Budget och verksamhetsinriktning

2004-04-20 Budget och verksamhetsinriktning för GR år 2005

Budget och verksamhetsinriktning för GR år 2005 INNEHÅLL GRs roll i regional samverkan...3 Särskilda satsningar 2005 en sammanfattning...5 Utgångspunkter för årets budgetprocess...7 Verksamhetsinriktning 2005...8 Internationellt arbete...8 Regional planering...9 Sociala området...13 Arbetsmarknad...16 Utbildning...19 Det regionala ledarförsörjningsprogrammet...22 Resursfördelning... 24 2

GRs roll i regional samverkan Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, bildades med insikt om medlemskommunernas inbördes beroende vad avser viktiga samhällsfunktioner som arbete, boende, rekreation och utbildning. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa bl.a. förutsättningar för ekonomisk utveckling, fungerande transportsystem och finna sätt att hantera miljöproblem som inte känner några administrativa gränser. GR skall bidra till en långsiktigt hållbar välfärdsutveckling i medlemskommunerna. Denna utveckling kan beskrivas som tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner den sociala, den ekologiska och den ekonomiska eller som medborgarkraft, bärkraft och konkurrenskraft. GRs verksamhet kännetecknas av; Medlemsnytta GR skapar mervärden för sina medlemmar Mångsidighet GR stödjer kommunerna i arbetet med det breda samhällsuppdraget Delaktighet/öppenhet GR-samverkan bygger på djup förankring Kreativitet/framsynthet GR visar på nya vägar att säkra hållbar välfärd. Goda GRannar Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) består av tretton medlemskommuner med totalt 865 000 invånare. GR leds av en förbundsstyrelse bestående av representanter från respektive kommuns styrelse. GR finansieras dels genom årliga avgifter från kommunerna (35 procent), dels genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete m m (65 procent). GR har en årsomsättning på ca 170 mkr. GRs vision och ambition GRs vision och ambition är att utvecklas till en alltmer värdefull resurs för medlemskommunerna.grs bidrag skall vara av avgörande betydelse i arbetet med att skapa goda levnadsvillkor och bra utvecklingsmöjligheter för de som bor och verkar i Göteborgsregionen. 3 GR stödjer medlemskommunernas utveckling genom att; skapa nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte, svara för regional planering, erbjuda kompetenshöjande insatser för politiker, ledare och medarbetare, bevaka omvärlden och förmedla framtidsbilder, stimulera debatt och dialog, erbjuda service, sambruk och forsknings- och utvecklingsinsatser, tillvarata regionens intressen genom uppvaktningar, remissyttranden m.m. GRs arbetsformer Det är i tät samverkan mellan medlemskommunerna och organisationer i det omgivande samhället som GR kan utföra sitt uppdrag. GRs kontaktytor är stora och bidrar till öppenhet i relationerna mellan GR, dess målgrupper och de organisationer som GR samarbetar med. Detta samspel skapar förutsättningar för kreativitet, nytänkande och goda resultat i regionala sambruksuppdrag och utvecklingsprojekt. Sammantaget bidrar detta till den legitimitet som GR fortlöpande måste erövra om visioner skall hållas levande och regionalpolitiska mål uppnås. GR arbetar bl a inom följande områden Arbetsmarknad Gymnasiesamverkan Internationalisering Kompetensutveckling Ledarförsörjning Läromedelsservice Miljövård Regional planering Samverkan skola arbetsliv Socialtjänst Storstadsregionens utmaningar Transportstrategier.

Regional utveckling kommunernas delaktighet Den regionala utvecklingsplaneringen syftar till att skapa goda förutsättningar för regionens invånare vad gäller boende, arbete, fritidsaktiviteter samt tillgång till utbildning, vård och omsorg.genom att arbeta tillsammans skapas förutsättningar för ekonomisk utveckling, fungerande transportsystem och ändamålsenlig och effektiv hantering på de miljöproblem som inte känner några administrativa gränser. Den regionala utvecklingsplaneringen syftar till att hitta gemensamma vägledande principer för dels den fysiska planeringen i vid bemärkelse; d v s markanvändning och fysisk infrastruktur, dels mer sektoriella utvecklingsstrategier. Detta arbete leds av Rådet för regional utveckling. Arbetet med den regionala utvecklingsplaneringen sker i nära samspel med kommunerna och för att ge kommunerna en aktiv roll i processen involveras en bredare krets av politiker och tjänstemän. Rådslag Rådslagen är en bred, förutsättningslös och konstruktiv dialog kring regional samverkan och en del i den regionala utvecklingsprocessen. Genom rådslagsprocessen skapas en gemensam insikt om det regionala samarbetets betydelse samt ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn kring verktyg och arbetsmetoder. En förhoppning är att genom processen kommer nya arbetsformer att växa fram mellan GR och medlemskommunerna. I framtiden kommer nya rådslag att uppstå och nya gemensamma underlag tas fram. Ambitionen är att rådslagsprocessen kommer att bli en naturlig del i såväl den lokala som den regionala utvecklingsplaneringen. 4

Särskilda satsningar 2005 en sammanfattning Förutom pågående uppdrag och löpande uppgifter som GR hanterar planeras följande satsningar under 2005. Internationellt arbete Under 2004-2005 kommer GRs internationella arbete att fokuseras på följande områden: Internationell kompetensutveckling Internationellt ungdomsarbete Äldrefrågor i ett EU-perspektiv Det nya Europa Regional planering i ett EU-perspektiv Regional planering Inriktningen av regionplanearbetet under 2005 kommer att bestämmas av det utfall som den första och en eventuell andra omgång av rådslagsprocessen ger. Utveckla formerna för Mötesplats och nätverk. Utveckla remissarbetet så att remissvaren blir ett meningsfullt och effektivt stöd i kommunernas aktuella planoch planeringsfrågor. Göteborgsöverenskommelsens investeringsmedel kommer troligtvis att vara fullt utnyttjade år 2005. En studie om lågprisflygets utveckling och dess konsekvenser på infrastrukturen och flygutbud kommer att avslutas under 2005. Miljömål för Göteborgsregionen kommer att tas upp till fördjupad diskussion under 2004 och en e v omprövning av inriktning kan ske och kommer då att påverka det fortsatta arbetet 2005. ARTDEMO (Artificial Recharge Demonstration Project-AR) avslutas 2005. EUs vattendirektiv initierar en diskussion om vilka gemensamma insatser som behöver göras. Sociala området Under 2005 kommer fokusering att ske inom följande fem huvudområden: Samverkan, Medborgarkraft, Uppföljning och utvärdering, Regional utveckling och Kunskapsförsörjning. Samverkan. Under 2004 läggs ett slutförslag om samarbetet mellan kommunerna och VGR när det gäller barnoch ungdomspsykiatrin. Detta förslag blir avgörande för samarbetet under 2005. Under våren 2004 föreläggs förslag om fortsatt regionalt drogförebyggande arbete under en treårsperiod 2004-2006. Medborgarkraft. Detta är ett nytt område i den sociala ledningsgruppens prioriteringar. Här behöver utvecklas aktiviteter som stödjer kommunernas samarbete med det civila samhället. Uppföljning och utvärdering. Nyckeltal utarbetas i en intensiv benchmarkingprocess för IFO, äldreomsorg och LSS. FoU i Väst undersöker i ett projekt effekterna av det kommunala bostadsanpassningsstödet. Regional utvecklingsplanering. Under 2004 genomförs en första inventering av den sociala boendesituationen i Göteborgsregionen. Denna inventering kompletterar kunskapsunderlaget för fortsatt regionalt samarbete på detta område. Kunskapsförsörjning. Under 2002/2003 har GR introducerat ett nytt inslag i kompetensutvecklingen genom att anordna Mötesplats IFO, Mötesplats ÄO och Mötesplats Funktionshinder. GR erbjuder medlemskommunerna att i nära samarbete fortsätta med dessa arrangemang under såväl 2004 som 2005. GR planerar att i samarbete med medlemskommunerna öka samverkan med universitet och högskola. 5

Arbetsmarknad Seminarium Internationella utblick fokus på utvidgningen av EU och dess Konsekvenser för arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Ta fram en aktuell bild över ungdomar som ej fullföljer eller påbörjar gymnasiestudier. Värdera det kommunala ungdomsprogrammet KUP samt tillsammans med Arbetsmarknadsverket utveckla ungdomsinsatserna ytterligare. Undersöka om motiv finns för en harmonisering av kommunernas ersättning till feriearbetande ungdomar. Tillsammans med GR utbildning och övriga parter i projektets styrgrupp utveckla och etablera det Regionala Valideringscentrat. Utbildning Ett öppet, gränslöst och för den studerande tillgängligt utbildningslandskap samverkan på vuxenutbildningsområdet utvecklas samt fördjupa den samverkan som finns på gymnasiesärskoleområdet. Regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling med specifikt fokus på att kompetensutveckla lärare och ledare inför implementeringen av gymnasiereformen. Utveckla det pedagogiska arbetet med Barn och unga i behov av särskilt stöd. Stöd till satsningar som främjar samverkan mellan regionens ungdomsskola, universiteten och högskolorna. Läromedelsutveckling insatser som syftar till att öka kunskaperna kring hur IT- och medieutvecklingen påverkar barn och unga samt hur dessa redskap kan användas i skolans arbete. Arbete med att öka kvaliteten i och omfattningen av kontakterna mellan skola och arbetsliv. Kopplat till satsningen på det öppna utbildningslandskapet och skola arbetslivsinsatserna kommer studie- och yrkesvägledningsaktiviteter att utvecklas. GRs regiongemensamma gymnasieintagning är en central resurs i detta arbete. Regional samverkan kring skolan och internationaliseringen. Kvalitetsutveckling förutom återkommande attitydmätningar kommer särskild vikt att läggas vid uppföljning och utvärdering av de regionpolitiska utbildningsmålen och av de samverkansavtal som finns. Framtidens ledare Fortsatta satsningar på trainee-, blivande ledare- och mentorprogrammen. Erbjuda ett utvecklingsprogram för redan verksamma erfarna ledare. Programmet utvecklas under 2004. Utveckla den seminarieverksamhet som etablerats och som syftar till att skapa debatt och dialog kring ledarskapsfrågor. Fördjupad dialog mellan projektledning, deltagare i programmen och involverade kommunerna/förvaltningarna och bolagen kring orsaker till skillnaden mellan deltagarnas förväntningar och den verklighet som de sedan möter i de kommunala uppdragen. Genom fortsatt riktade insatser öka den etniska mångfalden bland deltagarna i traineeprogrammet. Regional platsjournal som syftar till att öka personalrörligheten inom GR, utarbetas och genomförs 2004/ 2005. Planerade insatser inom projektet Kom i Gen t ex seminarieverksamhet, kommundialog och Kommunbaren. 6

Utgångspunkter för årets budgetprocess Uppläggning av budgetarbetet GRs förbundsfullmäktige skall före utgången av september månad fastställa budgeten för nästa år. För ett brett engagemang och möjlighet till stor delaktighet ges medlemskommunerna god tid för synpunkter och ställningstagande till budgetförslaget (samrådsunderlag). För årets budgetprocess innebär inom GR att de politiska ledningsgrupperna redan under hösten 2003 har utarbetat förslag till verksamhetsinriktning inför år 2005 inom respektive område med utgångspunkt från en analys av föregående års verksamhet. Efter ställningstaganden i förbundsstyrelsen den 20 februari kan sedan samrådet med kommunerna genomföras under våren. Därigenom kan de övergripande budgetbesluten inom GR fattas redan under försommaren, av förbundsstyrelsen den 13 maj och av förbundsfullmäktige den 15 juni. Tidplan Följande datum gäller för behandling av budgeten för år 2005: Datum Vad händer 20 febr Förbundsstyrelsen beslutar om samrådsunderlaget 23 febr Samrådsunderlaget sänds till kommunerna 14 april Synpunkter till GR från kommunerna 26 april Presidiet tar ställning till budgetförslaget 13 maj Förbundsstyrelsen beslutar om förslag till budget 15 juni Förbundsfullmäktige fastställer budget och medlemsavgift Arbetsformer Arbetsformerna inom GR utvecklas successivt och i takt med att det regionala samarbetet har intensifierats har arbetet inom de politiska ledningsgrupperna förstärkts. Idag verkar följande fem politiska ledningsgrupper: Ledningsgruppen för utbildningsfrågor Ledningsgruppen för sociala frågor Ledningsgruppen för arbetsmarknadsfrågor Ledningsgruppen för regional planering Rådet för regional utveckling Utöver ovanstående ledningsgrupper finns också en politisk tillsatt ledningsgrupp som leder arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet. En förändring som skett inför 2004 är att Demokratiforum har avvecklats. Rådet för regional utveckling ansvarar för den regionala utvecklingsverksamheten inklusive rådslagsprocessen. Rådet består av presidierna i de övriga ledningsgrupperna samt två representanter från BRG. Ledningsgrupperna har under åren byggt ut en omfattande kontaktverksamhet och här finns många goda idéer och erfarenheter att ta tillvara på i det fortsatta utvecklingsarbetet under innevarande mandatperiod. 7

VERKSAMHETSINRIKTNING ÅR 2005 Internationellt arbete 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121 GRs internationella arbete GRs styrelse antog den 9 maj 2003 en internationell strategi. Denna utgår från medlemskommunernas behov och inriktas på två områden: 1) Att erbjuda internationell kompetensutveckling, utveckla och genomföra kurser, seminarier, studieresor och konferenser. 2) Att utifrån GRs verksamhetsområden få till stånd ett aktivt kommungemensamt utvecklingsarbete som integrerar lämpliga EU-program och fonder. GR har här en uppgift att känna av och samla ihop kommungemensamma förändringsprojekt som kan utvecklas i ett internationellt sammanhang. Arbetet skall ske i nära samarbete med West Sweden. Handlingsplan Medlemskommunernas engagemang är avgörande när det gäller arbetet med internationella frågor inom GR. Internationaliseringen skall genomsyra hela GRs verksamhet och ses som en naturlig del i allt utvecklingsarbete. Under 2005 fokuseras GRs internationella arbete på följande områden: Internationell kompetensutveckling Internationellt ungdomsarbete Äldrefrågor i ett EU-perspektiv Det nya Europa Regional planering i ett EU-perspektiv Handlingsplanen kommer att behandlas av förbundsstyrelsen i april 2004. 8

Regional planering 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 Regionplaneorgan GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan. Den regionala planeringen bedrivs enligt ett särskilt program som antagits av förbundsstyrelsen och arbetet leds på styrelsens uppdrag av ledningsgruppen för regional planering. Målen i detta arbete är att främja regionens sociala, miljömässiga och ekonomiska utveckling, motverka obalanser mellan olika delar av regionen och förstärka regionens konkurrenskraft i förhållande till omvärlden. Den regionala planeringens huvuduppgifter är kortfattat att: Biträda kommuner och statliga myndigheter med regionala synpunkter Följa regionala frågor inom ansvarsområdet Låta utreda förhållanden som har regional räckvidd Fortlöpande följa statlig och kommunal planering Samråda vid upprättande och förändring av översiktsplaner och detaljplaner (när dessa får regionala konsekvenser) Förse kommunerna med underlag i fråga om mellankommunala frågor Underlätta information om regionala förhållanden mellan och inom kommunerna Inom ansvarsområdet ligger också frågor om exempelvis bostadsförsörjning, naturvård och, i förekommande fall, näringsliv. Regionplaneorganets arbetsuppgifter är knutna till struktur- och markanvändningsfrågor men har sin utgångspunkt i regioninvånarnas levnadsförhållanden och i diskussionen kring hur dessa bör förändras och förbättras. Det innebär att arbetet skall ha sin utgångspunkt i det ovan beskrivna arbetet med den regionala utvecklingsplaneringen och rådslagsprocessen. Den närmare inriktningen av regionplanearbetet under 2005 kommer att bestämmas av det utfall som den första och en eventuellt andra omgång av rådslagsprocessen ger. Omvärldsbevakning - regionala analyser En viktig förutsättning för arbetet är att följa, dokumentera och analysera utvecklingen i såväl regionen som vår omvärld i övrigt. Genom det kunskapsunderlag som tas fram i form av regionala bilder, belyses skeenden och förhållanden av betydelse för regionplanearbetet. Detta underlag utgör dessutom ett stöd för kommunernas arbete med de egna övergripande frågorna. Sådana regionala bilder kommer även fortsättningsvis att tas fram vid behov. Mötesplats och nätverk GR försöker kontinuerligt att utveckla det regionala samarbetet på såväl politisk- som tjänstemannanivå. På så sätt kan aktuella gemensamma frågor fångas tidigt och lyftas in i den regionala utvecklingsplaneringen. Samtidigt skapas tillfällen till ett konkret erfarenhetsutbyte i plan- och planeringsfrågor. Inriktningen är att under 2005 utveckla formerna för detta nätverksarbete ytterligare. Remisser Några av huvuduppgifterna i den regionala planeringen är att följa vad som sker inom statlig och kommunal planering samt samråda vid upprättande av översiktsplaner samt även detaljplaner när dessa får regionala konsekvenser. I program-, samråds- och utställningsskedena yttrar sig GR om sådana frågor som bedöms vara av regional betydelse. En viktig del av GR: s arbete utgörs således av bevakning och ajourhållning kring vad som händer i medlemskommunerna. I alla planeringssammanhang är det viktigt att olika sektorsintressen och planeringsperspektiv kommer in i ett så tidigt skede som möjligt. Därigenom underlättas det fortsatta arbetet med att skapa ett bra beslutsunderlag sett från ett helhetsperspektiv och många intressekonflikter kan både undvikas och förebyggas. Tyngden i remissarbetet bör därför läggas på översiktsplaner och tidiga programskeden. Inriktningen är att under 2005 ge remissarbetet en struktur och inriktning så att remissvaren på ett enkelt sätt kan ge kommunerna ett meningsfullt och effektivt stöd i aktuella plan- och planeringsfrågor. 9

Utblickar - europeiska och nordiska perspektiv Sedan drygt tiotalet år finns ett samarbete mellan EU: s medlemsländer beträffande regional utvecklingsplanering. I dessa sammanhang använder man sig av begreppet ESPD (European Spatial Development Perspective). Syftet med ESPD är att utveckla en samsyn mellan olika aktörer verksamma med samhällsplanering på såväl central, regional som lokal nivå. Inom EU har det tillkommit speciella program med ekonomiska incitament för kommuner och regioner som avser att arbeta aktivt med regional utvecklingsplanering. Arbetet med att finna europeiska samarbetspartners (i nätverksform) bör föras vidare utifrån den strategi för internationellt arbete som förbundsstyrelsen tagit ställning till i maj 2003. Erfarenhetsutbytet inom Norden sker bl.a. i form av nordiska regionplanekonferenser där representanter för de nordiska ländernas olika regionplaneorgan möts. Mötena, som genomförs var eller vartannat år, ger goda inblickar i aktuella utvecklingstendenser, arbetsformer och konkurrensvillkor i städer som Stockholm, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors m.fl. TRAFIK Samordnad infrastrukturplaneringen i Göteborgsregionen GR har ett löpande uppdrag från medlemskommunerna att samordna planeringen av transportinfrastrukturen i regionen. Detta uppdrag innebär att: GR ansvarar för samordningen av all regional infrastrukturplanering, dvs. sådan planering som berör hela regionen eller två eller flera medlemskommuner. GR representerar kommunerna i olika organisationers arbets- och ledningsgrupper som behandlar regional infrastrukturplanering. Exempel på detta är Europakorridoren, Airport Regions Conference samt Vägoch Banverkets olika förstudier och utredningar. GR ansvarar för utformningen av remissvar över sådana utredningar som berör regional infrastrukturplanering och som tillställts GR och/eller medlemskommunerna. Utformningen av svaren skall ske i samråd med berörda kommuner. GR företräder medlemskommunerna gentemot Staten och Västra Götalandsregionen i frågor som berör regional infrastrukturplanering. Till grund för GR: s ställningstagande ligger bl. a. Transportpolitiska målsättningar och Transportstrategi för Göteborgsregionen. GR initierar utredningar om regional infrastrukturutbyggnad på eget initiativ eller efter framställan från medlemskommunerna. Nätverket för långsiktigt hållbara transporter i Göteborgsregionen GR ingår i ett nätverk för infrastrukturen i Göteborgsregionen. I nätverket ingår representanter från de fyra statliga trafikverken, Västra Götalandsregionen, Göteborgs hamn, BRG, Västtrafik samt Stadsbyggnads- respektive Trafikkontoret i Göteborg. Nätverket arbetar för en gemensam syn på ett hållbart transportsystem för regionen år 2050 och för att visa på en möjlig utveckling som leder mot den långsiktiga visionen. K2020 framtidens kollektivtrafiksystem i Göteborgsområdet Behovet av en övergripande långsiktig plan för kollektivtrafikens roll och omfattning har accentuerats under de senaste åren. Mot denna bakgrund har en översyn av kollektivtrafiken i Göteborgsområdet startat med Trafikkontoret i Göteborg som projektägare. Arbetet sker med nära koppling till Nätverket för långsiktigt hållbara transporter och syftar till att presentera en målbild för kollektivtrafiken år 2020. Det skall vidare ge underlag för berörda aktörers långsiktiga beslut om investeringar och trafikomfattning. GR medverkar i arbetet i styr- respektive arbetsgrupper där samverkan sker med framförallt det regionala utvecklingsarbetet. Dart Utvecklingen av transportinformatiken visar att det finns stora möjligheter att med informationsteknik kunna bidra till att uppnå de trafikpolitiska mål som tidigare tagits i GR: s dåvarande ledningsgrupp för trafik. Arbetet inom DART (Driftsättning Av Regional Transportinformatik) är ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. I samarbetet deltar Vägverket, GR, Trafikkontoret Göteborg, Västtrafik samt Polisen, Räddningstjänsten och SOS Alarm. Arbetet har resulterat i ett dokument som bl.a. redovisar projekt som bör genomföras. Dokumentet utgör även underlag för planering, avsättning av resurser och visar på det statliga engagemang för dessa frågor som finns i regionen. Europakorridoren Europakorridoren är ett begrepp som inrymmer utbyggnad av höghastighetsjärnvägarna Europabanan (Stock- holm-jönköping-helsingborg-helsingör-köpenhamn- Hamburg) och Götalandsbanan (Göteborg-Jönköping- Stockholm). GR är medlem i föreningen Europakorridoren, som är den organisation som verkar för att järnvägarna skall 10

komma till. De utredningar som gjorts tyder på att järnvägen Göteborg-Jönköping-Stockholm har förutsättningar att bli utbyggd inom överskådlig tid. Banverket arbetar nu med förstudier och järnvägsutredningar i sträckningens västligaste delar (Göteborg-Borås). Föreningen Europakorridoren fortsätter sin verksamhet för att verka för att järnvägssystemet får åsyftad effekt i sin helhet. Airport Regions Conference ARC (Airport Regions Conference) är ett nätverk av regioner och kommuner med internationella flygplatser. Syftet med ARC är att gemensamt ta tillvara de regionala och lokala politiska intressena när det gäller de positiva och negativa effekterna av att ha en internationell flygplats inom sitt område. Med ARC finns ett forum för att utveckla kunskap och kompetens i frågor om flygets och regionens utveckling. Arbetet sker inom fyra delområden: miljö, näringsliv och arbetsmarknad, tillgänglighet/regional planering samt säkerhet. Under 2003 och 2004 har arbetet inriktats på ökat erfarenhetsutbyte mellan regionerna och inom olika delområden. För närvarande sker bl.a. studier av lågprisflygets utveckling och dess konsekvenser på infrastruktur och flygutbud. Denna studie avslutas under 2005. Göteborgsregionen är invald i exekutivkommittén under 2003-04 och GR: s representant är ordförande i arbetsgruppen för näringsliv och i styrkommittén. Bredband IT-kommunikation Arbetet med att skapa ett gemensamt bredbandsnät för att möjliggöra en konkurrensneutral plattform för ITkommunikation fortgår. Syftet är att kunna erbjuda kommunerna, regionala myndigheter och näringslivet ett nät för IT-tjänster. Arbetet drivs av Västra Götalandsregionen med målet att utveckla Västra Götalandsregionen till en av Europas ledande regioner vad avser IT. GR medverkar i arbetet utifrån Göteborgsregionens perspektiv. MILJÖ Miljömål för Göteborgsregionen Länsstyrelsen för Västra Götalands län har utarbetat miljömål för länet som helhet. GR har i sitt miljömålsarbete fokuserat på storstadsspecifika frågor samt mer på strategier och åtgärder - operativa mål än på överordnade och därför mer abstrakta mål. GR har lyft fram tre insatsområden specifika för regionen: Luft och energi. Den största källan till luftföroreningar i regionen är trafiken. Vatten. Det ensidiga och störningskänsliga beroende av Göta älv som dricksvattenkälla måste brytas genom att älven kompletteras med grundvattenkällor av god kvalitet. Rekreation och livskvalitet. Invånarna ska tillförsäkras ett brett utbud av attraktiva rekreationsområden inom och kring regionens tätorter. GR har arbetat med dessa insatsområden inom ramen för dels två länsstyrelseprojekt Miljökvalitetsnormer och Tätortsnära naturområden dels internt med vatten- och grusförsörjningsplaner. Även i Nätverket för långsiktigt hållbara transporter står trafikens miljöpåverkan i centrum. Det fortsatta arbetet under 2005 bestäms av de beslut som tas under 2004 då miljömålen tas upp till fördjupad diskussion och eventuell omprövning av inriktning. Miljökvalitetsnormer Länsstyrelsen i Västra Götalands län har på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen. Förslaget Frisk luft på väg arbetades fram i samråd med Banverket, Vägverket, Västra Götalandsregionen, GR samt Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret i Göteborg. Uppdraget redovisades till regeringen den 1 juni år 2003 och normen skall klaras senast den 31 december 2006. GR har, tillsammans med medlemskommunerna, utarbetat ett yttrande i samband med regeringens remiss av förslaget. Yttrandet godkändes av förbundsstyrelsen i december 2003. Ett fastlagt åtgärdsprogram kommer att få stor påverkan på planeringsarbetet på såväl den kommunala som den regionala nivån. Arbetet med att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid kommer, liksom eventuella miljökvalitetsnormer för partiklar mm, att bli en integrerad del av GRs fortsatta arbete som regionplaneorgan. Miljöprojekt I samarbete med kommuner, företag, myndigheter och andra organisationer genomför GR olika projekt för att förbättra miljön i regionen. Projekten har ofta rönt såväl nationell som internationell uppmärksamhet. En viktig del i arbetet är att sprida kunskap om projekten för att öka miljömedvetandet hos regionens invånare och företag. GR kommer att arbeta vidare med bl.a. följande: Miljödiplomering av företag inom olika branscher. Uppföljning av kommunernas gemensamma gröna nyckeltal. En plattform för miljöanpassad produktutveckling genom projektet Grön Kemi. Vidare sker fortsatt implementering av resultaten från projekten Ren Smör- 11

ja, färgprojektet Säkra stryktips, Däcksprojektet, Sjöfartsprojektet, Mindre gift på drift m.fl. EU: s vattendirektiv har nu i sina huvuddelar införts i svensk lagstiftning. Vattendirektivet innebär ökat fokus på vattenförsörjningsfrågorna i all samhällsplanering. Regionalt luftvårdsprogram GR har uppdraget att sköta Göteborgsregionens luftvårdsprogram, vilket innebär att administrera, övervaka och förbättra luftkvaliteten i regionen. Det praktiska arbetet utförs av Miljöförvaltningen i Göteborg. Arbetet sker i samverkan med medlemskommunerna, företag, länsstyrelsen m.fl. parter. biflöden och större sjöar inom avrinningsområdet samt att verka för en god vattenvård. Kalkning av försurade sjöar och vattendrag GR planerar och genomför årliga sjö- och helikopterkalkningar i regionen. Arbetet sker på uppdrag från kommuner och länsstyrelser och arbetet genomförs i samarbete med dessa parter och andra intressenter. Kalkningsverksamheten har pågått i mer än 20 år och har resulterat i att arter naturligt återkommit till tidigare försurade vatten. ARTDEMO - konstgjort grundvatten, ett EU-projekt Tillgång på dricksvatten av bra kvalitet är grundläggande för en bra levnadsmiljö. Idag hotas Europas vattenresurser genom olika slags föroreningar. Tillsammans med samarbetspartners i Danmark, Holland, Spanien och Storbritannien driver GR ett projekt för att söka minska risken för föroreningar och garantera tillgången på friskt och gott dricksvatten. ARTDEMO (Artificial Recharge Demonstration Project-AR) startade i december 2002 och skall vara avslutat i och med utgången av år 2005. Handlingsprogram för regional grus- och vattenförsörjning Under 2003 presenterade GR en regional vattenförsörjningsplan och en regional grusförsörjningsplan. Dessa planer följs upp genom att ett handlingsprogram upprättas. Härefter vidtar arbetet med genomförande av de förslag och rekommendationer som planerna och handlingsprogrammet anger. Samordning av kommunernas miljöarbete För att, vid behov, kunna samordna miljöarbetet i medlemskommunerna, kommer de nätverk och samverkansträffar som etablerats vidmakthållas och fortsättas. Informations- och erfarenhetsutbyte sker återkommande med miljöchefer, miljöskyddsinspektörer, livsmedelsinspektörer samt Agenda 21- respektive miljösamordnare. Uppdragsverksamheter GR har i uppdrag att administrera följande verksamheter: Göta Älvs vattenvårdsförbund Förbundet är en frivillig sammanslutning av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av Göta Älv och dess biflöden. Förbundet har till uppgift att upprätta kontrollprogram för vattenkvaliteten i älven samt dess 12

Sociala området Sedan 1997 har arbetsmarknaden förbättrats i Göteborgsregionen liksom i övriga riket. Men utvecklingen är inte entydig eftersom arbetslösheten har gått ner samtidigt som sjukskrivningarna har ökat. Den minskade arbetslösheten har under de senaste åren bidragit till att kommunernas försörjningsstöd sjunkit; en utveckling som nu planat ut i flertalet av GR:s kommuner. Under de senaste tio åren har inkomstskillnaderna ökat mellan ensamstående med barn och gifta eller sammanboende med barn, mellan mottagare av försörjningsstöd och icke-mottagare av försörjningsstöd och mellan infödda svenskar och stora grupper utrikes födda. Denna ökade ojämlikhet är tydligast i storstäderna, inte minst i Göteborg. Skillnaderna mellan de som har det sämst och de tio procent verkliga höginkomsttagarna ökar alltmer. Den ekonomiska ojämlikheten ökar snabbare i Sverige än i många andra europeiska länder. Folkhälsan har i stort inte försämrats, men sjukskrivningarna har ökat explosionsartat sedan 1997. Ökningen har främst skett bland yngre. Psykisk ohälsa är ett markant problem. Den höga andelen äldre i den arbetsföra befolkningen är en annan förklaring till de stigande sjukskrivningstalen. När det gäller levnadsvanorna i övrigt ser vi både positiva och negativa tendenser. Rökningen har minskat, i varje fall bland männen. Alkoholkonsumtionen har ökat. Särskilt har noterats en ökning av ungdomars alkohol- och drogvanor. (Källa: Socialstyrelsen; Folkhälsa och sociala förhållanden Lägesrapport 2002). Sammantaget visar GR upp en bild där miljömässiga faktorer liksom den ekonomiska utvecklingen i stort visar på en positiv utveckling. Inom det sociala området är dessa trender betydligt mer oklara, och visar i flera fall en negativ tendens. (Källa: GR:s regionala rådslagsprocess). Kommunerna och regionen står inför en rad stora utmaningar när det gäller ekonomi, personalförsörjning, den åldrande befolkningen, problem kopplade till produktivitet och innovationsförmåga samt tillväxt och regional utveckling. Många bedömare pekar på att det kommer att bli en ökad konkurrens om skattemedel. Behovet av vård och omsorg inklusive hälso- och sjukvård kommer att öka, liksom konkurrensen om arbetskraft. Forskning och utveckling, utbildning, kompetenshöjande insatser samt regionalt lärande kommer att spela en viktig roll som stöd för de förändringar som kommer att krävas. Socialtjänsten har en strategisk roll för kommunernas utveckling. Förutom att sköta sina traditionella uppgifter på ett bra sätt är det en utmaning att kunna möta medborgarnas skiftande behov med lyhördhet, idérikedom och flexibilitet. Verksamhetsfält 2005 Ledningsgruppen i sociala frågor består av nio ledamöter. Socialnämndspresidierna eller motsvarande från medlemskommunerna inbjuds regelbundet till ledningsgruppens möten för att delta i information av och diskussioner kring specifika områden innan ledningsgruppen samlas för beslutsfattande. Detta arbetssätt har valts för att få en så bred förankring som möjligt inför ledningsgruppens beslut. Verksamhetsinriktningen har arbetats fram av den sociala ledningsgruppen i dialog med socialnämndspresidierna. Här anges fem huvudområden för den sociala ledningsgruppens verksamhetsfält under 2005. Inom respektive huvudområde kommer det sedan successivt att växa fram olika projekt. Utöver huvudområdena kan sociala ledningsgruppen komma att besluta om andra utvecklingsområden utifrån angelägna behov. Huvudområde 1: Samverkan Ledningsgruppen understryker behovet av samverkan vilket kan innebära bättre samarbete över traditionella sektorsgränser. Ett exempel är där socialtjänsten ska samarbeta med Västra Götalandsregionens (VGR:s) barnoch ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, primärvård, geriatrik samt även med arbetsförmedling och försäkringskassa. Inom området ligger naturligtvis också samarbete 13

mellan kommunerna. På det sociala området har målgrupperna ofta så komplexa behov att insatser från yrkesgrupper med olika kompetens är nödvändig. Rekommendationer till medlems-kommunerna Ledningsgruppen lämnar återkommande rekommendationer till medlemskommunerna om gemensamt förhållningssätt i olika frågor. Som exempel lyftes under det gångna året följande fram: Riktlinjer för familjehemsersättningar. Ledningsgruppen har rekommenderat medlemskommunerna en enhetlig tillämpning av normerna för familjehemsersättningar. Uppsägningar av köpta LSS-platser. Ledningsgruppen har aktivt verkat för tillkomsten av VästKom:s rekommendation om att bibehålla ansvaret för det boende där plats köpts enligt LSS 17 A. Avtal med VGR GR engagerar sig via Väst Kom i frågor som gäller samarbete och gränssnitt mellan kommunerna och VGR. Aktuella frågor är bland annat nytt regelverk för utskrivningsklara patienter utvärdering av primärvårdsavtalet ekonomiskt ansvar för hemsjukvård i annan kommun än hemkommunen. Drogförebyggande samarbete Flertalet av GR-kommunerna finansierar gemensamt socialarbetare knutna till polisens narkotikarotel. På detta sätt är det lättare att arbeta mot missbruket, vilket inte känner några kommungränser. Våren 2004 att utarbetas ett nytt avtal som sträcker sig över perioden 2004-2006. Väst BUS Under år 2004 läggs ett slutförslag om samarbetet mellan kommunerna och VGR när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin. Detta förslag kommer att bli avgörande för vilket samarbete som kommer att ske från och med år 2005. Handikappsamverkan Väst GR ingår tillsammans med övriga regionala kommunförbund, länsarbetsnämnden, försäkringskassan och VGR i samarbetsrådet Handikappsamverkan Väst. Under 2003 har parterna gemensamt bland annat genomfört bemötandeprojektet Möten i Väst. En förening för att stärka forskning om handikapp i Västsverige har nyligen bildats i samverkan mellan bland annat kommunerna, VGR och Göteborgs universitet. Föreningens arbete kommer att vidareutvecklas under 2005. Remissvar GR fungerar vid olika tillfällen som gemensam remissinstans för medlemskommunerna. Under 2003 har remissyttrande lämnats över förslaget till LSS-utjämning och över VGR:s förslag till arbetsplan för översyn av sjukvårdens strukturplan. FoU- projekt Flera forsknings- och utvecklingsarbeten som belyser samverkan kring till exempel äldres rehabilitering, barn och unga med sociala svårigheter, läkarmedverkan i kommunal sjukvård och unga med olika funktionsnedsättningar kommer att avslutas under 2005 medan andra påbörjas. Huvudområde 2: Medborgarkraft Gapet mellan de ekonomiska förutsättningarna och anspråken på fortsatta insatser inom välfärdssektorn ökar enligt många bedömare. Därför kommer det att bli angeläget att byta erfarenheter och utveckla kunskaper om anhörigas, frivillig- och brukarorganisationers och andra samhällsorganisationers betydelse för välfärdssektorn. Den enskilde brukarens kraft och synpunkter behöver tas tillvara på ett mer aktivt sätt. Den sociala ledningsgruppen har därför inför verksamhetsåret 2005 på tydligt sätt pekat ut medborgarkraft, som ett inriktningsområde. FoU-utvärderingar FoU i Väst utvärderar ett flertal projekt i samarbete med brukar- och frivilligorganisationer. Det gäller till exempel i samband med utvärderingen av betydelsen av bostadsanpassningsstöd under 2004/2005. FoU i Väst avser att utveckla fler projekt där brukares erfarenheter och synpunkter tas tillvara. Huvudområde 3: Uppföljning/utvärdering Bland medlemskommunerna finns ett allt större intresse för uppföljning/utvärdering. Frågor som ställs är t.ex: Vilka effekter och resultat ger olika sociala insatser och vårdformer och hur tar vi reda på detta? Vad hjälper vem, hur och när? Detta är stora övergripande frågor som har hög aktualitet för till exempel insatser för barn och unga, psykiskt funktionshindrade och äldre. Det är viktigt att hitta metoder för att synliggöra resultat och att sätta ord på vardagskunskap. Ett sätt är att arbeta med benchmarking i olika former mellan GR-kommunerna. Det är också en viktig uppgift för FoU i Väst att kontinuerligt ge kommunerna stöd för egenutvärderingar och för att bedöma vilka metoder som kan förväntas ge bäst resultat för utvärdering och uppföljning. 14

FoU i Väst kommer under 2005 att avsluta flera större utvärderingsuppdrag om t.ex. hemsjukvård, strukturerade öppenvårdsformer för unga med svår social problematik, EU-projekt om social ekonomi, bostadsanpassningsstöd samt hemlöshet. Flera av utvärderingsuppdragen görs med ekonomiskt stöd av VGR, Länsstyrelsen och Socialstyrelsen. Kunskaperna från utvärderingsuppdragen kommer att spridas till samtliga GR-kommuner. Årligen utarbetas nyckeltalsrapporter för äldreomsorgen, IFO och LSS. Ett viktigt inslag i nyckeltalsarbetet är den benchmarkingprocess som sker mellan kommunerna. GR utger regelbundet en rapport över försörjningsstödets omfattning och orsaker i medlemskommunerna. Huvudområde 4: Regional utvecklingsplanering GR-kommunerna genomför tillsammans en rådslagsprocess som syftar till att diskutera hur en utveckling kan ske i såväl ett lokalt som regionalt perspektiv. Utgångspunkten är att tre, av varandra inbördes beroende dimensioner, måste beaktas för att få en långsiktig positiv utveckling. Dessa dimensioner är den sociala (medborgarkraft ), den ekologiska (bärkraft )och den ekonomiska (konkurrenskraft ). Den sociala ledningsgruppen deltar i detta utvecklingsarbete. Vidare har den sociala ledningsgruppen slagit fast det synsätt som innebär att frågor av infrastrukturkaraktär med social prägel bör behandlas i ett gemensamt kommunperspektiv. Detta gäller bland annat de boendesociala frågorna. Den sociala boendesituationen Ledningsgruppen har konstaterat att boende för personer som inte har egen bostad behöver behandlas i ett regionalt perspektiv. Ledningsgruppen har tagit initiativ till en inventering av den boendesociala situationen i GR-området. Boendefrågorna är angelägna för olika FoU-studier. Huvudområde 5: Kunskapsförsörjning Den sociala ledningsgruppen bedömer att personal och kompetensförsörjningen är ett långsiktigt utvecklingsområde och en stor utmaning för kommunerna. GR spelar en viktig roll för att kunna genomföra sådana aktiviteter som den enskilda kommunen har svårt att klara på egen hand. Sedan tidigare bedrivs ett omfattande samarbete där medlemskommunerna erbjuds olika typer av kompetensutveckling som utvecklas i samarbete mellan representanter för medlemskommunerna och GR. Ett särskilt område som lämpar sig för regionalt samarbete är ledarförsörjning och ledarutveckling. Mötesplatser Under 2002 och 2003 har GR introducerat ett nytt inslag i kompetensutvecklingen genom att ordna Mötesplats IFO, Mötesplats ÄO och Mötesplats LSS. En form som blandar föreläsningar, workshops, seminarier och utställningar och som genomförs under en eller två intensiva dagar. Grundidén är att innehållet ska spegla den mångfald av goda verksamhetsidéer som utvecklas på många av våra arbetsställen i Göteborgsregionen. Formen är döpt till Mötesplats och planeras fortsätta under 2004 och förhoppningsvis även under 2005. Tre verksamhetsområden inom socialtjänsten har genomfört Mötesplatsen som samlat c:a 2.500 deltagare. Kompetensutveckling Kompetensutveckling av personal och ledare inom det kommunala verksamhetsfältet är en viktig uppgift. GRs kompetensutveckling ska komplettera medlemskommunernas. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken. Kompetensutvecklingen bedrivs på flera sätt ett s k allmänt utbud som riktar sig till alla intresserade inom ett visst verksamhetsfält samt uppdrag som en eller flera medlemskommuner beställer av GR. Kompetensutvecklingen kan vara korta insatser eller längre som bedrivs i samarbete med tex högskola och universitet. De regionala, kommungemensamma kompetens- och utvecklingsinsatserna innehåller också erfarenhetsutbyte med kollegor från angränsande kommuner och organisationer. Utvärderingar, som görs kontinuerligt, visar att möjligheten för detta kollegiala utbyte av erfarenheter värderas högt. Samverkan med universitet och högskola Utbildningsanordnarna är viktiga samarbetspartners för kommunerna och GR planerar därför att i samverkan med medlemskommunerna öka kontakterna med universitet och högskola. Syftet är att på ett bättre och mer samlat sätt föra en dialog med utbildningsanordnarna kring de grundutbildningar, där socialtjänsten i form av arbetsgivare är en stor avnämare. Detta gäller i första hand sjuksköterske- och socionomutbildningarna. FoU i Väst har en särskild roll att stärka samarbetet kring angelägna forskningsområden och medverka till forskning med och inte bara forskning om, samt spridning av goda forskningsresultat till medlemskommunerna. Som ett exempel på detta har FoU i Väst ett nationellt uppdrag från Statens beredning för medicinsk utvärdering att sprida forskningsresultat inom demensvården. 15

Arbetsmarknad 901 901 901 901 901 901 901 901 Sedan 1997 har arbetsmarknaden kraftigt förbättrats i Göteborgsregionen liksom i övriga Sverige. Den registrerade öppna arbetslösheten har gått ned kraftigt och sysselsättningen ökat. Dock har arbetsmarknaden i Västra Götaland sedan hösten 2002 präglats av lågkonjunktur. För 2004 prognostiserar Arbetsmarknadsverket en fortsatt stigande arbetslöshet och att antalet sysselsatta sjunker i landet. Ungdomsgruppen står för den högsta ökningen när det gäller arbetslösheten, därefter gruppen utomnordiska medborgare. Länsarbetsnämndens prognos för Göteborgsregionen 2004 pekar på en minskad sysselsättning inom branscherna industri, bygg och offentliga tjänster. En ökning förväntas inom delar av den privata tjänstesektorn. Den demografiska utmaningen är stor i Göteborgsregionen liksom i övriga Sverige. Medelåldern är hög inom den s k arbetsföra delen av befolkningen, d v s 20-64 år. Många kommer att gå i pension inom de närmaste 15 åren. Antalet arbetade timmar bedöms minska även under 2004. Den framtida befolkningsförändringen innebär att färre personer i arbetsför ålder ska försörja allt fler. Därför är det angeläget att så många personer som möjligt, i arbetsför ålder, har eller kan förvärva ett reguljärt jobb. Här finns ett antal utmaningar bl a: Sysselsättningen behöver öka i Göteborgsregionen. År 1990 var sysselsättningen 1 cirka 85 procent och nu drygt tio år senare är nivån sex till sju procent lägre. Sysselsättningen är betydligt lägre i åldersgruppen 55 64 år och bland personer med utländsk härkomst.om en ökad sysselsättning ska klaras de närmaste åren så är det bl a beroende av hur väl integrationsarbetet lyckas. De utomnordiskt födda bedöms, enligt arbetsmarknadsverket, stå för mer än en tredjedel av nettotillskottet på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är fortfarande hög i delar av regionen, tydligast i de nordöstra stadsdelarna. De senaste tidens lågkonjunktur har inneburit att den registrerade arbetslösheten ökar igen och prognostiseras till drygt 7 1 Andel reguljärt sysselsatta åldrarna 20-64 år 16 procent år 2004. Utsatta grupper är fortfarande invandrare, ungdomar, lågutbildade, handikappade samt äldre. Orsakerna till den höga sjukskrivningen är flera. Enligt RFV kan strukturell och konjunkturell arbetslöshet ha delvis motsatt effekt på sjukskrivningsbenägenheten. Strukturell arbetslöshet, orsakad av brist på arbetstillfällen av mer permanent natur tenderar att höja benägenhet till sjukskrivning. Konjunkturell arbetslöshet, orsakad av cyklisk nedgång, tenderar istället att sänka benägenhet till sjukskrivning. När det gäller kort- respektive långvarig sjukfrånvaro, så står tex den långvariga för över hälften av sjukfrånvarotiden bland kommunanställda i Göteborgsregionen. Enligt mångas bedömning kommer fortbildning av redan anställda att betyda mycket för företagens, regionens och arbetsmarknadens utveckling. Den tekniska och strukturella förändringen inom arbetslivet går fort och ställer krav på ny kunskap hos medarbetarna. De yngre nyutbildade som träder in i arbetslivet är för få. Den stora majoriteten är de redan anställda medarbetarna. Vuxenutbildningen och valideringen är här viktiga redskap. Förebygga arbetslöshet och utanförskap bl a genom att minska andelen ungdomar som inte fullföljer gymnasiet eller saknar behörighet för fortsatta studier. Eftersom den totala efterfrågan på lågutbildad arbetskraft förväntas sjunka ytterligare i framtiden är detta centralt. Motiv för regionalt engagemang När det gäller arbetsmarknad så är Göteborgsregionens kommuner intimt förbundna med varandra. Flera faktorer pekar på detta och tydligast är kanske arbetspendlingen. Kommunernas geografiska gränser har ingen avgörande betydelse för arbetskraftens rörlighet. Flera av de jobb som kommer till eller växer upp i Göteborg söks av eller tillsätts med invånare från kranskommunerna. Jobb dyker upp i kranskommunerna som Göteborgare söker och får. Kan pendlingsavstånden i tid minskas ytterligare så blir Göteborgsregionen en ännu mer sammanhållen arbetskraftsregion.

När det gäller såväl sysselsättning som arbetslöshet så skiljer sig denna från kommun till kommun i regionen. Sysselsättningen är genomsnittligt högre i kranskommunerna än i Göteborg och den registrerade arbetslösheten är betydligt lägre. De nordöstra stadsdelarna avviker från både kranskommuner och övriga stadsdelar i Göteborg när det gäller såväl sysselsättning som arbetslöshet. När dessa parametrar också paras med t ex utbildningsnivå, ohälsa samt behov av försörjningsstöd så framträder en tydlig bild av social polarisering och obalans inom Göteborgsregionen. En polarisering och tudelning som förstärkts den senaste tioårsperioden och som i sin tur begränsar människors och därmed regionens möjligheter att utvecklas. Eftersom kommunerna är intimt förbundna med varandra när det gäller arbetsmarknaden och dess utveckling så finns det också starka motiv för gemensamt agerande för att öka sysselsättningen och främja en hållbar tillväxt minska behovet av försörjningsstöd reducera den sociala polariseringen och utanförskapet Ytterligare motiv för ett gemensamt agerande är att kommunerna är en stor aktör på arbetsmarknaden och sammantaget den största arbetsgivaren i regionen har ett eget personalförsörjningsbehov och svarar för den infrastruktur, i vid bemärkelse, som i många avseenden är avgörande för företagens möjligheter att utvecklas. Att bidra till att öka sysselsättningen och minska behovet av försörjningsstöd samt reducera utanförskapet är av flera skäl det övergripande målet för ledningsgruppens arbete. Det har betydelse bl a för regionens möjlighet att utvecklas, skattekraften, den offentligt finansierade välfärden, människors delaktighet och självkänsla. I takt med att arbetsmarknaden förändras av både konjunkturella och strukturella orsaker, så förändras även formerna för arbetsmarknadspolitiken. Grundidén kvarstår dock, dvs att rusta människor så att de kan ta de lediga jobb som finns samt att värna grupper som har en utsatt situation på arbetsmarknaden. Dagens och framtidens arbetsmarknad är i hög grad beroende av andra politikerområden som utbildningsoch näringspolitik, bostads- och socialpolitik samt frågor som gäller transport, miljö och invandring. För att påverka arbetsmarknaden krävs det ett långsiktigt och sektorsöverskridande arbete. Argument för ett kommunalt engagemang Staten svarar för arbetsmarknadspolitiken, men kommunerna har stort intresse av hur den utformas och drivs. Det finns flera argument för ett kommungemensamt agerande personalförsörjning - kommunerna är stora arbetsgivare och verksamheterna personalintensiva näringslivets behov av arbetskraft lokalt och regionalt utbudet av yrkesutbildningar - samplanering kommunen är sista utposten för de medborgare som ej klarar sin egna försörjning kommunerna är på uppdrag av staten utförare av olika arbetsmarknadspolitiska insatser Uppgifter 2004-2005 Medlemskommunernas engagemang i arbetsmarknadsfrågor är avgörande för vad som kan uträttas i GRs regi. Uppgifterna är av olika karaktär och kan variera över tid. Bevakning Följa utvecklingen av den finansiella samverkan - fyrpartssamverkan - i Göteborgsregionen Beredskap för att med medlemskommunerna finna en gemensam plattform för arbetet med nyanlända invandrare Informera och bevaka nyheter på arbetsmarknadsområdet samt arrangera utbildningar och seminarier Europeiska sysselsättningsstrategin Följa hälsan och ohälsans utveckling bland kommunanställda i GR-området Erfarenhetsutbyte på arbetsmarknadsområdet det goda exemplets makt Uppdrag Seminarium - Internationella utblick fokus på utvidgningen av EU och dess konsekvenser för arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Ungdomar som ej fullföljer eller påbörjar gymnasiestudier i ett första steg med GRUtbildning skaffa sig en aktuell bild över situationen i Göteborgsregionen Värdera det kommunala ungdomsprogrammet KUP samt med arbetsmarknadsverket utveckla ungdomsinsatserna ytterligare Med medlemskommunerna undersöka om motiv finns för en harmonisering av kommunernas ersättning till feriearbetande ungdomar Svara för det Regionala Valideringscentrat. Med GRUtbildning och övriga parter i projektets styrgrupp utveckla och etablera centrat i Göteborgsregionen och nationellt. Delta i arbetet med den regionala utvecklingsprocessen ("Rådslagen") Valideringscentrum i Göteborgsregionen Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Nyckelbegrepp för valideringen är: 17