Nylands skogsprogram

Transkript

1 Nylands skogsprogram

2 Skogscentralen och skogsråden i landskapen har utarbetat skogsprogram sedan år Nylands regionala skogsprogram är ett av 14 regionala skogsprogram som grundar sig på landskapsindelningen. Målen för programmen härrör från landskapens egna utvecklingsbehov och från målen i den nationella skogsstrategin. I programmen samordnas ekonomiska, ekologiska och sociala mål. Det regionala skogsprogrammet fungerar som en utvecklingsplan och ett arbetsprogram för hela skogssektorn i regionen. Innehållet i Nylands regionala skogsprogram godkändes av skogsrådet i landskapet Publicerat av: Finlands skogscentral 2016, skogsprogramansvarig Jukka Matilainen Layout: Ilme Oy Bilder: Finlands skogscentral ISBN De regionala skogsprogrammen på nätet:

3 Innehåll SAMMANDRAG INLEDNING NULÄGE, VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FRAMTID VISION OCH STRATEGI MÅL OCH ÅTGÄRDER A. NYCKELMÅL OCH ÅTGÄRDER 4.1. Nylands hållbara avverkningsmöjligheter utnyttjas fullskaligt Skogsbruket bedrivs på ett mera aktivt och företagsmässigt sätt, fastigheternas storlek ökar och skogsägarstrukturen stöder en aktiv användning av skogarna Vid planläggning och vid behandling av tillstånd för miljöåtgärder beaktas s kogsbruket genom att underlätta användningen av skogarna under planläggningsskedet och på planeområden Ökad acceptans för att skogarna används B. ANDRA MÅL OCH ÅTGÄRDER 4.5. Näringsverksamhet som anknyter till skog och träförädling utvecklas Det lägre vägnätet förbättras och terminallagren utökas Mera plantskogsvård (slyröjning och röjning) Säkerställa att det finns tillräckligt med företagar- och arbetskraftsresurser samt att barn och ungas intresse för skog och skogssektorn bibehålls Värna om skogarnas biologiska mångfald och se till att åtgärderna utförs miljömässigt ansvarsfullt Höja nivån på vattenvården inom skogsbruket och ta i bruk nya arbetsmetoder vid planering och genomförande av vattenvårdsåtgärder KOPPLINGAR TILL ANDRA UTVECKLINGSPROGRAM FINANSIERING OCH ANVISNING AV RESURSER VERKNINGAR OCH UTVÄRDERING GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING

4 Sammandrag Nyckelmål i Nylands regionala skogsprogram : 1. Nylands hållbara avverkningsmöjligheter utnyttjas fullskaligt 2. Skogsbruket bedrivs på ett mera aktivt och företagsmässigt sätt, fastigheternas storlek ökar och skogsägarstrukturen stöder en aktiv användning av skogarna 3. Vid planläggning och vid behandling av tillstånd för miljöåtgärder beaktas skogsbruket genom att underlätta användningen av skogarna under planläggningsskedet och på planeområden 4. Ökad acceptans för att skogarna används Skogsprogrammet genomförs så att skogen används aktivt, hållbart och mångsidigt ur en ekonomisk, social och ekologisk synvinkel. Vid strävan efter att uppnå högsta möjliga hållbara avverkningsnivå är det nödvändigt att samtidigt fästa vikt vid skogens biologiska mångfald och vattenvården. Det regionala programmet för genomförandet av naturvården anger vart skogsbrukets miljöstöd och naturvårdsarbetena ska styras. Mottot för Nylands regionala skogsprogram är: God skogsvård är bra landskaps- och naturvård! 4

5 5 Nylands skogsprogram

6 1 Inledning Nyland skogsprogram baserar sig på den skogspolitiska redogörelsen 2050 och på den nationella skogsstrategin Den nationella skogsstrategin omfattar en period som sträcker sig fram till Det regionala skogsprogrammet innehåller praktiska åtgärder för hur vi ska nå de strategiska mål som lyfts fram i den nationella skogsstrategin Skogsprogrammen har varit centrala styrmedel i skogspolitiken sedan början av 1960-talet. Ökad virkesproduktion och finansiering av olika arbeten har varit det centrala innehållet i alla program. Uppgifterna från riksskogstaxeringen är ett viktigt styrmedel inom skogsbruket och en grund för innehållet i de regionala skogsprogrammen. Miljöfrågarna fick stor tyngd från och med Skogsbrukets miljöprogram Nästa steg var omfattande skogsprogram med många infallsvinklar. Regeringen godkände det första nationella skogsprogrammet år 1999 och nu verkställs den nationella skogsstrategin Parallellt med den nationella skogsstrategin 2025 verkställs handlingsplanen för mångfalden i södra Finlands skogar (METSO-programmet). Det strategiska programmet för skogsbranschen, som uppgjorts av Arbets- och näringsministeriet har som central uppgift att förbättra skogsbranschens konkurrenskraft och att påbörja förändringsprocesser som främjar förnyelse. Finland har satt som mål att inom EU-området vara det ledande landet inom bioekonomi De största tillväxtmöjligheterna inom skogssektorn under de närmaste åren antas finnas inom bioenergi och biobaserade bränslen samt träprodukter och träbyggande. De centrala målsättningarna i Finlands bioekonomiska strategi, som blev klar 2014, är en konkurrenskraftig bioekonomisk verksamhetsmiljö, ny bioekonomisk näringsverksamhet, en hög kompetensnivå inom bioekonomi och att biomassor används och att de är hållbara. Bioekonomin är regeringens viktigaste spetsprojekt. Regeringen avsätter totalt 300 miljoner euro till spetsprojekt under åren En hållbar verksamsamhetsinriktning har varit och är hörnstenen i vårt skogsbruk. Innebörden av begreppet hållbarhet har utvecklats under åren, precis som prioriteringarna. En hållbar virkesproduktion har varit målet i över hundra år. Ekonomisk hållbarhet är nära sammankopplat med virkesproduktion. Ekologisk, social och kulturell hållbarhet togs med i målsättningarna på 1990-talet. Det viktigaste målet i Nylands skogsprogram är att skogen används aktivt och mångsidigt samt ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. 6

7 7 Nylands skogsprogram

8 2 Nuläge, verksamhetsförutsättningar och framtid Nuläge Skogens virke och andra källor till välstånd är en stabil grund för Finlands bioekonomi. Enligt den elfte riksskogstaxeringen är trädbeståndets totalvolym i Nyland 85 miljoner kubikmeter. Trädbeståndets tillväxt är 3,9 miljoner kubikmeter per år. Tillväxten har ökat varje år under de senaste fyrtio åren. I Nyland är drygt hälften av de skogar som är i virkesproduktion äldre gallringsskogar eller förnyelsemogna skogar. Därför ger de nyländska skogarna stora möjligheter att öka bioekonomi som baserar sig på virkesanvändning. Skogen har stor betydelse när det gäller att stävja klimatförändringen och att upprätthålla den biologiska mångfalden i naturen. Kolreserven i de finländska skogarna och i marken ökar med cirka 30 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år. I de nyländska skogarna finns det i medeltal 5,1 kubikmeter död ved per hektar, vilket är klart mera än i södra Finland i medeltal (3,7 kubikmeter per hektar). Död ved är viktig för skogarnas mångfald. Största delen av det avverkade virket kommer från privatskogarna. Fastigheterna är till storleken rätt små; i hela landet utgör fastigheter på över femtio hektar 56 procent av den totala arealen, i Nyland mindre än det. De samfällda skogarnas andel utgör i hela landet 2,2 procent av de privatägda skogarnas areal, i Nyland 1,1 procent. Användningen av virke för energiproduktion stiger, även i Nyland. År 2013 deltog sammanlagt barn och unga runt om i landet i skogliga evenemang, i Nyland antalsmässigt mest. De är inom en snar framtid skogsägare och opinionsbildare. Verksamhetsförutsättningar Världsekonomin växer med ungefär tre procent per år. Tillväxten kommer att avta efter år Bruttonationalprodukten i Finland minskade med 0,2 procent Den fortsätter att minska, men nu med endast 0,1 procent. I den här situationen har skogsbruket en mycket stor betydelse för vårt välstånd. Värdet av skogsindustrins produktion var 2013 omkring 19 miljarder euro. Skogsindustrin sysselsätter direkt sammanlagt personer och indirekt ännu flera. År 2012 var värdet av skogsindustrins export omkring 11 miljarder euro. Det är omkring en femtedel av den totala exportens värde. År 2013 uppgick privatskogsägarnas bruttorotprisintäkter till 1,7 miljarder euro. År 2012 användes totalt 92 TWh trädbaserade bränslen. Det var en fjärdedel av den totala förbrukningen av energi. Oljepriset har sjunkit med tiotals procent. Det här har både positiva och negativa verkningar gällande ökad användning av inhemsk energi. 8

9 Tack vare sin vidsträckta utbredning är skogarna en viktig livsmiljö. I Finland finns cirka arter av organismer och av dem lever nästan hälften i skogsmiljö. Man värnar om den biologiska mångfalden arealmässigt främst i ekonomiskogar och olika skyddsområden kompletterar detta. Av skogs- och tvinmarksarealen i Finland utgör 13 procent skyddade skogar eller skogar med begränsat skogsbruk, i södra Finland är andelen 4,3 procent. Strängt skyddade skogar utgör 9 procent, i södra Finland 2,3 procent. I internationell jämförelse är andelen för hela landet mycket stor. Skogarna är en betydande källa för rekreation och välbefinnande både för skogsägarna själva och tack vare allemansrätten för vem som helst. I Finland omsatte turismen år 2012 uppskattningsvis 13,3 miljarder euro. Naturturismens andel är omkring en fjärdedel av den här summan. Finländarna har ett nära förhållande till naturen oberoende av var man bor. Det här påverkar skogssektorn på många sätt, både positivt och negativt. Människornas värderingar och attityder varierar allt mera och blir allt mer individuella. Enligt statens skogspolitiska redogörelse 2050 står bland annat ökning av levnadsstandarden, ökad efterfrågan på naturresurser, klimatförändringen, globaliseringen, utvecklingen av informationsteknologin samt strukturförändringar i världsekonomin för de starkaste förändringskrafterna globalt sett. Flera av dessa megatrender är sammanlänkade och knutna till befolkningstillväxten och teknikutvecklingen. Globala förändringar påverkar Finland. Förnybara råmaterial, såsom trä, får en allt större betydelse. Ökad folkmängd leder till större efterfrågan på energi. Efterfrågan på mat och vatten ökar. I Finlands bioenergistrategi sägs följande: År 2030 kommer det att behövas 50 procent mer mat än i dag, 45 procent mer energi och 30 procent mer vatten. Ökande efterfrågan leder till minskade naturresurser och högre priser. Därför kommer tillgången till och effektivt utnyttjande av råvaror att utgöra en konkurrensfördel. Dessutom kommer tilltagande miljömedvetenhet och skarpare lagstiftning att leda till minskad tillverkning av miljöbelastande produkter. Informationstekniken ger nya möjligheter, elektronisk ärendehantering ökar och elektroniska tjänster utvecklas i allt snabbare takt. Det här skapar bättre service även inom skogssektorn. Samtidigt minskar användningen av papper åtminstone i välfärdsstater såsom Finland. Människorna får allt större behov av att lära sig mera och behovet av utbildning ökar. Behovet av tjänster ökar och produkternas förädlingsgrad stiger. I Nyland finns ett särdrag som beskriver förutsättningarna att idka skogsbruk och som är klart avvikande från andra landskap den stora befolkningsmängden. Den större befolkningstätheten skapar tryck från många olika håll och olika slags faktorer som försvårar möjligheterna att använda skogarna för virkesproduktion hör till vardagen. I Nyland bor många olika slags skogsägare. Framtid Utgångspunkten för Finlands bioekonomistrategi är att vi är på väg mot ett koldioxidsnålt samhälle. I det färskaste regeringsprogrammet drar man upp linjerna för att Finland ska vara en föregångare inom bioekonomi. Enligt bioekonomistrategin avses med bioekonomi en ekonomi som utnyttjar förnybara naturresurser för att skapa näring, energi, produkter och tjänster. Bioekonomi minskar därtill beroendet av fossila naturresurser. Enligt regeringsprogrammet ska användningen av utsläppsfri, förnybar energi ökas så att andelen stiger till över 50 procent under 2020-talet och självförsörjningsgraden till över 55 procent. Detta baserar sig i synnerhet på ett ökat utbud av bioenergi. I regeringsprogrammet drar man också upp att skogsfastigheternas storlek ska öka för att skogsägarna ska kunna bedriva ett företagsmässigt skogsbruk och idka god skogsvård och att byggnadsbestämmelserna som hindrar användningen av trä ska luckras upp. Dessutom ska skogsdata och e-tjänster utnyttjas effektivare och offentliga investeringar ska styras till underhållet av vägar. Vidare förutsätter regeringsprogrammet att skyddet av skogarna i fortsättningen sker på frivillig väg. I bioekonomistrategin sägs det uppmuntrande att Finland har stora skogstillgångar och att skogarnas tillväxt i tiotals år har överskridit uttaget. Det betyder att det finns stora tillväxtmöjligheter för bioekonomi. Det nuvarande virkesförrådet och användningen av virke är redan på en hög nivå. Virkesanvänd- 9

10 ningen kommer att öka då nya fabriker grundas. Det här gynnar hela samhället, men det krävs också kunskap. I nyckelställning är skogsägarna och de som säljer tjänster till dem och ger rådgivning, industrin som förädlar virke, och företag och aktörer som sköter virkesdrivningen. Från de nyländska skogarna inhämtas välmående, rekreation och hälsa mera mångsidigt än förut. Bland annat kan vilt, bär och andra naturprodukter och utnyttjandet av dem inom turism och förädling skapa utkomst åt allt flera. Den stora befolkningen i Nyland orsakar i allt större omfattning ställvis märkbart slitage på skogarna när de används för rekreation och det begränsar också annan användning av skogarna. I framtiden kommer klimatuppvärmningen att kräva anpassningsåtgärder i fråga om användningen av skogarna. Enligt prognoserna kommer vindskador att bli vanligare och invasiva arter som är farliga för skogsekosystemet kommer att medföra nya risker för skogsskador. Det nuvarande trädslagsurvalet kan också förändras en aning och våra traditionella huvudträdslag trivs eventuellt inte i framtiden lika bra som för närvarande. Investeringar som ökar virkesanvändningen inom skogs- och bioekonomiindustrin kommer inom den närmaste framtiden att förläggas till andra landskap än Nyland. Industri som använder virke för energiproduktion är ett undantag och den kommer att göra nyinvesteringar även i Nyland. Det här ökar användningen av virke för energiproduktion. Nya investeringar i fabriker som använder virke i andra landskap ökar naturligtvis behovet av gagnvirke i Nyland som följd av att virkesbehovet ökar och virkesströmmarna ändrar. Målet i Nylands skogsprogram att kunna ta till vara de största uthålliga avverkningsmöjligheterna. 10

11 11 Nylands skogsprogram

12 3 Vision och strategi Vision Hållbar skötsel och användning av skogarna i Nyland är källan till ökad välfärd. Strategiska mål Nylands regionala skogsprogram bygger på samma strategiska mål som det nationella skogsprogrammet I skogsstrategin sägs att det regionala skogsprogrammet ska verkställa den nationella skogsstrategin och se till att målen nås. Strategiska mål i det regionala skogsprogrammet utgående från den nationella skogsstrategin: 1. Nyland är en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för näringsverksamhet som baserar sig på skog 2. Skogarna används aktivt, hållbart och mångsidigt ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel 3. Skogssektorn och dess strukturer förnyas och blir mångsidigare. I Nylands regionala skogsprogram betonas de mål och åtgärder som aktörer i landskapet upplever som viktiga och som man tillsammans är beredda att jobba för. Man har försökt göra programmet till ett åtgärdsprogram som inriktas på de mest centrala utvecklingsbehoven och som är så konkret och realistiskt som möjligt, förankrat hos aktörerna och som kan uppdateras. Från delmålen i den nationella skogsstrategin har vi därför tagit med i första hand de delmål som man i Nyland kan, och som det är nödvändigt att påverka via skogsprogrammet. Följande centrala delmål i den nationella skogsstrategin 2025 ingår i Nylands skogsprogram: Mål 1: Nyland är en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för näringsverksamhet som baserar sig på skog Centrala delmål i Nyland: Skogarna är virkesrika, friska, har god tillväxt och kan svara på bioekonomins ökande behov Transportledernas och datakommunikationens servicekapacitet ökar, blir effektivare och bättre Marknaden för trä-, virkes- och skogstjänster är i jämvikt och konkurrenskraftig Produktionen av inhemsk trädbaserad energi ökar Servicenäringar som baserar sig på skog blir mångsidigare och branschen för naturprodukter växer. I näringsverksamhet som baserar sig på skog ingår förutom skogsbruk och traditionell träförädling bland annat skogsenergi och förädling av skogsenergi, naturturism och användning av naturprodukter. En framgångsrik skogssektor kräver att näringsgrenarna är konkurrenskraftiga, lönsamma, utvecklas och blir mångsidigare. I 12

13 13

14 Nyland finns det förutsättningar att vid sidan av traditionell virkesproduktion och träförädling öka näringsverksamhet som baserar sig på naturturism, vilt, naturprodukter och förädling av energiprodukter. Mål 2: Skogarna används aktivt, hållbart och mångsidigt ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel Centrala delmål i Nyland: Skogsbruket bedrivs på ett mera aktivt och företagsmässigt sätt, fastigheternas storlek ökar och skogsägarstrukturen stöder en aktiv användning av skogarna Användingen av skogarna och skogsmiljön får stor acceptans Utarmningen av mångfalden i skogsnaturen stannar år 2020 och naturens mångfald är på en gynnsam nivå år 2050 Skogsbrukets negativa verkningar på vattendragen har minimerats. Vid sidan av fastighetsstrukturen och skogsägarstrukturen påverkas aktiviteten i skogsbruket av bland annat skogsägarnas kännedom om vilka möjligheter deras skogar erbjuder, läget på virkesmarknaden, kostnadsnivån på skogsvårdsarbeten och skogsbrukets lönsamhet. Ett bättre hälsotillstånd i skogarna är också viktigt för en aktiv och fullskalig användning av skogarna. Mål 3: Skogssektorn och dess strukturer förnyas och blir mångsidigare Centrala delmål i Nyland: Planläggningssystemet stöder skogsbruket och ger möjligheter till en mångsidig näringsverksamhet Miljöförvaltningens tillståndsprocesser är flexibla och snabba, stöder genomförandet av investeringsprojekt och upprätthåller en hög nivå på miljöskyddet Antalet personer som dimitteras från olika utbildningsstadier motsvarar skogssektorns rekryteringsbehov Öppen och täckande information och statistik över våra skogar stöder en omfattande användning av dem Det är viktigt att barns och ungas kunskaper om skog är på en hög nivå när skogssektorn förnyas i Nyland. Omkring en fjärdedel av landets alla barn och unga i skolålder bor i Nyland. Därför bör det i landskapets skogsprogram finnas ett mål att öka deras kunskaper om skog och att informera dem om olika utbildningsalternativ inom skogssektorn. Genomförandet av handlingsplanen för mångfalden i södra Finlands skogar (METSO-programmet) och de regionala åtgärdsplanerna för vattenvård som gjorts upp för Nyland är speciellt viktiga vid tryggandet av skogarnas biologiska mångfald. Dessa faktorer ska beaktas vid alla åtgärder i skogsbruket. Hur åtgärderna för aktiv skogsnaturvård och vattenvård ska styras och prioriseras definieras noggrannare i det regionala programmet för genomförandet av naturvården, som hör till det här skogsprogrammet. 14

15 15 Nylands skogsprogram

16 4 Mål och åtgärder De regionala målen och åtgärderna i Nylands skogsprogram baserar sig på den nationella skogsstrategin I det följande en förteckning över målen och åtgärderna. Programmets mål och åtgärder har delats i två delar: A. Nyckelmål och åtgärder samt B. Andra mål och åtgärder. Som nyckelmål har vi slagit fast de mål som vi anser vara viktigast. Under skogsprogramperioden sätter vi den största arbetsinsatsen på att genomföra dem. Det regionala skogsprogrammet ska fortlöpande uppdateras och tyngdpunkten kan efterhand under programperioden flyttas till nya mål. A. Nyckelmål och åtgärder 4.1. Nylands hållbara avverkningsmöjligheter utnyttjas fullskaligt Mål: Nyland är en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för näringsverksamhet som baserar sig på skog Skogarna används aktivt, hållbart och mångsidigt ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel. Skogsindustrins investeringar ökar industrins behov av inhemskt råvirke i slutet av årtiondet med miljoner kubikmeter jämfört med nuvarande nivå. Även i Nyland kommer man att göra betydande investeringsbeslut i slutet av 2010-talet, speciellt i fråga om kraftverk som producerar bioenergi. Dessutom kan man ifråga om vidareförädling av virke förvänta sig en ökning av förädlingsvärdet i Nyland. Investeringar som ökar efterfrågan på virke ökar det årliga behovet av gagnvirke med omkring en miljon kubikmeter medan användningen av energived ökar klart mindre. Investeringsbesluten kommer att ha verkningar redan från år Skogsindustrins nya investeringar ändrar virkesströmmarna inom landet och det leder till att efterfrågan på virke ökar även i Nyland jämfört med nuläget. De projekt som nu är aktuella i Nyland gällande nya värmeanläggningar som använder energived som bränsle ökar efterfrågan på energived om de genomförs i full skala. Det kommer klart att förkorta energivedens transportsträckor i Nyland. Målet är att, som en del av skogarnas användning, på ett hållbart sätt öka mängden skogsbaserad bioenergi i landskapet. Å andra sidan ökar nya värmeanläggningar som använder energived och som byggs i grannlandskapen efterfrågan på energived och det påverkar användningen av energivedstillgångarna i Nyland. När nuvarande planer verkställs kommer den teknisk-ekonomiska produktionspotentialen att utnyttjas till fullo i slutet av programperioden. En stor del av energiveden tas ut i integrerade avverkningar. Under programperioden kommer det också att finnas ett växande behov av separat energivedsanskaffning och utveckling av terminallagring och transportlogistik. 16

17 På grund av den långa menföresperioden har man i Nyland sämre drivningsförhållanden än i övriga delar av landet. Speciellt i äldre granskogar finns det förhöjd risk för skogsskador som sänker gagnvirkets värde. De facto har skogsskadorna ökat i Nyland de senaste tio åren. Om man vill utnyttja de största uthålliga avverkningsmöjligheterna kan det bli aktuellt att ta i bruk gallringsmallar som bäst passar för trädbestånd i landskapet (bland annat en gallringsavverkning per omloppstid i granbestånd). Man bör också bättre utnyttja skogsdata när man väljer åtgärder (bland annat avverkningar i skogar med skogsskador). I Nyland finns det mycket oanvända avverkningsreserver och enligt den nyaste riksskogstaxeringen (RST 11) tillåter virkestillgångarna en klar ökning av de uthålliga avverkningsmängderna. En ökning av avverkningsnivån förbättrar skogsbrukets lönsamhet och skapar mer arbete och välstånd i landskapet. Enligt den elfte riksskogstaxeringen är den största uthålliga avverkningsmöjligheten i Nyland för timmer, massaved och energived av gagnvirkesdimension totalt 3,2 miljoner m³/år. Det mest centrala målet med detta skogsprogram är att komma upp till det avverkningsmål som motsvarar största hållbara avverkningsmöjligheter. Åtgärder för att nå målet: ÅTGÄRD Utbudet på virke effektiveras med stöd av en positiv kommunikation som är gemensam för hela skogssektorn och som stöder en fungerande virkesmarknad och annat samarbete mellan aktörer inom skogssektorn. En arbetsform är gemensamma utvecklingsprojekt. Skogsdata, e-tjänsten MinSkog.fi och andra e-tjänster utvecklas och används ännu flitigare än nu för skräddarsydd information, vid rådgivning och vid aktivering av skogsägare som har avverknings- och skogsvårdsmöjligheter. I kommunikationen betonas betydelsen av att åtgärderna utförs vid rätt tidpunkt. Vi gör en regional plan för avverkningsmöjligheter och energivedsuttag som grundar sig på största uthålliga avverkningsmöjligheter. Resultatet följs upp i realtid. Säsongfluktuationerna i drivningen ska minskas bl.a. genom att iståndsätta vägnätet och använda den nya klassificeringen för torvmarkernas drivningsduglighet. Inom byggnadsbranschen främjas byggande i trä i nybyggnads- och renoveringsobjekt. Även förutsättningarna för investeringar som bygger på ökad användning av trä ska tryggas. ANSVARIG och skogsägare Skogscentralen Skogscentralen : Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, skogsindustriföretag, företagare, maskinföretagarorganisationer, 4H, NTM-centralen, Nylands förbund, kommuner. Regionala uppföljningskriterier: 1) Utvecklingen av omsättningen inom skogssektorn (Luke) - Skogsindustrin M - Skogsbruket M 3) Trädbeståndets tillväxt i ekonomiskogar (Luke) - Stamvirke milj. m³ 4) Årliga avverkningsmängder (Luke) - Uttag av stamvirke milj. m³ - Kvistar, stubbar, rötter milj. m³ 8) Arealen för de anmälningar om användning av skog som inkommit (Skogscentralen) - % av skogsarealen 10) Skogsvårds- och grundförbättringsarbeten (Luke) - ha eller km per arbetsslag 17

18 4.2 Skogsbruket bedrivs på ett mera aktivt och företagsmässigt sätt, fastigheternas storlek ökar och skogsägarstrukturen stöder en aktiv användning av skogarna Mål: Skogen används aktivt, hållbart och mångsidigt ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel Skogssektorn och dess strukturer förnyas och blir mångsidigare. Ett aktivt och företagsmässigt skogsbruk och en bättre fastighets- och skogsägarstruktur är bra medel att effektivera en hållbar användning av skogarna. Därför är det i Nyland nödvändigt att vi satsar på dessa främjande åtgärder. I början av 2017 träder skattereformer som ska sätta fart på generationsskiften inom skogsägarkåren i kraft och även annat, som kommer att leda till att generationsskiftena ökar. Enbart de resurser som aktörerna inom skogssektorn besitter räcker inte för att täcka det behov av information som skogsägarna har. För att få fart på generationsskiftena behövs det dessutom utvecklingsprojekt för att få ut information och detta är också i enlighet med strategin på Nylands NTM-central. Behoven för att utveckla skogsägarstrukturen är många. Antalet dödsbon borde kännbart minska och det borde stipuleras en tid inom vilken ett dödsbo ska upplösas. En sammanslutning borde också upplösas senast i det skede när den utvidgas till att omfatta annat än de närmaste släktingarna och beslutsfattandet gällande skötseln av skogsfrågor försvåras. Dessutom borde man vid generationsskiften utreda möjligheten att hoppa över en generation när man söker en ny yngre ägare. För att få ökad aktivitet i skogen behöver skogsägarna få mera information om värdet på sin skogsegendom. Ett effektivare utnyttjande av skogsdata är i nyckelställning. Tillgången till skogsdata bör vidgas för skogsbrukets aktörer så att de har bättre möjligheter att använda uppgifterna i rådgivningen till skogsägarna. Målet är större skogsfastigheter. Det kräver politiska beslut som uppmuntrar till att förstora fastigheterna och förhindrar att fastigheterna splittras. I Nyland är markens värde så högt att skogsfastigheter splittras även i förtjänstsyfte genom att man säljer markområden. En aktivare användning av skogen och större skogsfastigheter är de viktigaste målen när vi eftersträvar att utnyttja de största uthålliga avverkningsmöjligheterna. 18

19 Åtgärder för att nå målet: ÅTGÄRD Arbeta målinriktat och långsiktigt för att utveckla skogsfastighetsstrukturen samt för att främja generationsskiften på skogsfastigheter och ändra ägarförhållanden. Främja ett aktivt och företagsmässigt skogsbruk genom att organisationerna jobbar med grundläggande frågor och projektverksamhet och ökar den ekonomiska rådgivningen till skogsägare. Personlig rådgivning (även i terrängen) om e-tjänsten MinSkog.fi. Även andra e-tjänster används i rådgivningen. Skogsägarutbildningen fortsätter i minst samma omfattning som nu. Information om ett aktivare och mera företagsmässigt skogsägande, snabbare generationsskiften (också möjligheten att hoppa över en generation), större medelstorlek på skogsfastigheterna, färre dödsbon och flera samfällda skogar. Utbildning av intressebevakare och personer som arbetar med skogsägarrådgivning i banker och andra organisationer i temat hur man kan ändra skogsägandet. ANSVARIG Skogscentralen Lantmäteriverket Skogscentralen Skogscentralen Skogsläroanstalter Skogscentralen Lantmäteriverket Skogscentralen : Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, föreningar för skogsägare som inte bor där skogen finns, skogsindustriföretag, företagare, skogsläroanstalter, Arbetseffektivitetsföreningen, Lantmäteriverket, Nylands förbund, 4H. Regionala uppföljningskriterier: 7) Andelen privata skogsfastigheter och samfällda skogar som är över 50 ha (Luke) - Totalt % 9) Avkastningen från virkesproduktionen i privatskogarna (Luke) - avkastning % ( a) rotprisutvecklingen beaktas och b) rotprisutvecklingen beaktas inte) 4.3 Vid planläggning och vid behandling av tillstånd för miljöåtgärder beaktas skogsbruket genom att underlätta användningen av skogarna under planläggningsskedet och på planeområden Mål: Nyland är en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för näringsverksamhet som baserar sig på skog Skogarna används aktivt, hållbart och mångsidigt ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel. Skogssektorn och dess strukturer förnyas och blir mångsidigare. Planläggning Det är nödvändigt att Skogscentralens representant är närvarande vid myndighetssamråden i samband med planläggning. Planläggningen ökar i Nyland begränsningarna gällande användningen av skogarna upp till flera procentenheter beroende på kommun. Ur skogsbrukets synvinkel är vanligtvis generalplaner som görs för en kommuns område de mest betydande. Landskapsplanerna, detaljplanerna och strandplanerna påverkar skogsbruket mindre, men lokalt kan också de påverka skogsbruket. Beteckningar i landskapsplanerna har dock en viss betydelse då man gör upp planer på lägre nivå. Det är typiskt att beteckningar i generalplanen ökar andelen strängt skyddade skogar något, medan andelen områden där skogsbruk begränsas stiger klart, i Nyland med över 5 procent. Dessutom gäller begränsningarna oftast de värdefullaste delarna av skogen, det vill säga slutavverkningar som innehåller timmer. Skogsägarna i Finland får 70 procent av sina avverkningsinkomster från försäljning av timmer och därför har dessa planebegränsningar ekonomiska följder. 19

20 Till exempel i Hyvinge höjer planebegränsningarna andelen strängt skyddad skog till 6,4 procent enligt en undersökning som gjordes Sjutton procent av arealen skogs- och tvinmark fick beteckningen begränsad virkesproduktion. Det största uthålliga avverkningsuttaget och rotprisintäkterna minskar i Hyvinge med sju procent som en följd av planebegränsningarna. Målet med skogsprogrammet är att man vid uppgörandet av planebestämmelserna ska komma bort från för säkerhets skull -tänkandet. Om man inte beaktar de ekonomiska förlusterna för skogsbruket leder ett sådant förfaringssätt till alltför stora områdesreserveringar som begränsar användningen av skogarna. Det finns alltid en ägare till skogen. Han eller hon drabbas av ekonomiska förluster av planebeteckningar som har rättslig verkan och som begränsar användningen av skogen. Detta bör alltid beaktas i det skede då det finns ett utkast till plan och man bör också fastställa ett rättvist ersättningsförfarande för i frågavarande förluster. Med utbildning för planläggare och tjänstemän i kommuner, där även skogsfackmän är med, kan man bättre föra fram skogssektorns synvinkel. Med mottot God skogsvård är bra landskaps- och miljövård försöker vi i det här skogsprogrammet samarbeta med kommunerna som ansvarar för planläggningen för att inte de onödiga planebeteckningarna MU och MY, som begränsar en hållbar användning av skogarna, i fortsättningen används i generalplanerna (MU = Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet, MY = Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden). Enbart M-beteckningen kombinerad med annan text räcker till för att trygga att friluftsliv och andra behov beaktas vid användning av skogarna på ett hållbart sätt (M = Jord- och skogsbruksdominerat område). Enbart M-beteckningen för alla skogsområden i en generalplan räcker för att säkerställa att man vid avverkningar följer skogslagen och naturvårdslagen. Skogsprogrammets mål är att man vid landskapsplaneringen inte ska använda LUO-beteckningar (LUO = område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald). Behandling av tillstånd för miljöåtgärder Skogsbrukets aktörer och skogsägarna i Nyland upplever att överdrivna krav på ansökan om tillstånd för miljöåtgärder är en av de faktorer som mest försvårar ett hållbart skogsbruk. Det är stor skillnad mellan olika kommuner när det gäller beviljandet av tillstånd för miljöåtgärder. Med tanke på likställdhetsprincipen borde vi komma ifrån detta och tillståndsvillkoren bör bli lika för alla. Kommunens byggnadstillståndsmyndighet kräver en avgift för ett tillstånd för miljöåtgärder, vilket i många fall har betytt att avverkningsintäkterna från en två hektar stor första gallring i sin helhet har gått till att betala tillståndet för miljöåtgärder. Detta är ohållbart om man vill idka ett hållbart skogsbruk. Dokumenten som gäller planer är ibland så oklara att inte ens kommunens tillståndsmyndighet vet om man ska ansöka om tillstånd för miljöåtgärder eller inte. Det har vanligtvis också räckt länge att få tillstånd för miljöåtgärder. I sådana fall har perioden med bra drivningsförhållanden ofta redan gått förbi. Då är man tvungen att avverka vid en tidpunkt som inte är lika lämplig och följden är att drivningsspåren i skogen efter avverkningen är mycket större än vad de skulle ha varit om tidpunkten hade varit lämpligare. Målet i skogsprogrammet är att det ska finnas klart angivet inom vilken tid beslut om tillstånd ska ges, av samma typ som vårdgarantin. Målet i skogsprogrammet är att få tillstånden för miljöåtgärder bort från MU- och MY-områden i samband med att markanvändnings- och bygglagen förnyas. Både skogsbrukets aktörer och skogsägarna upplever att det nuvarande förfarandet vid ansökan om tillstånd för miljöåtgärder är onödigt, långsamt och dyrt och att det klart begränsar förutsättningarna att idka ett hållbart skogsbruk. Målsättningen är att kravet för tillstånd för miljöåtgärder under planläggningsskedet och i fastställda generalplaner ska gälla enbart byggande och andra liknande ändringar i markanvändningen och inte längre skogsavverkningar. 20

21 Åtgärder för att nå målet: ÅTGÄRD När generalplanen görs upp gör man en bedömning av hur planen påverkar skogsvården och virkesanskaffningen. Man gör också en bedömning av vilka de ekonomiska verkningarna av planebegränsningarna är på skogsbruket. Tolkningen av planebestämmelserna ska bli enhetlig och kommunernas tjänstemän ska få utbildning om detta. Vid landskaps- och generalplaneringen gäller följande principer: God skogsvård är bra landskaps- och miljövård. Planläggning är ingen naturskyddsmetod. Det finns skild lagstiftning för det. För skogsområden används enbart M-beteckningen. ANSVAR Kommuner Kommuner, miljöministeriet, Nylands förbund Kommuner, miljöministeriet, Nylands förbund Planebeteckningar i generalplaner, bestämmelser och tolkningar som gäller dem samt uppgifter om kraven på tillstånd för miljöåtgärder ska vara tillgängliga för alla som elektronisk lägesbunden information. Planläggningsorganisationerna och aktörerna inom skogssektorn för en gemensam diskussion om vilken betydelse största uthålliga avverkningsmål har och vilka åtgärder det skulle kräva i praktiken. Förfaringssättet med tillstånd för miljöåtgärder används för att styra skogsbruket enbart på slutavverkningsobjekt på detaljplaneområden och inte på generalplaneområden. Kraven i tillstånd för miljöåtgärder och avgifterna ska förenhetligas. Vid tillstånd för miljöåtgärder följs 143 i markanvändnings- och bygglagen: Ett tillstånd för miljöåtgärder för trädfällning kan beviljas för högst tio år för planmässig skogsvård BML 143 Tillstånd beviljas för hela fastigheten under den tid skogsbruksplanen är i kraft, varvid krav på tillstånd inte gäller enskilda åtgärder i enlighet med skogsbruksplanen. Kommuner Skogscentralen Kommuner Kommuner Kommuner, miljöministeriet, Nylands förbund Centrala aktörer: Kommuner, Nylands förbund, NTM-centralen, miljöministeriet, Finlands miljöcentral, Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, skogsindustriföretag, företagare, maskinföretagarorganisationer. Regionala uppföljningskriterier: 8) Arealen för de anmälningar om användning av skog som inkommit (Skogscentralen) - % av skogsarealen 21

22 4.4. Ökad acceptans för att skogarna används Mål: Nyland är en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för näringsverksamhet som baserar sig på skog Skogarna används aktivt, hållbart och mångsidigt ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel. Skogssektorn och dess strukturer förnyas och blir mångsidigare. Det är mera utmanande att idka skogsbruk i Nyland jämfört med andra landskap i Finland på grund av den stora befolkningsmängden. Ett uttryck för detta är de begränsningar av markanvändningen som nämnts tidigare och som försvårar möjligheterna att idka skogsbruk och som fördröjer arbetena. Största delen av de människor som bor i Nyland är inte skogsägare, men skogarna i det landskap där de bor är för dem ett slags skyltfönster för hurdant skogsbruk vi bedriver. Via det får de en uppfattning om olika former av bioekonomi. Hållbart och mångsidigt skötta skogar som producerar ett förnybart råmaterial är en central del av den finländska bioekonomin. Välväxande skogar binder stora mängder kodioxid. Som exempel på detta blir kolförrådet i Finlands skogar allt större. Skogsbruket spelar en viktig roll när man eftersträvar kolneutralitet. Bioenergi och produkter som har förädlats av trä kan ersätta icke förnybara produkter och fossil energi. Välskötta skogar blir livskraftiga och motståndskraftiga mot skogsskador. Man kan parallellt använda skogarna på många olika sätt och ur skogsägarens synvinkel är det lönsamt att använda skogen. Vi bör berätta om den här typen av bakgrundsfaktorer för den stora allmänheten och därigenom skapa ökad acceptans för att vi använder våra skogar. Det är av stor betydelse att finländarna godkänner att vi idkar skogsbruk och att skogsbruket får en status. Den allmänna opinionen får i sig inte begränsa friheten att utöva en näringsgren. Det är viktigt att vi kan skapa en ännu bättre förståelse för att en hållbar och mångsidig användning av skogarna är en del av bioekonomin. Därför är en av de viktiga målet i det här skogsprogrammet att öka förståelsen för att vi använder skogarna och att skogsbruk uppskattas. Åtgärder för att nå målen: ÅTGÄRD Vi berättar på olika sätt och med olika verktyg vad det betyder att idka ett hållbart skogsbruk med flera mål. Målgruppen är medborgare, kommunala beslutsfattare, skogsägare och skolelever. Aktivitet i media. Mera synlighet på mässor och i evenemang riktade till olika målgrupper. Effektivare elektronisk kommunikation med hjälp av sociala medier. På webben och i terrängen förevisas vad ett skogsbruk med flera mål innebär. ANSVAR : Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, skogsägarföreningar, skogsbolag, Finska forstföreningen, Naturresursinstitutet, 4H, andra medborgarorganisationer. Regionala uppföljningskriterier: 8) Arealen för de anmälningar om användning av skog som inkommit (Skogscentralen) - % av skogsarealen 10) Skogsvårds- och grundförbättringsarbeten (Luke) - ha eller km per arbetsslag 22

23 23 Nylands skogsprogram

24 B. Andra mål och åtgärder 4.5. Näringsverksamheten som anknyter till skog och träförädling utvecklas Mål: Nyland är en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för näringsverksamhet som baserar sig på skog Skogssektorn och dess strukturer förnyas och blir mångsidigare. Med tanke på att bioekonomisektorn ska må bättre är det viktigt att en så stor del som möjligt av det grova virke som avverkas förädlas i eget landskap. Fastän det är en realitet att de största investeringarna oftare går till andra landskap, så ger en högre förädlingsgrad mervärde och nya arbetsmöjligheter även i Nyland. De ökade avverkningsmöjligheterna ger både timmer och massaved. Speciellt borde vi under programperioden öka förnyelseavverkningarna i grandominerade förnyelsemogna bestånd. I Nyland har vi även en energivedspotential som vi inte har använt tillräckligt. Energivedsreserverna gör det möjligt att under programperioden både förädla energiveden till nya produkter och att använda energived som bränsle i större utsträckning. Detta skulle klart öka skogsägarnas rotprisinkomster och även öka företagar- och kapitalinkomsterna på olika håll. På grund av den stora befolkningen är det i Nyland möjligt att skapa näringsverksamhet som inte bygger på avverkningsmöjligheterna utan på att man använder skogarna på annat sätt. Bland annat viltturism och en skogsinriktad turism både för turister och för dem som är bosatta i huvudstadsregionen är en möjlighet. Man kan söka investeringsstöd från NTM-centralen för ny marknadsbaserad företagsverksamhet som anknyter till ovanstående. Det finns potential även i att plocka naturprodukter och vidareförädla dem. Dessutom är det möjligt att mera än tidigare använda nationalparkerna för näringsverksamhet som anknyter till turism och rekreation. Åtgärder för att nå målen: ÅTGÄRD Vi påverkar förutsättningarna för investeringar inom skogssektorn i Nyland med en aktiv näringspolitik och en klar planläggning som beaktar förutsättningarna för att idka skogsbruk. Nylands styrka när det är fråga om var investeringar ska föras fram (t.ex. stora avverkningsmöjligheter) Vi arbetar för etablering av nya anläggningar som använder skogsbränslen samt främjar förutsättningarna för näringsverksamhet som baserar sig på skogsbränslen och företagsamhet. Vi påbörjar utvecklings- och investeringsprojekt kring näringsverksamhet som utgår från skogstillgångarna (träförädling, turism, viltturism, utfärder och rekreation). ANSVAR : Kommuner, Nylands förbund, NTM-centralen, miljöministeriet, Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, skogsindustriföretag, Finlands viltcentral, Arbetseffektivitetsföreningen, företagare, 4H och andra organisationer. Regionala uppföljningskriterier: 1) Utvecklingen av omsättningen inom skogssektorn (Luke) - Skogsindustrin M - Skogsbruket M 2) Utvecklingen av användningen av fasta trädbaserade bränslen (Luke) - Skogsbränslen (flis) milj. m³ - Fasta trädbaserade bränslen totalt milj. m³ 4) Årliga avverkningsmängder (Luke) - Uttag av stamvirke milj. m³ - Kvistar, stubbar, rötter milj. m³ 24

25 4.6. Det lägre vägnätet förbättras och terminallagren utökas Mål: Nyland är en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för näringsverksamhet som baserar sig på skog. Det lägre vägnätet i glest befolkade områden och på landsbygden har stor betydelse för skogsbruk, rekreation och hela landsbygdens livskraft. Speciellt de senaste åren har de enskilda vägarnas skick försämrats oroväckande mycket och statens vägar som hör till det lägre vägnätet har ställvis fått förfalla. Lagerplatser som är i gott skick, logistiskt på bra platser och tillräckligt tätt underlättar virkesanskaffningen betydligt. Man ska också kunna utlova trygga och regelbundna leveranser av energived och flis till värmekraftverken. Grundförbättringar av skogsbilvägar som finansieras med Kemera-medel kunde mer än tidigare användas för att förbättra svaga delar av vägnätet, så kallade flaskhalsar. Då kunde Kemera-medlen användas effektivare och till flera objekt. Utökad användning av skogsbränslen i Nyland kräver ett tillräckligt stort nätverk av terminaler som kan användas året runt för att logistiken kring anskaffning av skogsbränslen ska vara kostnadseffektiv och fungera problemfritt. Planeringen av ett terminalnätverk är en flerstegsprocess och det behövs ett EU-finansierat utvecklingsprojekt får att genomföra det. NTM-centralerna spelar numera en stor roll vid finansiering av väginvesteringar. Åtgärder för att nå målen: ÅTGÄRD Tillräckligt med resurser för grundförbättring av vägar från Kemera-medel Behovet av terminaler i landskapet utreds och därefter ett förslag till landskapsförbundet var terminalerna ska placeras. Kunskaperna om hur enskilda vägar ska skötas och vägdisponenttjänsterna förbättras genom kommunikation och utbildning Vi skapar i MinSkog.fi för aktörernas operativa bruk en gemensam databas med uppgifter om skogsbilvägar; databasen koordineras på riksnivå. Den innehåller uppgifter om vägar, deras skick och behov av iståndsättning (kräver projektfinansiering). Vi påverkar prioriteringen av hur statsägda vägar i det lägre vägnätet iståndsätts. Det ökade behovet av gagnvirke till skogsindustrin och energived till värmekraftverk beaktas och även förändrade transportbehov och virkesströmmar. Vi deltar i arbetet för att skapa en öppen riksomfattande nättjänst med kontaktuppgifter till väglagen. ANSVAR Skogscentralen/skogsrådet Utvecklingsprojekt som leds av Skogscentralen NTM-centralen : Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, skogsindustriföretag, företagare, maskinföretagarorganisationer, kommuner, Arbetseffektivitetsföreningen, Suomen tieyhdistys, Nylands NTM-central, Nylands förbund. Regionala uppföljningskriterier: 5) Offentlig finansiering till infrastruktur (NTM-centraler och Skogscentralen) - Finansiering från NTM-centralerna och Skogscentralen för det lägre vägnätet 25

26 4.7. Mera plantskogsvård (slyröjning och röjning) Mål: Nyland är en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för näringsverksamhet som baserar sig på skog. Skogarna används aktivt, hållbart och mångsidigt ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel. Med en tillräckligt god nivå på skogsvården tryggar vi skogarnas tillväxt och produktionen av råvirke. Under programperioden bör vi fästa särskild uppmärksamhet vid skötseln av yngre plantskogar, det vill säga vid slyröjningen, som speciellt de senaste åren har legat klart under behovet. Enligt den färskaste riksskogstaxeringen (RST 11) borde arealen plantskogsvård i Nyland fördubblas åren jämfört med föregående femårsperiod. Den förnyade Kemera-lagen som togs i bruk 2015 sporrar till att öka slyröjningsarealerna. När slyröjningen utförs vid rätt tidpunkt finns det goda förutsättningar för en plantskog som är av hög kvalitet och som växer bra. För att målen för plantskogsvården ska nås krävs det tillräckligt med arbetskraft. Skogsarbetarna har inte för närvarande arbete året runt, men genom rätt planering av plantskogsarbeten och genom att sammankoppla ytorna kan man effektivera skogsarbetarnas, den kunnigaste arbetskraftens, arbetsinsatser. 4H-ungdomarna som arbetskraft har inte hittills använts tillräckligt. Genom att sysselsätta unga är det möjligt att komma upp till klart större arealer. Det samma gäller möjligheten att ge sommararbete åt studerande. Maskinell plantskogsvård ger också möjlighet att utöka arealerna, men med nuvarande teknologi är maskinell plantskogsvård inte någon generell lösning för en mera kostnadseffektiv plantskogsvård. När vi vill öka arealerna för plantskogsvård är det viktigaste att aktivera skogsägarna så att de beslutar att börja sköta sina plantskogar. E-tjänsten MinSkog.fi är ett bra verktyg för det här ändamålet. Den bör användas ännu flitigare än för närvarande. Anmälan om att bilen behöver sin årliga service kunde fungera som modell för ett meddelande om att plantskogen behöver skötas. Det är också viktigt att förklara att röjningsarbeten som utförs vid rätt tidpunkt är en del av ett aktivt och företagsmässigt skogsägande. Skogstjänstmarknaden bör utvecklas för att arealerna plantskogsvård ska öka. Det behövs nya skogstjänstföretagare för att det ska uppstå konkurrens. Finansieringen av plantskogsvården kopplas ofta till en virkesaffär. Därför skulle det vara nödvändigt att virkesköparna i sitt tjänsteutbud mera än hittills för fram vikten av att plantskogarna sköts med tanke på skogsägarens framtida inkomster från virkesförsäljningar. Det behövs nya skogstjänstföretagare för att det ska uppstå konkurrens. 26

27 Åtgärder för att nå målen: ÅTGÄRD Regelbunden information i aktörernas kundtidningar och på webbportaler. Utvalda skogsägare får nyhetsbrev samt information om att plantskogen behöver sin årliga tillsyn. Som källmaterial används bl.a. MinSkog.fi. Skogscentralen och Naturresursinstitutet ordnar gemensam roadshow om röjning samarbetar brett och ordnar exkursioner till röjningsobjekt i utbildningssyfte. Genom utbildning och information uppmuntras skogsägarna till självverksamhet i plantskogar. Röjningsarbetet inriktas mera än tidigare på slyröjning och röjning vid rätt tidpunkt. Det sänker kostnaderna. Skogstjänstföretagarnas marknadsföring och kvalitetsövervakning utvecklas utgående från principerna för egenkontroll. För 4H:are grundas utvecklingsprojekt för plantering, gräsröjning och slyröjning. ANSVAR Skogscentralen/ Luke Skogstjänstföretagare 4H Både maskinell röjning och röjning vid rätt tidpunkt främjas genom att vi informerar om högre produktivitet och lägre kostnader. : Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, skogsläroanstalter, skogsbrukets aktörer, skogsägare, arbetsplatser som erbjuder prao-veckor, 4H, läroavtalsplatser. Regionala uppföljningskriterier: 10) Skogsvårds- och grundförbättringsarbeten (Luke) - ha eller km per arbetsslag 27

28 4.8. Säkerställa att det finns tillräckligt med företagar- och arbetskraftsresurser samt att barns och ungas intresse för skog och skogssektorn bibehålls Mål: Skogssektorn och dess strukturer förnyas och bli mångsidigare. Det behövs nya skogsmaskinförare och förare till virkesbilar. För att virkesdrivningen och skogsvården ska vara högklassig och fungera, krävs det att företagare och arbetstagare inom skogssektorn vill betjäna sina kunder, har hög motivation, har kompetens för arbetet, använder moderna arbetsmetoder och vill utveckla sig själv och arbeta kostnadseffektivt. Man kan till en del öka avverkningsarealerna och skogsvårdsarealerna genom att öka maskinparkens nyttjandegrad och arbeta mera året runt. Företagarna kan bilda olika slags nätverk och öka utbudet på tjänster av hög kvalitet. Med beaktande av åldersstrukturen hos de företagare och arbetstagare som nu jobbar inom skogssektorn behövs det nya och fler yrkesmän. De ökade mängderna gagnvirke till skogsindustrin och det ökade behovet av energived kommer att ge mera arbete i Nyland både inom avverkningsplanering och avverkning. En öppen och rättvis konkurrensutsättning stöder företagsamhet. Åtgärder för att nå målen: ÅTGÄRD Den skogliga utbildningen ska ha dragningskraft och den kan förbättras genom att aktörerna samarbetar och bildar nätverk. Utbildningen av skogsmaskinförare utökas i Nyland. Utbildningsmöjligheterna inom skogssektorn marknadsförs effektivare och läroanstalterna ser till att utbildningsmöjligheterna hålls kvar. Utbildningsbehoven ska prognostiseras och utbildningsprogrammen ska utvecklas utgående från de behov som finns och de resultat som uppnåtts. Intensivare samarbete mellan utbildningen och arbetslivet, bl.a. genom att erbjuda mera praktikplatser och läroavtalsplatser för dem som studerar inom skogssektorn för en examen. Mera prao-platser och studiebesök åt unga i grundskolan för att öka intresset för yrken inom skogssektorn. Satsningar på yrkesvägledning och vuxenutbildning för att få motiverade personer till skogssektorn. Detta gäller även inflyttade. Genom kommunikation och kampanjer försöker man få barn och unga att söka sig till skogliga yrken. Mindre företag ges möjlighet att växa genom att bilda nätverk, underleverantörsförhållanden och genom att erbjuda dem utbildning och informationstjänster. Skogarnas turism- och ekosystemtjänster utvecklas i samarbete med markägarna. ANSVAR Läroanstalter Läroanstalter Läroanstalter Läroanstalter Fackorganisationer, läroanstalter, aktörer 4H Under Finlands 100-årsjubileum 2017 ges alla elever i årskurs 6 möjlighet att delta i en skogsutfärd. Centrala aktörer: Utbildningsorganisationer, skogsindustriföretag, skogsbrukets intresseorganisationer, arbetskraftsmyndigheterna, Nylands förbund, skogsmaskinföretagare, företagar- och arbetstagarorganisationer, lågstadier och mellanstadier, 4H, Finska Forstföreningen, Finlands viltcentral. Regionala uppföljningskriterier: 6) Vid rekryteringen ska arbetskraftens storlek och kompetensen motsvarar behovet inom skogssektorn (Skogscentralen + regionala skogsrådet) - Kvalitativ utvärdering (kan kompletteras med uppgifter från mol.fi om lediga tjänster inom skogssektorn) 28