Mobilitet bland forskarutbildade

Mobilitet bland forskarutbildade 1991-2006 Ingrid Pettersson Matti Särngren Oktober 2008

Innehållsförteckning: 1. Bakgrund till mobilitetsstudien... 2 1.1 Studiens omfattning... 2 1.2 Efterfrågan av mobilitetsstudier... 3 1.3 Framtida studier... 3 2. Data till mobilitetsstudier... 4 3. Ökning av antalet forskarutbildade... 5 4. Mobilitet bland forskarutbildade... 6 4.1 Mobilitetsmåttet jobb-till-jobb inflöde... 7 4.2 Mobilitetsmåttet totalt inflöde... 13 4.3 Mobilitet från universitet och högskola... 15 4.4 Sammanfattande resultat av mobiliteten bland de forskarutbildade... 16 Bilaga 1 Beskrivning av studiens genomförande och registerinnehållet... 17 Studiens genomförande... 17 Beskrivning av registerinnehållet... 18 Bilaga 2 - Inledande beräkningar och nya frågor... 20 Beskrivning av datamaterialet... 20 Tillvägagångssätt vid beräkning... 20 Tabell A. In- och utflöde av forskarutbildade i sysselsättning 1997-2003... 23 Bilaga 3. Koder... 25 1(25)

1. Bakgrund till mobilitetsstudien 1.1 Studiens omfattning SCB har genomfört en undersökning om mobilitet avseende åren 1991-2006. Mobilitetsprojektet har haft två syften. Det är dels att ta fram metoder för framtida mobilitetsstudier, dels att genomföra en undersökning på en mindre population, forskarutbildade. I undersökningen har de forskarutbildades rörlighet mellan olika arbetsställen följts under 16 år och siffror över antalet forskarutbildade i Sverige tagits fram för åren 1991-2006. I denna rapport presenteras först uppgifter om de forskarutbildade såsom antal och utbildningsinriktning. Därefter visas hur hög rörligheten är de olika åren samt skillnader i mobilitet mellan bl.a. olika sektorer, branscher och kön. SCB analyserar i denna rapport inte orsakerna till mobiliteten eller skillnader mellan olika grupper av forskarutbildade. Här ges en bild över hur hög rörligheten är bland de forskarutbildade och förändringar i mobilitet över tiden och rapporten kan även ses som en utgångspunkt för fortsatta studier. Efter resultatredovisningen ges en beskrivning över hur en mobilitetsstudie kan genomföras samt vilka metodproblem som kan uppstå, i bilagorna 1 och 2. Tanken är att det ska göra det möjligt för andra organisationer att genomföra mobilitetsstudier på likartat sätt. En utgångspunkt för denna studie har varit rapporten Mobility of Human Capital the Nordic Countries, 1988-1998. Det var ett samarbete mellan nordiska institut och statistikbyråer som leddes av det norska analysinstitutet STEP 1. I ett nordiskt projekt om innovationsindikatorer som avslutades år 2008 ingick mobilitet i ett av delprojekten. De nordiska länderna har levererat mobilitetsdata till en gemensam databas för att göra det möjligt att jämföra mobilitetsnivån i länderna. Mer information om projektet och databasen återfinns på http://www.nifustep.no/norsk/innhold/prosjekter/internasjonale/nordic_innovation_ind icators. SCB har även studerat internationell mobilitet av högre utbildade under perioden 1998-2004. Resultaten presenteras i rapporten "Internationell mobilitet bland högutbildade 1998-2004" tal avseende mobilitet över Sveriges gränser under ett antal år. Det är den internationella mobiliteten bland forskarutbildade och personer med minst 3-årig eftergymnasial utbildning med teknisk eller naturvetenskaplig inriktning som SCB har studerat. 1 STEP är numera en del av NIFUSTEP (Norsk institut for studier av innovasjon, forskning och utdaning) som gjort flera rapporter om mobilitet i nordiska samarbeten och i Sverige med VINNOVA 2(25)

1.2 Efterfrågan på mobilitetsstudier Betydelsen av kompetensöverföring nämns ofta i den dagliga debatten. Ett sätt att föra över kompetens är att arbetskraft rör sig mellan olika organisationer och därigenom för över kunskap till den nya organisationen. På det sättet sprids kompetensen och utnyttjas i andra sammanhang. Forskarrörlighet är viktig för att sprida den speciella mottagarkompetens som krävs för utnyttjande av andras forskning. Kompetensöverföring kan ske genom att personer lämnar högskolan för att arbeta inom näringslivet, och det kan även vara det motsatta förhållandet med personer som för med sig kunskap från näringslivet till högskolan. Kompetensöverföring kan även ske genom att personer byter inom en företagskoncern eller mellan två universitet. Rörlighet från Sverige till andra länder samt från andra länder till Sverige är även av stor vikt. 1.3 Framtida studier Till mobilitetsstudien kan SCB sedan göra påkopplingar av data från andra SCBundersökningar eller register. En fördel då är att SCB kan använda material från andra SCB-undersökningar eller register. Materialet kan SCB därefter sammanställa i olika grupperingar efter användarnas önskemål. Data som kan kopplas på är i första hand FoU-statistik och ekonomiska data. Ytterligare intressanta statistikuppgifter att koppla på är uppgifter om import, export och produktion samt lönesummor. Naturligtvis måste möjligheten att föra på dessa data undersökas för att se om det uppstår några problem i samband med samkörningen av de olika datauppgifterna. 3(25)

2. Data till mobilitetsstudier Det datamaterial som har använts i mobilitetsstudien är sysselsättningsvariabler som har hämtats från LISA-databasen. Det är en longitudinell databas som gör det möjligt att följa individers övergångar mellan olika arbeten och att koppla en mängd bakgrundsvariabler till dessa individer. LISA-databasen bygger på flera register och enkätundersökningar. Sysselsättningsvariablerna i LISA kommer från den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) 2. De demografiska variablerna kommer från registret över totalbefolkningen (RTB) samt registret över befolkningens utbildning. Vi har valt att använda LISA-databasen för att till kommande studier kunna koppla på fler bakgrundsvariabler än de som finns i RAMS-registret. I rapporten beskrivs enbart innehållet i RAMS eftersom det är de variablerna som är de mest centrala i denna studie. RAMS: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, som i första hand baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och egna företagares självdeklarationer, innehåller uppgifter på individnivå avseende bland annat kön, ålder, bostadens belägenhet, medborgarskap, födelseland, senaste invandringsår, högsta utbildning, sysselsättningsförhållande i november, yrkesställning (förhållandet i november), löneinkomst, inkomst av aktiv näringsverksamhet, arbetsinkomst och pendlingsförhållanden. Dessutom innehåller registret arbetsställe- och företagsinformation i form av näringsgren, sektor, storhetsklass mm. RAMS innehåller flera register, varav Sysselsättningsregistret (SREG) är det centrala för redovisningen av sysselsättningsförhållanden. Övriga register som används vid framställning av RAMS är Kontrolluppgiftsregistret. Dessutom utnyttjas Registret över totalbefolkningen (RTB), Företagsdatabasen (FDB), Inkomst- och förmögenhetsregistret (IoF), Utbildningsregistret (U-REG) samt Registret över personer i utbildning (RPU). Från LISA-databasen har vi tagit fram årgångstabeller över de forskarutbildade för åren 1990-2006. För en sammanställning av antal forskarutbildade de olika åren (begränsat till 1997-2003) och antalet nytillkomna, försvunna, andel sysselsatta m.m. se tabell A i bilaga 2. 2 http://www.scb.se/templates/standard 22852.asp 4(25)

3. Ökning av antalet forskarutbildade Antalet personer som är forskarutbildade har nästan fördubblats mellan 1991 och 2006. Förändringen av de forskarutbildade med avseende på antal och sysselsättning kan sammanfattas i tabell 1: Tabell 1 Antal forskarutbildade och andel sysselsatta åren 1991-2006 ÅR Antal forskarutbildade, ca Andel sysselsatta därav, % Andel sysselsatta två år i rad, % 1991 29 200 87,3 92,1 1997 37 400 83,6 91,5 1998 38 700 84,7 90,9 2003 51 500 79,9 1 91,5 2006 57 700 81,1 91,1 1 för jämförelse framåt i tiden med en ny sysselsättningsdefinition är värdet för 2003 81,5 procent. Andelen forskarutbildade bland personer över 16 år har ökat från 0,4 till 0,8 procent och som andel av alla sysselsatta har de forskarutbildade ökat från 0,5 år 1991 till 1,1 procent år 2006. Att jämföra sysselsättningsgraden mellan de forskarutbildade och alla individer som ingår i LISA-databasen är inte möjlig eftersom de två grupperna inte är jämförbara då de har olika åldersindelning. Databasen omfattar samtliga personer över 16 år. De forskarutbildade klassas som forskarutbildade i registret först när de är klara med sin utbildning, då är de oftast 25 år eller äldre. Över 1,1 miljoner personer av de 7,4 miljoner som finns i registret för 2006, är 70 år eller äldre. (I den gruppen var endast 1,9 procent sysselsatta 2006). Forskarutbildade, liksom alla sysselsatta, kan delas upp i olika redovisningsgrupper. De variabler SCB har tillgång till är bland annat utbildningsinriktning, sektortillhörighet, storleksklass för arbetsplatsen (organisationsnumret där personen har sin anställning), åldersklassindelning och kön. I gruppen sysselsatta forskarutbildade har fördelningen mellan olika utbildningsinriktningar ändrats något mellan 1991 och 2006. Förändringen har främst skett mellan gruppen samhällsvetenskaplig, humanistisk samt pedagogisk inriktning och gruppen naturvetenskaplig och teknisk inriktning. Antalet forskarutbildade har ökat i alla grupper under perioden. Tabell 2 Andel forskarutbildade i olika utbildningsinriktningar 1991-2006 ÅR Samhällsvetenskaplig, humanistisk eller pedagogisk utb., % 5(25) Teknisk eller naturvetenskaplig utb., % Vårdutbildning eller medicinsk utbildning, % Övriga utb., % 1991 27 42 26 5 2003 22 46 28 4 2006 22 45 29 4 Andelen forskarutbildade sysselsatta inom statlig sektor 1991 var 48 procent, 2006 var den 44 procent. Kommunal sektor (med landstingen) minskade från 24 år 1991 till 17 procent 2006. Inom övrig offentlig sektor samt statligt och kommunalt ägda företag

fanns 8 procent av de sysselsatta forskarutbildade år 1991, den andelen var 2006 ca 9 procent. Privata företag sysselsatte 20 procent av alla i gruppen 1991, 2006 var andelen 30 procent. Åldersgrupperna som har undersökts är -34 år, 35-49 år, 50-64 år och 65 år och äldre. Endast ett fåtal av de yngsta var 24 år eller yngre och knappt 0,7 procent av alla sysselsatta forskarutbildade var 70-74 år gamla. Tabell 3 Andel forskarutbildade i olika åldersgrupper 1991-2006 ÅR 34 år och yngre, % 35-49 år, % 50-64 år, % 65 år och äldre, % 1991 10 50 36 4 2003 13 43 40 4 2006 9 44 41 6 Andelen kvinnor bland samtliga forskarutbildade, även de icke sysselsatta, var 19 procent år 1991 och 33 procent år 2006. 4. Mobilitet bland forskarutbildade I detta avsnitt jämförs mobiliteten för forskarutbildade under perioden 1991 2006 efter olika indelningar som ålder, kön, sektor, bransch och utbildningens inriktning. De diagram som redovisas här kan även ses som en utgångspunkt för kommande studier. De två mått som har använts för att ta fram mobilitetstal är jobb-till-jobb inflöde och totalt inflöde. Jobb-till-jobb inflöde (job-to-job inflow mobility) är antalet individer i en grupp som byter arbete mellan två år (t och t+1). Totalt inflöde (overall inflow mobility) är de individer som byter från antingen ett arbete till ett annat samt de som byter från att vara icke sysselsatta till ett nytt arbete. I rapporten redovisas dock inte antalet individer som har bytt arbete utan det är andelen som anges och som beräknas på följande sätt: Mobilitetsmåttet jobb-till-jobb inflöde används för att beräkna andelen som bytt arbete bland samtliga sysselsatta forskarutbildade år t+1. Mobilitetsmåttet totalt inflöde används för att beräkna andelen av alla sysselsatta forskarutbildade som antingen bytt arbete eller fått ett arbete från att tidigare ha varit utan sysselsättning. En mer utförlig beskrivning av mobilitetsmåtten ges i bilaga 2. 6(25)

4.1 Mobilitetsmåttet jobb-till-jobb inflöde Diagram 1 Jämförelse av mobilitet bland sysselsatta forskarutbildade och samtliga sysselsatta, åren 1991-2006 (jobb-till-jobb inflöde) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Alla forskarutbildade Alla sysselsatta Andelen individer i en grupp som byter arbete mellan två år beräknas här med mobilitetsmåttet jobb-till-jobb inflöde. I rapporten används måttet när rörligheten bland de forskarutbildade redovisas efter bl.a. kön, ålder och sektor som de arbetar inom. För att kunna relatera de forskarutbildades rörlighet med alla sysselsatta individer jämförs mobiliteten för dessa båda grupper i diagram 1. Det visar sig att mobilitetsnivån i stort är den samma för de forskarutbildade som för alla sysselsatta. Efter 1999 uppvisar de forskarutbildade en något lägre rörlighet förutom för år 2005 då den är i nivå med rörligheten för alla sysselsatta. Mobiliteten bland alla sysselsatta individer redovisas enbart på totalnivå i denna rapport och inte efter några indelningar som t.ex. kön och ålder, vilket sker för de forskarutbildade. 7(25)

Diagram 2 Mobilitet bland sysselsatta forskarutbildade fördelat efter utbildningens inriktning, åren 1991-2006 (jobb-till-jobb inflöde) 25 20 15 10 5 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Sam. Hum. Ped. Utb. Natur Teknik Utb. Vård- Medicin Utb. Övriga Utb. För att studera om det finns skillnader i de forskarutbildades rörlighet efter inriktningen på utbildningen har dessa delats in efter utbildningsinriktning i diagram 2. Högst mobilitet har gruppen med inriktning samhällsvetenskap, humaniora och pedagogik samt gruppen med inriktning mot vård och medicin under åren 1991-2006. Naturvetare och tekniker byter arbete i något lägre omfattning och det samma gäller för de forskarutbildade med övrig utbildning. 8(25)

Diagram 3 Mobilitet bland sysselsatta forskarutbildade fördelat efter sektorer, åren 1991-2006 (jobb-till-jobb inflöde) 30 25 20 15 10 5 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Privata Företag Statl, komm ftg och övr org Kommunal o övr off sektor Statliga myndigheter Det är intressant att se om mobiliteten skiljer sig mellan privat och offentlig sektor. I diagram 3 har de forskarutbildades arbetsplatser delats in i fyra grupper. Dessa är privata företag, statliga och kommunala företag, statliga myndigheter samt kommunal och övrig offentlig sektor. Det är de forskarutbildade som arbetar på företagen som uppvisar högst mobilitet under hela tidsperioden, medan inom den offentliga sektorn är rörligheten lägre och då främst bland de statliga myndigheterna. Från år 2000 uppvisas en skillnad mellan de olika typerna av företag då de privata företagen har högre rörlighet än de statliga och kommunala. Efter år 2003 har andelen som byter arbete inom de statliga och kommunala företagen ökat och mellan åren 2003 och 2005 har mobiliteten nästan fördubblats för den gruppen. En annan ökning som är värd att peka på är att mobilitetsnivån för de forskarutbildade inom de privata företagen steg markant under åren 2000 och 2001. Det är dock svårt att dra alltför långtgående slutsatser av förändringarna i mobilitetsnivån mellan de olika sektorerna då institutioner kan byta huvudman och därmed ingå i en annan sektor. Organisationer kan även dela upp verksamheten i flera enheter och t.ex. bilda ett företag där forskare ingår, en avknoppning, som också påverkar mobilitetstalen. Dessutom uppgår antalet sysselsatta forskarutbildade i slutet av perioden till knappt 58 000 och organisationsförändringar får större genomslag i mobilitetstalen för den gruppen än för alla sysselsatta som uppgår till ca 4 miljoner. En fördjupad studie av skillnader i mobilitetstal mellan privat och offentlig sektor är intressant att genomföra. 9(25)

Diagram 4 Mobilitet bland sysselsatta forskarutbildade fördelat efter organisationers storlek, åren 1991-2006 (jobb-till-jobb inflöde) 30 25 20 15 10 5 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Orgnr 0-99 anställda Orgnr 100-499 anställda Orgnr 500-999 anställda Orgnr >= 1000 anställda När rörligheten bland forskarutbildade studeras efter storleken på organisationen som de arbetar i, visar det sig att de som är anställda i de mindre organisationerna uppvisar en högre mobilitet än de som arbetar i de större, diagram 4. Det är fallande skala efter organisationens storlek. Det är enbart för år 2003 och 2005 som organisationer med antal anställda mellan 500-999 har lägre mobilitetstal än de med fler än 1000 anställda. Slutsatsen är att organisationens storlek påverkar mobilitetstalen. Mindre organisationer har högre rörlighet än stora. I rapporten Mobility of Human Capital the Nordic Countries, 1988-1998 3 har studerats hur organisationers storlek påverkar rörligheten bland de anställda och samma resultat påvisas i denna rapport som i den nordiska studien. Det är högre rörlighet bland de mindre organisationerna än bland de större och det förhållande gällde för alla de nordiska länderna. En skillnad mellan den nordiska rapporten och denna är att i den nordiska omfattar mobilitetsundersökningen alla individer, medan denna enbart omfattar de forskarutbildade. 3 Rapport från ett nordiskt samarbete om mobilitet som STEP har gett ut, se not 1. 10(25)

Diagram 5 Mobilitet bland sysselsatta forskarutbildade fördelat efter ålder, åren 1991-2006 (jobb-till-jobb inflöde) 30 25 20 15 10 5 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Ålder -34 år Ålder 35-49 år Ålder 50-64 år En faktor som kan påverka hur ofta individer byter arbete är åldern. I diagram 5 framgick det att yngre personer byter arbete oftare än de som är äldre. Personer som är yngre än 35 år är mer rörliga än de som är över 35 år och de som är mellan 50-64 år har lägst mobilitet. Dock kan noteras att personer över 65 år byter arbete i lika hög utsträckning som de som är yngre än 35 år. Gruppen över 65 år har inte tagits med i diagrammet eftersom det är ett lågt antal sysselsatta i denna grupp. Att åldern är en faktor som påverkar mobiliteten framkom även i rapporten Mobility of Human Capital the Nordic Countries, 1988-1998. Det är samma resultat som i denna studie, de yngre är mer rörliga. 11(25)

Diagram 6 Mobilitet bland sysselsatta forskarutbildade fördelat efter kön, åren 1991-2006 (jobb-till-jobb inflöde) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Män Kvinnor Studeras mobiliteten uppdelat på män och kvinnor visar det sig att kvinnor är mer rörliga under hela den undersökta perioden, se diagram 6. För att undersöka om det var inom någon åldersklass som kvinnorna hade högre mobilitet fördelades även rörligheten efter kön inom de olika åldersgrupperna. Resultatet var att kvinnorna bland de forskarutbildade var mer rörliga än männen i alla åldersgrupperna. Även när de forskarutbildade delas upp i åldersklasser efter både organisationsstorlek och kön har kvinnor högre mobilitet än männen i alla grupperna. 12(25)

4.2 Mobilitetsmåttet totalt inflöde I detta avsnitt kommer mobilitetsmåttet totalt inflöde att användas för att undersöka de forskarutbildades rörlighet fördelat efter bransch. Mobilitetsnivån totalt inflöde är andelen av alla sysselsatta forskarutbildade som antingen bytt arbete eller fått ett arbete från att tidigare ha varit utan sysselsättning. Diagram 7 Jämförelse av mobilitetsmåtten jobb-till-jobb inflöde och totalt inflöde för sysselsatta forskarutbildade, åren 1991-2006 25 20 15 10 5 0 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Jobb-till-jobb inflöde Totalt inflöde Mobilitetsmåttet totalt inflöde har använts för att undersöka ifall talen över de forskarutbildades rörlighet förändras när även de personer som har fått ett arbete från att tidigare ha varit utan sysselsättning inkluderas med dem som bytt arbete mellan två år. Mobilitetsmåttet totalt inflöde beräknades för samtliga forskarutbildade fördelat efter sektor, ålder, organisationens storlek samt efter forskarutbildningens inriktning. Samma diagram som har tagits fram för måttet jobb-till-jobb inflöde togs fram för måttet totalt inflöde. Det visade sig att förändringen av mobilitetstalen mellan de olika åren är i stort sett den samma för de två mobilitetsmåtten. Skillnaden är att måttet för total mobilitet ligger några procentenheter högre, se diagram 7. Redovisning av totalt inflöde fördelat efter indelningar som sektor ålder, organisationens storlek samt efter forskarutbildningens inriktning valdes därför inte att tas med utan den enda skillnaden är att mobilitetsnivån ligger några procentenheter högre. 13(25)

Diagram 8 Mobilitet bland sysselsatta forskarutbildade fördelat efter branscher med hög andel forskarutbildade, åren 1991-2006 (totalt inflöde) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 7320 FOU Sam hum 8030 Högskola 7310 FOU Natur teknik 2442 Läkemedel Alla branscher Tidigare har mobilitet bland de forskarutbildade fördelade efter sektorer redovisats. Det är även intressant att se vilka skillnader som finns mellan olika branscher. I diagram 8 redovisas mobiliteten i ett antal branscher för åren 1991-2006. Vi har valt de branscher som hade högst andel sysselsatta forskarutbildade år 2006 och studerat förändringen av mobiliteten för hela undersökningsperioden. Bland de branscher som har hög andel sysselsatta forskarutbildade är det läkemedelsbranschen, 2442, som har en mobilitetsnivå som ligger över genomsnittet under större delen av perioden för att sjunka under genomsnittet efter år 2003. De andra branscherna med hög andel forskarutbildade ligger under den genomsnittliga mobilitetsnivån. De fem branscher som har haft högst rörlighet togs fram för varje år för hela undersökningsperioden. Det var olika branscher som hade högst mobilitet de olika åren och det var få som förekom flera år med höga mobilitetstal. Därför är det svårt att välja ett antal branscher till en jämförelse av mobilitetsnivåernas förändring. De branscher som hade högst rörlighet hade inte någon hög andel forskarutbildade och flera av dem hade få sysselsatta individer. 14(25)

Diagram 9 Mobilitet bland sysselsatta forskarutbildade fördelat efter branscher med höga FoU-utgifter, åren 1991-2006 (totalt inflöde) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2442 Läkemedel 29 Maskiner exkl datorer 30-33 El- och optikprodukter 34-35 Transportmedel 73 Forskn och utv En annan utgångspunkt för att välja branscher till mobilitetsstudier är att ta de branscher som har de högsta FoU-satsningarna under ett år. I diagram 9 har de branscher/branschgrupperingar som hade de högsta FoU-utgifterna 2005 valts ut och mobilitetstalen för dessa presenteras för hela undersökningsperioden. Det är stor variation i mobilitetstalen mellan de olika åren och därför svårt att dra några slutsatser av förändringarna av dessa, se diagram 9. 4.3 Mobilitet från universitet och högskola En uppgift som efterfrågas är att få information om individer som lämnar universitet och högskolor och kunna följa vilken bransch/sektor de går till. Till denna studie har ett testmaterial för perioden 1994-2003 undersökts. När de personer som var anställda inom universitet och högskolor i undersöks, visar att den totala rörligheten bland de ca 8 400 personer som finns i gruppen var 13 procent 1994. Av dem som bytte arbete mellan åren 1993 och 1994 hade 17 procent nytt jobb inom företagssektorn (privata, statliga och kommunala företag) och 70 procent annat jobb inom statlig sektor. Motsvarande siffror för år 2003 var att rörligheten från högskolor och universitet var lika hög, 13 procent, men 20 procent av dessa till företagssektorn och 70 procent till annat jobb inom statlig sektor. Antalet personer var ca 12 500 totalt år 2003. Att göra mobilitetsstudier för en sektor eller bransch gör det möjligt att närmare studera till vilken bransch/sektor de går till och en fördjupad studie skulle var intressant att genomföra. 15(25)

4.4 Sammanfattande resultat av mobiliteten bland de forskarutbildade De forskarstuderandes rörlighet har studerats efter olika indelningar. Hur ålder, kön, organisationens storlek, sektor och utbildningens inriktning påverkar rörligheten har undersökts med mobilitetsmåttet jobb-till-jobb inflöde. Följande resultat kan redovisas. Forskarutbildade under 35 år har högre rörlighet än de som är över 35 och de som är mellan 50-64 har lägst mobilitet. Kvinnliga forskarutbildade byter arbete i större utsträckning än deras manliga kollegor. De forskarutbildade har delats in efter utbildningens inriktning för att se om det finns skillnader mellan de olika inriktningarna. Högst mobilitet uppvisar gruppen med inriktning samhällsvetenskap, humaniora och pedagogik och gruppen med inriktning mot vård och medicin. Naturvetare och tekniker har en något lägre andel som byter arbete och det samma gäller för de med övrig utbildning. Storleken på organisationen som de forskarutbildade arbetar inom visar sig ha en inverkan på deras rörlighet. De som arbetar i mindre organisationer byter arbete i större utsträckning än de som arbetar i en större organisation. Det är de forskarstuderande i den privata sektorn som uppvisar högre rörlighet än de i den offentliga sektorn. De forskarutbildades rörlighet har studerats efter bransch och då har mobilitetsmåttet totalt inflöde använts. Två olika sätt att välja ut branscher har använts. Först valdes de branscher som hade högst andel forskarutbildade. Läkemedelsindustrin var då den bransch som hade en mobilitetsnivå som var högre än genomsnittet under större delen av perioden för att efter år 2003 ha lägre mobilitet än genomsnittet. Organisationsförändringar påverkar dock mobilitetstalen i de olika sektorerna och det är därför svårt att jämföra mobiliteten i de olika sektorna. Därefter valdes de branscher som hade de högsta FoU-utgifterna 2005 ut till en studie av de forskarutbildades rörlighet. Dessa branschers mobilitetstal varierar mycket mellan de olika åren så det är svårt att dra några slutsatser av förändringarna mellan de olika åren. 16(25)

Bilaga 1 Beskrivning av studiens genomförande och registerinnehållet Studiens genomförande I denna studie har SCB undersökt mobiliteten bland de forskarutbildade. Dessa utgör endast 5,3 % av samtliga individer med minst 3-årig eftergymnasial utbildning år 2003, men ses som en viktig grupp vid kunskapsöverföring. Rörligheten bland de forskarutbildade ska följas mellan olika årspar 1993-94, 1994-95, till 2002-03 och förändringar i mobilitetstalen ska studeras under 15 år. Mobilitetsdata för de olika åren ska redovisas efter bl.a. kön, ålder och bransch. I en mobilitetsstudie av forskarutbildade krävs att registret omfattar samtliga individer och inte enbart de som genomgått forskarutbildningen. Tillgången till samtliga individer behövs för att mäta in- och utflöde i populationen av (sysselsatta) forskarutbildade mellan åren. LISA-databasen som har använts omfattar samtliga personer i Sverige som är 16 år och äldre. Däremot för att få ett något så när hanterligt material till att börja med, togs samtliga forskarutbildade ut i separata tabeller för varje år (1997-2003). I detta mindre material kan ändå in- och utflödet studeras, fast det främst är förändringar av arbetsställen bland de kontinuerligt sysselsatta som studerats. Till att börja med studeras förändringar av arbetsställen mellan åren, (i par 97-98 till 02-03) för sysselsatta forskarutbildade. Det vill säga de individer som båda åren i ett par av år har varit forskarutbildade och sysselsatta. Dessa individer är inte desamma från år till år utan varierar över tiden. I ett andra steg utökades beräkningarna till hela perioden som det finns data för, 1990-2006. Individerna som undersöktes var inte bara de forskarutbildade som byter arbete mellan två år (jobb-till-jobb inflöde), utan utökades nu även med de forskarutibldade som byter från att vara icke sysselsatta till ett nytt arbete (totalt inflöde). 17(25)

Beskrivning av registerinnehållet Företags- och arbetsställeförändringar För att kunna följa en individ över tiden och se om denne har bytt jobb (=varit rörlig) måste först definieras de villkor som skall vara uppfyllda för att en person skall räknas som rörlig. LISA-databasen innehåller ett antal variabler på individnivå. Det rör sig i första hand om sysselsättningsstatus (1 = sysselsatt i november det aktuella året, 5 = ej sysselsatt men med kontrolluppgift och 6 = ej sysselsatt och utan kontrolluppgift), organisationsnummer (Peorgnr) som den anställde fått sin kontrolluppgift från och vilket arbetsställe (Cfarnr) denne varit anställd på (i november månad). Dessutom finns uppgifter om folkbokföringskommun, arbetsställets kommun, utbildningsnivå utbildningens inriktning, ålder, kön, antal anställda på cfarnr respektive peorgnr. Ytterligare från databasen härledda variabler finns eller måste skapas under arbetets gång. I RAMS-registret finns uppgifter som arbetsställen (cfarnr) och företag (peorgnr) som har hämtats från SCB:s företagsregister FDB. Varje arbetsställe och företag, har förutom cfarnr och peorgnr, tilldelats varsin löpnummerserie som ersätter de ursprungliga variablerna. Löpnumret är detsamma över tiden även om cfarnumret respektive organisationsnumret skulle vara ändrat. Utgångspunkten för löpnummersättningen är de regler som utarbetats för Företagens och arbetsställens dynamik, FAD 4. Den nya variabeln som ersätter cfarnr heter arbstid. FAD syftar till att kartlägga strukturella förändringar av företag och arbetsställen. Som indikator på förändringar tar metoden främst hänsyn till företagens och arbetsställenas personalbestånd över tiden medan mindre vikt läggs vid förändringar av ägare, näringsgren och belägenhet. Genom att följa individer och dess kopplingar till företag och arbetsställen över tiden får man underlag till en kartläggning av dynamiken inom och mellan de olika enheterna. Bearbetningarna, då FAD används, baseras på varje individs koppling till företag och arbetsställe som framgår av RAMS-registret varje år. Om man till exempel finner att majoriteten av de sysselsatta återfinns som en majoritet vid en företagsenhet med annat organisationsnummer året efter, betraktas det som samma företag trots att företagets organisationsnummer ändrats. Klassificeringsförändringar Förändringar i klassificeringar påverkar databaser som exempelvis LISA. Därför är det viktigt att vid studier av mobilitet vara insatt i de stora förändringar som skett och kommer att ske i både SUN, Svensk utbildningsnomenklatur och SNI, Svensk näringsgrensindelning. SUN genomgick under 1998-1999 en revidering för att anpassas till ISCED 97, International Standard Classification of Education. Den nya versionen, SUN 2000, gäller som nationell standard för utbildningsklassificering fr.o.m. juli år 2000. 4 Jan Andersson & Gunnar Arvidsson: Företagens och arbetsställenas dynamik (FAD) 18(25)

Forskarutbildningarna berörs inte av förändringarna men däremot har stora förändringar skett för övriga eftergymnasiala grupper. Forskarutbildningarna identifieras med olika koder men är identiska på 1-siffernivå. SUN-koden för forskarutbildning var 7 innan år 2000. Efter år 2000 blev den 6, men gamla har också sparats för åren efter 2000 som en extra variabel vid sidan av den nuvarande. Branschindelningen SNI som används för att redovisa data på olika branscher genomgick en större förändring 1992 och en mindre 2002. Den senare förändringen avsåg främst tjänstebranscher. En mycket omfattande revidering kommer att ske till 2007 års version. De förändringar som skedde till SNI92 påverkar inte vårt material, eftersom detta kodats enligt SNI92 även för perioden 1990-1992. 19(25)

Bilaga 2 - Inledande beräkningar och nya frågor Beskrivning av datamaterialet För att definiera mobilitet som ett mått, testades olika variabler avseende de forskarutbildade som hade varit sysselsatta två år i rad (jobb-till-jobb inflöde). Första frågan blir hur mäts mobilitet och med vilken variabel? Och vad har denna variabel för egenskaper och brister, främst i fråga om saknade värden eller 0 som kod för saknad uppgift. Materialet för varje år omfattar c:a 35 variabler för varje individ, till denna studie valdes 15 stycken ut. Det är följande variabler: Anst = Företagets antal anställda (PeOrgNr) ArbstId = Löpnummer för arbetsställe (CfarNr) AstSni92 = Arbetsställets bransch enligt SNI (för åren 1993/97-1999) AstSni2002 = Arbetsställets bransch enligt SNI (för åren 2000-2006) CfarNr = Arbetsställets nummer i företagsdatabasen FDB PeOrgNr = Företagets identitet i FDB (juridisk person) PersonNr = Individernas identiteter SektorKod = Den sektor i samhället som företaget hör till. (Statlig, privat etc.) Sun2000niva = Personens utbildningsnivå i den nya klassificeringen (från 2000) Sun2000niva_old = Personens utbildningsnivå i den äldre klassificeringen (2000-2006) UtbNiva = Personens utbildningsnivå i den äldre klassificeringen (1993/97-1999) SyssStatJ = Personens sysselsättningsstatus i november aktuellt år (2004-2006) SyssStat = Personens sysselsättningsstatus i november aktuellt år (1993-2003) SyssStatG = Personens sysselsättningsstatus i november aktuellt år (1990-93) Kon = kön, man=1, kvinna=2 Alder = ålder aktuellt år (31 dec) (beräknas från personnr) Tillvägagångssätt vid beräkning För att få en bild av mobiliteten i gruppen forskarutbildade måste varje individ kodas som rörlig eller icke rörlig på arbetsmarkanden i varje par av år, där man jämför år 1 med år 2 i varje par. Tabellerna med endast forskarutbildade hämtades från de stora tabellerna med samtliga individerna. De nya tabellerna måste sedan få nya variabelnamn som anger vilket år som respektive variabel avser. Grundtabellerna har samma variabelnamn över hela perioden (med undantag för de år då ändringar i SUN- och SNI-klassificeringar skett). För varje årgång skapas en kopia med samtliga forskarutbildade för åren 1997-2003, där variablerna heter samma som i grundtabellerna, men med suffix för årtal. När man sedan slår samman de två åren till en stor tabell med dubbelt så många variabler finns par av variabler som kan jämföras med varandra. Till exempel Peorgnr03 för år 2003 och Peorgnr02 för år 2002 etc. Personnumret är då kopplingen mellan tabellerna för varje par av år. När ett beräkningssätt tagits fram och ett tillvägagångssätt att hantera problem i materialet (förändrade klassificeringar till exempel), utökades beräkningarna 20(25)

successivt till första paret av år 1990-91. Till slut skapades en enda stor tabell med alla individer som förekommer minst en gång under perioden 1990-2003. Från denna stora tabell kan olika kombinationer av årspar tas ut för att studera förändringar på längre sikt. Den stora tabellen med samtliga år underlättar bara programmeringen för denna studie. Här finns nu sex tabeller parvis med åren 1997-98, 1998-99.., 2002-03, men samtliga forskarutbildade och c:a 30 variabler (15 för varje år). Totala antalet forskarutbildade i ett par av år kan nu delas in i ett antal grupper. För tabellen med åren 2002-2003 ser det ut på följande sätt (totalt 53073 individer): Totala antalet sysselsatta 2003 41167 personer (av 51550 forskarutbildade totalt) Totala antalet sysselsatta 2002 40242 personer (av 49658 forskarutbildade totalt) Sysselsatta 2002 och 2003 37665 personer Ej sysselsatta 2002, sysselsatta 2003 924 personer Nyutbildade, inflyttade 2003 2578 personer Sysselsatta 2002, ej sysselsatta 2003 2027 personer Pensionerade, avlidna, utflyttade 2003 550 personer Utan sysselsättning båda åren* 9329 personer *Den sista gruppen omfattar även de nyutbildade och nyinflyttade utan sysselsättning 2003 samt de ej sysselsatta som gått i pension, avlidit eller utflyttat 2003. För övriga år, 1997-2002, se tabell A. För att få fram det totala inflödet (overall inflow moblity) för år 2003 måste man koda individerna efter alla dessa möjliga alternativ och bestämma ett sätt att räkna antalet som går från ett arbete (organisationsnummer, cfarnr) till ett annat, vilka som gått från arbetslöshet till arbete respektive från utbildning till arbete. De som lämnat gruppen av sysselsatta 2002 hör till måttet utflödesmobilitet (outflow mobility) och behandlas inte inledningsvis här. För utförligare definitioner av mobilitetsmått se STEP Report 11-2003, Mobility of Human Capital the Nordic Countries, 1988-1998, sid. 5 ff. Inflödesmobilitet (Inflow mobility) - Jobb-till-jobb inflöde (job-to-job inflow mobility) är antalet individer i en grupp som byter arbete mellan två år (t och år t+1). Termen movers används på engelska. - Totalt inflöde (overall inflow mobility) är de individer som byter från ett arbete till ett annat ( movers ) samt de som byter från att vara icke sysselsatta till ett nytt jobb. Termen news används på engelska. Summan av movers och news är då all movers. - De som är kvar i sysselsättning på samma arbetsställe är stayers med ett engelskt uttryck. Inflödesmobilitet andel (Inflow mobility rate) 21(25)

- Jobb-till-jobb inflöde efter andel (job-to-job inflow mobility rate) är andelen som bytt arbete bland samtliga sysselsatta år t+1. Movers dividerat med summan av movers + stayers. - Totalt inflöde efter andel (overall inflow mobility rate) är andelen av alla sysselsatta som bytt arbete eller fått ett arbete från att tidigare varit utan sysselsättning. All movers dividerat med summan av all movers + stayers. Jobb-till-jobb inflöde (job-to-job inflow mobility) Vi har nu 13 stycken årspar av sysselsatta forskarutbildade, 1990/91 till 2002/03. Varje individ har fått en kod för om personen är rörlig på arbetsmarknaden eller inte. Vissa personer kodas som saknas, då uppgift om arbetsställe inte finns i registret för antingen första eller andra året, eller båda. För att beskriva mobiliteten räknas sedan individerna samman i grupper efter flera olika redovisningsvariabler och andelar beräknas. I materialet, som skapats från olika register i efterhand, så gäller för den s.k. FADkoden för arbetsställen respektive organisationsnummer, att registren håller bättre kvalitet på de flesta variabler efter hand och de senaste åren har högre kvalitet. Detta gäller främst SNI-koden som anger företagets bransch, arbetsstället samt personernas utbildningsnivå och inriktning. För de forskarutbildade i perioden 1990-2003 saknas uppgift om arbetsställe och eller bransch i vissa fall. För de första paren av år 1990-91 till 1993-94 saknas arbetsställe för ca 6 12 % av alla forskarutbildade, i sista delen av tidsperioden 2000-2003 minskar den andelen från 5 % till knappt 3 %. För samtliga sysselsatta 2003 är motsvarande andel 5,4 % För en förteckning över de koder som används för de olika klassindelningarna i LISAdatabasen, se bilaga 3. 22(25)

Tabell A. In- och utflöde av forskarutbildade i sysselsättning 1997-2003. År 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Antal forskarutbildade 37377 38741 41619 44868 47650 49658 51550 Sysselsatta forskarutbildade (Utbildningsnivå = 7) 31255 32796 34552 36533 38499 40242 41167 varav: A kvar i arbete sedan fg år 29809 30894 32666 34519 36321 37665 nya i arbete B 2987 3658 3867 3980 3921 3502 varav arbetslösa fg år 1030 787 1015 1157 1100 924 varav nyutbildade 1957 2871 2852 2823 2821 2578 Lämnat arbete sedan fg år C 1446 1902 1886 2014 2178 2577 varav utan arbete 1036 1494 1380 1508 1255 2027 övriga 410 408 506 506 923 550 Totalt antal sysselsatta T=A+B-C 32796 34552 36533 38499 40242 41167 Andelar som: kvar i arbete sedan fg år 90,9% 89,4% 89,4% 89,7% 90,3% 91,5% nya i arbete 9,1% 10,6% 10,6% 10,3% 9,7 % 8,5% varav arbetslösa fg år 34,5% 21,5% 26,2% 29,1% 28,1% 26,4% varav nyutbildade 65,5% 78,5% 73,8% 70,9% 71,9% 73,6% lämnat arbete sedan fg år 4,6% 5,8% 5,5% 5,5% 5,7% 6,4% varav utan arbete 71,6% 78,5% 73,2% 74,9% 57,6% 78,7% övriga 28,4% 21,5% 26,8% 25,1% 42,4% 21,3% Andel sysselsatta 83,6% 84,7% 83,0% 81,4% 80,8% 81,0% 79,9% 23(25)

1997-1998 1998-1999 1999-2000 2000-2001 2001-2002 2002-2003 Årspar Forskarutbildade totalt 39623 42485 45945 48839 51678 53073 Saknar arbetsställe första året 10311 11605 13001 13213 14159 13789 Arbetsställe=0 185 184 442 210 278 429 Saknar arbetsställe andra året 8743 9541 10319 11320 12394 12802 Arbetsställe=0 184 442 210 278 429 284 Saknar arbetsställe båda åren 7042 7661 8325 9050 10108 10140 Saknar något av åren 12012 13485 14995 15483 16445 16451 Andelar som: Saknar arbetsställe första året 26,0% 27,3% 28,3% 27,1% 27,4% 26,0% Arbetsställe=0 0,5% 0,4% 1,0% 0,4% 0,5% 0,8% Saknar arbetsställe andra året 22,1% 22,5% 22,5% 23,2% 24,0% 24,1% Arbetsställe=0 0,5% 1,0% 0,5% 0,6% 0,8% 0,5% Saknar arbetsställe båda åren 17,8% 18,0% 18,1% 18,5% 19,6% 19,1% Saknar något av åren 30,3% 31,7% 32,6% 31,7% 31,8% 31,0% Varav sysselsatta båda åren 29809 30894 32666 34519 36321 37665 Saknar arbetsställe första året 1731 1583 1422 725 741 732 Arbetsställe=0 149 138 398 169 239 374 Saknar arbetsställe andra året 1622 1583 708 787 767 745 Arbetsställe=0 150 398 173 243 384 255 Saknar arbetsställe båda åren 1155 1036 414 349 420 434 Saknar något av åren 2198 2130 1716 1163 1088 Andelar som: Varav sysselsatta båda åren 75,2% 72,7% 71,1% 70,7% 70,3% 71,0% Saknar arbetsställe första året 5,8% 5,1% 4,4% 2,1% 2,0% 1,9% Arbetsställe=0 0,5% 0,4% 1,2% 0,5% 0,7% 1,0% Saknar arbetsställe andra året 5,4% 5,1% 2,2% 2,3% 2,1% 2,0% Arbetsställe=0 0,5% 1,3% 0,5% 0,7% 1,1% 0,7% Saknar arbetsställe båda åren 3,9% 3,4% 1,3% 1,0% 1,2% 1,2% Saknar något av åren 7,4% 6,9% 5,3% 3,4% 3,0% 2,8% 24(25)

Bilaga 3. Koder Sektorer (1993-2006): 11=statlig förvaltning, 12=affärsverk, 13=kommun, 14=landsting, 15=övriga offentliga 21=AB, privat, 22=övr företag, 23 statligt ägda företag och organisationer, 24= kommunalt ägda företag och organisationer, 25=övriga organisationer Diagramgruppering: Statliga myndigheter omfattar sektorerna 11, 12. Kommunal sektor och övriga offentliga organisationer omfattar sektorerna 13, 14 och 15. Privata företag omfattar sektorerna 21 och 22. Statliga, kommunala företag och övriga organisationer, sektorerna 23, 24 och 25. Sysselsättning: 1=sysselsatta, 4=0-15 år, 5=ej sysselsatt med KU, 6=ej sysselsatt utan KU (kontrolluppgift) Utbildningsnivå (SUN 2000): 0=förskoleutbilning 1=förgymnasial utbildning kortare än 9 år 2=förgymnasial utbildning 9 år (10 år) 3=gymnasial utbildning 4=eftergymnasial utbildning kortare än 2 år 5=eftergymnasial utbildning 2 år eller längre 6=forskarutbildning Här motsvarar koderna 31, 32 koden 3 i den gamla SUN, där 31,32 är högst 2 år. Koden 33 motsvarar koden 4 i den gamla SUN och är längre än 2 år men max 3 år. Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, koden 5 i gamla SUN, motsvaras av 4 och 52 (41 och 52). Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre, koden 6 i gamla SUN, motsvaras av 53, 54, 55. Forskarutbildning i gamla SUN kodades 7. Inriktning: 01=bred, generell utbildning, 08=läs och skrivinlärning för vuxna, 09=personlig utveckling 14=pedagogik och lärarutbildning 21=konst och media, 22=humaniora 31=samhälls- och beteendevetenskap, 32=journalistik och information, 34=företagsekonomi, handel och administration, 38=juridik och rättsvetenskap 42=biologi och miljövetenskap, 44=fysik, kemi och geovetenskap, 46=matematik och övrig naturvetenskap, 48=data 52=teknik och teknisk industri, 54=material och tillverkning, 58=samhällsbyggnad och byggnadsteknik 62=lantbruk, trädgård, skog och fiske, 64=djursjukvård 72=hälso- och sjukvård, 76=socialt arbete och omsorg 81=personliga tjänster, 84=transporttjänster, 85=miljövård och miljöskydd, 86=säkerhetstjänster 99=okänd Diagramgruppering: Utbildningsinriktningen Samhälle, humaniora och pedagogik omfattar koderna 14, 21, 22, 31, 32, 34 och 38. Utbildningsinriktningen Naturvetenskap och teknik omfattar koderna 42, 44, 46, 48, 52, 54 och 58. Utbildningsinriktningen Vård och medicin omfattar koderna 72 och 76. Övriga utbildningar koderna 01, 08, 09, 62, 64, 81, 84, 85, 86 och 99. 25(25)