Timingvinkel och klothastighet hos nordiska elitbowlare Ett argument för anpassad och förbättrad träning Författare: Robert Andersson
Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Problem... 4 1.3 Tes och syfte... 4 1.4 Metod, material och begrepp... 5 2. Resultat... 8 3. Diskussion... 16 3.1 Slutsatser... 16 3.2 Uppslag för vidare undersökningar... 17 4. Källor... 19
1. Inledning 1.1 Bakgrund De senaste tio åren har utvecklingen gått framåt inom bowlingen, både vad gäller material, teknik och fysiologiska krav. Ett nytt material i kloten, reaktiv urethan, har gjort det möjligt att skruva klotet mer. I och med detta har spelarna utvecklat tekniker för att få klotet att svänga så mycket som möjligt. Detta ger fördelar i spelet. Det verkar som att en hög fart på klotet och ett högt antal rotationer per minut är en förutsättning för att kunna konkurrera på internationell nivå. Bowlare delas in i olika grupper beroende på hur mycket rotation klotet har då det lämnar handen. Gruppen där klotet roterar minst, under 250 RPM kallas för strokers. Denna teknik användes och lärdes ut innan kloten producerades i reaktivt urethan. I den här gruppen är precision en viktig faktor då klotets rotation och hastighet gör att det är svårare att uppnå en strike. 1 Gruppen där klotet roterar mellan 251-350 RPM (rotationer per minut)är kallas för tweener. Detta är den vanligaste tekniken i Europa. Tweeners har en högre bollhastighet och rotation på klotet vilket ger en träff som är mindre känslig när det gäller precisionen. De spelare som roterar klotet mest, över 351 RPM kategoriseras som crankers. Denna stil ser man mest i USA. Klotet har en högre hastighet och ger en större utdelning på träffarna, t ex i strikeprocent. Den höga klothastigheten och rotationen kräver en mer explosiv sving. Bowling är idag en mer fysisk sport än för 10 år sedan. Högre hastigheter och skruv kräver mer explosivitet av utövaren och även annorlunda teknik. De fysiologiska kraven skiljer sig i olika undersökningar och ett tydligt svar på vilka krav som ställs på en elitbowlare är inte fullt utrett. 2 Litteraturen på området är begränsad. Vad som är klart är att olika teknik krävs för att behärska de olika stilarna. Det nuvarande träningsmaterialet i Sverige leder till att många utövare hamnar i kategorin strokers. Tekniskt är detta den lättaste spelstilen att behärska. Det är därför också ett bra val 1 mäts antalet rotationer då man släpper klotet? Rotationerna mäts fram till 15 fot (1/4 av banan). Hur lång tid den tog för klotet att ta sig dit mot hur många gånger det roterade. 2 Jmfr t ex Razman R, Cheong J.P.G, Wan Abas W.A.B, Abu Osman N.A (2011). Antropomeric and strength characteristics of ten-pin bowlers with different playing abilities, Biology of Sport, 2012;29:33-38 och Benedict T, Abdul Rashid Aziz,Teh Kong Chuan. (2000) Correlations between physiological parameters and performance in elite ten-pin bowlers, Journal of Science and Medicine in Sport, Volume 3, Issue 2, June 2000, Pages 176 185.
för den som utövar bowling som rekreation. Det är den lättaste tekniken att lära sig och helt klart bäst för den stora massan. 1.2 Problem Sverige har tappat mark i bowlingresultaten i förhållande till många andra länder. De senaste 7 åren har Sverige tagit i snitt en medalj i VM. Jämför detta med ett snitt på 7 medaljer i de sex föregående världsmästerskapen. En anledning till att detta sker kan vara att tekniken dessa nationer generellt använder ger bättre utdelning än vår. En anledning till att andra länders spelare får upp en högre hastighet på klotet är att de har en annan timing i svingen. Efter spelaren skjutit ut klotet från kroppen drar de ner klotet tidigare och tar sedan sina två sista steg snabbare för att komma in i rätt timing innan de släpper klotet. Detta medför att ansatsen går fortare vilket leder till en högre klothastighet. Tekniken i svingen korrelerar inte fullt ut med hastigheten och rotationen på klotet. Det verkar som att den fysiologiska kapaciteten hos den individuelle utövaren också är en avgörande faktor för vilken kategori en spelare kommer att hamna även om man bortser från svingteknik. En sådan avgörande fysiologisk kapacitet är utövarens längd. Ju längre spelaren är desto längre hävarmar har spelaren i svingen. För att avgöra hur en spelare ska träna finns det alltså minst två viktiga faktorer att ta i beaktande, dels vilken teknik utövaren har och dels spelarens längd. Razman et al kom t ex fram till att elitbowlare har längre underben, armvid och handlängd än icke-bowlare utöver starkare intern rotation i under och överarm. 3 1.3 Tes och syfte Denna uppsats ämnar att i en explorativ studie undersöka hur timingen i svingen och längden på spelarna förhåller sig till klothastigheten och även till reella bowlingresultat. För att kunna göra detta introduceras ett nytt begrepp: timingvinkel. Syftet med denna studie är också att ta reda på hur spelare med olika fysiologiska kapaciteter kan och bör träna/spela för att prestera så bra som möjligt utifrån sina specifika förutsättningar. Då tweeners och crankers är mer framgångsrika på internationell nivå bör träningen vara inriktad på att lägga grunderna för en teknik som främjar detta spelsätt. En följdfråga blir då t ex hur timingen bör skilja sig mellan en spelare som är 170 cm mot en som är 190 cm för att spelarna ska ha samma bollfart, om man för övrigt räknar med att spelare har en avspänd sving? 3 Razman et al
Bowlare av olika längd behöver spela med olika teknik för att nå en hög bollhastighet, därför är den nuvarande rekommenderade tekniken otillräcklig. Denna studie har tesen att olika timingvinklar krävs för att uppnå den optimala farten på klotet. För att utveckla spelare på världsnivå bör träningsprogram utvecklas för att utveckla tweeners och crankers, oavsett de fysiologiska kapaciteterna hos den individuelle utövaren. För att alla ska ha chansen att bli en bra bowlingspelare bör det finnas träningsprogram för alla stilar. Det är viktigt är att spelarna får en spelstil som matchar de fysiologiska förutsättningarna. På så sätt kan spelarens potential maximers. Ett vidare syfte med studien är alltså att ha en grund att stå på vid fortsatt arbete med utveckling av träningsprogram för olika typer av bowlare och fortsatta studier som kartlägger bowlare. 1.4 Metod, material och begrepp För att kunna kategorisera spelarna i olika tekniska grupper (notera att detta inte är grundat på bollhastighet och RPM), så introduceras här begreppet timingvinkel. Timingvinkeln definieras som vinkeln mellan en vertikal linje som utgår från axelleden och en linje mellan axelleden och klotets mittpunkt då spelaren sätter i den främre foten med två steg kvar i ansatsen. Bilderna som används för analysen är tagna från sidan i spelarens ansats och är utvalda från videosekvenser av svingarna. Nedan är ett exempel på en uppmätt timingvinkel. 4 Martin Larsen 191 cm. Klothastighet 30,8 km/h 4 Bild 1: Exempel på mätning av timingvinkel.
Robert Andersson 176 cm. Klothastighet 30,6 km/h Karl Wallgren 171 cm. Klothastighet 30,6 km/h
Förutom timingvinkel så registrerades spelarnas längd. 5 Då studien har tesen att olika timingvinkel krävs för att uppnå optimal fart på klotet för spelare av olika längd så delades spelarna i resultatet in i olika kategorier utifrån längd för att denna ska kunna jämföras med timingvinkeln som används. Resultatet är ett rutsystem där den vertikala fördelningen beskriver längden på spelaren och den horisontella delen av rutnätet visar vilken timingvinkel gruppen använder. Längdgrupperingarna sker enligt: 1 = 150 170, 2 = 171 185 samt 3 = 186 205 Då resultaten i studien syftar till att kartlägga de grundläggande förhållandena mellan timingvinkel och längd så kan undersökningen kategoriseras som en explorativ studie. Fyra olika mätningar genomfördes i studien. De fyra grupperna blev filmade. Längd och timingvinkel uppmättes för varje spelare. Nedan följer en beskrivning av sammansättningen av de fyra grupperna. Grupp 1 Team Talang: 17st Denna grupp består av lovande juniorer med ålder 16-18 år. Team Talang är ett breddprogram med fyra delar: södra Sverige, mellansverige, norra Sverige samt en riksgrupp. Mätningen är gjord på gruppen från mellansverige. Nivån är blandad. Vissa spelare bara spelat något år och vissa är med i juniorlandslag. Grupp 2 RIG: 21 deltagare. Denna grupp består av våra RIG elever i åldern 16-18 år. Grupp 3 Team Sweden Dam: 11 deltagare. Denna grupp består av de 11 bästa damspelarna i Sverige mellan 17-34 år Grupp 4 5 Längden på spelarna anges efter den längd de har i sitt pass. De som inte kände till sin längd mättes på plats med hjälp av måttband.
Grupp Norden: 16st Denna grupp består av Team Sweden herrar samt den bästa spelaren från Norge, Finland och Danmark. Sveriges bästa dam genom tiderna är också med i gruppen. Dessa spelare har uppnått höga resultat nationellt liksom internationellt. I gruppen finns sex världsmästare och en silvermedaljör från VM samt flera medaljörer i EM-sammanhang. Ålder 20-42 år. Klothastigheten för grupp 1-3 uppmättes med fast mätutrustning i Nässjö. Maskinen som mätt hastigheten på klotet heter C.A.T.S (Computer aided tracking system) 6. Alla mätningar är gjorda på samma bana, men vid tre olika tillfällen. Mätningarna för grupp 4 skedde under en tävling som hade mätningen som ändamål. Mätutrustningen som användes här var BTS. 7 Denna portabla enhet uppvisade en konsekvent skillnad i uppmätt hastighet med +0,5 km/h i förhållande till CATS. I vissa delar av redovisningen av resultaten kommer därför denna grupp hållas isär från de andra och kallas portabel enhet. Mätningarna av grupp1-3 som är gjorda på CATS kommer att presenteras under rubriken fast system. Timingvinkeln har uppmäts med hjälp av videoanalysverktyget Kinovea. Se bild 1. 8 6 Mätutrustningen är tillverkad av Kegel: http://www.kegel.net/products/products-cats.htm 7 Denna maskin är specialbyggd för de aktuella mätningarna. Ref: 8 http://www.kinovea.org/en/
2. Resultat Alla resultat är tolkade i samarbete med Halmstad högskola: Andreas Ivarsson, Doktorand, psykologi inr. Idrott Lina Lundgren, Universitetsadjunkt Biomekanik Urban Johnson, Professor Psykologi inriktning idrott Figur 1 Grafen nedan visar gruppen med den portabla utrustningen och avser visa sambandet mellan längd/timingvinkel mot hastighet på klotet. Figuren visar en regressionskurva för gruppen med portabel mätutrustning. Gruppindelningen är gjord efter längd och indelad i 1 = 150 170, 2 = 171 185 samt 3 = 186 205. Resultat: Kurvorna visar att det i denna grupp, oavsett längd, finns det ett starkt positivt samband mellan vinkel och hastighet.
Figur 2 Grafen nedan visar grupperna med den fasta utrustningen och avser visa sambandet mellan längd/timingvinkel mot Hastighet på klotet. Figuren visar regressionskurva för gruppen med fast mätutrustning. Gruppindelningen är gjord efter längd och indelad i 1 = 150 170, 2 = 171 185 samt 3 = 186 205. Resultat: Kurvorna visar att det i denna grupp a) finns ett starkt positivt samband mellan vinkel och fart för gruppen 150-170 cm, b) att det finns ett svagare positivt samband mellan vinkel och fart för gruppen 171-185 samt c) att det finns ett negativt samband mellan vinkel och fart för gruppen 186-205.
Figur 3 Grafen nedan visar grupperna ihop även om mätningarna är gjorda på olika utrustningar och avser visa sambandet mellan längd/timingvinkel mot hastighet på klotet. Figur 3 visar en regressionskurva oberoende av mätutrustning. Gruppindelningen är gjord efter längd och indelad i 1 = 150 170, 2 = 171 185 samt 3 = 186 205. Resultat: Kurvorna visar att det i denna grupp a) finns ett starkt positivt samband mellan vinkel och fart för gruppen 150-170 cm, b) att det finns ett svagare positivt samband mellan vinkel och fart för gruppen 171-185 samt c) att det finns ett svagt negativt samband mellan vinkel och fart för gruppen 186-205.
Figur 4 Grafen nedan visar den positiva inverkan av timingvinkel på hastighet oavsett längden på spelaren. Alla spelare finns med i gruppen (både portabel och fast mätutrustning). Figur 4 visar en regressionskurva för alla grupperna (oberoende av mätutrustning) och oberoende av längd. Kurvorna visar att det i finns ett positivt samband mellan vinkel och hastighet.
Figur 5 I grafen nedan har spelarna fått en ranking från 1-10 beroende på snitt och resultat i tävlingar/mästerskap. Grafen avser visa sambandet mellan hastighet på klotet och ranking. I grafen finns alla spelare oavsett mätutrustning med. Figur 5 visar en regressionskurva för samtliga grupper (oberoende av mätutrustning). Resultat: Kurvorna visar att det finns ett starkt positivt samband mellan klothastighet och ranking.
Figur 6 I grafen nedan har spelarna fått en ranking från 1-10 beroende på snitt och resultat i tävlingar/mästerskap. Grafen avser visa sambandet mellan hastighet på klotet och ranking. I grafen är mätningarna från en portabla och den fasta utrustning uppdelade. Figur 6 visar en regressionskurva där grupperna är indelade efter portabel samt fast mätutrustning. Resultat: Kurvorna visar att det i denna grupp a) finns ett starkt positivt samband mellan ranking och klothastighet för gruppen med portabel mätutrustning, b) att det finns ett svagare positivt samband mellan ranking och klothastighet för gruppen med fast mätutrustning.
Figur 7 Grafen nedan avser visa sambandet mellan hastighet på klotet och ranking inom längdkategorierna. Endast portabla mätningen är inkluderad. Figur 7 visar en regressionskurva för gruppen med portabel mätutrustning. Gruppindelningen är gjord efter längd och indelad i 1 = 150 170, 2 = 171 185 samt 3 = 186 205. Resultat: Kurvorna visar att det i denna grupp a) inte finns något samband mellan ranking och hastighet för gruppen 150-170 cm, b) att det finns ett starkt positivt samband mellan ranking och hastighet för gruppen 171-185 samt c) att det finns ett svagt negativt samband mellan ranking och hastighet för gruppen 186-205.
Figur 8 Grafen nedan avser visa sambandet mellan hastighet på klotet och ranking inom längdkategoirerna. Endast fasta mätningen. Figur 8 visar en regressionskurva för gruppen med fast mätutrustning. Gruppindelningen är gjord efter längd och indelad i 1 = 150 170, 2 = 171 185 samt 3 = 186 205. Resultat: Kurvorna visar att det i denna grupp a) finns ett svagt positivt samband ranking och hastighet för gruppen 150-170 cm, b) att det finns ett starkt positivt samband mellan ranking och hastighet för gruppen 171-185 samt c) att det inte finns något samband mellan ranking och hastighet för gruppen 186-205.
3. Diskussion 3.1 Slutsatser Resultaten visar att det finns ett positivt samband mellan timingvinkel och klothastighet. Figur 1-4 visar också att detta samband är starkare för grupperna med kortare bowlare än för de längre bowlarna. Detta talar för tesen att timingvinkeln vid samma hastighet är olika för bowlare med olika fysiologiska förutsättningar. I den mest högpresterande gruppen bowlare som mäts med den portabla utrustningen är detta förhållande inte lika uttalat. Detta kan dock bero på en högre spridning vad gäller timingvinkel och hastighet i de två kortare längdgrupperna. I mätningen med det fasta systemet är skillnaden mer uttalad. Här finner vi ett negativt samband mellan timingvinkel och klothastighet i den längre gruppen bowlare. Tydligt är att spelare mellan 150-185cm får en ökad klothastighet med ökad timingvinkel. Hos spelarna över 185 cm är förhållandet mer komplicerat, men man kan anta att de längre hävarmarna gör det möjligt för dessa utövare att generera hög fart vid lägre timingvinkel. Inom gruppen finns viss variation. Resultaten visar också att det finns ett positivt samband mellan klothastighet och ranking. Detta samband är mer uttalat för den mest högpresterande gruppen som mätts med portabel utrustning. Se figur 6. Detta kan tolkas som att ju bättre man blir som spelare, desto viktigare blir hastigheten på klotet. Sambandet mellan hastighet på klotet och ranking inom längdkategorierna visar att det inom grupperna 150-185cm finns ett starkare samband mellan hastighet och ranking än för gruppen över 185cm. En slutsats man kan dra av detta är att det är viktigare att fokusera på högre timingvinkel och klothastighet för kortare spelare. Att variationen i hastighet hos de längre spelarna inte är avgörande skulle kunna bero på att samtliga spelare, på grund av sin fysiologiska kapacitet, har lätt att producera högre hastigheter. Därför blir andra faktorer som precision avgörande istället för klotets hastighet. Resultaten i studien styrker undersökningens tes och visar att tidigare timing, med större timingvinkel, ger högre hastighet på klotet. Det är också ett starkt argument för att man bör utveckla kravprofiler och utbildningsmaterial som tar hänsyn till utövarens fysiologiska kapacitet, framför allt i form av längd. En ytterliggare slutsats är att utövare bör rekommenderas att använda sig av en timingvinkel som grundar sig på deras längd.
3.2 Uppslag för vidare undersökningar Studien mäter inte antalet rotationer på klotet hos spelarna. För att spelaren ska kunna bli bättre och få en högre ranking bör antalet rotationerna på klotet måste ökas ihop med hastigheten. Att spela med högre fart och fler rotationer ställer eventuellt högre krav på spelarnas fysik. Spelare som vill öka sin hastighet och sina rotationer skulle eventuellt kunna uppnå detta mål genom att bli mer explosiva. Det kan finnas spelare som idag lägger ner tiden för att för att öka sig hastighet och rotationer, men som inte tränar på rätt sätt. Det har fel timingvinkel för att uppnå den hastighet de vill ha utan att behöva ta i och förlorar därför repetitionsförmåga. En uppföljning till denna studie kan vara att fråga sig hur man kan kategorisera spelarna på ett bra sätt för att kunna träna dem optimalt. Ett sätt att fortsätta detta arbete på skulle vara att kartlägga de bra spelare vi har i ett rutsystem med nio rutor där det finns tre kategorier horisontellt (timingvinkel) och tre vertikalt (längden på spelaren). Spelare med en längd upp till 170 cm och en timingvinkel upp till 20 grader Spelare med en längd upp till 170 cm och en timingvinkel mellan 21-60 grader Spelare med en längd upp till 170 cm och en timingvinkel över 61 grader Spelare med en längd mellan 171-185 cm och en timingvinkel upp till 20 grader Spelare med en längd mellan 171-185 cm och en timingvinkel mellan 21-60 grader Spelare med en längd mellan 171-185 cm och en timingvinkel över 61 grader Spelare med en längd över 186 cm och en timingvinkel upp till 20 grader Spelare med en längd över 186 cm och en timingvinkel mellan 21-60 grader Spelare med en längd över 186 cm och över 61 grader
När man har kartlagt våra bästa spelare skulle man kunna göra en egen gren- och kravprofil för varje grupp. Denna kravprofil skulle dels vara baserad på den studie som här presenterats, men även en undersökning som tittar närmre på muskelrekrytering i förhållande till vilken kategori man tillhör (EMG). Det skulle göra det lättare att rekommendera rätt träning till alla spelare. Spelare med för låg/hög timingvinkel kan rekommenderas att ändra detta för att uppnå högre resultat. Träningsrekommendationerna bör även gälla fysisk träning. Man skulle också kunna rekommendera nya spelare vilken grupp de borde vara i med hjälp av: Längd Timingvinkel Mål/ambitioner Fysiologiska förutsättningar Träningsprogram för bowling skulle kunna utgå från en kategorisering genom längd och timing. När man gör en kravprofil bör man ha de olika fastställda kategorierna i åtanke. Kravprofilen bör t ex skilja sig åt för en kortare och längre utövare samt övriga fysiologiska kapaciteter.
4. Källor Benedict T, Abdul Rashid Aziz,Teh Kong Chuan. (2000) Correlations between physiological parameters and performance in elite ten-pin bowlers, Journal of Science and Medicine in Sport, Volume 3, Issue 2, June 2000, Pages 176 185. Razman R, Cheong J.P.G, Wan Abas W.A.B, Abu Osman N.A (2011). Antropomeric and strength characteristics of ten-pin bowlers with different playing abilities, Biology of Sport, 2012;29:33-38