Arkitekturfrågorna i det dagliga arbetet

Arkitekturfrågorna i det dagliga arbetet

Innehåll: Vad är arkitektur, en kortfattad definition, en beskrivning av de element som arkitekturen byggs av och några ord om olika byggnadsstilar inom landstingets fastighetsbestånd. Att arbeta med arkitektur, om styrande/vägledande dokument, syftet med dessa samt dokumentens innehåll och struktur samt lite om vikten av att välja rätt arkitekt. arkitektur kan vi tillsammans arbeta för att undvika att de åtgärder som ständigt genomförs utifrån sjukvårdens funktionella och fastighetens tekniska behov, oavsiktligt påverkar arkitek turen i negativ riktning. Syfte Huvudsyftet med den här skriften är att väcka intresse och förståelse för vad god arkitektur kan bidra med i förvaltningen och utvecklingen av Stockholms läns landstings strategiska fastigheter. Den ska också ge en översiktlig bild av hur man kan ta hänsyn till gestaltningsfrågorna och arbeta med dessa. Målgrupper Skriften vänder sig till alla som direkt eller indirekt påverkar utformningen av sjukhus fastigheter och vårdlokaler, från tidig planering till projektering och förvaltning. En del möter gestaltningsfrågorna dagligen, andra endast vid något enstaka tillfälle. En viktig målgrupp utgör Locums förvaltare och projektledare, en annan är Locums kunder och deras lokalplanerare. Även andra verksamhets företrädare, driftentreprenörer och konsulter berörs. Bakgrund I juni 2011 beslutade landstingsfullmäktige om en Framtidsplan för hälso- och sjukvården i Stockholms län. Planen utgör styrdokument för hur hälso- och sjukvården ska utvecklas i länet, med målbild fram till 2025. Den innebär i huvudsak att vården flyttas närmare invånarna och att patienten ska stå i centrum i vården. Locum kommer under de närmsta åren planera och genomföra stora strategiska investeringar som fullmäktige beslutat om. Förändringarna ska leda till förbättrad tillgänglig het och kvalitet inom hälsooch sjukvården. I Locums ägardirektiv står det bland annat att Locum ska arbeta aktivt för att skapa hälsofrämjande miljöer i fastigheter som nyttjas av landstingskoncernens verksamheter. Utformningen av den fysiska miljön som sjukvården verkar i kan hjälpa till att stödja en hälsofrämjande vård- och arbetsmiljö. Foto: Olof Holdar Genom samarbete och dialog skapas bästa möjliga förutsättningar. Vikten av att arbeta med arkitekturfrågorna i det dagliga arbetet tydliggörs som en del i Locums hållbarhetspolicy. Där står bl. a. att: Vi verkar för god arkitektur i planering, byggskede och förvaltning. En läkande vårdmiljö är en del i patientens tillfrisknande, varför vi lägger stor omsorg om en väl gestaltad miljö. Kunskapen om arkitekturens innebörd och betydelse varierar bland de många aktörer som är engagerade i sjukvårdens fastighets- och lokalfrågor. Därmed skiftar även förståelsen för arkitekturens betydelse, motivationen att bevaka gestaltningsfrågorna och förmågan att värna om kvaliteter av arkitektoniskt värde. Med en större förståelse för, och kunskap om, Syftet med skriften är också att skapa en enhetlig begreppsapparat och en gemensam struktur för aktiviteter och dokument. Det underlättar det långsiktiga arbetet med att sätta gestaltningsfrågorna i fokus, då individer och roller förändras kontinuerligt inom landstingets organisation. Målet är att gestaltningsfrågorna ska finnas med i hela processen från behovsanalys till färdig produkt. De arkitekturmål som definieras tidigt i processen tillsammans med kund och ägare skall ägnas omsorg och tid för att nå samsyn kring vilka funktionella och visuella värden arkitekturen skall bidra med. Målen skall följas upp under hela processen. Foto: Caroline Berg Danderyds sjukhus, arkitekt Folke Löfström 2 3

Vad är arkitektur? Foto: Olof Holdar Exempel på Nationalromantik, Sachsska Barnsjukhuset, arkitekt Ivar Tengbom Definition Begreppet arkitektur definieras av Nationalencyklopedin på följande sätt: Arkitektur eller byggnadskonst. Termen avser i vidsträckt betydelse allt mänskligt byggande, i mer avgränsad mening byggnader av särskild dignitet eller konstnärlig ambition. Arkitekturen förenar oåtskiljbart en praktisk, en konstruktiv och en funktionell sida med en estetisk, harmonisk och symbolisk. Arkitekturen omfattar med andra ord ett samspel mellan funktion, teknik och estetik. Detta samspel ger arkitekturen dess karaktär. Nästan alla projekt vi genomför i våra fastigheter syftar till att på ett eller annat sätt få till en förändring i den byggda miljön. Förändringen kan handla om så vitt skilda saker som att göra ett väntrum trevligare med hjälp av nya möbler eller att flytta väggar på en vårdavdelning för att uppfylla arbetsmiljökrav eller förändra ventilationslösningen i en operationssal. Alla dessa större eller mindre ändringar syftar till att förnya och förbättra för kund, fastighetsägare samt för patienter, anhöriga och andra som vistas i våra anläggningar. Förändringarna berör den byggda miljön, det vill säga arkitekturen, men den arkitektoniska avsikten i de olika fallen är helt olika, och därmed även vikten och balansen mellan funktion, teknik och estetik. Arkitekturens byggstenar, funktion och identitet Arkitekturens mest grundläggande uppgift är att ge skydd och värn åt människan den är ett bruksföremål, en konstruktiv bakgrund åt de aktiviteter som pågår i och omkring den. Genom arkitekturens olika byggstenar arbetar arkitekten samtidigt med en byggnads funktion och dess identitet. Bland de komponenter som arkitekten arbetar med finner vi bland annat: former volymer proportioner skala struktur rumsbildning och sekvenser av rum material och kulörer ljusföring akustik Byggnadens funktion, d.v.s. byggnadens grundläggande ändamål, som t.ex. sjukhus, kan ofta väl definieras. Hur väl byggnaden fungerar för sitt ändamål avseende t.ex. planlösningar, rumsstorlekar, tillgänglighet, flöden m.m. beskriver dess ändamålsenlighet. Byggnadens utvändiga form och placering påverkar hur stadsrummen upplevs och används. Man bör fråga sig vad husen bidrar med. Viktiga frågor som i hög grad påverkas av bebyggelsens exteriöra gestaltning är bl. a. trygghet och orienterbarhet. 4 5

Arkitekturen är också ett uttryck eller en symbol för vad byggnadsverket och dess ägare, förvaltare eller brukare vill vara. Klassicism ca 1915 1930 Efter Nationalromantikens rikt ornamenterade byggnader svängde pendeln och byggnaderna blev enklare i sitt uttryck. Arkitekterna eftersträvade saklighet och stramhet och fasaderna fick ofta släta putsade ytor i mättade kulörer. Antika inslag i de sparsamma dekorationerna var vanliga. Exempel: Konserthuset, Stockholm. S:t Görans sjukhus, byggnad 87 (arkitekt: Karl Güettler) En byggd miljö har alltid en identitet, medveten eller omedveten, som bland annat kan uttrycka harmoni, beskriva ett innehåll eller en idé, representera ett samhälle, illustrera en kultur eller en tidsanda. Den ger oss signaler som vi tolkar som till exempel dåtid framtid, välkomnande avvisande, omsorgsfull nonchalant och så vidare. Arkitekturstilar och epoker Ett lands identitet utgörs till en betydande del av dess byggda miljö. Olika perioder i historien har gett upphov till olika arkitekturstilar. Det här är viktigt att känna till då man gör ingrepp, stora som små, rivningar eller tillägg. Nya delar förändrar helheten, och den som förändrar måste vara medveten om effekterna. Vid stora förändringar kan det även innebära att det bör övervägas att inte genomföra dem om de innebär kraftig negativ byggnads förvanskning. I 8 kapitlet i Plan och bygglagen (2010:900) Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser står det om ett byggnadsverks utformning: 1 En byggnad ska: 1. vara lämplig för sitt ändamål 2. ha en god form- färg- och materialverkan 3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. 17 Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kultur historiska, miljömässiga och konstnärliga värden. 6 Foto: Mikael Ullén Exempel på klassicism, S:t Görans sjukhus, arkitekt Karl Güettler I landstingets fastighetsbestånd dateras merparten av byggnaderna till 1900talet. De stilar som finns representerade härrör förenklat från någon av nedanstående perioder: Nationalromantik ca 1900 1920 Under den första perioden efter sekelskiftet växte oron för vad industrialismen och urbaniseringen skulle komma att medföra. Detta reste en vurm för att söka sina rötter, att finna det nordiska ursprunget, vilket även visade sig i byggnadskonsten som sökte symboler från bebyggelsearvet. Hantverk och äkta material, trä med synlig hantverksbearbetning och tegel var material som arkitekterna arbetade med. Exempel: Stockholm Stadshus. Sachsska barnsjukhuset (arkitekt: Ivar Tengbom) Funktionalism, småskalig 1930 1950 I samband med Stockholmsutställningen 1930 slog funktionalismen igenom på allvar i Sverige. Tesen var att byggnadsutformningen helt skulle ges av byggnadens funktion och konstruktion. Den tidiga funktionalismen kom att präglas av en mycket tidstypisk gestaltad arkitektur med kvadraten, cirkeln och den räta linjen som grundformer och ljusa, slätputsade väggytor helt utan dekorativa element. Nu inleddes också en lång tradition av funktionsstudier i Sverige. Under 30talet lades grunden för en mängd olika standarder i svenskt byggande och de första serieproducerade flerbostads husen uppfördes. Exempel: Kårhuset KTH, Stockholm (arkitekt: Uno Åhrén och Sven Markelius) Södersjukhuset (arkitekt: Hjalmar Cederström och Hermann Imhäuser) Funktionalism, storskalig 1950 1970 Efter andra världskriget och år av stagnation i byggbranschen startade det stora välfärdsbygget i Sverige bostäder, skolor, sjukhus och bibliotek skulle byggas för alla. Byggproduktionen rationalise- Foto: Mikael Ullén Exempel på Funktionalism, storskalig, Huddinge sjukhus, arkitekt HLLS 7

Foto: Carola Buretorp Exempel på Postmodernism, Norrtälje sjukhus, arkitekt ETV rades det skulle gå fort och inte bli för dyrt. Gamla strukturer revs och nya, ofta storskaliga, byggdes upp. Byggnadsforskningen gavs fortsatt stora resurser och 1968 bildades SPRI, Sjukvårdens och Socialvårdens Planerings och Rationaliseringsinstitut. Institutets uppgift var att bistå stat och landsting i utformningen av hälso- och sjukvården för ökad kvalitet och effektivitet. Exempel: Stockholms Universitet (arkitekt: David Helldén) Huddinge sjukhus (arkitekt: HLLS arkitektkontor) Postmodernism 1980-tal I början av 70-talet gick Sverige in i en betydande lågkonjunktur i samband med oljekrisen. Byggandet avstannade åter och det gavs tid till eftertanke och utvärdering av 50- och 60-talens byggboom. En motreaktion växte fram som blommade upp i början av 80-talet och som återigen sökte historiska rötter och förebilder i den äldre stadsplaneringen. Gamla arketyper som valv, portiker, pelare, burspråk och halvmåneformade fönster plockades fram. Exempel: Södra Stationsområdet ( Bofills båge ), Stockholm (arkitekt: Ricardo Bofill) Norrtälje sjukhus (arkitekt: ETV) Nutida arkitektur Under 1990-talet fanns en tydlig återgång till ett enklare och mer avskalat uttryck igen nymodernismen. Formspråket med stora linjer, rena ytor och mycket glas uppfattas som en internationell stil som inte är platsbunden, utan skulle kunna återfinnas i de flesta storstäder i Europa. Om vi i retrospektiv kommer att finna tydliga stildrag över 2000- respektive 2010-talet är ännu för tidigt att uttala sig om. Exempel nymodernism: Hammarby sjöstad, Stockholm. Foto: Max Plunger Helix rättspsykiatriska anläggning, Huddinge, arkitekt BSK Arkitekter 8 9

Att arbeta med arkitektur Styrande och vägledande dokument Locum har ett antal metoder och aktiviteter som kan användas till stöd och hjälp i gestaltningsfrågor i det dagliga arbetet med våra fastigheter. Om vi arbetar rätt och tänker efter före leder det till kvalitets säkring, kostnadseffektivitet, kundtillfredsställelse och ständig förbättring. Processer finns för att ta fram styrande och vägledande gestaltningsprogram på flera nivåer för fastigheterna. Fastighetsutvecklingsplaner Landstingsstyrelsens förvaltning, enheten för Strategiska Fastighetsfrågor & Investeringar, tar fram Fastighetsutvecklingsplaner (FUP) för att säkerställa den långsiktiga utvecklingspotentialen hos landstingets strategiska fastigheter. Fastighetsutvecklingsplanering sker på en övergripande nivå och beskriver fastighetens möjligheter och begränsningar i den stora skalan samt anger mål och riktlinjer för kommande förändringar. En väl genomtänkt strategi för byggnader och infrastruktur ska försäkra att det finns ett helhetstänk på en anläggning även om många enstaka projekt pågår med olika intentioner och fokus. I arbetet kommer stadsbyggnadsaspekten in - hur sjukhusområdet samspelar med sin omgivning och i förekommande fall även andra arkitekturdiskussioner på en övergripande nivå. Förvaltningsplanering Med utgångspunkt i FUP:ens intentioner samlar Locums förvaltning mer detaljerade beskrivningar inom olika områden. Bland den dokumentation som beskriver hur anläggningen ska utvecklas gestaltningsmässigt bör det finnas information om gällande detaljplaner, kulturhistorisk klassificering samt ett antal strategiska underplaner såsom utemiljöplan, trafikoch parkeringsplaner samt gestaltningsprogram. Den samlade informationen om den aktuella fastigheten tillsammans med strategiska underplaner utgör planeringsförutsättningar för hur anläggningen ska förvaltas och utvecklas inom en överskådlig tid. Gestaltningsprogram Gestaltningsprogrammet behandlar mer specifikt arkitekturfrågor men fortfarande på en övergripande områdesnivå. Arkitekturen beskrivs och förklaras; relation till den omgivande staden, bebyggelsekaraktären på anläggningen interiört såväl som exteriört, samt landskapsrum och trafikytor. Dokumentet beskriver historiken, hur området har växt fram över tiden, och vad det har betytt för områdets karaktär. Det beskriver vidare de viktigaste kvaliteterna, vilken roll delarna spelar för helhetsintrycket och vad som bryter mot områdets gestaltningsprinciper. Gestaltningsprogrammet ska också beskriva huvudinriktningen vid förändringar. Ska den ursprungliga karaktären bevaras eller förändras? Vad är viktigt att beakta vid förändringar och hur ska man hantera avvikelser ska man undanröja eller inordna dem? Designprogram för vårdlokaler Designprogram för vårdlokaler är ett annat redskap till stöd i det dagliga arbetet. Designprogram ska avse konkreta åtgärder och säkra att gestaltningsprogrammets principer tolkas på rätt sätt i samband med förändringar. Designprogram för vårdlokaler behandlar arkitekturens detaljer och ger direkta anvisningar/spelregler för utförande. Varje enskild del ska på rätt sätt bidra till helhetens karaktär och identitet. Designprogram utarbetas där det bedöms särskilt viktigt för helheten och kan avse specifika utrymmen som allmänna utrymmen, vårdavdelningar och utemiljöer, eller bestämda byggnadsdelar som fasader, entréer eller glaspartier. Anvisningarna styr material, färgsättning, viktiga mått, belysning och liknande. Konsultstöd Att välja arkitekt Kvaliteten på de konsulttjänster som upphandlas inom arkitektursektorn för planering, utredning och projektering har stor betydelse för det färdiga resultatets arkitektoniska kvalitet. Även tekniska konsulters kreativitet och förståelse för gestaltningsfrågor måste uppmärksammas. Konsulter väljs på olika sätt men gemensamt för dem är att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet sällan innebär att det monetärt lägsta anbudet i slutänden är det billigaste. Genom att tänka efter och tydligt formulera vilka krav som är relevanta för uppgiften redan i förfrågningsunderlaget har diskussionen och medvetenheten om projektets arkitekt oniska mål börjat. De kan då bättre säkerställas genom hela processen. Anbud eller tävlingsförslag ska värderas med hänsyn till angivna kvalitetskriterier. Myndighetskrav i planering och byggande I de flesta större byggnadsprojekt krävs olika typer av myndighetskontakter. De vanligaste är detaljplan och bygglov som kommunerna ansvarar för. Detaljplan är ett dokument som övergripande anger hur ett avgränsat område får bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. Bygglov innebär ett tillstånd att bygga nytt, -om, -till eller ändra användningen av en byggnad eller en anläggning. Ett bygglov prövas mot gällande detaljplan. I inledning av byggprojekt behöver man tillsammans med kommunen ta reda på om den planerade förändringen stämmer överrens med gällande detaljplan eller om en ny behöver tas fram. Foto: Olof Holdar Arkitektoniskdetalj från Danderyds sjukhus. 10 11

Foto, framsida: FL arkitekter Januari 2016 Locum AB. Östgötagatan 12. Box 17201. 104 62 Stockholm. Telefon: 08-123 170 00. www.locum.se