NORDISK SKOGSHISTORISK KONFERENS, ROVANIEMI, ANT TI KOSKIMÄKI

Relevanta dokument
Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis.

DIGITALISERINGEN AV SKOGSSEKTORN I FINLAND VIRKESFORUM 2018, STOCKHOLM SIXTEN SUNABACKA

Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet.

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND

Uppföljning av skogsprogrammen

Finlands nationella skogsprogram Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Känn din skog. Ta vara på möjligheterna.

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik. Umeå Tore Högnäs

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015

Skogsbranschens aktörer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås Tema barkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia Fredrik Forsén

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/

Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter. Johan Eriksson och Svante Larsson

Lag. om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk

Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

Skog över generationer

Skogscertifiering enligt finska modellen Umeå Kii Korhonen

Södraskolans kurser för skogsägare

Sätt att genomföra skogscertifieringen

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

SKA 15 Resultatpresentation

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group

Ansökan om stöd för upparbetning av brandskadat virke och gränsutvisning

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Vad kan fjärranalystekniken bidra med?

Hur kan skogsbruket utnyttja laserscanningen som Lantmäteriet genomför över hela Sverige?

Skogsnöten 2007 Poäng Diplomi a) Här fi nns några arter som gärna lever tillsammans med tallen, namnge dem

Finlands skogspolitik och revidering av Finlands nationella skogsprogram. Finlands nationella skogsprogram

Information Skogsstyrelsens Uppdragsverksamhet

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

Ny historisk databas om skog

Finlands skogscentrals avgiftsfria offentligrättsliga prestationer. 2) avverknings- och förnyelseplan enligt 12 2 mom.

Nationell skogsstrategi 2025

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

Skogspolitik. Motion till riksdagen 2016/17:3172. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) M132 Kommittémotion

Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen

Tidig skötsel och vård av ungskog

Uppföljning av skogsprogrammen

Österbottens handelskammare. Bransch- och statistiköversikt April 2015

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014

Skogsstyrelsens arbete med att få tillgång till artdata. Pär Nyman, Skogsstyrelsen Enheten för geografisk information

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG

Skogliga skattningar från laserdata och framtida dataförsörjning KSLA 7 FEBRUARI HERMAN SUNDQVIST

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2006.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Nylands skogsprogram

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

En jämförelse mellan en skogsägarundersökning och Kustens Regionala skogsprogram. Henri Suutari

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Avverkning 2008 JO0312

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Betalplan med ränta - så fungerar det

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Avverknings- och anskaffningsprogrammet för år

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

BREDGÅRD - JÄMTLAND. Bredgård 5:2 Ström-alanäs församling Strömsund kommun, Jämtland län. S K O G S M A R K A B 1

Katrineholm ID: 101. Pris: skr.

Myter och fakta om papper, tryck och miljö

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Skogsägande på nya sätt

Uppföljning av skogsprogrammen

Uppföljning av skogsprogrammen

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Uppföljning av skogsprogrammen

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

Skogsbruksplan. Norrbottens län

FÖRESKRIFT Nr 1/2017. Datum Dnr 3512/ /2017. Giltighetstid tills vidare

hållbar affärsmodell för framtiden

Bruttoavverkning 2013 JO0312

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

En hållbar och mångsidig användning av skogarna skapar en bestående grund för finländarnas välfärd

Geodata Skog. Utveckling av Skogliga grunddata mha laserskanning. Sektorsvis fördjupning till nationella geodatastrategin

Bruttoavverkning 2011 JO0312

Skogliga grunddata Vägen framåt

Transkript:

Skogstillgångsdata i Finland NORDISK SKOGSHISTORISK KONFERENS, ROVANIEMI, 1.9.2016 ANT TI KOSKIMÄKI

Teman: Bakgrund Metoder och teknik Användnig av skogsdata Resultat Framtiden Antti Koskimäki

Bakgrund Oro för att skogarna tar slut Material för skogsprogram och skogspolitiska behov Grund för beräkningar av avverkningsmöjligheter och skogsvårdsbehov Information för industrins investeringsbeslut Statistiska skäl Skogscertifiering Beskattning Internationella jämförelser C. W. Gyldéns karta, 1850

Användningav skogar korthistoria Områden inom svedjebruk i Finland

Tjärgrav i Renko, Södra Tavastland, 2013 Antti Koskimäki Från Finland exporterades i medeltal 181 538 tunnortjäraper årunder perioden1861 1870 alla tiders maximum En tunna innehåller 125 liter vätska (Rostock mått) Mängden motsvarade 22 miljoner liter/år För tillverkandet behövde man grovt räknaten halvmiljonkubikmetertallav den bästa kvaliteten Därtill hembehovet av tjära År 1853 var tillväxten i Finlands skogar cirka30 milj. m 3, avverkningarna cirka 16 milj. m 3

Export av sågat virke frånfinland åren1856 1956 Ca. 5 miljoner kubikmeter En Sankt Petersburgs standart= 4,67203m 3

Skogsarealenår2010 Aktiebolag Privata personer eller familjer Staten, kommuner, församlingar osv.

Skogsdatafårvarierandeändamål Riksskogstaxeringen(RST) Sedan år 1920 Skogsforskningsinstitutet, nu Naturresursinstitutet, Luke Skogsbruksplanering Från början på större fastigheter Datan hela tidenoffentligför nationella och regionala ändamål Nuförtiden för var och en Sedan 1970-talet samlade skogsnämndernain skogsdatan, nu Skogscentralen (Statsbudgeten) Datan användesav planläggarna Datan en del av den offentliga skogsdatabasen

Riksskogstaxeringen, RST Valtakunnan metsien inventointi, VMI RST 1. 1920-24 Linjerna SW-NE, interval 10 km, en orsak var beskattning enligt den beräknade tillväxten RST 2. 1936 38 Linjetaxering RST 3. 1951 53 Linjetaxering RST 4. 1960 63 Linjetaxering RST 5. 1964 70 Trakter sedan denna RST, svartvita flygbilder, rotationen ca. 10 år RST 6. 1971 76 En regionväntadepåresultatca. tioår RST 7. 1977 84 RST 8. 1986 94 Satellitbilder, en del av provytor blev bestående RST 9. 1996 2003 Mångfalden en del av observationerna RST 10. 2004 08 En femtedel av ytorna mätes varje år, beräkningarna görs fortfarande och generaliseras RST 11. 2009 -

RST 2. år 1936 Linje nummer 10, den långa linjen, över 500 km, mellan Petsamo och Torneå En mätningsgupp på Posoaapa, Lapland 1936 Arvi Saverikko

RST 11. Luke

EXEMPEL PÅ RESULTAT Skogarnas volym 1922 2011 Skogarnas tillväxt och total avgång 1935 2010 Tillväxt Avgång

Genomsnittlig volym av skogarna Total volym, döda träd Antti Koskimäki

Andelenav skogarochandrabeskogade områdenav landarealeni Europa

Skogsprogrami Finland Detförstaprogrammet gjordesår1961, avverkningarna överskred tillväxten Mera-program1964, 1966, 1969, en stark period av skogsförbättring Metsä 2000 Nationella skogsprogram METSO,handlingsplanen för den biologiska mångfalden 2014-2025 FNS 2025, tyngdpunkt att öka användning av virke Regionala skogsprogram

Skogsbruksplaneringen fick ny fart, då den senaste överavverkningen var aktuell Planläggning i regionen Nyland-Tavastland 1955-1995 Skogsbruksplan för Loppis församling år 1902

Nutidateknik Grunddatasamlasav Skogscentralen: Laserskanning, flygbilder, provytemätning, simulering och terrängkontroll Aktörer tillverkar skogsplanen till skogsägare

Naturresursinstitutets skogsdata är öppen för vem som helst

Här hittar du skogsdata ¾ av Finland är täckt av skogsdata

Skogscentralens web-tjänst MinSkog.fi MinSkog.fi är öppen för skogsägaren och med hans eller hennes fullmakt för aktörer Skogsdatalagen styr datans offentlighet

Brytningsskedenochvändpunkter 1700-talet: storskiftet förordningen gavs år 1757 uppkomst av det verkliga, privata markägandet 1800-talet: statliga organisationer skogsförvaltningen skogsutbildning, Evois 1862 nationellt väckande 1900-talet: lagar och personal att övervaka skogsskötsel skogsförbättring avancerad teknik 2000-talet: möjligheter att skaffa, hantera och förmedla data blir hela tiden bättre öppenhet Framtiden...

?

ERROR: stackunderflow OFFENDING COMMAND: ~ STACK: