INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55.

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska centralbyrån Stockholm, 1863-1912. Täckningsår: 1856/60-1901/05 = N.F., [1]-10. Kungl. Maj:ts befallninghavande i Stockholms stad och i rikets 24 län avger underdåniga femårsberättelser av statistiskt innehåll. Berättelserna består av två avdelningar. Första avdelning består av följande rubriker: 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet 2. Innevånare 3. Näringar 4. Kommunikationsanstalter och varubyten 5. Kameralförhållanden 6. Politi. Andra avdelning är en tabellbilaga. Statistiska centralbyrån samlar in och utgiver ett sammandrag för hela riket av samtliga femårsberättelsernas huvudsakliga innehåll. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. BISOS H digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2009. urn:nbn:se:scb-bi-h0-6600_

BIDRAG TILL SVERIGESOFFICIELLASTATISTIK H) KUNGL. MAJ:TS BEFALLNINGSHAFVANDES FEMÅRSBERÄTTELSER. Ny följd. III. JEMTE SAMMANDRAG. FÖR ÅREN 1866-1870. (UN RÉSUME EN FRANÇAIS SE TROUVE AVANT LE RAPPORT AU ROI.) STOCKHOLM, 1873. P. A. NORSTEDT & SÖNER KUNGL. BOKTRYCKARE.

Innehållsförteckning af Sammandraget. Inledning sid. 1. 1. Allmänna topografiska och klimatologiska förhållanden ; administrativ indelning m. m» 2. Kartografiska och geodetiska arbeten» 2. Ytvidd och folkmängdstäthet (tab. Litt. A)...» 4. Grunddragen af Sveriges geologiska bildning» 4. Administrativa indelningar (tabb. sid. 7 och 8)» 7. 2. Innevånare» 8. Folkmängd (tab. N:o 1)» 8. Folkmängdstillväxten och dess faktorer (tab. Litt. B)» 9. In- och utflyttningar, stam- och språkskilnader» 11. Skismatiska rörelser» 13. Bränvinsmissbruk, lefnadssätt, folknöjen, socknebibliotek, ekonomiskt tillstånd, m. m» 13. Antalet från mantalspenningar befriade (tabb. N:o 1 och Litt. C)» 16. Utskrifningsmanskap, beväringspligtige (tabb. N:o 1 och Litt. D)» 17. 3. Näringar» 18. A) Jordbruk och boskapsskötsel (tabb. N:is 2 och 3)» 18. Öfversigt af 1866 1870 årens jordbruksstatistiska uppgifter (tab. Litt. E)» 18. Jemförelse mellan uppgifterna om mantal, brukningsdelar samt jordtorp och lägenheter enligt Hushållningssällskapen och K. M:ts Befalhihigshafvande (tab. Litt. F)» 20. Jordförbättringar åren 1866 1870 (tab. Litt. G)» 21. Sammandrag af Landtbruks-Ingeniörernes förrättningar åren 1866 1870 (tab. Litt. II)» 21. Landtbruks-Institutens verksamhet åren 1866 1870 (tab. Litt. I)» 21. Landtbruksskolornas verksamhet åren 1866 1870 (tab. Litt. K)...» 22. Mejeriskolornas verksamhet åren 1866 1870 (tab. Litt. L)» 23. Användning af den odlade jorden 1865 1870 (tab. Litt. M)» 23. Utsädesbeloppet åren 1866 1870 i % af det hela (tab. Litt. N)» 24. Spanmåls in- och utförsel 1866 1870 (tab. Litt. O)...» 24. Understöd af statsmedel i missväxtår (tab. Litt. P)» 25. In- och utförsel af ladugårdsalster 1866 1870 (tab. Litt. Q)» 25. Statsbidrag, åsyftande höjandet af jordbruket och dess binäringar 1866 1870 (tab. Litt. R)» 26. B) Skogshushållning (tab. N:o 4)» 26. Rikets skogsareal 1870 (tab. sid. 27)» 27. Kronoparker år 1870 (tab. sid. 28) och öfverloppsmarker» 28. Afverkning och åverkan å kronoskogar» 29. Boställens, kyrkors, läroverks och fromma stiftelsers skogar» 30. Häradsallmänningar (tab. sid. 30)» 30. Sockneallmänningar, ek-, mullbärs- och andra skogsplanteringar, flygsandsfält» 31. Rikets samtlige allmänna skogar, skogshushållning» 32. Skogsstaten (tab. sid. 33)» 33. Enskildes skogar» 33. Skogslagstiftning, undervisning i skogsskötsel» 34. Utförsel af trävaror åren 1866 1870 (tab. Litt. S samt tabb. å sidd. 37 och 38), sågverk» 36. Skogsbrukets binäringar, bränntorf, bränslesurrogat, svedjande, skogseldar, stängsel» 38. C) Jagt och djurfångst. Dödade rofdjur (tab. N:o 5 och tab. sid. 39)» 39. Af rofdjur dödade husdjur (tab. N:o 6)» 40. Fiske» 40. 1)) Bergs- och brukshandtering samt fabriker, manufakturer och handtverk (tabb. N:o 7 a och 7 b)» 41. Bergsprodukter åren 1866 1870 (tab. sid. 43) sid. 43. In- och utförsel af jernprodukter (tab, sid. 44), stenbrott, olyckshändelser» 44. Handtverkerin (tab. sid. 46)» 46. Bränneriens antal, tillverkningsbelopp och tillverkningsafgifter 1866 1870 (tab. Litt. U)» 47. Af Kungl. Maj:t stadfästa aktiebolag 1866 1870 (tab. Litt. V)» 48. Husväfnadsslöjden för afsalu åren 1861 1870 (tab. Litt. Y) :» 54. 4. Kommunikationsanstalter och varubyten» 53. 1. Landkommunikationer» 53. Allmänna vägar, gästgifverin och skjutsning (tab. N:o 8)» 53. Allmänna vägar i förhållande till areal och folkmängd (tab. sid. 55)» 55. Färjeställen, broar, grindar, entreprenadskjuts (tab. sid. 56)» 56. Till skjutsning utgångne hästar (tab. sid. 57), postskjuts, kronobrefbäring» 56. Statens och enskildes jernvägar (tab. Litt. Z och tab. sid. 59)» 57. 2. Sjökommunikationer» 59. Hamnar, kanaler, strömrensningar, tid då segelfarten varit öppen (tab. sid. 59)» 59. Strandningshändelser och sjöskador vid rikets kuster 1866 1870 (tab. Litt. Å).» 60. Fyrar, sjömärken och lotsar år 1870 (tab. Litt. Ä)» 61. 3. Post- och telegraf-inrättningar» 61. 4. Sjöfart och handel (tabb. N:is 9 a och 9 b samt tabb. sid. 62 och 63)» 62. Utminutering och utskänkning af spritdrycker samt derför influtna afgifter 1869 1870 (tab. Litt. Ö)» 64. 5. Kameralförhållanden» 65. Mantal, skattläggningar, brukningsdelar, taxeringsvärden, jordafsöndringar m. m. å landsbygden (tab. N:o 10 a)» 65. Städernas tomter, boningshus, jordar, mantal, taxeringsvärde (tab. N:o 10b och tab. sid. 68)» 67. Medeltal af areal, folkmängd, brukningsdelar, åker, äng, utsäde, taxeringsvärde m. m. å ett mantal (tab. Litt. Aa)» 69. Laga skiften (tab. N:o 11), storskifte, afvittring «70. Kronouppbörd (tab. N:o 12)» 71. Kommunala finanser» 72. Landstingens inkomster och utgifter (tab. Litt. Bb och tab. sid. 78)» 75. 6. Politi» 78. a) Undervisning. Folkskoleundervisningen 1870(tab. Litt. Cc)» 78. Elementarläroverk och pedagogier 1870 (tab. Litt. Dd)» 79. Universiteten» 81. Tillämpningsskolor» 82. Antal elever vid de tekniska läroverken (tab. Litt. Ee)» 82. Antal elever vid navigationsskolorna (tab. Litt. Ff)» 83. Undervisningsanstalter för blinde och döfstumme, räddningsinstitut m. m» 83. b) Kredit- och försäkringsanstalter» 83. Brandförsäkringsinrättningarnas verksamhet (tab. Litt. Gg)» 84. Sjöförsäkringsbolagens verksamhet (tab. Litt. Hh)» 87. Andra försäkringar «88, Sparbanker (tab. N:o 13)» 88. c) Sjukvård och fattigvård» 88. Åtgärder för erhållande af uppgifter om fattigvården» 88. Fattigvården, å landsbygden (tab. N:o 14 B och tabb. sid. 92 och 93)» 91. Fattigvården i städerna (tab. N:o 14 C)» 98. Fattigvården i hela riket (tab. N:o 14 A)» 100. Andra välgörenhetsanstalter m. m» 101.

Länens ordningsföljd. Stockholms stad. Stockholms län. Uppsala d:o. Södermanlands d-.o. Östergötlands d:0. Jönköpings d:o. Kronobergs d-.o. Kalmar d:o. Gotlands d.o. Blekinge d:o. Kristianstads d:o. Malmöhus d:o. Hallands d:o. Göteborgs och Bohus d:o. Elfsborgs d:o. Skaraborgs d:o. Vermlands d:o. Örebro d:o. Vestmanlands d:o. Kopparbergs d:o. Gefleborgs d:o. Vesternorrlands d:o. Jemtlands d-.o. Vesterbottens d:0. Norrbottens d:o. Rättelser och tillägg. Sammandraget, sid. 17, spalt 1, rad. 15: står förra, läs senare.» 23,» 1,» 7: står 3,592,608, las 3,875,559.» 41,» 2,» 1: står B. Bergs-, läs D. Bergs-.» 68, tab., Kristianstads län står 258 18, läs 394 22. Malmöhus län står 2,592 310, läs 3,959 348. Summa står 30-,37493 5,332-77, läs 31,877-93- 5,37477.» XXII, tab. N-.o 10 b jfr tillägget häraedan. för Malmöhus län. Länsberättelsen för Östergötlands lån, sid. 25, tab. N:o 8, kol. 3: står 241, läs 2'41.»»» Summa: står 389'21, läs 150-62.»» kol. 4: står 216, läs 216.»»» Summa: står 219, läs 5'16. Jönköpings län, sid. 29, tab. N:o 1, I hela länet, år 1869, koll. 9 och 10: står 51,633 o. 97,592, läs 51,533 o. 97,492. Kalmar län, sid. 2, spalt 1, rad. 7 nedifrån: står 233,213, läs 233,110. Blekinge län, sid. 13, tab..- i kol. "Klufna förmedlade mantal" skola de tre sista siffrorna i alla talen vara decimaler. Malmöhus län, sid. 32, tab. N:o 10 b, kol. 5 9. För Trelleborg tillägges följande uppgifter, tillkomna efter tryckningen, neml. : af åker (kol. 5) 420 qv.ref, äng (kol. 6) 14 qv.ref, Summa jordareal (kol. 9) 434 qv.ref; dessutom rinnas inom staden bebygda tomter med trägårdar till en areal af 294 qv.ref och utgör alltså hela egovidden 728 qv.ref. Med dessa tal bör äfven slutsumman ökas. Vesternorrlands län, sid. 20, tab. N:o 4, kol. 5. Kubikfot utgår; bör troligen vara trän. sid. 27, tab. N;o 11, kol. 5. De tre sista siffrorna i alla sex talen äro decimaler. Norrbottens län, sid. 1, spalt 1, rad. 14: står 69 31'21,i", läs 69 3'21,i". sid. 31, tab. N:o 11, kol. 5. De tre sista siffrorna äro decimaler. Sid. 15, spalt 1, rad. 2 4. Om sockenbiblioteken i Göteborgs och Bohus län rinnas upplysningar meddelade å sid. 28 i länsberättelsen för 1861 1865 och å sid. 21 i berättelsen för Ytterligare rättelser till Sammandraget. 1866 1870, med specifikation i förra fallet för 12 och i senare for 26 sådana bibliotek.

Résumé des rapports quinquennaux des Préfets pour la période 1866 1870. (Statistique provinciale.) Tab. N:o 1. Population (col. 2 4 selon les registres du clergé, 5 7 des percepteurs, 8 10 exempts (le capitation, 11 conscrits des cinq classes, 12 enrôlés pendant l'année 1870) pag. I. «N:is 2 et 3. Agriculture et bétail.» II.» N:o 4. Bois publics» 111.»» 5. Bêtes carnassières tuées (col. 2 ours, 3 loups, 4 lynx, 5 gloutons, 0 renards, 7, 8 oiseaux de proie, 9 récompenses)» VI.»» 6. Animaux domestiques tués par les hôtes carnassières (col. 2 chevaux, 3 bêtes h cornes, 4 brebis, 5 chèvres, 6 pores, 7 volaille, 8 rennes, 9 appréciation des pertes)» \ II.»» 7 a). A) Mines, usines, fabriques par provinces (col. 2, 3 nombre, 4 7 forces motrices, 8 machines, 9 11 propriétaires, 12 19 ouvriers)» VIII.» «7 a). B) spécification (col. 20 valeur approximative de la production)» IX. 7 b). A) Artisans par provinces (col. 2-6 à la campagne, 7-11 dans les villes)» XIII.»» 7 b). B) spécification des métiers» XIV.»» 8. A) Voies publiques (col. 14 étendue totale en milles suédois, 15 des routes de poste, 16 des nouvelles constructions, 17 des reconstructions)» XV.»» 8. B) Dépenses (col. 14 pour les nouvelles constructions, 15 les reconstructions, 16 au frais de l'état, 17 - des communes) png- XVI. Tab. N:o 8. V) Nombre des stations de poste (col. 2 6) des chevaux employés (col. 7 16)» XVII.»» 9 a). Navigation (col. 2-8 cabotage, col. 9 15 à l'étranger)» XVIII.»» 9 b). Nombre des commerçants» XIX.»» 10 a). Division du sol (en»mantal» etc.) selon les livres terriers (col. 2 16); valeurs adoptées pour la taxation (col. 17 28), à la campagne» XX.»» 10 b) Division du sol selon les livres terriers et valeurs adoptées pour la taxation, dans les villes» XXII. i,» 11. Travaux d'arpentage pour l'assemblage et la démarcation des parcelles, avec les dépenses (col. 25 et 26)» XXIII. a a 12. Revenus perçus dans les trésoreries publiques des provinces (col. 2 6 au profit des fonds de l'état, col. 7 11 d'autres établissements)» XXIV.» a 13. Caisses d'épargne» XXVI»» 11. Assistance publique (col. 2 1 nombre de comités, col. 5 de maisons de charité, col. 11 des indigents nourris, col. 17 des indigents assistés, col. 24 les recettes, col. 25 les dépenses des caisses communales de pauvres), A) du royaume entier, B) de la campagne, V) des villes» XXVll. La superficie totale de la Suède (Tab. Litt. A, page 4) est évaluée d'après les données les plus récentes à 44,481,400 hectares dont environ 3,736,750»ont occupés par les lacs, les rivières, etc. Population (Tab. N:o 1). A la fin de 1870 la Suède comptait 4,168,525 habitants. Donc l'accroissement depuis 1865 n'était que 1,32 %\ relation (oui à fait exceptionelle et dont nos tableaux statistiques ne fournissaient d'exemple depuis plus de 60 ans. (Tab. Litt. B, page 9.) Les mauvaises récoltes des années 1867 et 1808 aiusique la mortalité croissante, la nativité décroissante et l'émigration nombreuse qu'elles out entrainé pourront être signalées comme les causes principales de cette anomalie. La campagne à elle seule comptait 3,628,876 habitants (acroissement 0,38 %); ceux des villes étaient au nombre de 539,649 (accroissement 8,1s %). Donc la population urbaine comptait pour 13 % env. du total (12 % en 1865, 10 % en 1850). La relation numérique îles sexes 1,067 femmes sur 1,000 hommes diffère assez des chiffres antérieures (1,059 : 1,000 en 1860); ce qui tient sans doute à l'émigration. Les col. 5 13 du tableau Litt. A. donnent la densité de la population sur le mille suéd. carré à différentes époques depuis 1750 jusqu'à nos jours. Quant aux races la Suède jouit, on le sait, du bonheur d'une population essentiellement homogène, env. 6,800 Lapons et 16,000 Finnois étant les seuls éléments étrangers. Le tableau Litt. B (p. 9) renferme les données sur le nombre des mariages (col. 4 et 5), des nés vivants (col. 6 et 7), des décès (col. 8 et 9) et. des emigrants (col. 11). 49 % de la population étaient exempts de capitation, terme moyeu des années 1866 1870; (50,1 % en 1861 1865). (Tab. Litt. O.) Le total des conscrits de 20 à 25 ans était en 1870 de 137,289; les enrôlés de cet an étaient au nombre de 21,708 (Tab. Litt. D. et N:o 1). I ne statistique agricole fondée sur les rapports des Sociétés agricoles des provinces fut entamée vers la lin de la période 1861 1865 et a été publiée lous les ans des lors. Ses données laissent encore, à vrai dire, beaucoup à désirer quant H la promptitude aussi bien qu'aux chiffres trop minces à la règle, mais ou a lien d'espérer qu'un travail continué en donnant la pratique nécessaire et en écartant la méfiance des agriculteurs conduira à de meilleurs résultats. Les cinq années dont nous nous occupons ont du d'ailleurs par les grandes variations des récoltes fournir un excellent moyen de mettre à l'épreuve la valeur des données. Les chiffres (Tab. Litt. K) attestent un développement assez considérable. Eli 1870 les champs cu/tircs occupaient environ 2,547,700 hectares (augmentation depuis 1865: 10 %), les prairies naturelles env. 1,986,100» (»»» 3 %). Les progrès les plus saillants sont ceux de la culture des plantes de fourrage de toute sorte; fait qui correspond parfaitement à la grande sollicitude survenue dans tout ce qui concerne le bétail et la laiterie. A l'exception des mauvaises années de 1867 et 1868 les récoltes (pour le» détails voir Tab. N:o 2 et Litt. E, col. 44 61) ont donné lieu à une exportation assez forte dont voici les chiffres (Tab. Litt. O):

18(5(5: env. 4,489,t500 hectolitres (surplus sur l'importation: env. 3,312,700 hectol.). 1867: «3,040,400» ( >»»» 428,200» ). 1868:» 2,089,000» (» de»» 195,900» ). 1869:» 6,264,300» (» sur»» 5,097,900» ). 1870:» 6,390,400» (»»»» 5,923,900» ). Le tableau tilt. G. renferme les détails sur les améliorations du Icrrtùu,»» H.»»» travaux des ingénieurs agricoles,»» I,»»», écoles sujiéricures d'agricitllure,»» K\» "» fermes-écoles,, L.» '» écoles de laiterie, M.»» la distribution relative des différentes cultures,» N.»»» " des semences,. (),» «l'importation et l'exportation des blés,» p.»»» les secours accordés par l état en temps de disette, Q.»»» l'(»ij>oi'tf(tto» et l'exportation des animaux de ferme et des produits de. fermage,» " R.»»» les dépenses de l'état affectées au bien de l'industrie agricole. Le nombre des animaux de ferme (Tab. N:o 3) vers la tin de l'année 1870 est douné comme suit: chevaux 428,500 env. taureaux 39,000» boeufs 270,000» vaches 1,231,500» bouvillons 426,000» race ovine 1,595,000 caprine 125,000 porcs 355,000» L'étendue des forêts n'est pas encore connue que bien inexactement, vu les grauds déserts dans le nord. On se croit pourtant en droit de l'évaluer à 17 7-2 millions d'hectares. A peu près les 2 / 3 ''" 'o^al s o"t situés au nord du fleuve Daielfven. Les provinces de Geiloborg et de VermJaud sont les plus riches en forêts (80 % de l'étendue totale); celles de Bohus, Ilallaud et Malmöhus c'est à dire tout le long des côtes occidentales - offrent le contraste (10 13 %). (Voir le tableau inséré page 27). Les bois publics (Tab. N:o 4) occupent 3,400,000 hectares environ, desquels 5 % seulement étaient soumis à une culture rationelle. Une nouvelle organisation de l'administration forestière a eu lieu en 1869 (voir le tab. p. 33). Les écoles forestières de l'état au nombre de 7, y compris une école supérieure, comptaient 71 élèves. Le tab. Litt. S. (page 36) donne l'exportation des bois pour chaque an de la période, et des petits tableaux, inaérés page 37 et 38, la repartition par port des principales espèces de bois (poutres, planches etc.), dont le total était 2,570,000 mètres cubes enrir. ; les ports de Sundsvall, Geile, Ilernösand, Söderhamn et Hudiksvall y comptaient pour plus de 60 %. L'exploitation des tourbières va toujours croissant. L'importation du charbon de terre s'est accrue pendant la période de 270,000 mètres cubes env. et la production des houillères eu Scanie de 55,600 mètres cubes (1861 65) à 248,600 m. c. (1866-70). Les récompenses accordées par l'état pour l'extermination des bêtes féroces (Tab. N:o 5) montaient (186G 1870) à peu près à 600,000 francs. Une ordonnance royale ( 28 /i 1869) portant que ces récompenses ne seront dorénavant accordées pour les renards, les aigles et les éperviers a diminué sensiblement ces frais. Un petit tableau (p. 39) fournit les preuves sur la diminution des principaux carnivores (ours, loups, lynx et gloutons). Les pertes causées par les bêtes féroces ont été évaluées (1866 1870) à 377,000 francs au moins (Tab. N:o 6). Le produit de la pêche bien qu'on ait commencé d'en recueillir des données n'est pas connu que très vaguement. Il doit être considérable, une seule province celle âc Bohus y gagnant environ 1,200,000 francs en 1870. Des inspecteurs surveillent la pêche dans plusieurs provinces; dans 8 on a fondé dus stations de pisciculture dont par préférence le saumon est l'objet. Les données sur l'industrie manufacturière insérées dans les rapports quinquennaux des gouverneurs laissent encore beaucoup à désirer en fait d'exactitude (Tab. N:o 7 a et 7 b). Ce serait en vain que de vouloir tenter en faire ressortir l'état acluel des choses. Le tableau Litt. T. (page 43) donne d'après les rapports annuels du Collège de commerce la production minière du pays et le tableau Litt. Y. (p. 54) celle de l'industrie domestique de tissage dans quelques provinces. La législation spéciale à laquelle sont assujetties les distilleries d'eau de vie garantit l'authenticité des chiffres donnés dans le labl. Litt. U. (p. 47), dont voici les moyennes: nombre des établissements 472, production annuelle 34,425,000 litres env., droits perçus 12,470,000 francs» desquels terme moyen - 3,91 % ont été affectés au contrôle. Le tableau Litt. V. donne la liste des sociétés par actions, au nombre de 322, fondées duraut la période. Quelques chiffres sur le nombre des actions, le montant du capital et le genre de l'entreprise ont été réunis dans les petits tableaux p. 53. En 1870 la longueur des roules publbjues était du 56,995 kilomètres, dont routes postales 31,540.(Tab. N:o 8 a). La répartition relative des routes publiques tant sur la superficie que sur la populalion des différentes provinces forme l'objet du petit tableau inséré page 55. Pour les constructions nouvelles ou avait dépensé 2,098,500 francs envir. et autant pour les améliorations. Un peu plus que, les deux tiers des frais totaux ont été avancés par l'état (Tub. N:o 8 b). Le nombre de» stations de poste en 1870 était de 1,521; celui des chenaux de poste employés au transport des voyageurs va toujours décroissant. Du 918,000 en 1850 60, et 621,300 en 1861 65 la moyenne annuelle est descendue jusqu'à 410,245 en 1860 70. La fréquence relative de cette sorte de transport dans lus différentes provinces est donnée dans un tableau p. 57. de fer. Ce fait tient sans doute à l'extension du réseau des canaux et des chemins Quelques chiffres en feront convenir: Longueur de tous les chemins de fer en 1865: 1,548 kilom. eu 1870: 1,842,7»» de ceux de l'état»» 1,117» (augmeut. depuis 1865: 28,7 %). Nombre des voyageurs» 1,593,141 (augment. depuis 1865: 46,1 %). Quantilé de marchandises»»» 712,632,000 kilogr. (augmeut. depuis 1865: 149,7 %). Le revenu net s'est augmenté do 76,4 % et faisait à peu près 3'/ 2 % du capital de construction. Les détails sur l'exercise do 1870 sont réunis dans le tab. Litt. Z. (p. 58). Deux nouveaux canaux, celui de Kinda (Ostrogothie) et celui do la province de Dalsland, viennent d'être livrés au trafic. Dans le cours de la période on a constaté 694 naufrages sur les côtes do la Suède. Perte totale: 290 navires, dont 112 portant le pavillon suédois. Le tab. Litt. A (p. 60) en donne les détails et celui Litt. A (p. 61) ceux sur le pilotage, les phares et les fanales. Postes (en 1870): Nombre des bureaux 540 (augment. depuis 1865 42 %).»» lettres expédiées 13,360,440 (»»» 21%,). L'introduction des bons et des mandats de poste et l'usage toujours plus répandu des lettres de change ont fait diminuer sensiblement le montant du l'argent comptant expédié par poste (env. 365 millions de francs en 1870). Les lignes télégrafiques de l'état sont en progrès rapide. Longueur totale du réseau 921,5 milles géogr. (augment. depuis 1865: 17%,).» des fils 1,956,1» (»»», 50%). Nombre des dépêches 590,300 (»»» 80%).» des bureaux 117 (non compris 100 aux chemins de fer de l'état et 68 aux ch. de fer privés) dont 39 administrés par des femmes. La marine marchande (Tab. N:o 9 a et le tableau inséré p. 62) comptait en 1870: 388 bateaux à vapeur d'une force de 11,626 chevaux, et 3,087 vaisseaux à voiles jaugeant nombre total des marins 18,364. 344,237 tonneaux; Le tab. N:o 9 b renferme quelques données sur le personnel employé dans le commerce: nombre total des hommes: 17,535, des femmes: 3,755.

Les droits perçus sur le débit des liqueurs alcooliques (l'an 1870) ont été distribués selon la teneur des lois existantes de la manière suivante (Tab. Litt. O): aux Conseils provinciaux 286,300 francs env.» Sociétés agricoles 356,200»»» Communes rurales 140,500»»» Villes 1,272,000»» frais de perception 51,000»» Total: 2,106,000 francs env. Le tab. N:o 10 donne le nombre et la nature fiscale des unités cadastrales ainsi que (Tab. N:o 10b) la valeur des immeubles: celles de la campagne 2,426 millions de fr:s env.» des villes 627»» Les travaux d'arpentage de la période (Tab. N:o 11) renferment une étendue de 1,137,200 hectares env. et entraînèrent une dépense totale de 8,074,000 fr:s env., y compris 908,000 fr:s accordés par l'état à la subvention des délogements devenus nécessaires. Les revenus de Vétat et de quelques établissements publics perçus dans les trésoreries des préfectures ont varié entre 34,560,000 fr:s et 42,416,000 fr:s par an (Tab. N:o 12). Quelques uns seulement des rapports provinciaux ont fourni des détails sur les finances communales. Aussi les allocations des conseils provinciaux sont elles les seules connues pour tout le royaume. Dans leur total, 8,700,000 fr:s env. pour les 5 ans, l'instruction comptait pour 707,000 fr:s env. le service sanitaire» 1,113,000»» l'agriculture» 330,000». les communications» 480,000»» Pour.plus de détails voir pag. 67 le tab. Litt. Bb. A la fin de 1870 lu nombre des écoles primaires était 7,303 (augment. depuis 1865: 19 %), celui de leurs élèves 555,595 (» 20 %) Les frais annuels de l'entretien montaient à 4,850,000 fr:s env.; l'état en avait contribué un quart à peu près. Pour plus de détails voir le tab. Litt. Ce. (p. 78). Les écoles secondaires au nombre de 98 en 1870 comptaient 756 professenrs et 12,755 élèves. Les deux universités d'upsal et de Lund étaient fréquentées par plus de 1900 étudiants; l'école spéciale de medicine à Stockholm par 70, terme moyen pour les cinq derniers ans. Les données sur les écoles polytechniques et les école» de navigation se trouvent consignées dans les tableaux Litt. Ee et Ff. Les valeurs assurées contre l'incendie par les compagnies d'assurance suédoises (Tab. Litt. Gg) dépassent 2 milliards de francs. Les assurances maritimes forment l'objet du tab. Litt. Hh. En 1870 les caisses d'épargne (Tab. N:o 13) étaient au nombre de 235 (augment. depuis 1865: 26 %) déposants 354,357 (» 45 %) capital déposé 81,475,000 fr:s env. (» 60 %) Valeur moyenne du livret à pen près 230 fr:s (» 10 %) Le nombre des individus secourus par les administrations communales de la charité publique (Tab. N:0 14) a augmenté considérablement sous l'influence des difficultés économiques survenues à la suite des disettes. Vers la fin de la période une diminution s'est fait connaître. Le maximum (en 1869) était de 217,373, dont 85,492 complètement entretenus. En 1870 le nombre s'était décru à 204,378, dont 119,231 assistés en partie seulement; ce qui donne 49 indiridus secourus sur 1,000 habitants. Les dépenses de l'assistance qui étaient (terme moyen pour les cinq ans) 8,000,000 francs envir. s'élevaient en 1869 à 8,895,000» mais n'étaient en 1870 que 8,552,000» Les villes y comptaient pour 31 % env., tandis que le total des indigents des villes ne faisait que 18 % de cenx du royaume.

Tableau comparatif des poids et mesures et des monnaies en: ') La longueur du pendule a secondes, mesuré a la latitude de l'observatoire de Stockholm et à la temp. de 15 0 centigr., est = 3.35064 pieds (fot) suédois. ') de poids d'un pied cube suédois d'eau pure à son maximum de densité, mesuré dans l'air, à demi saturé d'humidité et d'une tempde 15 centigr. et à la pression barométrique de 2.56 pieds (la temp. du mercure réduite à o ), est = 61.522 livres (skålpund) suédoises. La relation au système métrique selon les dernières comparaisons faites par l'académie des sciences à Stockholm. 3 ) Ces relations ont été obtenues en comparant le poids du nyläst suédois à celui du commerce-laest danois, le tonneau français ou le ton anglais équivalant a 2 com.-lœst danois et celui-ci étant égal à i'o6 com.-lœst norvégien. D'après le règlement suédois de pilotage (du 11 Avril 18.7) le nyläst serait de 1.56 com.-lsest norv. ou dan. = 4.17 tonneaux =.96 tons. 4 ) De 2 livres suéd. d'argent à monnayer (à trois quarts de fin) on frappe 100 pièces d'un riksdaler riksmynt.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. SAMMANDRAG AF H) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd. 3. FÖR ÅREN 1866-1870. Såsom bilaga till femårsberättelserna på Nådigste befallning utarbetadt och utgifvet AF STATISTISKA CENTRAL-BYRÅN. Stormägtiste, Allernådigste Konung! Till underdånig åtlydnad af de föreskrifter, som meddelats i Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref af den 25 Oktober 1861, den 28 Mars 1862 och den 27 November 1863, och efter den afslutade tryckningen och utdelningen af de underdåniga berättelser, hvilka af Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande för hvarje serskildt län afgifvits, omfattande femårsperioden 1866 1870, utbeder sig Statistiska Central-Byrån härhos få i underdånighet öfverlemna det öfver dessa berättelser utarbetade sammandraget. De formulär, enligt hvilka vissa af berättelsernas tabellariska uppgifter skola under en för alla gemensam nummerföljd meddelas, hafva ej undergått någon anmärkningsvärd förändring för det nu ifrågavarande qvinqvenniet. Tryckta blanketter till dessa formulär jemväl för arkiv- och konseptbehof hafva tillhandahållits Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i tillräckligt antal äfven för årligt insamlande af de primäruppgifter, som dertill ansetts egnade, för att sålunda ej blott underlätta berättelsernas utarbetande inom loppet af det år, som närmast följer efter qvinqvenniets slut, utan ock, livad sparbankerna beträffar, bereda Statistiska Central-Byrån utväg att om dem afgifva fortgående årsberättelser. Den härmed afsedda möjligheten, att med större skyndsamhet kunna afsluta berättelsernas tryckning och sam- Sammandrag af K. M, Bef.des und. femårsberäit. för uren 1866 1870. mandragets utarbetande, har tyvärr ännu ej blifvit verklighet, då tillfälliga omständigheter fördröjt den sist inkomna berättelsen till nära ett år utöfver den längsta fastställda tiden. I afseende på möjligheten att, vare sig i hvarje Länsstyrelses berättelse eller i sammandraget af alla dessa berättelser för en femårsperiod, fylla de anspråk, som kunna ställas på en "officiel" statistik, torde få i underdånighet åheropas hvad i detta hänseende blifvit anfördt i Sammandraget af femårsberättelserna för qvinqvenniet 1861 1865. Afven billiga anspråk på upplysning kunna i flere delar ännu ej tillfredsställas af vår "offfciela" statistik. Att af sådan anledning helt och hållet underkänna viirdet af dess bemödanden och dess officiela prägel innebure dock otvifvelaktigt ett upprifvande af vägen till vidare framsteg. Anspråken äro, i den mån de allmännare framträda, uttryck af ett allmännare kändt behof. När detta behof sträcker sig utöfver livad som hittills kunnat åstadkommas, måste det väcka ej blott känslan af pligt att vidga iakttagelsernas omfång och värde, utan ock omtanken att bereda möjlighet för en sådan pligts fullgörande. En sådan omtanke med den insigt och erfarenhet, som deraf alstras, lärer väl hvarken kunna undgå att göra rättvisa åt det officiela arbete, som samlat det statistiska material, vi nu ega, eller förbise att dess brister hafva 1

2 Inledning. Naturbeskaffenhet. Kartografiska och geodetiska arbeten. sin htifvudsakliga anledning deruti, att detta officiela arbete saknat tillräckligt understöd dels af befolkningens tillmötesgående, dels af nödiga medel till ersättning för den tid och niiida, sinn måste tagas i anspråk för primäruppgifternas insamlande och kontrollerande. I den nian det "officiela" arbetet kan fa tillgodogöra sig ett sådant understöd skall det ock säkerligen allt mer motsvara do växande anspråken och behofvon, samt lemna dan trygghet för iakttagelsernas ostörda fortgång, som åtminstone tills vidare ej torde pä annat sätt kunna ernås. Sin skyldighet att för femarsberättelsernas offentliggörande (»di detta sammandrags utarbetande söka frän Eders Kungl. Maj:ts liefalluingshafvande anskaffa ytterligare upplysningar, der sådana ansetts behöfliga, har Byrån fullgjort sä vidt det varit förenligt med åliggandet att ej uppehålla inkomna berättelsers tryckning. I allmänhet kan sålunda antagas, att der en eller annan ofullständighet eller felaktighet förekommer, detta förhållande beror af saknad utväg för vederbörande att anskaffa nödiga primäruppgifter (dier rättelser af anmärkta fel. I den mån tidig uppmärksamhet fastes på insamlande af upplysningar rörande fiiremålcn för feiiiarsberätteiserna och detta underlilttas genom tillräcklig spridning af formulärblanketter samt lifvadt intresse för vidgad kunskap om vårt land, torde väl grundad förhoppning kunna hysas att ofull.ständigheterna med h varje femårsperiod skola minskas. T afseendc pä riittxkrifnuujeu af sådana ortsnamn, som förekomma i Statistiska Contral-Iîyràns egna årsberättelser, har det förfarande begagnats, ïih- hvilket i Statistisk tidskrift haft. N:o 33 blifvit redogjordt. livad åter beträffar de andra i femårsberättelserna förekommande ortsnamnen har i allmänhet följts det skrifsätt, som linnes i berättelsernas manuskript. Härvid torde möjligen någon oriktighet hafva insmugit sig beträffande mindre allmänt bekanta ställen i följd af missuppfattad handstil. Korrekturläsningen har i regeln äfven omfattat kontrollsiinuuering af förekommande tabeller och derigenom gifvit flore anledningar till ändring af siffror, som finnas i de till Eders Kungl. Maj:t härmed återgående manuskriptberättelserna. Den skriftvexling, som föranledt dylika ändringar, är deremot förvarad i Statitiska ('entrai-hyrans handlingar. Hvarje Iänsberättelse har skyndsamt affemnats till tryckning och skriftvexlingeu rörande nödiga befunna upplysningar har, så vidt sig göra låtit, ej hindrat uppsättning på tryckeriet, och hvarje scrskild färdigtryckt länsberättelse har genast blifvit utdelad för att företrädesvis inom länet kunna erhålla snar och vidsträckt spridning. f afseendc på ämnenas behandling i efterföljande sammandrag har hnfviidsakligen samma ordning blifvit iakttagen, som legat till grund för de serskilda feiiiarsberätteiserna. 1. Allmänna topografiska ocli klimatologiska förliållauden; administrativ indelning in. in. Ehuru den egentliga statistikens närmaste uppgift torde kunna, inskränkas till redogörelse för de företrädesvis föränderliga, förhållandena inom samhället, kräfver dock en dylik redogörelse hade med hänsyn till utarbetande och uppfattning deraf oatlatlig hänsyn till de relativt oföränderliga förhållanden, under bvilkas inllytelse samhällslifvet i det hela fortgår. Dessa sistnämnda förhållanden utgöra föremål för en stor mångfald af olika kunskapsgrenar och forskningsfält, livar och en med sitt serskilda mål, sina serskilda behof. Hit höra t. ex. landets geografiska läge, ytvidd, oro- och hydrografiska, topografiska, hypsometriska, geologiska, agrikulturkemiska och allmänt fytiska samt klimatologiska beskaffenhet, dess indelning för serskilda administrativa ändamål, de lagar och författningar, som ordna samhällslifvet o. s. v. Att en fullständig kännedom om allt livad som är hänförligt till Sveriges naturbeskaffenhet ännu saknas, finner sin tillfredsställande förklaring i omfånget af det arbete och beloppet af de kostnader, hvarigenom denna brist skulle fyllas. Under det vi alltså måste åtnöjas med de framsteg, som årligen närnia oss ett måhända långt aflägset mål, ligger en serdoles stor vigt derpå, att do många spridda, mer eller mindre otillräckligt understödda, arbetskrafterna måtte omslutas och ledas af en gemensam plan, så att undersökningarna må så vidt möjligt företagas i den naturliga ordning, som föreskrifves deraf, att den enas resultat utgöra vilkoren för den andras början eller framgång. Till en dylik plan hör ock att de vunna resultaten må, så fort lämpligen sko kan, blifva allmänt tillgängliga för att kunna tillgodogöras, så långt de det medgifva. Härigenom beredes uppmärksamhet ej blott på arbetets fortgång, utan ock på de luckor i detsamma, som behöfva fyllas. Det är i sådant syfte som Statistiska Central-Byrån tillåter sig att utöfver egentliga innehållet af Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser och såsom fortsättning af Ii k artad t förfarande i sist afgifna sammandrag här nedan lemna en kort öfversigt öfver det nu ifrågavarande qvinqvenniets arbeten för vidgande af kunskapen om vårt lands naturliga beskaffenhet och den ståndpunkt, som i detta hänseende hittills blifvit upphunnen. ] sammanhang härmed framstå visserligen ock många häntydningar på behofvet af ännu förhanden varande bristers afhjelpande. Men ett sådant behof torde bäst kunna tillvinna sig uppmärksamhet just derigenom, att man jemför den tillryggalagda vägen med den ännu återstående. Under det en på vetenskapliga grunder fullständigt utförd kartografmk skildring af hela vårt land ännu på lång tid ej kan motses, äro vi i den geografiska kunskapen om Sverige begränsade inom det antal kartor, som tid efter annan hunnit utgifvas och bearbetas dels af Topografiska Korpsen, dels af enskilde, med eller utan offentligt understöd. De bland dessa karteverk, som framställa hela landet kunna ej hafva anspråk på full tillförlitlighet i vidsträktare mån, än som de kunnat grundas på tillgängliga säkra specialkartor öfver geodetiskt undersökta delar af landet, eller på de af Topografiska Korpsen utförda hithörande arbeten. Under åren 1866 till och med 1871 har Topografiska Korpsens personal utfört följande geodetiska arbeten. Det triangelnät af l:a ordningen, hvilket, från trakten af Uddevalla, går öfver Venern genom Vermland, Dalarne, Helsingland och Gestrikland ned till Bottniska viken vid Gefie, har der efter mycket arbete lyckligt förenats med det nät af samma ordning, som följer landets ostkust. Till kontroll för detta Vermlands Dalarne nät har på Tuna slätt, belägen emellan Falun och Säter, en bas blifvit uppmätt och förenad med hufvudnätet; hvarförutan tvenne polhöjdsbestämmelser och en azimutbestämmelse äro inom nätet verkställda. Triangelmätningar af 2:a ordningen

Ortsbestämmelser. Fältmätningar. Kartor. Arealuppgifter. Geologi. 3 hafva utförts hufvudsakligen inom Småland, Östergötland, Nerike och Vermland. Beträffande de vetenskapliga ortbestämmelscr, som under en följd af år blifvit af Topografiska Korpsen uträknade, liar Korpsen tillmötesgått önskningen att göra dessa uträkningar för allmänheten tillgängliga genom den är 1866 från tryck utgifna förteckningen under titeln: "Ortsbestämmelser i Sverige verkställde af Topografiska Korpsen åren 1814 1849." Fältmätningarna i skalan 1:50,000 hafva under åren 1866 1871 förnämligast omfattat delar af Kronobergs, Jönköpings, Kalmar och Stockholms län. Under dessa sex år har uppmätts en sammanlagd areal af i det närmaste 139 sv. qv.-mil. Under qvinqvenniet och intill och med 1871 års slut hafva af Topografiska Korpsens Karta öfver Sverige i 1:100,000 af naturliga storleken utgifvits: år 1867 bladen Upsala och Halmstad; år 1868 bladet Vesterås; år J869 bladen Borås, Iluseby och Carlshamn, år 1870 bladen Ljungby, Kalmar, Carlskrona, Ottenby och Utklippan; år 1871 bladen Kongsbacka, Ölmestad och Lessebo. Hvarje af dessa blads sidor motsvarar i öster och vester en längd på fältet af 200,000 sv. fot, i norr och söder af 150,000 fot och hela bladet en yta af 23-15 sv. qv.-mil. Vid 1871 års slut voro af detta karteverk under gravyr bladen: Malmköping, Stockholm, Trosa, Björksund, Nissafors, Varberg, Vexiö, Lenhofda och Mönsterås. Läntskartor i skalan af 1:200,000 äro af Topografiska Korpsen ufgifna öfver Vestmanlands, Örebro, Skaraborgs, Hallands, Blekinge, Uppsala, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Södermanlands (1866) och Kalmar (år 1871) län. Derjemtc har år 1870 i skalan 1:1,000,000 offentliggjorts södra delen af en Gencvalkarta öfver Sverige. En bland cle frukter, som begärligt väntas af det kartografiska arbetet, är noggrann kunskap om arealen af hela landet så väl som af dess vigtigaste administrativa afdelningar. Så länge vilkoret för en sådan kunskap, eller fullständig, vetenskapligt grundad, uppmätning och kartläggning af hela landet ännu ej är uppfylldt, måste vi nöja oss med de från {1ère olika källor tillgängliga data, som efterhand kunna ersättas af säkrare. Följden häraf är den, att de så ofta ifrfigakoinniande uppgifterna om landets hela areal måste förändras i den mån tillförlitligare uppgifter delvis erhållits. Så väl af denna orsak, som i följd af förändrad indelning, äro äfven flerc af de serskilda länsarealerna ännu till viss grad osäkra. Noggranna uppgifter om Kyrkoocknamas areal förutsätta tillgång till kartor i passande skala för uppmätningen, en tillgång som blott för en del af landet ännu förefinnes. Vid dessa arealberäkningar ifrågakonimer ock en oaflåtlig uppmärksamhet på de talrika oregelbundenheterna emellan den kyrkliga sockenindelningen och jordebokssocknarna. För att i detta hänseende åtminstone efterhand och i mån af de kartografiska arbetenas fortgång vinna allt större säkerhet, har Topografiska Korpsen benäget åtagit sig att på grund af det material, som förefinnes och efter hand beredes, utföra arealberäkningar socknerix, åtskiljande fastland, öar, holmar och skär samt vatten, i svenska qvadratmil med 4 decimaler. Dessa beräkningar, redan fulländade för Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus samt Elfsborgs län, komma med Korpschefens tillstånd att af Statistiska Central-Byrån serskildt offentliggöras och lem na, i den mån sådant sker, tillförlitliga svar på den i de jordbruksstatistiska uppgifterna från Hushållningssällskapen hufvudsakligen såsom kontroll upptagna frågan om hela socknearealen. [ efterföljande tabell Litt. A äro arealerna för hvartdera Tub. Liit. A. af ofvannämnda 7 län såsom gällande officiel uppgift införda enligt totalsummorna af de sålunda benäget lemnade sockneuppgifterna. För 6 andra län, hvilka ännu ej blifvit socknevis uträknade, äro tillsvidare införda tal, som jemväl benäget meddelats af Topografiska Korpsen, och alltså tillsvidare måste anses såsom officiela. Tabellens öfriga arealuppgifter med undantag för de 5 nordligaste länen äro henitade från den af Hahr, såsom bihang till en karta öfver Sverige, utgifna statistiska tabell. De förändringar af länegränser, som egt rum efter denna tabells utgifvande, äro, så vidt ske kunnat, iakttagna enligt uppgifter, som meddelats af vederbörande Landshöfdingeembeten. Om man jemför arealuppgifterna i denna tabell med dem, som i motsvarande tabell af Sammandraget för femårsperioden 1861 1865, sid. 15, blifvit enligt då tillgängliga uppgifter meddelade, så befinnas talen oförändrade blott för Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Gotlands och VermJands läu. Tillökning är gjord för Uppsala län med 0-846 q.-in. ' för Elfsborgs län med 0-5843 q.-m.» Södermanlands» (N53» i» Skaraborgs» 0-210»» Kronobergs» 4-7377» j» Örebro» 2-026»» Kalmar» 1 J74 «I «VestmanJands» 0-887»» Biekinge» 0-3671 >J» Gefleborgs» 7-333»» Kristianstads» 0-363»» VesternorJands» 10-139»» Malmölius» 0-8087.i» Vcsterbottens» 23-599»» Hallands» 0-1632»» Göteb.o.Bohus» 0-391» j Summa tillökning 543770q.-m. Minskning för Kopparborgs län med 20-134 q.-m.»» Jemtlands 2-643»»» Norrbottens 3-658» Summa minskning 26-430 q.-m. För hela rikets areal utfaller alltså ökningen med 27-947 qv.- mil och beror i det hela af den ökade noggrannhet, som genom kartearbetets fortgång kunnat upnås, serdeles livad beträffar de norra länen. De betydligare förändringarna af några serskilda läns areal äro åter hufvudsakligen beroende af förändrade länegränser. I åtskilliga af femårsberättelserna förekomma uppgifter om länsarealen, hvilka mer eller mindre afvika från de i tab. Litt. A här ofvan meddelade. Om man ock ej bör gifva ett obetingadt och allmänt företräde at de senaste uppgifterna framför de ur äldre källor henitade, torde väl dock vara skäl att såsom de tillförlitligaste antaga och i ofiicielt bruk införa de uppgifter, som af Topografiska Korpsen redan för ofvan nämnda 7 län meddelats och för öfriga län äro att förvänta. Af det Geologiska Karteverket öfver riket, af hvilket under qvinqvenniet 1861 1865 utgifvits bladen N:is 1 18, upptagande en areal af tillsammans 104 sv. qv.-mil, hafva under de följande åren intill och med slutet af 1871 utkommit ytterligare 27 blad, omfattande 156 qv.-mil med tillhörande beskrifniugar och tilläggshäften rörande höjdmätningar m. ni. samt bladindelning och geologisk öfversigtskarta öfver bergarterna på Östra Dal.

4 Ytvidd och folkmängdstäthet. Geologiska grunddrag. Under arbete vid sistnämnda års slut voro 25 blad omfattande 145 qvadratmil, hvadan alltså det geologiska kartläggningsarbetet till nämnda tid omfattat en yta af 405 svenska qvadratmil. På allmän bekostnad har ock under denna period utgifvits Erdmanns Bidrag till kännedom om Sveriges qvartära bildningar med tillhörande Atlas och Öfversigtskarta öfver glaciallerans utbredning. De förarbeten, som erfordras för utgifvandet af ett geologiskt karteverk, omfatta bland annat öfversigtliga studier af sjelfva hufvuddragen i landets geologiska bygnad för att under en gemensam plan kunna inordna den mångfald af detaljer, som ej få förbises vid arbetets successiva utförande. I följd häraf kan redan nu en i allmänna drag hållen geologisk teckning af vårt land åstadkommas. Då en sådan i många hänseenden sprider ljus öfver folkets näringsverksamhet, torde den, benäget meddelad af en med ämnet fullt förtrogen man, här liafva en berättigad plats. "Sverige kan sägas vara bildadt af ytterligheterna inom do geologiska formationernas serie; omedelbart på urtidens kristalliniska berg följa der i regeln den qvartära periodens lösa aflagringar. Af mellanliggande formationer äro blott en del representerade, och af dessa har endast den siluriska någon större utbredning. Inom den vidsträckta del af landet, som upptages af kristalliniska bildningar, förekomma omvexlande såväl gneiser och andra till urformationen hörande skiktade bergarter, som ock graniter. Liksom i andra länder, så har man äfven i Sverige fnnnit, att en stor afdelning af gneisterritoriet består af röda gneiser, en annan deremot af grå. De förra finnas vara förherrskande inom landets vestra delar, såsom norra Skåne, Halland, Vestergötiand och en del af Vermtend, de senare i dess östra, såsom Blekinge, Södermanland, Uppland, Helsingland och Medelpad. En annan afdelning af urformationen, antagligen dess yngsta led, bildas af en serie finkorniga till täta bergarter hänförliga under benämningarna eurit och hälleflinta. Ehuru af jemförelsevis mindre utbredning hafva dock dessa i praktiskt hänseende en stor betydelse, då de innesluta de flesta och de vigtigaste af mellersta Sveriges jernmalmer, såsom t. ex. de i Eilipstads och Nora bergslager, de vid Dannemora, Utö, m. fl. Dessa Tab. Litt A. Ytvidd och folkmängdtstlltliet.

Grunddragen af Sveriges geologiska bildning. 5 malmer förekomma icke på gångar, utan såsom lager eller körtlar och äro synbarligen bildade samtidigt med dem omgifvande bergarter. Så är äfven förhållandet med vissa koppar- och zinkfyndigheter, såsom t. ex. Faluns och Ammebergs, hvilka båda sannolikt äfven tillhöra denna urformationens yngsta länk. I densamma, och ofta i närheten af malmerna, uppträda flerstädes mägtiga bildningar af kristallinisk kalksten. Sådan förekommer äfven inom den egentliga gneisbildningen, men synes vara inskränkt till dennas yngsta del, hvilken jemväl innesluter åtskilliga jernmalmsfyndigheter, såsom t. ex. de i Södermanland och de i sydliga delen af Örebro län. Graniter förekomma med mycket vexlande utseende och af olika åldrar, dock torde hufvudmassan af dem tillhöra livad man kallar urtiden, eller tiden före de kambriska bildningarnas uppkomst. De uppträda i allmänhet såsom vidsträckta massiv, af hvilka de vigtigaste kunna, i stort taget, sägas vara ordnade utefter landets midtellinie från N. till S. Graniter äro derför på det hela förherrskande i det inre af landet, gneiser deremot kring kusterna. Sydligast uppträder det stora Småländska massivet, hvilket från norra delen af Blekinge utbreder sig genom östra delen af Småland och vestra delen af Östergötland upp mot Nerike. Efter ett kort afbrott möta der förposterna af det Vermländska massivet, som från Filipstads och Nora bergslager, hvilkas malmförande bildningar det på mångfaldigt sätt genombrutit och sönderstyckat, sträcker sig genom östra delen af Vermland och vidare in i Dalarna ända upp till trakten N. om Siljan, der det möter det Jemtländska granitterritoriet. Detta senare upptager östra delarna af Herjeådalen och Jemtland, samt vestra delen af Ilelsingland, och fortsätter genom norra Ångermanland inåt Vesterbotten. Ännu liingre i N. efter samma sträckning utbreder sig ett stort granitområde från östra delen af Stor-Uman upp till Uddjaur och Hornafvan. Vester om nu antydda granitsträckning förekomma blott några mindre granitpartiu, hvaraf må nämnas de på Dalsland och det i Bohuslän; öster derom uppträda, utom en mängd mindre, hvaribland det kring Stockholm, äfven tvenne större massiv, nemligen det Uppländska, som upptager stora sträckningar af vestra Uppland och östra Vestmanland, samt det, hvilket från Öfver-Torneå utbreder sig mellan Kalix och Torneå elfvar upp mot Pajala. Siluriska bildningar, företrädesvis kalkstenar och lerskiffrar, förekomma på flere ställen inom landets olika delar, såsom i mellersta och sydöstra Skåne, på Öland och på Gotland, i Vestergötland kring de s. k. Vestgötabergen, i Östergötland mellan sjöarna Vettern och Roxen, i Nerike S.V. om Hjelmaren, i Dalarne kring Siljan, i Herjeådalen kring Glöte samt i Jemtland kring Storsjön. Af alla dessa siluriska områden är det sistnämnda det största. Inom Jemtland utbreder det sig öfver mer än 50 qv.- mil och en smalare gren deraf sträcker sig vidare mot KO. inåt Lappmarken, utgörande der gränsen mellan det af granit och gneis bestående skoglandet i öster och de af mer eller mindre starkt metamorfoserade skiffrar bildade högfjällen i vester. Dessa metamorfiska skiffrar hafva en betydande mägtighet och utbredning. ^ De uppträda utefter hela fjällsträckningen mot Norge från Herjeådalen ända upp till nordligaste delen af Norrbottens lappmark och bilda gräusfjällens högsta toppar, såsom Helagsstötarna, Sylarna, Åreskntan och Sulitelma. Deras geologiska ålder är ännu ej fullt utredd; med säkerhet vet man derom blott, att de äro yngre än den medelsiluriska tiden. Inom Dalarne och Herjeådalen äro vidsträckta fjälltrakter byggda af sandstens- och qvartsitbildningar, hvilka dels äro yngre, dels ock antagligen samtidiga med närliggande siluriska aflagringar. Hvad som för öfrigt inom landet förekommer af yngre formationer träffas uteslutande i Skåne. I nordvestra delen af detta landskap utbreda sig några af leror och sandstenar bestående aflagringar, hvilka antagas tillhöra slutet af Trias- och början af Juraperioderna. I dem förekomma de stenkolsflötser, som brytas vid Höganäs, Billesholm och Helsingborg m. fl. ställen. Sydvestra och en del af östra Skåne upptagas af bildningar från krittiden. Af eruptiva bergarter förekomma, utom graniter, äfven porfyrer och grönstenar. De förre hafva en stor utbredning inom Dalarne i trakterna V. och N.V. om Siljan och sträcka sig derifrån in i södra delen af Herjeådalen. De förekomma äfven såsom mindre partin i nordöstra Vermland och i Småland. Grönstenarne uppträda sporadiskt inom landets alla delar, vanligast i form af små massiv och större eller mindre gångar, men stundom såsom öfver sedimentära lager utbredda täcken, hvarpå Falbygdeus trappberg och grönstensbäddarna i Dalarues sandstensbildning lemna exempel. Sveriges qvartära bildningar äro dels glaciala, dels postglaciala. Äldst bland de förra är det så kallade krossgruset, hvilket till största delen utgöres af den forna inlandsisens bottenmorän, bildad genom söndergrusning af den underliggande berggrunden. Dennas beskaffenhet betingar derför ock helt och hållet krossgrusets. Ursprungligen utbredde sig detta såsom ett temligen likformigt täcke öfver hela landet, och så gör det på det hela taget ännu i de delar deraf, som icke under någon senare period varit sänkta under hafvets yta. Der åter så varit fallet, har "krossgruset mer eller mindre fullständigt blifvit bortsköljdt från bergshöjderna och i dalarna täckt af marina aflagringar. Häraf har blifvit en följd, att under det att ofvanför de qvartära marina bildningarnas gräns krossgruset med sina massor af stenar och block nästan oafbrutet bildar markens yta och i det närmaste fullständigt döljer sjelfva berggrunden, visar det sig deremot endast jemförelsevis sparsamt i dagen inom de trakter af landet, som ligga nedom nämnda gräns. Der framträda åter ymnigt blottade partin af bergsytan, omslutna af qvartärperiodens marina sand och leraflagringar, hvilka senare der i allmänhet bilda den större delen af markens yta. Den marina gränsen, hvilken hufvudsakligen bestämmes af den glaciala lerans förekomst, kan i mellersta Sverige antagas ligga omkring 500 fot öfver hafvets nuvarande yta. Den höjer sig något mot N. men sänker sig deremot mot S. och når i södra Skåne ej högre än 50 à 100 fot. Bland Sveriges egendomligaste qvartära bildningar äro de så ymnigt förekommande sandåsarne. De sammanhänga på det närmaste med sand- och grusbildningarna i floddalarna och antagas derför vara flodbildningar, härrörande, såsom deras lagringsförhållanden visa, från glacialtidens senare del. Deras förekomst på stora slätter, såsom t. ex. i Mälaredalen, häntyder på väsentliga förändringar i landets utseende äfven under den senaste geologiska tiden.