom kort. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

14 UTBETALNINGSTIDTABELL December bl.a.: EU:s bidrag per tacka 2014 Gårdsstöd 2014 Kompensationsbidrag :a posten Bidrag för proteingrödor och oljeväxter 2014 EU:s bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor :a posten Miljöspecialstöd :a posten Betalningsuppehåll Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

15 Nationella husdjursstöd slutligt stöd : - Nötkreatur (stöd per djurenhet) - Hongetter - Tackor - Stöd för svin- och fjäderfähushållningen (nordligt och södra Finland) - LFA post 2 - Gårdsstöd - Bidrag för proteingrödor och oljeväxter - Ekologisk produktion post 2 - Stöd för djurens välbefinnande. post 1 - EU:s bidrag för mjölkkor. post 1 - EU:s bidrag för tackor - EU:s bidrag för nötkreatur. post 1 - LFA-tilläggsdel - Ekologisk produktion. post 1 - Miljöstöd post 1 - LFA post 1 Utbetalningar som gäller stödansökningsåret 2014 oktober september (De viktigaste stöden för växtodlings- och husdjursgårdar) november augusti Hösten 2014 december juli Våren 2015 januari juni februari maj mars april - Nationella åkerstöd Nationella husdjursstöd förskott för år 2015 : - Nötkreatur (stöd per djurenhet, slaktstöd) - Hongetter - Tackor - Stöd för svin- och fjäderfähushållningen (nordligt och södra Finland) - - Bidrag för stärkelsepotatis - EU:s bidrag för mjölkkor post 2 - EU:s bidrag för nötkreatur post 2 - Kvalitetsbidrag för slaktlamm Figuren upptar inte det nationella nordliga stödet för mjölk. Det betalas månadsvis. - Miljöstöd post 2 - Stöd för djurens välbefinnande post 2

16 BETALNINGSTIDTABELL 2015 Grunder: CAP2020-reformen minskade inte kontrollskyldigheterna Med dagens resurser tar kontrollerna mer tid Behovet av tilläggsresurser vs. NTMcentralernas planerade behov att minska antalet årsverken. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

17 BETALNINGSTIDTABELL 2015 Stöden kan inte betalas förrän kontrollerna är utförda Mavi betalar stöden rätt och i tid enligt gällande lagstiftning Avsikten är att största delen av Grundstödet, Förgröningsstödet och Stödet till unga jordbrukare ska betalas i december Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

18 Planerade utbetalningar som gäller stödansökningsåret 2015 (De viktigaste stöden för växtodlings- och husdjursgårdar) - Miljöersättning. post 1 (75 %) - Komp.ersättning + tilläggsdel. post 1 (=LFA) (75 %) - Ekologisk produktion. post 1 (75 %) Hösten 2015 Våren Grundstöd (=gårdsstöd). post 1 (60 %) - Förgröningsstöd (70 %) - Stöd till unga jordbrukare (70 %) november december januari februari - Nationella åkerstöd - Bidrag för jordbruksgrödor - EU:s bidrag för mjölkkor. post 1 - EU:s bidrag för nötkreatur. post 1 oktober mars - EU:s får- och getbidrag - Ersättning för djurens välbefinnande september augusti maj april Nationella husdjursstöd slutligt stöd och förskott för år Nötkreatur (stöd per djurenhet, slaktstöd) - Hongetter - Tackor - Stöd för svin- och fjäderfähushållningen (nordligt och södra Finland) juli Figuren upptar inte det nationella nordliga stödet för mjölk. Det betalas månadsvis. juni - Grundstöd. post 2 (40%) (+förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare. à 30%) - Miljöersättning. post 2 (25 %) - Komp.ersättning. + tilläggsdel. post 2 (25 %) - Ekologisk produktion (25%) - EU:s bidrag för mjölkkor. post 2 - EU:s bidrag för nötkreatur. post 2

19 MER INFO OM BETALNINGARNA Aitta Trevlig fortsättning på hösten! Tack Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

20 Grundstöd Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan

21 Basic payment scheme (BPS) Perustukijärjestelmä Ordningen för grundstöd (1307/2013) Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

22 Val De gamla stödrättigheterna Tilläggsdelar Två stödregioner Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

23 Processens skeden (1/2) Focus på markägaren under slutet av året Sakerna måste göras i ordningsföjd Vårens utbildning är viktig Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

24 Processens skeden (2/2) Överföringar av stödrättigheter 2015 Bättre en ar för litet än en ar för mycket Upphävande av stödrättigheter Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

25 Bortlärning Låt det förflutna vara glömt Besittningsöverföring utan areal Användning av stödrättigheter Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

26 Mål Betalningar i tid och på rätta grunder Alla parters insats är viktig Sidoeffekter Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

27 Frågor och svar Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

28 Kan grundstöd utbetalas tidigare år 2016? Förskott på direktstöd kan börja utbetalas den 16 oktober ansökningsåret, om alla kontroller (administrativ kontroll och kontroll på plats) har genomförts. I förskott kan utbetalas 50 procent. Från och med den 1 december kan direktstöd utbetalas upp till 100 procent, om alla kontroller har genomförts. I Finland har man inte en enda gång utbetalat förskott under den tid som gårdsstödssystemet har varit i bruk, men nästan alla år har utbetalningen till jordbrukarna börjat den 1 december. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

29 Vad är tidsplanen för överföringen av stödrättigheter år 2015? Tidtabellen är samma som tidigare, dvs. anmälan om överföring ska lämnas den 15 juni, om det är fråga om överföring av besittningsrätten till en hel gård (det exakta datumet beslutas senare). Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

30 Finns det en ny blankett 103B för år 2015? Nej, det finns inte ännu. Vi försöker göra en ny blankett så fort som möjligt. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

31 Vad händer om man har kommit överens om överföring av stödrättigheter, men den andra parten följer inte avtalet? Avtalet ska följas, annars är det fråga om ett avtalsbrott. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

32 Kan stödrättigheter från B-C1-regionen redan nu överföras till C2-C4-regionen eller A-regionen? Ja, överföringar av äganderätten till stödrättigheter är möjliga. Om någon har en extra stödrättighet till B-C1- stödregionen, enligt vilken han eller hon inte får stöd i år, kan äganderätten redan överföras till C2-C4- eller A- regionen. När man granskar mottagarens skiften enligt situationen den 15 juni 2015, ändras den före detta B-C1- stödrättigheten att motsvara någondera stödregion. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

33 Vad betyder upphävande av stödrättigheter, vart går pengarna, till reserven eller ministeriets kassa eller någon annanstans? Upphävande betyder att extra stödrättigheter slutar att gälla. I praktiken delar man ut alla pengar i anknytning till grundstödet på nytt så att 49 procent av de pengar som reserverats för direktstöd överförs till grundstödssystemet. Denna pott är ungefär 256 M. Av dessa pengar lämnas en del åt sidan och av denna summa görs en ny nationell reserv. Resten av pengarna delas ut regionalt mellan de stödrättigheter som har blivit kvar efter upphävandet av stödrättigheter. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

34 Görs upphävandet varje år? Upphävandet av stödrättigheter görs endast en gång, år 2015 enligt situationen den 15 juni. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

35 Hur och i vilken ordning görs upphävandet av stödrättigheter? De stödrättigheter som en enskild gård besitter ordnas så att stödrättigheterna med lägst enhetsvärde kommer sist i ordningen. Dessa bildar tillsammans en grupp. När stödrättigheter upphävs, upphävs i denna grupp med lägsta stödrättigheter både ägda och hyrda stödrättigheter i samma förhållande. Om gruppen endast har ägda stödrättigheter, upphävs endast ägda stödrättigheter. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

36 Kommer man att höra de jordbrukare vars stödrättigheter slutar att gälla? Nej, de hörs inte. Det aktuella lagutkastet säger att de extra stödrättigheterna upphävs enligt situationen den 15 juni Det är helt möjligt att markägarnas stödrättigheter upphävs, om den som har stödrättigheter i sin stödansökan uppger att han eller hon har för mycket stödrättigheter i förhållande till den stödberättigande arealen. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

37 Vad är NTM-centralernas roll i upphävandet av stödrättigheterna? I lagutkastet som för tillfället är under behandling ändras den s.k. verkställighetslagen så att NTM-centralerna fattar beslutet om upphävandet av stödrättigheter. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

38 Varför kan förvaltningen inte överföra de extra stödrättigheterna dit de behövs? Överföring av stödrättigheter ska alltid anmälas av överföraren dvs. överlåtaren av stödrättigheter. Förvaltningen är inte överlåtare, eftersom förvaltningen inte äger eller besitter en stödrättighet. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

39 Kan man få upphävda stödrättigheter tillbaka? Man kan inte få alldeles samma stödrättigheter tillbaka, men om upphävandet har berott på att sökanden inte har kunnat lämna en stödansökan år 2015 på grund av force majeure eller en exceptionell omständighet och han eller hon har meddelat myndigheten om detta, kan han eller hon ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven i den ansökan om tilldelning ur reserven som följer efter att det oöverstigliga hindret eller den exceptionella omständigheten har upphört. Denna reservgrund är frivillig och den är ännu inte godkänd. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

40 Arealerna förändras vid kontrollerna. Vad händer med stödrättigheterna och går vi tillbaka till år 2006 och tar bort stödrättigheterna ända från detta år? Gränsen på 50 förblir i kraft i arealkontrollen. Om man hittar ett sådant fel i ett skifte som kan bevisas ha funnits redan år 2006 och enligt vilket stödrättigheter inte borde ha beviljats, har de ursprungligen beviljats på fel grund. Om ett sådant fel överskrider 50 beräknat för hela gården, ska stödrättigheterna tas bort och stöd återkrävas. Återkravet sträcker sig fyra år bakåt. Hur detta kommer att genomföras tekniskt i de olika datasystemen, är ännu oklart. Observera att när stödnivån för grundstödet minskar, kan arealfelet vara större. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

41 Kan unga och nya jordbrukare redan nu tro på reservgrunden? Ja, eftersom det är fråga om obligatoriska reservgrunder för medlemsstaterna. Det är fråga om två olika grunder, dvs. man behöver inte uppfylla båda villkoren. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

42 Gäller gränsen på 40 år den unga jordbrukaren i den föregående reservgrunden? Ja. Exempel: En aktiv jordbrukare fyller 40 år 2015 (född 1975) och börjar bedriva jordbruk samma år. Jordbrukaren ansöker om stödrättigheter ur reserven år 2015 på den grund att han eller hon är ung jordbrukare. På samma grund kan han eller hon ansöka om stöd också åren 2016, 2017, 2018 och 2019 eftersom denne uppfyller villkoren för en ung jordbrukare under alla dessa år. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

43 Vad är definitionen för en ny jordbrukare? Med en ny jordbrukare avses en jordbrukare som inte under fem år som föregår inledandet själv har bedrivit jordbruk eller ansvarat för jordbruksverksamhet som bedrivs av en juridisk person. Det finns inga åldersbegränsningar för en ny jordbrukare, men jordbruksverksamheten har kunnat börja tidigast år 2013 för att stödrättigheter kan ansökas ur reserven år Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

44 Kan en person som får åker som har förlorat stödrättigheterna ansöka om stödrättigheter ur reserven? I princip inte, men om sökanden uppfyller definitionen för en ung jordbrukare eller han eller hon är en ny jordbrukare får sökanden stödrättigheter till all stödberättigande areal. Men om den som har överlåtit åkrarna till ovannämnda sökande har beviljats stödrättigheter, kan nya stödrättigheter inte beviljas utifrån samma areal. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

45 Kommer reservgrunden ägoreglering att bevaras? Ja, denna grund kommer inte att ändras. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

46 Hur kommer överföringen av stödrättigheter till reserven på grund av att de inte har använts att ändras? Oanvända stödrättigheter börjar granskas på nytt först efter två grundstödsår dvs. åren 2015 och Om stödrättigheter inte används under båda åren av samma orsak, förs stödrättigheter till reserven. Om stödrättigheter har använts eller inte under år 2014 och 2015 granskas inte, eftersom åren hör till olika system. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

47 Vad händer det om man först vid kontrollen år 2017 konstaterar att sökanden inte uppfyller definitionen för en aktiv jordbrukare och har inte uppfyllt den år 2015 eller 2016? Om detta händer, har grundstöd (och andra stöd förutom nationella stöd) betalats ogrundat och de måste återkrävas. När grundstöd återkrävs betyder det också att stödrättigheter inte har använts åren 2015, 2016 och 2017 och stödrättigheterna förs till reserven som oanvända stödrättigheter. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

48 Tack! Vi ses igen i vår Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

49 Aktiv jordbrukare Katja Anttila, Landsbygdsverket Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

50 Innehåll Bakgrund till aktiv jordbrukare Vem är och vem är inte aktiv jordbrukare? Hur kan aktören strykas från förbudslistan? Medlemsstaternas tilläggsval Kontaktuppgifter Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

51 Aktiv jordbrukare Bestämmelser Europaparlamentets och rådets förordning 1307/2013 artikel 9 Kommissionens delegerade förordning 639/2014 artiklarna Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

52 Aktiv jordbrukare I CAP-reformen riktas jordbruksstöden till sökande vars jordbruksverksamhet inte är marginell Aktiv jordbrukare Utanför blir de vars yrkesmässiga verksamhet inte alls eller endast marginellt utgörs av jordbruksverksamhet Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

53 Aktiv jordbrukare Den sökande ska vara aktiv jordbrukare vid ansökan om: direktstöd kompensationsbidrag ersättning för ekologisk produktion ersättning för djurens välbefinnande I regel också de som ansöker om miljöersättningar. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

54 Aktiv jordbrukare Bedömningen av aktiv jordbrukare utförs varje år Att jordbruksverksamheten är aktiv påvisas i samband med stödansökan Verksamheten ska förbli godtagbar hela året Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

55 Vem är och vem är inte aktiv jordbrukare? Man vill inte avgränsa deltidsjordbrukare från de aktiva jordbrukarna högst i direktstöd = aktiv jordbrukare Inte aktiv jordbrukare, om jordbruksarealen utan skötselåtgärder hålls i ett skick som lämpar sig för odling Inte i Finland Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

56 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Vem är och vem är inte aktiv jordbrukare? Aktiva jordbrukare är inte de som driver: Flygplatser Järnvägsbolag Vattenverk Fastighetsföretag Permanenta sport- och rekreationsanläggningar Finland lägger inte till andra aktörer på listan

57 A) Hur kan aktören strykas från förbudslistan? Beloppet av direktstöd är minst 5 % av totalinkomsten med avdrag för jordbruksinkomsten Mottaget direktstödsbelopp, a Totala inkomster, b, med avdrag för jordbruksinkomsten, c d = 100*a/(b - c) % Aktiv jordbrukare om d är minst 5 % Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

58 B) Hur kan aktören strykas från förbudslistan? Jordbruksverksamheten är inte obetydlig (om jordbruksinkomsten utgör minst en tredjedel av de totala inkomsterna, den delegerade förordningen) Finlands förslag är att jordbruksinkomsten ska utgöra minst 5 % av de totala inkomsterna Jordbruksinkomst, c Totala inkomster, b e = 100*c/b % Aktiv jordbrukare, om e är minst 5 % Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

59 C) Hur kan aktören strykas från förbudslistan? Till den huvudsakliga näringsgrenen hör att bedriva jordbruksverksamhet. Uppgift om huvudsaklig näringsgren finns att få från företags- och organisationsdatasystemet ( Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

60 Medlemsstaternas tilläggsval Med ytterligare kriterier kan man från de aktiva jordbrukarna avgränsa dem vars huvudsakliga näringsgren inte är att utöva jordbruksverksamhet. Förslaget är att inga ytterligare kriterier tas i bruk. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

61 Medlemsstaternas tilläggsval Medlemsstaten kan fastställa ett tak om max euro de som får mindre än så i direktstöd befrias från granskningen av aktiva jordbrukare. I lagförslaget har e föreslagits som tak. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

62 Information i Ansökningsguiden och på Mavis webbplats Kontaktperson vid Mavi, fornamn.efternamn@mavi.fi Verkställighet Katja Anttila

63 Bidrag för jordbruksgrödor Katja Anttila, Landsbygdsverket Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

64 Innehåll Bakgrund till bidraget för jordbruksgrödor Tidsplan Villkor för beviljandet Stödberättigande grödor Kontaktuppgifter Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

65 Bidrag för jordbruksgrödor Produktionskopplat stöd enligt artikel 52 i Europaparlamentets och rådets förordning 1307/2013 Betalas helt av EU:s medel Syftet med stödet är att bevara nivån på den nuvarande produktionen Väntar på kommissionens fastställande Stödpaketet är ännu inte godkänt och det kan bli ändringar i det som presenteras här Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

66 April 2015 Tidsplan Söks i samband med den samlade stödansökan Maj 2015 Behandling av ansökningarna Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

67 Juni 2015 Kontroller Tidsplan Odlingskontrakt för stärkelsepotatis och anmälan om ändring av såningsarealer senast den 15 juni November/december 2015 Fastställande av stödnivåer och utfärdande av SRf Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

68 Aktiv jordbrukare Regionindelning Villkor för bidraget AB frilandsgrönsaker, stärkelsepotatis, råg, sockerbeta och proteingrödor C stärkelsepotatis, råg, sockerbeta och proteingrödor Inga åldersgränser Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

69 Villkor för bidraget Odlingskontrakt för stärkelsepotatis Blandningar av proteingröda + spannmål inte stödberättigande Sammanlagt belopp av direktstöd > 200 euro Förseningsprocenten bestäms enligt arbetsdagarna Betalningar också för hektar utan stödrätter Beviljas inte för areal för utsädesförökning av stärkelsepotatis Det minsta bidragsberättigande jordbruksskiftet 0,05 ha Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

70 Villkor som slopas För stärkelsepotatis slopas kravet på utbildningsdagar och kvalitetstest av åkerjorden För proteingrödor och oljeväxter slopas kravet på 10 % odlingsareal Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

71 Stödberättigande grödor Proteingrödor åkerärt bondböna söt lupin vår- och höstraps vår- och höstrybs solros oljelin oljehampa oljedådra (camelina) Råg Sockerbeta Stärkelsepotatis Frilandsgrönsaker som används som människoföda, samt spritärter, spritmärgärter, sockerärter och brytärter, vilka hör till trädgårdsärterna och skördas omogna Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

72 Stödnivåer (utkast) Stödregion AB, Stödregion C, Proteingrödor (inkl. oljeväxter) Råg Sockerbeta Stärkelsepotatis Frilandsgrönsaker Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

73 Information i Ansökningsguiden och på Mavis webbplats Kontaktpersoner vid Mavi, fornamn.efternamn@mavi.fi Verkställighet/ansökan Katja Anttila Kontroll Kirsi Roininen

74 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Miljöförbindelse 2015 Denna presentation är inte utbildningmaterial för obligatorisk utbildningsdag

75 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Presentationens innehåll Ändringar jämfört med det tidigare miljöstödet Åtgärderna i förbindelsen Områden dit ersättningen riktas Om ansökan och utbetalning Förbindelseareal

76 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Ändringar jämfört med det tidigare miljöstödet Den övre åldersgränsen slopas Ingen definition av husdjurgård Skiftesspecifika åtgärder Specialstödsavtal under förbindelsen Områden dit ersättningen riktas Antalet åtgärder begränsas inte Ingen referensareal Utbildningsdag Minimiarealen ökar

77 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Att ingå miljöförbindelse Alla pågående förbindelser avslutas (klausul) Inget återkrav av dem som avslutas Alla kan ansöka om ny femårig förbindelse 2015 Efter fem år kan förbindelsen förlängas med ett år i taget

78 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Val av skiftesspecifika åtgärder Det första förbindelseåret väljs åtgärderna på förbindelseblanketten Man måste förbinda sig vid balanserad användning av näringsämnen Åtgärderna Flytgödsel och Återanvändning av näringsämnen kan inte väljas samtidigt för en gård Alla valda åtgärder behöver inte genomföras varje år Åtgärder som ska genomföras varje år - balanserad användning av näringsämnen (inkl. skyddsremsor) - växttäcke vintertid - användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis - alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

79 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Byte av skiftesspecifik åtgärd Jordbrukaren upphör att odla trädgårdsväxter eller börjar odla sådana årligen på minst en hektars nivå Förbindelsen överförs (generationsväxling eller annan besittningsöverföring av en hel gård) Börjar eller slutar med ekoproduktion Med hjälp av rådgivning Anmälan till kommunen senast den 15 juni

80 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Gårdsspecifik åtgärd Balanserad användning av näringsämnen Åkergrödor 54 /ha, trädgårdsgrödor 200 /ha - odlingsplan (ändring ) - markkartering - skiftesvisa anteckningar - skyddsremsor (3 meter) och mångfaldsremsor - utbildningsdag - kvalitetstest av åkerjord (blankett) (18.11.) är ett krav för valet av andra åtgärder

81 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Gödslingsnivåer i minimikraven, inte i balanserad användning av näringsämnen (18.11.) Gödslingsnivåer Nitratförordningen (kväve) och lagstiftningen om gödselfabrikat (fosfor) reglerar grundnivån Kvävet i tabellerna enligt mullhalt, inte jordart Fosforn bestäms på basis av bördighetsklass Kvävet och fosforn i stallgödsel beaktas i sin helhet oberoende av spridningstidpunkten Skördenivåkorrigeringarna i bruk

82 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Skiftesspecifika åtgärder Placering av flytgödsel i åkermark 40 /ha/år Inte tvunget att placera varje år Utbetalning söks på hösten senast 30.9 Arealerna är inte bundna till vårens jordbruksskiften Återanvändning av näringsämnen och organiskt material 40 /ha/år Jfr föregående (Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter 400 /ha/år) Den här åtgärden är tagit bort (18.11.)

83 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Skiftesspecifika åtgärder Hantering av avrinningsvatten Reglerbar dränering 70 /ha Reglerbar underbevattning 250 /ha återanvändning av torrläggningsvatten 250 /ha Arealen uppges i samband med vårens ansökan utan koppling till jordbruksskifte Genomförs på sura sulfatjordar (område dit ersättningen riktas), på torv- och mulljordar eller tidigare avtalsskiften -> prov ska finnas senast 30.9

84 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Miljövårdsvallar Skiftesspecifika åtgärder Skyddszoner 500 /ha/år (område dit ersättningen riktas, 450 /ha/år annat område) - fram till förbindelsens slut - kan anläggas de tre första förbindelseåren Fleråriga miljövallar 50 /ha/år - fram till förbindelsens slut och anläggning de tre första åren - sur sulfatjord (fastslaget område), torv- eller mulljord

85 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Miljövårdsvallar Skiftesspecifika åtgärder Vallar på naturvårdsåker, område dit ersättningen riktas120 /ha/år, annat område 100 /ha/år - i ett område dit ersättningen riktas högst 20 %, i ett annat område högst 5 % av förbindelsearealen - slåtter vartannat år

86 Växttäcke vintertid Skiftesspecifika åtgärder inrikt. annat % andel /ha/år /ha/år Utbetalning söks på hösten senast 30.9 Arealerna är inte kopplade till vårens jordbruksskiften (behöver inte att vara samma areal) Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

87 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Växttäcke vintertid Skiftesspecifika åtgärder Minimiarealen årligen 20 % areal med växttäcke I ett område dit ersättningen riktas kan 20 % av växttäcket fullgöras genom reducerad bearbetning, resten ska vara äkta växttäcke I ett annat område kan arealen med växttäcke vara reducerat bearbetad Ersättning betalas för hela förbindelsearealen, frånsett vissa skiften Bl.a. skyddzoner fyller minimiareal (20 %)

88 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Skiftesspecifika åtgärder Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis 1-åriga 300 /ha/år och fleråriga 500 /ha/år Rader med ettåriga trädgårdsväxter och rader av eller radmellanrum för fleråriga trädgårdsväxter ska täckas, areal med sättpotatis i sin helhet Arealen av täckta skiften får variera årligen Dock minst ett skifte årligen

89 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Åkernaturens mångfald Fånggrödor 100 /ha/år Skiftesspecifika åtgärder - ska sås i samband med sådd av den huvudsakliga växten, på broddstadiet eller efter skörden - man kan inte anlägga vall med fånggrödor - får avslutas fr.o.m (växtskyddsmedel tillåtna) Gröngödslingsvall (ersättningen troligen 54 /ha/år) - ska sås på våren eller året innan i skyddssäd - vall- och gräsväxter, minst 20 % kvävefixerande - samma skifte max. 3 år, på ekogårdar max. 2 år

90 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Åkernaturens mångfald Skiftesspecifika åtgärder Saneringsgrödor 300 /ha/år - ska sås på våren och bevaras två månader - samma skifte max. 3 år Mångfaldsåkrar 300 /ha/år - vilt- och landskapsväxter (ska anläggas varje år om man anmäler) - ängs- och fågelväxter (samma växtbestånd ska bevaras två år) - högst 15 % av den ersättningsberättigande arealen - kan tillsammans med naturvårdsåker i ett område dit ersättningen riktas utgöra max. 20 % av förbindelsearealen och i ett annat område max. 15 %

91 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Skiftesspecifika åtgärder Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter 500 /ha/år i grupp 1 och 350 /ha/år i grupp 2 - ska genomföras varje år på minst ett skifte - metodgrupp 1 (bl.a. makroorganismpreparat) eller 2 (bl.a. nät mot skadeinsekter) - metodgrupp1 kan inte väljas för ettåriga trädgårdsväxter

92 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Områden dit ersättningen riktas För vissa åtgärder - högre ersättning och/eller - man kan anmäla mer areal

93 Ympäristösitoumus Områden dit miljöersättningen 2015 riktas Sura sulfatjordar Skyddzoner och vallar på naturvårdsåker Växttäcke vintertid Materiaali perustuu esityshetkellä käytettävissä oleviin tietoihin.

94 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Anmälningar på hösten Växttäcke vintertid, placering av flytgödsel och återanvändning av näringsämnen anmäls på hösten (den areal som ligger till grund för betalningen) senast Hantering av avrinningsvatten och fleraåriga miljövallar - För sura sulfatjordar, mull- och torvjordar lämnas också analysresultatet till kommunen senast (kan lämnas in tidigare).

95 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Betalnings begränsningar maximala ersättningsbelopp 900, 600 och450 /ha/år, överskridningar begränsas genom bestämmelser - i vissa fall måste höranden verkställas för ekoskiften betalas inte ersättning för alla åtgärder begränsningar via förgröningen andra begränsningar av överlappande betalning

96 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Övergångsbestämmelser mellan perioderna De gällande (2010 och förra) avtalen slutförs som sådana - kan fogas till förbindelsen efter upphörandet Man kan välja liknande åtgärder, men får inte överlappande betalning för samma sak Den nuvarande periodens år beaktas i gröngödslingsvallarnas tre år Den nuvarande periodens år kan beaktas i fråga om vallar på naturvårdsåker Fosforutjämningen följer efter, om den är oavslutad

97 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Stödberättigande areal 2014 Förbindelseareal 2015 Nya arealer som blir ersättningsberättigande Ingen referensareal /uppföljning av den Åtgärden Balanserad användning av näringsämnen ska följas på gårdens hela areal Reglerna för minskning av förbindelsearealen ändras, areal som tas ur jordbruksanvändning räknas som areal som utgår ur förbindelsen Areal som härrör från någon som inte ingått förbindelse kan fogas till förbindelsen eller också måste en ny förbindelse ingås (om den areal som inte omfattas av förbindelse är större än 5 ha, budgetvillkor)

98 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Huvudpunkterna i fråga om miljöförbindelsen 2015 Nya förbindelser från rent bord Minimiareal 5 ha eller 1 ha (trädgårdsväxter) Fritt val av åtgärder Bestämmelserna om minskning och ökning av förbindelsearealen ändras Områden dit ersättningen riktas

99 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

100 Tankesmedja 4: Ersättning för djurens välbefinnande (EHK) Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i

101 Innehåll: Åtgärder för nötkreatur Åtgärder för svin Åtgärder för får Åtgärder för fjäderfä Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

102 Målen för ersättningen för djurens välbefinnande Djuren ska ha det bättre Gynna artspecifikare skötsel av produktionsdjur Jordbrukarna ska bli mer medvetna om vilka faktorer som påverkar djurens välbefinnande också via rådgivning till gårdarna Motsvara konsumenternas förväntningar Betesgång ökar djurens välbefinnande och inverkar också på landskapsvården Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

103 Bakgrund till åtgärderna I kommissionens delegerade förordning fastställs grunderna för villkoren som gäller ersättningar för djurens välbefinnande a) Vattning och utfodring som bättre tillgodoser djurens naturliga behov b) Förhållandena i djurstallarna, såsom det utrymme som är tillgängligt för djuren, strömaterial c) Tillträde till utrymmen utomhus d) Användning av anestesi och lugnande medicinering när stympning eller kastrering är nödvändigt Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

104 Allmänt Ersättningarna för djurens välbefinnande bereddes i en omfattande arbetsgrupp, dessutom sakkunniggrupper för vart och ett djurslag Ersättningarna på basis av inkomstbortfall och kostnader samt erhållna nyttor (MTT:s kalkyler) Villkoren ska överskrida kraven i den grundläggande lagstiftningen Villkor för nötkreatur och svin samt som nya djurslag får, getter och fjäderfä Inget överlappande stöd för samma sak En ekologisk husdjursgård kan inte välja de villkor som följs redan enligt ekoreglerna Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

105 Allmänt (2/3) Krav på aktiv jordbrukare, ingen övre åldersgräns Alla gamla förbindelser avbryts , möjligt att ingå ny Ettåriga förbindelser enligt djurslag, kan förlängas årligen 1:a perioden ett undantag: Perioden för fastställande av stödet är ett kalenderår: Samma period och samma de-koefficienter som för andra djurstöd Djuruppgifterna tas i regel från registren för svin och fjäderfä räkningsdagarna (månatliga antal eller slaktpartier) Stödet betalas våren 2016 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

106 Allmänt (3/3) Villkoren för nöt och svin har omarbetats på basis av erfarenheterna från verkställandet och nya EU-förordningar Hälsovårdsavtal, hälsovårdsbesök och hälsovårdsplan kan inte vara med i fortsättningen Via åtgärden Rådgivning kan man får hälsovårdsplaner och rådgivning om djurens välbefinnande Urvalskriterier tas i bruk om anslagen inte räcker till Förlängning av existerande förbindelse Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

107 1. Villkoren för ersättning för nötkreaturs välbefinnande De tidigare villkoren har omarbetats på basis av erfarenheterna av verkställandet och kommissionens feedback Minsta djurantal 15 djurenheter Utfodring och skötsel gäller gårdens alla nötkreatur, de andra villkoren gruppen i fråga Åtgärder: 1.1. Utfodring och skötsel 1.2. Främjande av de förhållande under vilka kalvar hålls (a, b eller c) 1.3. Främjande av de förhållande under vilka nötkreatur hålls (a eller b) 1.4. Betesgång och rastning för nötkreatur (a eller b) 1.5. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar (a och/eller b) Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

108 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Utfodring och skötsel av nötkreatur Utfodringsplan och produktionsuppföljning per djurgrupp Tillräcklig mängd grovfoder och fortlöpande tillgång till vatten Djurhållning Djur får inte hållas ensamma, köttnöt får inte hållas uppbundna och över 8 mån. gamla djur av olika kön inte i samma box Plan med avseende på funktionsstörningar Anordningar som går i olag, avbrott i vatten- och eldistributionen Plan och beredskap att koppla in reservström vid behov

109 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 1.2. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls 1.2a. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls I Kalvar yngre än 6 mån., inte dikogårdar Kalvarna ska hållas i gruppbox, krav på utrymme Liggplats med helt golv, väl ströad och mjuk Under drickutfodringsperioden nappflaska och grovfoder fritt 1 vecka -> Avhorning får utföras endast med smärtlindring som ges av veterinär 1.2b. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls II Samma som 1a, men utan utrymmeskrav 1.2c. Främjande av de förhållanden under vilka dikokalvar hålls Kalvar yngre än 6 mån. Ständig tillgång till grovfoder Utrymmeskrav mor + kalv Liggplats med helt golv, väl ströad och mjuk

110 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 1.3. Främjande av de förhållanden under vilka nötkreatur hålls Inte för nötkreatur som föds upp utomhus Bara det ena alternativet kan väljas 1.3a. Minst 6 mån. gamla nötkreatur Liggplats med helt golv, väl ströad och mjuk Köttnöt får inte hållas uppbundna 1.3b. Minst 12 mån. gamla handjur för köttproduktion Ströad liggplats eller mjuka konstruktioner på spaltgolv I gruppboxar utrymme 4,5 m 2 / djur och vid uppfödning under kalla förhållanden 6,5 m 2

111 1.4. Betesgång och rastning för nötkreatur Kan inte väljas för nötkreatur som hålls utomhus året om och inte för gårdar med ekologiska nötkreatur. Bara det ena alternativet får väljas. 1.4a. Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden Minst 6 mån. gamla nötkreatur på bete 60 dgr och annars rastning 2 dgr/ vecka när vädret medger det Betesgång för tjurar kan ersättas med rasthage; krav på yta 6 m 2 / nötkreatur (rasthagen alltid minst 50 m 2) 1.4b. Långvarigare betesgång under växtperioden Minst 6 mån. gamla nötkreatur, inte tjurar, på bete 90 dgr Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

112 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 1.5. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur 1.5a. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor Möjlighet att mjölka Antal separata permanenta boxar eller boxar som monteras ihop av delar 1 / 20 kor, krav på yta 11 m 2 / djur 1.5b. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur Andra nötkreatur än kalvar yngre än 2 mån och mjölkkor Antal separata permanenta boxar eller boxar som monteras ihop av delar 1 / 50 nötkreatur, krav på yta 6 m 2 / djur för nötkreatur yngre än 12 mån och 10 m 2 / djur för nötkreatur äldre än 12 mån

113 Beloppen av ersättning för nötkreaturs välbefinnande 1.1. Utfodring och skötsel av nötkreatur a Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls I b Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls II c. Främjande av de förhållanden under vilka dikokalvar hålls a Främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls b Främjande av de förhållanden under vilka minst 12 månader gamla nötkreatur av hankön som föds upp för köttproduktion hålls a Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden för nötkreatur b Långvarigare betesgång för nötkreatur under växtperioden a Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor b Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur 15 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före

114 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2. Villkoren för ersättning för svins välbefinnande Minsta djurantal 15 djurenheter 2.1. Utfodring och skötsel 2.2. Utevistelse för sinsuggor och gyltor 2.3. Främjande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls 2.4. Främjande av grisningsförhållandena 2.5. Ströbeklädning av boxar för slaktsvin och avvanda grisar 2.6. Eliminering av smärta vid kastrering och alternativ till kirurgisk kastrering 2.7. Stimulerande föremål för svin 2.8. Sjuk- och behandlingsboxar

115 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.1. Utfodring och skötsel av svin Gäller gårdens alla svin, utom diande smågrisar För varje djurgrupp en skriftlig utfodringsplan baserad på kalkyler Ständig tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder I svinstall för smågrisproduktion en skriftlig produktionsplan: tidsscheman för inseminering och avvänjning, planering av produktionsprocessen En skriftlig uppdaterad plan och ett reservsystem för alstring av elektricitet med tanke på funktionsstörningar

116 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.2. Utevistelse för sinsuggor och gyltor Minst 8 månader gamla suggor och gyltor Rastning dagligen om vädret medger det eller året runt minst 2 dgr/vecka. Djursjukdomsorsaker kan begränsa utevistelsen och de beaktas Möjlighet att böka och sommartid att vältra sig Journal ska föras över utevistelsen En ekologisk husdjursgård kan inte välja åtgärden.

117 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.3. Främjande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls Minst 8 månader gamla suggor och gyltor I gruppboxar ska det finnas minst 2,25 kvadratmeter sammanlagd fri golvyta utanför utfodringshäckarna per djur räknat, och av denna yta ska minst 1,3 kvadratmeter per djur utgöra välströat liggunderlag med helt golv Åtgärden kan inte väljas av en ekologisk husdjursgård

118 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.4. Främjande av grisningsförhållandena Minst 8 månader gamla suggor och gyltor Fri grisning (möjlighet till undantag) Grisningsboxen ska vara minst 6 m 2, varav smågrisarna ska förfoga över minst 1 m 2 utrymme skyddat av boxkonstruktioner Smågrisarna ska ha en välströad liggplats där alla smågrisar ryms att ligga ner samtidigt Det ska finnas ständig tillgång till material för bobygge ända fram till grisningen Kan inte väljas av en ekosvingård

119 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.5. Ströbeklädning av boxar för slaktsvin och avvanda grisar Avvanda grisar och slaktsvin En välströad liggplats med helt golv där alla svin ryms att ligga samtidigt Antingen djupströbädd eller strömaterial och dubbelklimatbox. I slaktsvinstall kan man också använda golvvärme i kombination med rikliga mängder strö Kan inte väljas av en som valt åtgärden med stimulerande material (2.7) Kan inte väljas av en ekologisk husdjursgård

120 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.6. Eliminering av smärta vid kastrering och alternativ till kirurgisk kastrering 2.6a. Smärtlindring : Galtgrisar 0-3 mån i svinstallar för smågrisproduktion I samband med kirurgisk kastrering och för smärtlindring efter det ges smärtmedicin som injektion (eller oralt) 2.6b. Användning av immunokastering: Slaktsvin av hankön i slaktsvinstallar och svinstallar med kombinerad uppfödning Immunokasteringsvaccin ges två gånger enligt separata instruktioner

121 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.7. Stimulerande föremål Alla svin, bortsett från diande smågrisar Både permanenta stimulerande föremål och sådana som tillsätts dagligen Permanenta föremål tillverkade av naturmaterial, minst 1 st/ 6 svin Dagligen tillsätts löst material i en sådan mängd att alla svin i boxen kan använda dem samtidigt Kan inte väljas samtidigt som åtgärden ströbeklädning av boxar för avvanda grisar och slaktsvin (2.5)

122 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.8. Sjuk- och behandlingsboxar Alla svin utom diande smågrisar Ett sjukt eller skadat svin flyttas till en sjuk- och behandlingsbox där det t.ex. ständigt finns tillgång till vatten av god kvalitet. Det kan finnas flera svin i boxen, men det måste finnas möjlighet att skilja åt djuren med stängsel Alla djur ska ha en välströad liggplats med helt golv Det ska finnas möjlighet att värma djuret

123 Beloppen av ersättning för svinens välbefinnande 2.1. Utfodring och skötsel av svin Utevistelse för sinsuggor och gyltor Främjande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls Främjande av grisningsförhållandena Ströbeklädning av boxar för slaktsvin och avvanda grisar a Smärtlindring före och efter kirurgisk kastrering b Immunokastrering Stimulerande föremål för svin Sjuk- och behandlingsboxar 19 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

124 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 3. Villkoren för ersättningar för fårs och getters välbefinnande Minst 5 djurenheter får och getter 3.1. Utfodring 3.2. Främjande av de förhållanden under vilka får och getter hålls 3.3. Skötsel av får och getter 3.4. Betesgång och rastning av får och getter (a eller b)

125 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 3.1. Utfodring av får och getter Alla får och getter För varje djurgrupp en skriftlig utfodringsplan baserad på kalkyler för olika typer av utfodringsskeden Tillräckligt med grovfoder och ständig tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder

126 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 3.2. Främjande av de förhållanden under vilka får och getter hålls Alla får och getter I boxarna en välströad och mjuk liggplats med helt golv där alla djur kan ligga ner samtidigt Krav på boxyta för får i olika åldrar, också för ensambox för särskilda situationer Baggar och getabockar i gruppbox, möjlighet till undantag För lammen lammkamrar från 2 veckors ålder Avvanda lamm och killingar hålls i grupp Djur som hålls ensamt ska kunna se sina artfränder

127 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 3.3. Skötsel av får och getter Alla får och getter Får äldre än 1 år ska klippas 2 dgr/år, journal förs över klippningsdagarna Plan för parasitbekämpning Sjuk- och behandlingsboxar Man kan bygga en box runt ett sjukt djur eller ha en separat box i gemensamt bruk där en individ vid behov kan isoleras Krav på liggplatsen och boxytan För en tacka och nyfödda lamm ska det finnas en lamningsbox (minst 2,2 m 2), som kan värmas upp och/eller som är värmeisolerad I lamnings- och sjukboxarna ska det ständigt finnas tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder

128 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Betesgång och rastning för får och getter 3.4a. Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden Minst 3 mån. gamla får och getter (bortsett från dräktiga tackor och getter som nedkommer inom 2 veckor) ska få gå på bete 60 dgr under tiden och rastas också utanför växtperioden minst en gång i veckan när vädret medger det 3.4b. Långvarigare betesgång under växtperioden Minst 3 mån. gamla får och getter (bortsett från dräktiga tackor och getter som nedkommer inom 2 veckor) ska få gå på bete 90 dgr under tiden

129 Beloppen av ersättning för fårs välbefinnande 3.1 Utfodring av får och getter Främjande av de förhållanden under vilka får och getter hålls Skötsel av får och getter Ersättning för får 51 Ersättning för getter a Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden för får och getter b Långvarigare betesgång under växtperioden för får och getter 10 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

130 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före 4. Villkoren för ersättningar för fjäderfäns välbefinnande Värphöns, broilrar och kalkoner, inte avelsfåglar Minst 1000 hönor (14 de), broilrar (70 de) eller 2000 kalkoner (60 de) Ersättning betalas för de fjäderfän som omfattas av villkoret 4.1. Utfodring och skötsel 4.2. Främjande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls 4.3. Förbättring av luftkvaliteten i värpstall 4.4. Stimulerande föremål 4.5. Plan, ramper och sittpinnar 4.6. Utevistelse

131 4.1. Utfodring och skötsel Per djurgrupp en skriftlig utfodringsplan som baserar sig på kalkyler Proteinet ska analyseras i spannmålsbaserat kompletteringsfoder som framställs på gården Minst en vecka gamla fåglar ska med fodret ges hela korn som stimulerande foder. För slaktfjäderfän ska pappersutfodring användas under de första uppfödningsdagarna. Efter det fungerar papperet som stimulerande material. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

132 . Alla broilrar och kalkoner 4.2.Främjande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls Man måste ha omsorg om förhållandena i uppfödningsstallet För broilrar används som mätare %-andelen underkända fåglar i köttbesiktningen på grund av ödem samt besiktningsveterinärens partispecifika resultat från bedömningen av hudinflammation på trampdynorna. I slaktpartierna får %-andelen underkända fåglar på grund av ödem inte överstiga 1 % och resultatet från bedömningen av hudinflammation på trampdynorna ska vara lägre än 40 poäng. Om resultatet är lägre än 30 poäng, beaktas inte andelen underkända på grund av ödem. För kalkoner används som mätare %-andelen underkända hela slaktkroppar per slaktparti. De ska vara under 6,5 % för partier som slaktats och under 5 % för partier som slaktats Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

133 4.3. Förbättring av luftkvaliteten i värpstall.. Alla värphöns Spillningen avlägsnas från stallet minst tre gånger per vecka Luftens veckovisa ammoniakhalt i hönsstallet ska ligga under 18 ppm i golvhönshus och under 8 ppm i burhönshus. Det ska föras bok över utgödslingar och luftens ammoniakhalt. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

134 4.4. Stimulerande föremål.. Alla värphöns, broilrar och kalkoner Kan inte väljas till hönshus med inredda burar Stimulerande föremål är t.ex. hängande rep, träbitar som hänger i kedjor eller plastföremål som fåglarna kan rulla I avdelningarna i ett kalkonstall ska det finnas minst 2 stimulerande föremål per varje påbörjad 100 m 2 I stallar med broilrar och värphöns ska det finnas minst 4 stimulerande föremål per varje påbörjad 100m 2 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

135 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före Plan, ramper och sittpinnar. Alla värphöns, broilrar och kalkoner; dock inte till hönsstall med inredda burar, sittpinnar kan inte väljas till värphöns Det ska finnas sittpinnar för minst 10 procent av slaktfjäderfäna så att det per broiler finns minst 15 centimeter sittpinne och per kalkon minst 20 centimeter sittpinne För alla fjäderfän ska det finnas plan eller ramper motsvarande minst 10 procent av stallets yta. Planen, ramperna och sittpinnarna ska vara hållbara och säkra.

136 4.6. Utevistelse.. Alla värphöns och kalkoner; inte till hönsstall med inredda burar Utevistelse 2 dgr i veckan året runt när vädret medger det (undantag början av uppfödningen och perioden pga risk för djursjukdom) Matplatsen inomhus, sommartid bete, vintertid täckt rasthage Fåglarna ska kunna sandbada och sprätta i enlighet med sina naturliga beteendemönster Journal ska föras över utevistelsen Kan inte väljas av en ekologisk husdjursgård Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

137 .. Beloppen av ersättning för fjäderfäs välbefinnande 4.1. Utfodring och skötsel av fjäderfä Främjande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls Förbättring av luftkvaliteten i värpstall Stimulerande föremål Plan, ramper och sittpinnar Ersättning för värphöns 11 Ersättning för kalkoner 14 Ersättning för broilrar Utevistelse 16 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

138 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före.. På webbplatserna och finns avsnitt om djurens välbefinnande och mycket annat timo.keskinen@mavi.fi

139 Djurenhetskoefficienter för EHK Används också inom andra stödsystem tjurar, kor och andra nötkreatur äldre än 2 år 1,0.. nötkreatur 6 mån. - 2 år 0,6 kalvar yngre än 6 mån. 0,4 suggor 0,5 övriga svin 0,3 -avvanda grisar: 2/3 med från åldersklassen 0-3 mån. får och getter, äldre än 1 år 0,2 lamm och killingar, äldre än 3 mån. 0,06 värphöns 0,014 broilrar 0,007 kalkoner 0,03 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

140 Basskiftenas ersättningsberättigande under programperioden och hur man ritar jordbruksskiften Utbildning om stödansökan hösten Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i

141 Basskiftenas ersättningsberättigande under programperioden Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

142 Ersättningsberättigande areal Reglerna för den nuvarande stödberättigande arealen fastställdes i huvudsak år 2003 Senare gjordes vissa kompletteringar (bl.a. skiften på väntelistan) Det har hänt att skiften upphört att vara stödberättigande, en del skiften har inte omfattats av förbindelser Skiften kan vara bara delvis stödberättigande Stödsystemen omarbetas, nya regler också för stödberättigandet Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

143 Ersättningsberättigande areal Ersättningsberättigande för basskiften 2015 Stödberättigande ersättningsberättigande Ett basskiftes ersättningsberättigande är en bestående egenskap hos skiftet Undantag: skiften som anmälts/konstaterats vara skiften som inte odlas, skiften som tas ur jordbruksanvändning Till ett ersättningsberättigande basskifte kan man årligen foga högst 0,1 hektar areal som inte berättigar till ersättning Ersättningsberättigandet kan bytas mellan basskiften som gården äger, om den areal som bytet omfattar är minst 1 hektar per gård Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

144 Ersättningsberättigande areal Ersättningsberättigande för basskiften 2015 Ersättningsberättigandet för basskiftet kan ha ett av tre värden: Ersättningsberättigande = kan fogas till förbindelser om miljöersättning och ekologisk produktion, och de nordliga stöden (c-område) och kompensationsersättningen kan betalas för skiften Ger rätt till kompensationsersättning = bara kompensationsersättning kan betalas (endast permanent betesmark) Inte ersättningsberättigande = kan inte fogas till förbindelser, och kompensationsersättning kan inte betalas Det särskilda berättigandet till nordliga stöd upphör Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

145 Ersättningsberättigande areal Ersättningsberättigande skiften år 2015: Skiften som nyröjts efter år 2004 och skiften som inte har anmälts till något system står utanför 1. Skiften som var stödberättigande år 2014 (skiften vars stödberättigande delvis överförts till ett annat skifte, 2013 års regler) 2. Skiften som förlorat sitt stödberättigande 3. Skiften som anmälts under perioden Skiften på väntelistan 5. Skiften som är berättigande till någon stöd (LFA,MIL, nordliga stöden) 6. Permanent betesmark som ligger utanför åker enligt situationen år 2014 (bara kompensationsersättning) 7. Arealer som omfattas av 20-åriga specialstödsavtal 8. (Skiften som ger rätt till nordligt stöd) Skiftena ska ha anmälts också år I ansökan ska en gröda ha anmälts för skiftet, och den anmälda grödan har inte fått vara icke odlad. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

146 Ersättningsberättigande areal Plan Förvaltningen plockar ut de skiften som kan konstateras ingå i någon av grupperna på föregående transparang Uppgifterna om ersättningsberättigande uppdateras i tillämpningen under vintern Jordbrukarna ser de nya ersättningsberättigandena i Viputjänsten och på den förifyllda utskriften våren 2015 Jordbrukarna har tillfälle att ta ställning till ersättningsberättigandet vid 2015 års stödansökan Det går inte att via tillämpningen få reda på precis alla skiften (sammanslagna skiften, skiften som delats flera gånger -> ansökan om ersättningsberättigande våren Bara en liten del av skiftena, plus skiftesgrupperna i ansökningsförordningen Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

147 Hur man ritar jordbruksskiften Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

148 Hur man ritar jordbruksskiften Bakgrund Enligt EU-förordningarna ska det vara möjligt att tillförlitligt identifiera och lokalisera jordbruksskiftena ECA:s iakttagelser: informationen i ansökningarna är inte tillräcklig för att det ska gå att lokalisera jordbruksskiftena År 2014 skulle en kartritning på papper lämnas in när det gällde skiften i gemensam användning Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

149 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Hur man ritar jordbruksskiften Bakomliggande rättsakter Den horisontella förordningen 1306/2013, artikel 70 Identifieringssystem för jordbruksskiften Identifieringssystemet för jordbruksskiften ska upprättas på grundval av kartor, dokument i fastighetsregister eller annat kartografiskt referensmaterial (= kartmaterial)... Kommissionens delegerade förordning 640/2014, artikel 5 Identifiering av jordbruksskiften Medlemsstaterna ska avgränsa referensskiftet på ett sådant sätt att det säkerställs att referensskiftet är mätbart, att det möjliggör en unik och otvetydig lokalisering av varje jordbruksskifte som årligen deklareras (=anmäls) och att det i princip är stabilt över tiden. Kommissionens genomförandeförordning 809/2014, artikel 17 Särskilda villkor för stödansökningar inom arealrelaterade stödsystem och stödanspråk avseende arealrelaterade landsbygdsutvecklingsstöd

150 Hur man ritar jordbruksskiften Antalen jordbruksskiften (grundar sig på 2014 års uppgifter) Omkring 87 % av basskiftena: ett enda jordbruksskifte ritas inte Återstående 13 % ritas. Av dem består 10 % av 2 jordbruksskiften 2 % av 3 jordbruksskiften 1 % av 4 eller fler jordbruksskiften Ungefär 73 % av gårdarna har åtminstone ett basskifte där det finns mer än ett jordbruksskifte Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

151 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan Hur man ritar jordbruksskiften Principer Jordbruksskiftets areal uppkommer genom ritningen - Samma princip inom både e-ansökan och pappersansökan Bra om de som har lämnat in ansökan i pappersform har assistenter i kommunen, som uppmuntrar till e-ansökan och hjälper till med den - Viktigt att ansökan lämnas in via Vipu I fortsättningen är det inte möjligt att anmäla skiften i gemensam användning i två olika ansökningar

152 Hur man ritar jordbruksskiften Principer När man ritar jordbruksskiftets gränser i Viputjänsten och stödtillämpningen är det inte möjligt att rita utanför basskiftesgränsen (man kan inte av misstag rita ett jordbruksskifte som är större än basskiftet) kan man inte rita överlappande jordbruksskiften Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

153 Hur man ritar jordbruksskiften E-ansökan Processen i huvuddrag 1) Först uppdateras basskiftets gränser (gränskorrigeringar, sammanslagningar, delningar) 2) Vid den samlade stödansökan väljs förhandsifyllning av skiftesuppgifter (a. utgående från det föregående årets uppgifter, b. utgående från uppgifterna i ett program för odlingsplanering, c. ingen förhandsifyllning) 3) Tillämpningen ber att basskiften med flera jordbruksskiften delas i jordbruksskiften på kartan = ritas 4) Uppgifter om grödorna anges 5) Stöd och förbindelser söks Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

154 Att rita jordbruksskiften Pappersansökan Sökanden anger jordbruksskiftets uppskattade areal på jordbruksskiftesblankett 102B OCH ritar in jordbruksskiftenas gränser på en papperskarta Bra att utnyttja landmärken Viktigt att på kartan märka ut jordbruksskiftets signum A, B, C, I kommunen ritas jordbruksskiftena in i Stödtillämpningen i överensstämmelse med papperskartan Jordbruksskiftenas officiella arealer som ligger till grund för tillsyn och betalning uppkommer Vid behov hörande som gäller arealen Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

155 Förgröningsstöd Utbildning om jordbrukarstöd Hösten 2014 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

156 Förgröningsstöd Ett nytt direkt EU-stöd Cirka 157 miljoner per år Två stödregioner och stödnivåer: AB och C Tre krav: Diversifiering av grödor Bevarande av permanent gräsmark Arealer med ekologiskt fokus Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

157 Jordbruksmark och åkerareal I samband med kraven inom förgröningsstödet betraktas gårdens åkerareal och jordbruksmark. Det är bra för alla jordbrukare att kunna räkna ut åkerarealen på den egna gården. Gårdens jordbruksmark Åkerareal Permanenta grödor Permanent gräsmark Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

158 Exempel Gården anmäler i sin stödansökan 4 ha havre (åkerareal) 4 ha ensilagevall (åkerareal) 1,5 ha träda (åkerareal) 1 ha permanent gräsmark (inte åkerareal) Hur stor är åkerarealen? 9,5 ha Hur stor är jordbruksmarken? 10,5 ha Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

159 Ekoodlare Ekoodlarna kan ansöka om befrielse från förgröningskraven. Gården ska omfattas av kontrollsystemet. Befrielse fås inte för den del av gården som är konventionellt odlad. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

160 Diversifiering av grödor åkerareal är mindre än 10 ha: gården ska befrias från åtgärden åkerareal är ha, två grödor, huvudgrödan högst 75 % av åkerarealen. åkerareal är över 30 ha, tre olika grödor, Huvudgrödan högst 75 % av åkerarealen och de två största grödorna högst 95 % av åkerarealen. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

161 JA Är gården en ekogård som ansöker om befrielse från förgröningskraven på grund av ekoproduktion? NEJ NEJ Gårdens åkerareal är under 10 ha JA ha över 30 ha Är gårdens vallareal över 75 % och de övriga växternas odlingsareal mindre än 30 ha? NEJ Stödregionen är Gården befrias från åtgärden diversifiering av grödor C Gården ska odla minst 2 grödor AB Gården ska odla minst 3 grödor Huvudgrödans andel får vara högst 75 % och de två största grödornas andel högst 95 % av åkerarealen Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

162 Vilka grödor är olika grödor? Se bilagan: Växter av olika släkten och olika arter Också gräsväxter, träda och blandningar av växter Permanenta grödor (tabel 6) är inte åkerareal Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

163 Diversifiering av grödor Andelen olika grödor beräknas Under den tiden ska grödorna kunna kontrolleras. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

164 Bevarande av permanent gräsmark Permanent betesmark i fortsättningen = permanent gräsmark Permanent gräsmark är känslig permanent gräsmark, om den ligger i ett Naturaområde Strängare krav på att bevara känslig permanent gräsmark Skiftet kan delas det första år då förgröningsstöd söks Övergångsperioden Definitionen av permanent gräsmark kommer troligen att ändras Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

165 År 2014 Bevarande av permanent gräsmark Permanenta betesmarken har minskat med 6,6 % bruk År 2015 Förfarandet med förhandstillstånd tas i Omräkning av referensarealen för permanent gräsmark År 2016 Andelen permanent gräsmark beräknas Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

166 Arealer med ekologiskt fokus (EFA) Gårdar med mer än 15 ha åkerareal ska anmäla en EFA som är 5 % av åkerarealen Som areal med ekologiskt fokus kan anmälas mark i träda, arealer av kvävefixerande grödor, arealer med energiskog med kort omloppstid och landskapselement som är förenliga med tvärvillkoren En gård i det område som omfattas av undantaget på grund av skogtäckt mark kan inte anmäla EFA Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

167 Är gården en ekogård som ansöker om befrielse från förgröningskraven på grund av ekoproduktion? JA NEJ Ligger gården i landskapen Nyland, Egentliga Finland eller Åland? NEJ JA mindre än 15 ha Gårdens åkerareal är 15 ha eller mer Är gårdens vallareal över 75 % och de övriga växternas odlingsareal mindre än 30 ha? JA NEJ Gården befrias från åtgärden areal med ekologiskt fokus Gården ska anmäla en areal med ekologiskt fokus som är minst 5 % av åkerarealen Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

168 Så beräknas arealen med ekologiskt fokus Kravet på EFA räknas utifrån gårdens åkerareal utan viktkoefficienter. Uppfyllandet av kravet beräknas så att viktkoefficienterna beaktas. Exempel: Gårdens åkerareal är 23 ha. Kravet på EFA är 1,15 ha (5 %) Gården anmäler 1 ha träda och 1 ha energiskog med kort omloppstid som EFA. Resultat: gården har totalt 1,3 ha EFA Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

169 Träda Den träda som anmäls som EFA ska bevaras under tiden Under den tiden får jordbruksproduktion inte bedrivas på EFA-trädan. Efter 15.8 är det möjligt att använda EFA-trädan till betesgång eller att bärga skörd på den. Som EFA godkänns inte naturvårdsåkrar som utgör vall och för vilka miljöersättning betalas. Viktkoefficienten för träda är 1. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

170 Arealer av kvävefixerande grödor Som arealer av kvävefixerande grödor godkänns ärter, bönor, lupiner (inte alaskalupin,eller blomsterlupin), vicker, sojabönor, sötväppling, lusern, klöver och blandningar av dem. Den kvävefixerande grödan ska finnas på åkerskiftet Om den kvävefixerande grödan bärgas före utgången av ovannämnda period, får åkerskiftet bearbetas först fr.o.m Växtbeståndet eller dess stubb får avslutas kemiskt tidigast 1.9. Om höstgrödor sås på arealen, får växtbeståndet eller dess stubb avslutas kemiskt och skiftet bearbetas och sås tidigast Viktkoefficienten för de kvävefixerande grödorna är 0,7. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

171 Arealer med energiskog med kort omloppstid Som arealer med energiskog med kort omloppstid godkänns asp och vide på jordbruksmark. Arealer med energiskog får inte gödslas med mineralgödsel. Av växtskyddsmedlen får bara sådana som är avsedda för bekämpning av ogräs användas det år växtbeståndet anläggs, och tidigast 1.9 det år då växtbeståndet avslutas. Viktkoefficienten för energiskog med kort omloppstid är 0,3. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

172 Landskapselement som är förenliga med tvärvillkoren Skyddade träd, trädgrupper och naturminnesmärken. Kan också vara belägna på jordbruksmark i omedelbar närhet av åkerareal. Jordbrukaren ska ha dem i sin besittning. Viktkoefficienten för landskapselement är 1. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

173 Miljöavtal Genbanksavtal Icke-produktiva investeringar Tankesmedja 7 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd HÖSTEN 2014 Riikka Klemola/enheten för arealstöd Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

174 Miljöavtal: Skötsel av våtmarker Skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet Åkrar för tranor, gäss och svanar Uppfödning av lantraser Åtgärden genbanksförvaring: Odling av ursprungsväxter Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

175 Allmänt om miljöavtalen Ersättningstagarna: aktiv jordbrukare, r.f, vattenrättsliga sammanslutningar Ingen förbindelse krävs 5 år Fast ersättning (ingen kostnadskalkyl) NTM-centralen handlägger Avtalsperioden och avtalsåret börjar 1.5 eller 1.10, slutar 30.4 (om de börjar 1.5) respektive 30.9 (om de börjar 1.10) Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

176 Allmänt om miljöavtalen Minsta skiftesstorleken som det betalas för: 0,05 ha Minsta avtalsarealen: 0,3 ha Avtal om uppfödning av lantraser ingås, om Får och getter: 0,9 djurenheter (minst 5 djur över 1 år) Nötkreatur: 1,0 djurenheter (minst 1 2 djur beroende på om de är 1 år eller 2 år) Hästar: 2,0 djurenheter (minst 2 hästar) Hönor av lantras: minst 20 djur Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

177 Allmänt om miljöavtalen Nyheter i planens innehåll (gäller inte lantraser) Exakt läge GPS-uppmätt (rekommenderas) Specificerade åtgärder /skifte/år högklassiga åtgärder som överstiger kravet att jordbruksmarken ska bevaras Åkrar för tranor, gäss och svanar: utredning om fågelförekomsten, växtbestånd ska anläggas på området, utfodringsbehov (hur, när), vid behov bevis för skördeskada. Skriftligt samtycke av dem som besitter angränsande skiften. Kopia av skötseldagbok eller av anteckningar från en tidigare avtalsperiod Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

178 Allmänt om miljöavtalen Minskning av avtalsarealen 1(3): Om areal utgår ur avtalet (t.ex. husbygge, vägbygge, golfbana eller motsvarande ändring av markanvändningsformen) så att åtgärder som rör den areal som utgår inte längre kan genomföras, återkrävs de ersättningar som har betalats för den areal som utgått. Om avtalsarealen därför kommer att understiga minimiarealen, hävs avtalet och alla ersättningar som har betalats med stöd av avtalet återkrävs. Avtalsarealen kan dock minska ända till minimiarealen utan återkrav, om arealen övergår i en annan persons besittning. Den personen kan fortsätta att fullfölja avtalet eller frånträda avtalet. ( via nyskiftesförrättning eller ägoreglering (åker för tranor). Om arealen kommer att understiga minimiarealen, hävs avtalet Arealen kan minska utan återkrav också p.g.a. ett oöverstigligt hinder (force majeure) eller en exceptionell omständighet Om skiftesarealen minskar p.g.a. uppdatering eller stödövervakning, påförs påföljder enligt tillsynsreglerna Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

179 Minskning av avtalsarealen 2(3) 1. De ersättningar som har betalats för den areal som utgått återkrävs. Under 0,3/ 5ha Om mindre än minimiarealen återstår, hävs avtalet och alla ersättningar som har betalats med stöd av avtalet återkrävs. 2. Inget återkrav, om arealen övergår i en annan persons besittning. Under 0,3/ 5ha Arealen kan minska utan återkrav också om ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet förekommer. Om mindre än minimiarealen återstår, hävs avtalet. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

180 Ökning av avtalsarealen 3(3) + ANSÖKAN SENAST 30.4 ELLER ANSÖKAN SENAST 30.4 En jordbrukare som vill öka avtalsarealen ska vid nästa samlade stödansökan ansöka om ett avtal för den nya arealen Ett nytt 5-årigt avtal ingås för den nya arealens vidkommande ELLER kan vid nästa samlade stödansökan ansöka om ett nytt avtal som omfattar både den tidigare och den nya avtalsarealen Då inleds ett nytt 5-årigt avtal. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

181 Avtal om skötsel av våtmark Avtalet kan gälla: areal som upptas av en våtmark, ett översvämningsområde eller en fåra som återställts i naturenligt skick och där skötselåtgärder utförs samt kantområden som är tillräckliga med hänsyn till skötseln. Avtalet kan gälla: bildande och skötsel av små våtmarker, bottentrösklar och områden med översvämningsåkrar. Kravet på att över 20 % av avrinningsområdet ska bestå av åker har slopats Bild:Mavi Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

182 Avtal om skötsel av våtmark Avtal om skötsel av våtmark kan inte gälla: skötsel av bevattningsbassänger som saknar vattenvårdsvärde eller biologiskt mångfaldsvärde sådan skötsel av ett område som syftar till att området ska omvandlas till en sjö eller tjärn objekt där den belastning som avrinningsvattnet utgör huvudsakligen kan anses härröra från annat är jordbruk. NMT-centralens behovsprövning avgör: godkänns avtalet? Då beaktar man a) hur skötseln av objektet väntas inverka på jordbrukets vattenvårdsmål och/eller biologiska mångfaldsmål samt b) skötselns kostnadseffektivitet och c) avgränsningarna. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

183 Avtal om skötsel av våtmark Vattenrättsliga sammanslutningar som sökande en sammanslutning kan bildas för många olika projekttyper som anges i vattenlagen. Exempel: dikning, bestående ändring av medelvattenståndet, vattenreglering, timmerflottning samt med vattenlagen förenligt iståndsättande av vattendrag och andra motsvarande vattenhushållningsprojekt. medlemmar i sammanslutningen är ägarna av de fastigheter som drar nytta av projektet, användarna av konstruktioner som hör till projektet och övriga nyttotagare i sammanslutningens stadgar som antas vid den konstituerande stämman ska nämnas bl.a. rätten att teckna sammanslutningens namn hur bokföringen och revisionen ska ordnas (bl.a. räkenskapsperioden och revisorerna) Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

184 Avtal om skötsel av våtmark Vattenrättsliga sammanslutningar: Beslutanderätten utövas av sammanslutningens stämma. Sammanslutningen ska ha antingen en styrelse eller en eller flera ombudsmän. Styrelsen svarar för att sammanslutningens förvaltning sköts på behörigt sätt En sammanslutning kan inte upplösas, om den har skyldigheter eller ansvar enligt vattenlagen. I annat fall kan sammanslutningen upplösas. Avsikten är att med hjälp av bestämmelserna om sammanslutningar säkerställa att det alltid finns någon som svarar för ett projekt, också när projekten är långvariga. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

185 Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet Vårdbiotoper och naturbeten: en och samma ansökan om avtal fylls i Naturbete: bete som inte utgör åker kan inte klassas som vårdbiotop natur- eller landskapsvärden som skiljer sig från den övriga omgivningen Bild:Mavi objektet ska ligga i en landskapshelhet i jordbruksmiljö kantzonerna kan vara över 20 eller 40 m, om de sköts genom betesgång Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

186 Avtal om åkrar för tranor, gäss och svanar Avtal ingås, om fåglarna har orsakat skördeskada, om området nämns i material om massförekomster eller om det på objektet finns andra livsmiljöer som är viktiga för fåglarna Krav: att det odlas ett växtbestånd som producerar fröskörd och att fåglarna utfodras för att de ska lockas till avtalsområdet Området kan bestå av ett eller flera basskiften som utgör en helhet Vall i mitten, korn runt omkring och havre ytterst Växtkod = miljöavtal åker som inte betraktas som gröda inom förgröningen Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.

187 Avtal om uppfödning av lantraser Avtal ingås, om Får och getter: 0,9 djurenheter (minst 5 djur över 1 år) Nötkreatur: 1,0 djurenheter (minst 1 2 djur beroende på om de är 1 år eller 2 år) Hästar: 2,0 djurenheter (minst 2 hästar) Hönor av lantras: minst 20 djur En finsk häst kan ersättas också med ett sto som fölat, betäckts eller inseminerats under det år då ersättningen sker eller med en stambokshingst. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.