INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska centralbyrån Stockholm, Täckningsår: 1856/ /05 = N.F., [1]-10. Kungl. Maj:ts befallninghavande i Stockholms stad och i rikets 24 län avger underdåniga femårsberättelser av statistiskt innehåll. Berättelserna består av två avdelningar. Första avdelning består av följande rubriker: 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet 2. Innevånare 3. Näringar 4. Kommunikationsanstalter och varubyten 5. Kameralförhållanden 6. Politi. Andra avdelning är en tabellbilaga. Statistiska centralbyrån samlar in och utgiver ett sammandrag för hela riket av samtliga femårsberättelsernas huvudsakliga innehåll. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55. BISOS H digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-h0-8600_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. H) KUNGL. MAJ:TS BEFALLNINGSHAFVANDES FEMÅRSBERÄTTELSER. Ny följd. VII. JEMTE SAMMANDRAG FÖR ÅREN UTARBETADT AF KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN. (UN RÉSUMÉ EN FRANÇAIS EST INSÉRÉ A LA TÊTE DU VOLUME.) KUNGL. BOKTRYCKERIET. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN BIBLIOTEKET STOCKHOLM 27

5 Innehållsförteckning af Sammandraget. Underdånig berättelse. Sid. Inledning Allmänna topografiska och klimatologiska förhållanden; administrativ indelning m. m. Meteorologiska arbeten 4. Kartografiska och geodetiska arbeten 5. Areal och folkmängdstäthet (Tab. A) 7. Oregelbundenheter i rikets territoriela indelningar 7. Administrativa, judiciola och ecklesiastika m. fl. indelningar (Tab. B och C) 8. Främmande trosbekännares församlingar Invånare. Kyrkoskrifven och mantalsskrifven folkmängd (Tab. D) 10. Folkökning 11. Folkmängden inom vissa åldrar (Tab. E) 12. Folkökning i städerna 13. Emigration och immigration (Tab. F) 13. Svensk medborgarrätt 14. Främmande nationaliteter 15. Religiösa rörelser (Tab. G) 16. Nykterhetssträfvanden 17. Oäkta födde, äktenskapsskilnader, sjelfmord, fångar, för gröfre brott sakfälde; filantropi 18. Byggnadssätt, lefnadssätt, födoämnen, klädedrägt 20. Läslust, sockenbibliotek 21. Helsotillstånd 21. Ekonomisk ställning 22. Arbetarerörelsen 22. Från mantalspenningar befriade 23. Försvars- och skytterörelse, idrott Näringar. A) Jordbruk och boskapsskötsel. Vidd och användning af den odlade jorden, utsädesbelopp. 24. Skördens utfall (Tab. H) 25. Jordförbättringar; landtbruksingeniörernas förrättningar (Tab. I och K) 25. Missväxt, hagelskador, skadeinsekter 27. Brukningssätt, konstgödning, frökontroll, nya växtslag, maskiner och redskap 27. Boskapsskötsel, kreatursstock, premiering 29. Mejeriväsende, djursjukdomar 30. Landtbrukets binäringar, fjäderfä-, bi- och trädgårdsskötsel. 32. Arbetspris (Tab. L) 33. In- och utförsel af landtmannaprodukter (Tab. M) 33. Undervisnings- m. fl. anstalter för landtbruket; landtbruksmöten 34. Hushållningssällskapens inkomster och utgifter 35. Table des matières contenues dans le Résumé. Rapport au Roi. Pag. Introduction Topographie, climat; divisions administratives, etc. Travaux météorologiques 4. Travaux de cartographie et de géodésie 5. Superficie et densité de la population (Tabl. A) 7. Irrégularités des divisions territoriales du royaume 7. Divisions administratives, judiciaires, ecclésiastiques, etc. (Tabl. B et C) 8. Paroisses appartenant à des confessions non-luthériennes Population. Population d'après les divers registres (Tabl. D) 10. Accroissement de la population 11. Population dans certaines classes d'âge (Tabl. E) 12. Accroissement de la population urbaine 13. Immigrés et émigrés (Tabl. F) 13. Naturalisations 14. Nationalités étrangères 15. Mouvements religieux (Tabl. G) 16. Mouvements en faveur de la tempérance 17. Naissances illégitimes, divorces, suicides, détenus, condamnés pour crimes; philanthropie 18. Habitations, vie, aliments, habillement 20. Goût pour la lecture, bibliothèques de paroisse 21. Etat sanitaire 21. Situation économique 22. Agitation ouvrière 22. Exempts de la capitation 23. Organisations volontaires pour la défense, sport Industrie. A) Agriculture et élève de bétail. Étendue et exploitation de la terre cultivée; quantité des semences 24. Récolte (Tabl. H) 25. Améliorations du terrain, travaux des ingénieurs-agronomes (Tabl. I et K) 25. Mauvaises récoltes, dommages causés par la grêle et par les insectes destructeurs 27. Systèmes de culture, engrais artificiels, examen des semences, machines et outils agricoles 27. Élève du bétail, nombre des bestiaux, récompenses aux concours des bestiaux 29. Laiteries, épizooties 30. Métiers accessoires de l'agriculture, volaille, abeilles, horticulture 32. Salaires des ouvriers (Tabl. L) 33. Importation et exportation des produits agricoles (Tabl. M) 33. Écoles d'agriculture et autres établissements agricoles; concours 34. Dépenses et recettes des sociétés agricoles 35.

6 IV Sid. B) Skogshushållning. Rikets skogsareal (Tab. N) 35. Allmänna skogar, skogsmedelsfonder 36. Enskilda skogar, skogsköp 37. Skogshushållning 38. Skogsindustri, sågverk (Tab. O) 39. Trävaruexport (Tab. P) 40. Tillverkning af kol, trämassa, tjära 42. Skogseldar, skadeinsekter 43. C) Jagt och djurfångst. Jagtvård 44. Dödade rofdjur, skottpenningar 44. Nyttigt villebråd 45. Fiske 45. Fiskerivård och lagstiftning 47. Fiskodling, konservering af fisk 48. In- och utförsel af fisk 49. D) Bergs- och brukshandtering samt fabriker och manufakturer. Antal utfärdade mutsedlar (Tab. Q) 50. Malmfångst (Tab. R) 52. Tillverkning af jern och andra metaller (Tab. S) 53. Stenkol, eldfasta leror 56. Fabriker och handtverk, yrkesutöfvare 57. Socker, tobak, maltdrycker och bränvin 59. Hemslöjd 61. Faststälda aktiebolag Kommunikationsanstalter och varubyten. 1) Landtkommunikationer. Allmänna vägar 63. Allmänna vägar i förhållande till areal och folkmängd Färjor, broar 65. Skjutsanstalter, entreprenad 66. Skjutslega 67. I skjuts utgångna hästar 69. Statsbidrag till skjutsentreprenaderna 69. Jernvägar 69. Spårvägar 72. Tunnel och hissar 72. 2) Sjökommunikationer. Hamnarbeten och strömrensningar 73. Öppen sjöfart 73. Strandningar 74. 3) Post- och telegraf- samt telefoninrättningar. Post 74. Telegraf 75. Telefon 75. 4) Sjöfart och handel. Handelsflotta 76. Idkare af sjöfart och handel 77. Landthandel, gårdfarihandel och marknader 77. Bränvinshandel Kameralförhållanden. 1) Hemman och lägenheter, stadsjordar m. m. Landsbygdens mantal 79. Olika jordnatur 79. Jordafsöndringar, lägenheter, brukningsdelar 80. Taxeringsvärden å landsbygden 80. Taxeringsvärden å ett mantal jord (Tab. T) 81. Städernas mantal 82. Tomter, byggnadsverksamhet och bostadsförhållanden 82. Taxeringsvärden i städerna 83. 2) Fideikommiss. Fideikommiss jemte deras innehafvare (Tab. U) 83. Pag. B) Forêts. Étendue des forêts (Tabl. N) 35. Forêts publiques, fonds forestiers 36. Forêts privées, achats de forêts 37. Sylviculture 38. Industrie forestière, scieries (Tabl. O) 39. Exportation de bois (Tabl. P) 40. Charbon, pâte de bois, goudron 42. Incendies de forêts, insectes destructeurs 43. C) Chasse et pêche. Dispositions en faveur de la chasse 44. Bêtes carnassières tuées, primes 44. Gibier 45. Pèche 45. Soins donnés à la pèche, lois 47. Pisciculture, conservation de poissons 48. Importation et exportation des produits de la pèche D) Industries minière et manufacturière. Nombre des concessions de mines (Tabl. Q) 50. Exploitation des mines (Tabl. R) 52. Production de fer et d'autres métaux (Tabl. S) 53. Houille, argile réfractaire 56. Grande et petite industrie, industriels 57. Sucre, tabac, bière, eau-de-vie 59. Industrie domestique 61. Sociétés par actions concédées Communications. 1) Communications par terre. Voies publiques 63. Voies publiques en proportion de la superficie et de la population 64. Bacs et ponts 65. Relais, entreprise de la poste aux chevaux 66. Prix de la course 67. Chevaux de relais employés 69. Subvention de l'etat aux entreprises 69. Chemins de fer 69. Tramways 72. Tunnel, ascenseurs 72. 2) Communications par eau. Travaux de port, dégorgements des rivières 73. Navigation libre 73. Naufrages 74. 3) Postes, télégraphes et téléphones. Postes 74. Télégraphe 75. Téléphone 75. 4) Navigation et commerce. Marine marchande 76. Marins et commercants 77. Commerce rural, colportage et foires 77. Vente de l'eau-de-vie Propriété foncière, finances. 1) Terres rurales et urbaines, etc. Unités cadastrales à la campagne 79. Diverses catégories des terres 79. Démembrements de terre, biens-fonds ruraux 80. Valeur taxée des biens-fonds ruraux 80. Valeur taxée d'une unite cadastrale (Tabl. T) 81. Unités cadastrales des villes 82. Terrains, habitations 82. Valeur taxée des biens-fonds urbains 83. 2) Fidéicommis. Spécification des fidéicommis (Tabl. U) 83.

7 V Sid. Fideikommissens andel i landsbygdens mantal och taxeringsvärde 88. 3) Fastigheter tillhörande inhemska aktiebolag. Mantal och taxeringsvärde af de inhemska aktiebolagens fastigheter (Tab. V) 89. 4) Fastigheter tillhörande främmande magters undersåtar ) Skiften och afvittring 91. 6) Kronouppbörd 92. 7) Kommunernas finanser Politi. 1) Undervisningsväsendet. Folkskolor 93. Folkhögskolor, seminarier 95. Blind- och döfstummeundervisning 95. Räddningshem 96. Allmänna läroverk 96. Enskilda läroverk 97. Universitet 97. Enskilda högskolor 98. Tekniska skolor 98. Slöjdundervisning 98. Fackskolor 98. 2) Mått och vigt samt kreditväsendet. Banker och hypoteksinrättningar 100. Sparbanker 101. Pantlåneinrättningar ) Försäkringsväsendet ) Helsovård och fattigvård. Antal läkare, sjukhus, apotek och barnmorskor (Tab. X) 105. Fattigvård ) Fromma stiftelser. Fromma stiftelser och derrmed jemförliga inrättningar Part des fidéicommis dans les unités cadastrales et les valeurs taxées à la campagne 88. 3) Biens-fonds appartenant aux sociétés par actions suédoises. Unités cadastrales et valeurs taxées de ces biens-fonds (Tabl. V) 89. 4) Biens-fonds appartenant aux sujets des puissances étrangères 90. 5) Répartitions légales des parcelles, délimitation des terres publiques et d'autres travaux d'arpentage ) Perception des impôts de l'etat 92. 7) Finances des communes Diverses institutions d'utilité publique. 1) Instruction publique. Écoles primaires 93. Instituts primaires; écoles normales d'instituteurs et d'institutrices 95. Instruction des aveugles et des sourd-muets 95. Asiles 96. Écoles secondaires 96. Lycées privées 97. Universités publiques 97. Universités privées 98. Ecoles techniques 98. Instruction d'ouvrage manuel (»slöjd») 98. Ecoles spéciales 98. 2) Mesures et poids, institutions de crédit. Banques et institutions hypothécaires 100. Caisses d'épargne 101. Monts-de-piété ) Assurances ) Hygiène et assistance publique. Nombre de médecins, d'hôpitaux, d'apothèques et de sagesfemmes (Tabl. X) 105. Assistance publique ) Fondations pieuses. Fondations pieuses et institutions semblables 109. Tabellbilagor. Tab. 1. Folkmängd, år Tab. 2. Allmänna vägar och skjutsning, åren Tab. 3. Hemman och lägenheter samt stadsjordar m. m., år A) Hemman och lägenheter jemte deras taxeringsvärde, å landet 116. B) Jordar och hus jemte deras taxeringsvärde, i städerna 121. Tab. 4. Egendomar af fideikommissnatur, år Tab. 5. Egendomar tillhörande inhemska aktiebolag, år Tab. 6. Egendomar tillhörande främmande magters undersåtar, år Tab. 7. Försäkringsinrättningarnas verksamhet, åren I. Brandförsäkringsinrättningar 128. II. Lifförsäkringsinrättningar 132. III. Olycksfallsförsäkringsinrättningar 132. IV. Sjöförsäkringsinrättningar 134. V. Aterförsäkringsinrättningar 136. VI. Kreatursförsäkringsinrättningar 136. VII. Hagelskadeförsäkringsinrättningar 139. VIII. Glasförsäkringsinrättningar 139. Tab. 8. Fromma stiftelser, stipendiefonder, pensionsanstalter och dermed jemförliga inrättningar, år A) Stiftelser för egentlig fattigvård, för s. k. pauvres honteux o. dyl 140. Tableaux annexés. Tabl. 1. Population, eu Tabl. 2. Voies publiques et routes postales, Tabl. 3. Terres rurales et urbaines, etc., en A) Terres et domaines à la campagne ainsi que leur valeur taxée 116. B) Terres et maisons ainsi que leur valeur taxée, dans les villes 121. Tabl. 4. Propriétés foncières de nature de fidéicommis, en Tabl. 5. Biens-fonds appartenant aux sociétés par actions suédoises, en Tabl. 6. Biens-fonds appartenant aux sujets des puissances étrangères, en Tabl. 7. Opérations des établissements d'assurances, I. Assurances contre l'incendie 128. II. Assurances sur la vie 132. III. Assurances contre les accidents 132. IV. Assurances maritimes 134. V. Réassurances VI. Assurances contre la mortalité des bestiaux VII. Assurances contre la grêle 139. VIII. Assurances contre le bris des vitres 139. Tabl. 8. Fondations pieuses, fonds de bourses, caisses de pensions et de retraites, etc., en A) Fondations pour l'assistance proprement dite, pour les pauvres honteux, etc. 140.

8 VI Sid. B) Stiftelser och inrättningar för barnavård och barnaundervisning 141. C) Stipendiifondcr och andra stiftelser för undervisning (men ej för barnaundervisning) 142. D) Stiftelser för sjukvård; sjuk- och begrafningskassor E) Pensionsanstalter 144. F) Andra stiftelser och inrättningar 145. G) Samtliga fromma stiftelser och dermed jemförliga inrättningar jemte deras stiftelseår 146. Pag. B) Fondations et institutions pour le soin et l'instruction des enfants 141. C) Fonds de bourses et autres fondations pour l'instruction (à l'exception de celle des enfants) 142. D) Fondations pour les soins des malades; caisses de secours mutuels 143. E) Caisses de pensions et de retraites 144. F) Autres fondations et institutions 145. G) L'ensemble des fondations pieuses et des institutions semblables ainsi que l'année de leur création Länens ordningsföljd. 1. Stockholms stad. 2. Stockholms län. 3. Uppsala län. 4. Södermanlands län. 5. Östergötlands län. 6. Jönköpings län. 7. Kronobergs län. 8. Kalmar län. 9. Gotlands län. 10. Blekinge län. 11. Kristianstads län. 12. Malmöhus län. 13. Hallands län. 14. Göteborgs och Bohus län. 15. Elfsborgs län. 16. Skaraborgs län. 17. Vermlands län. 18. Örebro län. 19. Vestmanlands län. 20. Kopparbergs län. 21. Gefleborgs län. 22. Vesternorrlands län. 23. Jemtlands län. 24. Vesterbottens län. 25. Norrbottens län.

9 VII Résumé abrégé des rapports quinquennaux des Préfets, période de Topographie, climat, divisions administratives, etc. La superficie totale du royaume est évaluée à 447,862 kilom. carrés, dont 36,667 pour les eaux. La densité de la population comporte 12 personnes par kilom. carré de la terre ferme. Tabl. A. Le tabl. 15 donne l'aperçu des divisions administratives et judiciaires, et le tabl. C. celui des divisions ecclésiastiques. 2. Population. (Tabl. 1). Le recensement de la population h la fin de 1890 donne le chiffre total de 4,784,981 personnes, dont 2,317,187 du sexe masculin et 2,467,794 du sexe féminin. L'acroissement depuis 1885 a été très insignifiant, ne comportant que 102,212 personnes ou 2'18 % et se bornant à peu près à la population urbaine. Ce qui a amené ce résultat itifarorablc, c'est l'émigration qui a enlevé a notre pays, pendant la période, plus de 200,000 personnes, comme le fait voir en détail le tabl. F. La campagne & elle seule comptait 3,885,283 habitants. La tendance de la population des villes à augmenter à plus forte raison que celle de la campagne s'est constatée encore ponr la période de , de sorte que la population urbaine, qui ne comportait en 1850 que 10 % de la population totale, s'était accrue, a la fin de 1890, au point à en faire à peu près 19 %. Les changements qu'ont subis la campagne et les villes à l'égard de leurs populations sont discutés aux pages On peut dire que la population du royaume est bien homogène, comme les suédois en constituent la vaste majorité. Les seules exceptions dignes d'attention se présentent dans les parties les plus septentrionales du pays où vivent environ 7,000 lapons et 20,000 finnois. De même, an point de vue des cultes, la confession luthérienne, déclarée religion d'état, est toujours prédominante, bien que le nombre des personnes qui se rattachent aux autres confessions aille s'augmenter. Pour la répartition des dissenters, voir le tabl. G. Exempts de la capitation étaient 47'9 % de la population entière (p. 23). Parmi ces exempts se trouvent, entre autres, tous^ les individus n'ayant pas atteint l'âge de 18 ans. 3. Industrie. Les champs cultivés occupaient, en 1890, près de 3'/3 millions d'hectares ou plus de 8 % de l'étendue totale de la terre ferme du royaume. Les chiffres absolus et relatifs sur l'emploi du sol cultivé et sur les diverses semences sont contenus dans les tableaux, de la page 24. Le tabl. H. renferme les chiffres des récolles, le tabl. I les sommes allouées par l'état aux dessèchements ainsi que l'étendue des terres améliorées par ce moyen, et le tabl. K les détails sur les travaux des ingénieurs-agronomes. On a lieu de constater de grands progrès pour l'agriculture du pays, bien que la dépression générale des prix des céréales n'ait pas manqué d'influer sévèrement sur l'économie du cultivateur. Cependant, vers la fin de la période, une amélioration s'est manifestée. L'emploi des engrais artificiels et des machines agricoles de toute espèce s'est répandu de plus en plus. Quant à l'élève de bétail, le nombre des bestiaux, sous l'effet de plusieurs mauvaises récoltes de fourrage, a moins augmenté que dans la période précédente. L'accroissement, de 2'9 % seulement, est limité aux chevaux, aux vaches et aux cochons. Ce qui est d'une plus grande importance, c'est le travail incessant d'améliorer les races indigènes des bestiaux. Les résultats se révèlent dans la plupart des provinces, et surtout dans les progrès de la laiterie, dont les produits exportés, en première place la beurre, s'élevaient en 1890 à la valeur de 28 mill. de couronnes. Le tabl. L informe sur les salaires des ouvriers agricoles depuis vingt-cinq années; le tabl. II. fait voir, en moyennes par an, pour quatre périodes quinquennales le surplus de l'importation ou de l'exportation des produits de la basse-cour. Vu les grands déserts dans le nord du pays, on ne connaît pas encore exactement l'étendue des forets. Cependant on l'a évaluée en 1890 à environ 18 mill. d'hectares (tabl. N) soit 44 % de la superficie totale. Les six préfeeturen les plus septentrionales renferment à elles seules 66 % de toutes les forêts de royaume. Les forêts publiques, y compris des montagnes, des marais, etc. non boisés, occupaient environ l l / 3 mill. d'hectares, dont l'état a tiré un revenu net de près de l'/j mill. de couronnes par an. L'exportation des bois (bruts ou quittant les scieries) est calculée, d'après la valeur, à environ 100 mill. de couronnes par an, ce qui correspond au tiers de l'exportation totale du royaume. La répartition des bois exportés sur les principales ports ressort du tabl. P. Les primes accordées pour encourager la chasse des bêtes féroces, montant à environ 224,000 couronnes pendant la période, ont contribué h diminuer considérablement le nombre des carnassiers (voir le tabl. page 44), quoique la perte causée par leurs dégâts dépasse toujours 100,000 couronnes par an. Grâce aux soin9 du Gouvernement et des associations plus et plus nombreuses, fondées à ce but dans les provinces, le gibier forme encore l'objet d'une chasse assez importante, bien qu'il reste beaucoup à faire pour éclairer les populations a la campagne sur l'utilité d'un aménagement convenable. Quoique les données statistiques sur la pêche, en Suède, soient encore bien incomplètes, on peut toutefois constater un développement continuel et évident pour cette industrie. La première place est occupée, comme dans la période précédente, par la pêche du hareng qui est pratiquée sur la côte de Bohuslän (le hareng commun) et dans la Baltique (le hareng baltique,»strömming»). Toutefois il est impossible d'obtenir une appréciation même approximative de la valeur de la pèche ni du nombre des personnes y occupées. Seulement pour l'exportation, toujours plus en état frais, les chiffres sont plus faciles à établir, savoir pour des poissons de toutes sortes la valeur, en moyenne annuelle, de 11 mill. de couronnes (page 49). La dépression économique qui s'est fait sentir dans l'industrie minière pendant les deux périodes antérieures s'est soutenue et même aggravée dans les années Comme une des causes principales de cette situation déplorable on peut signaler le remplacement, en plusieurs cas, de no9 minerais par ceux de l'étranger, inférieurs aux nôtres, mais rendus utilisables par le9 progrès techniques et les méthodes nouveaux adoptés dans l'industrie de fer. L'exploitation des mines de fer, les plus importantes du pays, s'est pourtant élevée pendant la période et la quantité des minerais exportés était pins du triple de celle des cinq années précédentes. Les détails sur les produits de l'industrie minérale sont contenus dans les tableaux R et S.. Sur le développement de l'industrie manufacturière et des métiers, les pages contiennent divers renseignements dignes d'un certain intérêt, quoique incomplets i plusieurs égards. La fabrication du sucre de betterave s'est doublée pendant la période et montait, en 1890, à plus de 54 mill. de kilogr. La distillation d'eau-de-vie a fait des progrès en ce qui regarde la fabrication, mais le nombre des établissements, de même que la quantité de production, a diminué sensiblement. En 1885, on comptait 197 distilleries et pins de 40 mill. d'hectolitres, en 1890 seulement 150 distilleries qui produisaient 30'/ 2 mill. d'hectolitres. Le9 droits de fabrication apportaient à l'état la somme de 14'/, mill. de couronnes. Page 62 donne un aperçu des sociétés par actions de diverses classes qui ont été concédées dans la période. 4. Communications, commerce, etc. (Tabl. 2). En 1890, la longueur des voies publiques était de 60,830 kilom., dont grandes routes 22,976, routes de district 21,766, routes de paroisse 15,195, et routes des villes 89 kilqm. Pour les nouvelles constructions et les améliorations du réseau des voies il a été dépensé une somme totale, pendant la période, de 3,876,766 couronnes, dont l'état a fourni plus de 52 %. A la fin de 1890 il y avait environ 15 kilom. de voies publiques par 100 kilom. carrés de la terre ferme et près de 13 kilom. par 10,000 habitants (page 64).

10 VIII Le nombre des relais, en 1890, était de 1,512, et celui des chevaux en service, pendant toute la période, de 1,020,619 (page 69). Le réseau de chemins de fer comportait, à la fin de la période, 8,018 kilom., dont 2,613 appartenaient à l'état et le reste à des compagnies privées. L'accroissement depuis 1885 était, pour tout le réseau, de 1,128 kilom. ou plus de 16 %. Le nombre des voyageurs, en 1890, était aux lignes de l'état de 4'7 millions et aux lignes privées de près de 8 millions. Les marchandises transportées pesaient plus de 10 millions tonnes. Le. capital employé pour la construction des chemins de fer a été calculé, fin de 1890, à environ 536 mill. de couronnes. Les tramways se trouvent seulement dans trois villes, savoir Stockholm, Göteborg et Malmö. En 1890, ils disposaient de 33,000 m. de lignes et transportaient près de 12 millions de voyageurs. La même année, le nombre des personnes qui se servaient du tunnel perçant le Brunkeberg dans le capital était de 1,003,569 et de celles qui faisaient usage des deux ascenseurs d'environ 2 mill. Dans la période, 970 naufrages, dont 217 pertes totales, ont été constatés sur les côtes de la Suède. Le service spécial de sauvetage a sauvé 176 personnes. En 1890, on comptait 2,057 bureaux de poste, non compris les services ambulants des trains et des bateaux à vapeur. Le nombre des euvois de toute sorte expédiés en 1890 montait a 130,547,775, ce qui anoonce un accroissement pendant la période de 35 %. Les journaux expédiés augmentaient de 60 %. A la fin de 1890, la longueur des lignes du télégraphe électrique de l'état était de 8,785 et celle des fils de 22,884 kilom. L'expédition comprenait l 3 / 4 mill. de dépêches en 1890, s'étant élevée depuis 1885 de 50 %. L'augtneutation résnlte avant tout de la réduction du port en Les chiffres se réfèrent aux 177 stations électriques de l'état; en outre, il y avait 830 stations télégraphiques aux chemins de fer, dont 586 étaient en possession privée. La téléphonie s'est développée avec une telle vitesse qu'à la fin de la période on comptait 20,419 appareils et 52,541 kilom. de fils, dont 4,947 appareils et 12,779 kilom. appartenaient à l'état. En 1890, la marine marchande, si l'on entend pàr-là les navires employés pendant l'année, se composait de 1,045 bateaux à vapeur d'une force de 39,101 chevaux et jaugeant 145,927 tonneaux, et de 2,937 navires à voile jaugeant 389,484 tonneaux. Il n'y entre pas les bâtiments jaugeant moins de 10 tonneaux. Le nombre des capitaines inscrits dans les bureaux d'enregistrement des équipages était de 2,279 et celui des marins de 19,553. Le personnel employé dans le commerce de l'année 1890 comptait un nombre total de 33,356 hommes et de 8,330 femmes. 5. Propriété foncière, finances. (Tabl. 3 6). Le nombre des unités cadastrales (»mantal»), eu 1890, était de 67,000 à la campagne et de 900 dans les villes. La valeur taxée des terres et d'antres immeubles s'élevait à 2,678 mill. de couronnes pour In campagne et à 1,311 mill. de couronnes pour les villes. Quant à l'illégalité en valeur taxée, par unité cadastrale, des terres de différentes catégories, on en trouvera les détails dans le tabl. T. Une liste des propriétés foncières de nature de fidéicommis existants est donuée par le tabl. U, ainsi qu'un aperçu de leur valeur relative par le tabl. page 88. Les biens-fonds appartenant aux sociétés par actions suédoises étaient évalués a 323,500,000 couronnes, non compris ceux des compagnies de chemin de fer qui pourraient être taxés à environ 281 millions. La relation, pour chaque préfecture, à tous les biens-fonds est exposée dans le tabl. V. La valeur des biens-fonds que possédaient, en 1890, les sujets des puissances étrangères était de 21 millions. Les travaux d'arpentage de la période renferment une étendue de 1,367,000 hectares, ayant entraîné une dépense totale de 3'/j mill. de couronnes, dont subventions d'état 250,000 couronnes. Les opérations de»storskifte» et de»afvittring», qui ont pour but principal de séparer les propriétés privées (particulièrement les forêts) des terres du domaine public, et qui se font aux dépenses de l'état, sont il peu près achevées, ayant coûté pendant la période vers 1 mill. de couronnes et depuis leur commencement 8'/ 2 millions. Les revenus de l'état perçus dans les trésoreries provinciales montaient annuellement à 46 mill. de couronnes environ. Les dépenses des communes ont été, en 1890: salaires du clergé, entretien des églises, etc. 10,235,000 couronues, écoles primaires 12,577,000 couronnes, assistance publique 10,359,000 couronnes, autres services communaux 32,608,000 couronnes, en total 65,840,000 couronnes. Les actifs des communes montaient à 252,728,000 couronnes et les passifs à 154,896,000 couronnes. Les finances des conseils généraux ont donné, même année, en recettes 3,079,000 conronnes et en dépenses 3,171,000 conronnes, dont la plus grande partie, 68 %, pour le service sanitaire. 6. Diverses institutions d'utilité publique. (Tabl. 7 et 8). En 1890, les écoles primaires, au nombre de 10,571, comptaient 5,060 instituteurs, 7,684 instritntrices et 690,628 élèves. Les 25 institutions libres, dites instituts primaires (»folkhögskolor»), avec 904 élèves, ne sont pas compris dans ces chiffres. Les frais de l'enseignement primaire s'élevaient, en 1890, à 12,984,935 couronnes, soit, en moyenne, 2'71 couronnes par habitant. Les établissements d'enseignement secondaire (lycées), au nombre de 95, comptaient 944 professeurs, dont 136 extraordinaires, 264 maîtres d'exercises et 14,591 élèves, en L'université d'upsal était fréquentée, à la fin de 1890, par 1,749 étudiants et celle de Lund par 811. L'institut médico-chirurgical Caroliu à Stockholm comptait 333 élèves. L'université libre ou l'école des Hautes études à Stockholm s'est réjouie de vives sympathies et possédait, à la fin de la période, des fonds au montant de plus de l'/ 3 mill. de couronnes. Les professeurs fixes était de 6, les extraordinaires de 16. En tout, 186 personnes, comme élèves ou auditeurs, ont profité de l'instruction'de cette école. Vers la fin de la période, une autre institution de la même espèce fut établie à Göteborg. Parmi les instituts techniques l'école polytechnique à Stockholm comptait, en 1890, 255 élèves, l'école Chalmers à Göteborg 179, l'école technique de Stockholm 1,330, et celles des provinces, au nombre de 5, 426. L'enseignement de la petite industrie (»slöjd») a continué de faire des progrès remarquables, grâce aux mesures méthodiques prises pour ce sujet ainsi qu'à l'encouragement y donné par l'état et par les communes. En 1890, le nombre des écoles de cette espèce qui jouissaient d'allocation de l'état était près de 1,400. Les banques proprement dites étaient à la fin de 1890: la Banque de Suède, 26 banques privées avec émisson de billets et 18 banques par actions sans cette émission. Les caisses d'épargne, en 1890, comportaient un nombre de 388 et les déposants y figuraient par le chiffre de 1,089,421; l'actif des déposants était de 281'7 mill. couronnes. La caisse d'épargne postale a travaillé d'une manière tout à fait satisfaisante. A la fin de 1890, les bureaux comportaient 1,942; depuis 1885 le nombre des déposants s'était doublé, de 112,724 à 237,060, dont le capital déposé s'élevait, même année, à 13 mill. de couronnes (l'5 mill. en 1885). Les valeurs assurées contre Vincendie par les compagnies suédoises montaient à 6,296 mill. de couronnes, dont les détails, ainsi que des donuées sur les antres branches d'assurance, se trouvent dans les pages Le tabl. H contient une spécification du nombre des médecins, hôpitaux, etc. La statistique de l'assistance publique montre que le nombre des individus secourus était, en 1890, dans tout le pays 241,113 ou Ö04 % de la population; les chiffres correspondants étaient pour la campagne 171,844 (4'44 %) et pour les villes 69,269 (7'60 %), y compris les enfants des familles secourues. L'essaij fait dans les rapports précédents de rassembler des données sur les fondations pieuses de toutes espèces a été répété dans les présents rapports et apparemment avec plus de succès en ce qui concerne la perfection des données, qui toutefois sont encore assez incomplètes. En 1890, le nombre des fondations pieuses s'élevait à 7,102, dont 2,626 appartenaient à la campagne et 4,476 aux villes; les fonds tant en capitaux qu'en immeubles faisaient environ 185 mill. de conronnes. Voici une répartition des fondations d'après leur but: Fondations.,... Dont dans A cuis, j T;i] e8 cour. cour. Ponr l'assistance proprement dite 18,020,821 14,969,619 Pour le soin et l'instruction des enfants 23,405,761 18,878,472 Pour les fonds de bourses, etc 18,446,949 17,748,524 Pour les soins des malades 12,030,584 10,607,807 Caisses de pensions et de retraites 101,259,029 99,763,403 Autres fondations.. 11,497,937 10,212,756 Total 184,661, ,180,581

11 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. SAMMANDRAG AF H) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Nyföijd.7. FÖR ÅREN Utarbetadt af KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN. Till Konungen. Sedan Statistiska Centralbyrån till åtlydnad af nådig befallning den 28 mars 1862 och af den för embetsverket utfärdade instruktionen ombesörjt offentliggörandet af samtlige Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes afgifna femårsberättelser för perioden , utbeder sig Centralbyrån att jemte öfverlemnandet af dessa berättelser få i underdånighet afgifva det sammandrag öfver dessa, som det åligger embetsverket att upprätta och utgifva. Skyldigheten för Landshöfdingarne att afgifva redogörelser för sina län kan spåras tillbaka allt intill uppkomsten af hela landshöfdingeinstitutionen och har sålunda nu fortvarit, dock med vissa afbrott, i mera än två och ett hälft sekel. Enligt Regeringsformen af år 1634 äfvensom 1635 års landshöfdingeinstruktion borde nemligen Landshöfdingarne hvarje år på bestämd tid personligen inställa sig i Stockholm, att svara för sin förvaltning, samt efter tre års förlopp nedlägga sina embeten Sammandrag af K. M. Bef-.det femarsberätt. för åren och på nytt redogöra för hela sin tjenstetid, men sedermera eller den 9 maj 1662 fann sig Regeringen föranlåten att i stället för Landshöfdingarnes personliga inställelse fordra skriftliga embetsberättelser. De ännu förvarade berättelserna från denna tid (de flesta för något af åren ) äro under titel:»landshöfdinge- Berättelser från sjuttonde århundradet» i tryck offentliggjorda (år 1850) af Samfundet för utgifvande af Handskrifter rörande Skandinaviens Historia, och sprida de i många afseenden ljus öfver rikets inre tillstånd samt ådagalägga i livad mån utfärdade författningar blifvit till verkställighet befordrade. Detta ändamålsenliga stadgande om afgifvande af enibetsberättelser synes dock inom kort hafva fallit i glömska och har kanske aldrig blifvit allmänneligen efterkommet, men upplifvades, när, med anledning af en Rikets Ständers underdånigaskrifvelse, Kungl. Maj:t den 8 april 1735 anbefalde Landshöfdingarne att 1

12 2 Föreskrifter angående femårsberättelserna. tili hvnrje riksdag, d. v. s. hvart tredje år, afgifva berättelser öfver länens tillstånd, landskulturen och skogarne m. m., som kunde leda till förbättring af landets bästa. Oaktadt dessa föreskrifter i förnyade Kungl. bref upprepades samt äfven ett formulär för berättelserna meddelades, synas de likväl ej af alla Landshövdingar fullgjorts eller, der det verkligen skett, ofta nog på ett icke tillfredsställande sätt, då slutligen genom Kungl. cirkulär den 9 september 1778 förklarades, att några riksdagsberättelser ej vidare behöfde afgifvas. Innan dess hade dock med ledning af dessa berättelser Kammar-Kollegium kunnat den 27 september 1774 afgifva en allmän öfversigt af landthushållningens tillstånd för hela riket, märklig såsom det första försöket i dylik riktning. TBehofvet af upplysningar om landets tillstånd gjorde sig dock fortfarande gällande, och återinfördes deiför Landshöfdingeberättelserna i början af innevarande århundrade. Kungl. Maj:t stadgade nämligen den 13 maj 1802, att, till erhållande af en fullständig kännedom om rikets ledande, Landshöfdingarne skulle hvarje femte år afgifva berättelser om länens tillstånd, om jordbrukets, ängs- och boskapsskötselns samt alla andra näringars till- eller aftagande samt orsakerna till det ena eller andra förhållandet; och skulle dessa berättelser ingifvas till Kammar-Kollegium, den första inom 1805 års slut och de öfriga sedan hvarje femte år, h varefter kollegiet hade att till Kung). Maj:t insända berättelserna jemte en i anledning deraf författad allmän underdånig berättelse, beledsagad med de anmärkningar och förslag, hvartill anledning kunde gifvas af Landshöfdingarnes uppgifter, jemförde med Tabellverket. De sålunda anbefald.i femårsberättelserna inkoinmo första gången samtligen till kollegiet, icke inom den föreskrifna tiden, utan först vid midten af år TNågon berättelse eller, såsom vi nu skulle säga, något sammandrag af femårsberättelserna kunde dock Kammar-Kollegium ej afgifva förr än den 30 januari 1818, efter det ändtligen 1815 års femårsberättelser från Landshöfdingarne inkommit, men denna»kammarkollegii Berättelse om rikets närvarande tillstånd uti ekonomiskt afseende» utgör egentligen icke någon sammanfattning för riket såsom ett helt, utan ett sammandrag af de för hvarje Jän uppgifna förhållanden i anseende till fördelar och brister jemte förslag till erforderliga författningar m. ni. Först när Statistiska Centralbyrån utarbetade och offentliggjorde sitt sammandrag af femårsberättelserna för åren , meddelades sammanfattningar för hela riket. Nödvändigheten af ett bestämdt formulär och anvisningar, huru de äskade uppgifterna skulle erhållas, visade sig snart efter det femårsberättelserna 1802 ånyo anbefalts, men behofvet fy Ides ej förr, än Kungl. Maj: t den 17 april 1821 faststält ett formulär, h varefter femårsberättelserna borde författas, och bestämdes att den första så inrättade berättelsen för hvarje län skulle inom 1822 års slut ovilkorligt afgifvas, äfvensom att de hädanefter skulle ingifvas, icke till Kammar-Kollegium, utan till Kungl. Maj:t, och borde i berättelserna icke upptagas några förslag eller hemställanden, utan skulle sådant göras till föremål för särskilda underdåniga framställningar. Det sålunda faststälda formuläret, om ock i senare tider omarbetadt eller i följd af samfundslifvets utveckling i vissa delar jemkadt, kan dock sägas i hufvudsak hafva varit gällande för alla de femårsberättelser, som nu under snart 70 år författats och offentliggjorts. I ingressen till formuläret säges ändamålet med femårsberättelserna vara att vinna en säker och bestämd kännedom om länens beskaffenhet och tillstånd i ekonomiskt och statistiskt afseende, jordbrukets, boskapsskötselns och alla andra näringars till- eller aftagande, samt orsakerna till det ena eller audra af dessa förhållanden. Berättelserna böra derför vara så fullständiga, som detta ändamål kräfver och möjligheten att erhålla nödiga upplysningar medgifver; likväl med sorgfälligt undvikande af all onödig vidlyftighet. Det föreskrifna formuläret måste följas i allt som rörer ordningen och påföljden af ämnenas behandling, på det att hvar sak må kunna på sitt behöriga ställe sökas, och sammandrag af alla länsberättelserna utan för mycken tidspillan och omväg göras. Då beskaffenheten af de ämnen, hvarom upplysning äskas, medgifver att en del anföres i tabeller, en del åter endast i form af berättelse, faststäldes nu dels en tabell för städerna och en tabell för landet, med detaljerade föreskrifter i afseende på dessa tabellers innehåll (utsäde, skörd, kreatur, statsbidrag ni. m.\ och dels omfånget af sjelfva berättelsen, hvilket bestämdes att vara: 1. Länets allmänna beskaffenhet; 2. Invånare; 3. Näringar (jordbruk, boskapsskötsel, skogar, bergsrörelse, fabriker, bruk och öfriga näringar, binäringar, handel); 4. Politisk författning (kammarverk, statsbidrag, politi); 5. Städer; allt med en mängd noga angifna underafdelningar. Formuläret för de sålunda faststälda tabellerna ändrades genom Kungl. cirkulär till Landshöfdingarne den 14 november 1827, hvarjemte erinrades om vigten att såväl tabellerna som berättelsen i öfrigt med all noggranhet och omsorg upprättades, och lemnades anstånd med då förestående berättelsers afgifvande till den 1 juli Beträffande särskildt Stockholms stad afgåfvos till en början inga fem årsberättelser, men genom Kungl. bref den 4 maj 1827 förordnades, att Öfverståthållare-Embetet ej allenast vid nämnda års slut utan ock framgent borde för hufvudstaden afgifva enahanda berättelser, som genom Kungl. cirkulärbrefvet den 17 april 1821 till Landshöfdingarne blifvit för länen och deras städer anbefalda, hvarvid dock någon tabellbilaga för landsbygden naturligtvis icke erfordrades i berättelsen för Stockholms stad. När femårsberättelserna genom 1802 års nådiga bref anbefaldes, var det såsom ofvan nämndt meningen att> dessa, h vara f den första borde afgifvas år 1805, sedermera skulle fortgå för jemna kalenderqvinqvennier, men genom 1821 års och 1827 års nådiga skrifvelser blef årsföljden rubbad, och då dessutom skyldigheten att afgifva femårsberättelserna fullgjordes temligen olika för de skilda länen, fann Kungl. Maj:t den 22 december 1848 för. godt förordna att, på det de måtte blifva liktidiga och derjemte afgifvas för samma tidrymder som Tabellkommissionens qvinqvenniitabeller, nästa samling af berättelser skulle omfatta tidrymden till och med år 1850, samt att de derefter hvart femte år skulle insändas, nämligen 1856 för åren ; 1861 för åren o. s. v. Härigenom blefvo tidsperioderna samt tiden för insändandet noga bestämda, till båtnad för de framtida berättelserna. Då de femårsberättelser, som borde omfatta perioden , skulle utarbetas och offentliggöras, hade Statistiska Centralbyrån under tiden inrättats samt flere vigtiga förändringar i rikets officiela statistik påbörjats, hvadan äfven fråga uppstod om förändringar i Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårs-

13 Föreskrifter angående femarsberättelserna. Offentliggjorda femårsberättelser. 3 berättelser. Uti sådant syfte utarbetade Statistiska Centralbyråns dåvarande chef år 1861 ett förslag till förändradt formulär för dessa berättelser, hvaruti bibehölls grundsatsen i 1821 års formulär, att de skulle omfatta dels den egentliga berättelsen eller en textafdelning och dels vissa obligatoriska tabellbilagor. Texten föreslogs nu att omfatta sex afdelningar, nemligen: 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet; 2. Länets invånare; 3. Näringarna (jordbruk och boskapsskötsel, skogshushållning jemte rofdjurs utödande, bergsoch brukshandtering samt fabriker, manufakturer och handtverk); 4. Kommunikations-anstalter och varubyten; 5. Kameralförhållanden; 6. Politi; allt med flere bestämda underafdelningar. Vid jemförelse med 1821 års formulär finner man, att de då bestämda afdelningarne 1 4 med sina underafdelningar i sjelfva verket mycket nära motsvaras af de år.1861 föreslagna 6 afdelningarne, hvadan i det stora hela icke någon förändring i detta hänseende gjordes. Deremot borttogos de två tabellbilagorna, den ena för städerna och den andra för landsbygden, och ersattes dessa med tolf tabellbilagor, hvarvid såsom regel antogs, att uppgifterna rörande städerna skulle inrymmas å samma tabell som de, hvilka omfatta landsbygden, hvarjemte någon särskild afdelning i berättelsens text icke erfordrades för städerna såsom i 1821 års formulär, afd. 5, hvilket dock ej uteslöt möjligheten att i texten göra den skilnad, som af olika förhållanden kunde vara påkallad. Detta förslag till förändradt formulär för Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser (tryckt såsom bilaga till Statistisk Tidskrift, l:a bandet) faststäldes af Kungl. Maj:t den 25 oktober 1861 mera försöksvis för femårsberättelserna , samt sedermera den 27 november 1863 definitivt för de framtida berättelserna, dock utan någon förändring i redan meddelad föreskrift deroni att Kungl. Maj:ts Befallningshafvande böra hvar för sig åt ifrågavarande femårsberättelser gifva den omfattning, hvartill förhandenvarande förhållanden må föranleda, ej heller i vidsträcktare mån beträffande formulären för tabellbilagorna än att, om fråga uppstode om väsentlig förändring i uppställningen af någon tabell eller om tillfogande af någon sådan öfver nytt ämne, Chefen för Kungl. Civildepartementet eger att, efter föregående behandling i Statistiska Beredningen (n. v. Statistiska Tabellkommissionen), sådant formulär till efterrättelse fastställa. Tillika bestämdes i båda nyssnämnda nådiga bref, att Statistiska Centralbyrån skall för tabellbilagorna tillhandahålla åt länsstyrelserna tryckta blanketter. Redan före sistnämnda fastställelse af formulär för Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser, blef den 28 mars 1862 i afseende på utgifvandet af dessa berättelser i nåder förklaradt: att, i den mån berättelserna till Kungl. Civildepartementet inkomma, desamma böra öfverlemnas till Statistiska Centralbyrån, som eger att från Kungl. Maj:ts Befallningshafvande infordra upplysningar och förklaringar i alla de delar, uti hvilka de inkomna femårsberättelserna dertill gifva skälig anledning, samt att på grund af dessa upplysningar införa de rättelser och tillägg, som häraf kunna blifva en följd; att Statistiska Centralbyrån skall ombesörja femårsberättelsernas utgifvande från trycket såsom en särskild afdelning af och i lika format med samlingen»bidrag till Sveriges officiela statistik» samt ega att i formelt hänseende anordna tryckningen så som för likformighet och lätt öfversigt af innehållet kan finnas ändamålsenligast; att Statistiska Centralbyrån bör från trycket likaledes utgifva ett sammandrag för hela riket af samtliga femårsberättelsernas hufvudsakliga innehåll; samt slutligen att det må på Chefen för Kungl. Civildepartementet ankomma att meddela de vidare föreskrifter, som kunna angående detta ärende blifva af nöden. I följd af dessa jemte andra vid skilda tider gifna föreskrifter, förefinnas nu följande samlingar af Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser i tryck offentliggjorda: 1) afgifna år 1822, jemte de 2 obligatoriska tabellbilagorna, för alla län, deribland särskildt för Kalmar län och för dåvarande Ölands län, men icke någon berättelse för Stockholms stad; 2) afgifna år 1828 för alla län, äfven för Stockholms stad; de obligatoriska tabellbilagorna jemte andra tabeller, ehuru i texten flerestädes åberopade, synas icke vara tryckta, men i deras ställe finnes ett rikssammaudrag redogörande för hvarje stad, och ett dylikt för hvarje läns landsbygd '); 3) för åren (eller för några län), jemte de 2 obligatoriska tabellbilagorna (1 för Stockholms stad); 4) för åren (eller för några län och för ett län), jemte 1 tabellbilaga för Stockholms stad, men för öfrigt endast ett länsvis uppgjordt rikssammandrag af hvardera tabellbilagan; 5) för åren (eller för några län och för andra län), jemte tabellbilagor likasom för årens berättelser; 6) för åren (eller , och för olika län) jemte de 2 obligatoriska tabellbilagorna (1 för Stockholms stad) samt 2 tabeller rikssammandrag; 7) för åren (eller och för några län) jemte tabellbilagor likasom för ; 8) för åren jemte tabellbilagor likasom för ; 9) för åren jemte 13 tabellbilagor och ett sammandrag för hela riket af femårsberättelsernas text och tabeller, utarbetadt af Statistiska Centralbyrån; 10) för åren jemte 14 tabellbilagor och sammandrag för hela riket; 11) för åren jemte 14 tabellbilagor och sammandrag för hela riket; 12) för åren jemte 14 tabellbilagor och sammandrag för hela riket; 13) för åren jemte 5 tabellbilagor och sammandrag för hela riket; 14) för åren jemte 8 tabellbilagor och sammandrag för hela riket; samt nu föreliggande 15) för åren jemte 8 tabellbilagor och sammandrag tor hela riket. Beträffande nu särskildt sistomnämnda femårsberättelser, eller de för åren afgifna, har Statistiska Centralbyrån enligt gifna föreskrifter utdelat till Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande nödiga blanketter för de obligatoriska tabellbilagorna, och tillkännagafs vid deras öfversändande i cirkulärskrifvelse den 10 december 1890, att af de åtta tabellformulär, hvilka voro faststälda för perioden , hade formulären ') Dessa rikstnbeller, upprättade i General-Landtmäterikontoret och tryckta likasom berättelserna dr 1829, synas -vara ganska sällsynta; ntmiistone saknas de i de flere exemplar af fcinårsberättelserna, som i Statistiska Centralbyrån förefinnos,

14 4 Gällande blanketter för femårsberättelserna. Rikets naturbeskaffenhet. Meteorologi. N:is 3 6 ansetts kunna i oförändradt skick användas äfven för perioden Deremot hade beträffande öfriga formulär, eller N:is ], 2, 7 och 8, med anledning af förändrade lagbestämmelser och andra orsaker, några mindre förändringar och förtydliganden varit af behofvet påkallade, och hade förslag i detta hänseende blifvit, efter behandling i Statistiska Tabellkommissionen, jemlikt Kungl. brefvet den 27 november 1863, af Statsrådet och Chefen för Eders Kungl. Maj:ts Civildepartement den 29 november 1890 godkända. Vid öfversändande derefter till länsstyrelserna af de sålunda faststälda och öfriga blanketter jetnte ofvan omfoniiälda cirkulärskrifvelse, hvarför dels då, dels i följd af senare ingångna reqvisitioner erfordrats tillsammanlagdt mera än 22,300 exemplar, meddelade Statistiska Centralbyrån, nu likasom förut vid likartade tillfällen enligt uppdrag af nämnde departementschef, i sin skrifvelse åtskilliga upplysningar i afseende å blanketternas användning och anordningen af femårsberättelserna. Då dessa meddelanden voro af nästan samma lydelse, som den för föregående femårsperiod, , torde det tillåtas att beträffande dessa hänvisa till hvad embetsverkets sammandrag för nyssnämnda period derom innehåller. Af hela samlingen hafva de särskilda berättelserna inkommit genom Civildepartementet till Centralbyrån under nära två års tid, eller från den 9 januari 1892, då Skaraborgs läns berättelse emottogs, och till den 21 oktober 1893, då den sista här aflemnades. I den mån berättelserna emottagits har tryckningen fortgått, ett arbete kräfvande mycken tid och stor omsorg, dels i följd af berättelsernas stora volym, dels derför att Centralbyrån på vanligt sätt, såvidt möjligt, granskat och kontrollsummerat berättelsernas uppgifter, samt genom skriftvexling eller eljest, der så erfordrats och kunnat åstadkommas, sökt afhjelpa uppdagade ofullkomligheter. Vid föreliggande sammandrags utarbetande har dessutom dylik skriftvexling befunnits vara erforderlig. Efter verkstäld tryckning har hvarje länsberättelse genast utdelats i tillräckligt antal exemplar, för att framför allt inom länet erhålla snar och vidsträckt spridning. Statistiska Centralbyrån öfvergår nu till framläggande af sitt öfver femårsberättelserna utarbetade sammandrag, hvarvid hufvudsakligen samma ordningsföljd i ämnena iakttagits, som legat till grund för de särskilda länsberättelserna. 1. Allmänna topografiska och klimatologiska förhållanden; administrativ indelning m. m. Till kännedomen om Sveriges naturbeskaffenhet innehålla nu såsom tillförene femårsberättelserna spridda bidrag, men ännu äro dessa alltför fåtaliga, att man endast med ledning deraf skulle kunna lemna någon mera fullständig bild för hela riket. Den utförligaste skildringen för denna gången torde vara den, som lemnas för den till Elfsborgs län hörande delen af Vestergötland jemte Dal, äfvensom hvad berättelsen för Norrbottens län i ämnet innehåller. 1 sistnämnda berättelse erinras, hurusom redan förut framhållits, att åtskilliga företeelser i länets fjälland synas bevisa, att skogsgränsen derstädes är stadd i nedgående, hvartill orsakerna dock ej vore utredda. Nu har såsom bihang till Domänstyrelsens årsberättelse rörande skogsväsendet år 1885 offentliggjorts en afhandling»om Norrbottens skogar», hvari bland annat ådagalägges, att skogsgränsen fordom gått högre upp mot fjällen, men att tallgränsen exempelvis vid Stora Luleåelf flyttats ned 25 kilometer, i Tarradalen vid Qvickjock vikit tillbaka 5 kilometer o. s. v. Orsaken till denna företeelse anses vara att söka dels i landets sedan istiden pågående höjning och dels uti oförsigtig afverkning invid skogsgränsen. Äfven björkskogen befinner sig i stadigt nedgående, ehuru i mindre påfallande grad än barrträden. Enligt befolkningens vittnesbörd skulle förflyttningen nedåt hafva varit i mannaminne vida större än ofvan uppgifna mått. Till bevis såväl härför som för en försämring i klimatet anföra lapparne, att snöfälten i fjälldalarne sommartiden alltmera utbreda sig öfver förut ined full vegetation betäckt mark, att vidare antalet af de fjällsjöar, hvilka sommartiden endast sällan eller ofullständigt blifva isfria, alltmera tilltager, äfvensom att renbetet försämras och tillgången på bränsle närmare riksgränsen känbart minskats. I Enontekis socken har sädesodlingen upphört äfven der, hvarest vallarne omkring byarne utgöras af gamla åkrar, som för 50 år sedan besåddes. Motsatta, mera gynsamma iakttagelser rörande klimatet hafva deremot gjorts i länets kustland och södra skogsland, hvarest man tror sig kunna konstatera en förmildring i klimatet i följd af omfattande utdikningar af myr- och mossmarker. Beträffande de i riket gjorda meteorologiska iakttagelserna har föreståndaren för»statens meteorologiska centralanstalt meddelat följande: Under denna femårsperiod hafva statens meteorologiska stationer utgjort ett antal af 34. Publikationen af iakttagelserna å dessa stationer, i förening med dem från flere privatstationer, hvarifrån regelbundna och under längre tid fortsatta observationer insändts till anstalten, sker fortfarande på Vetenskapsakademiens bekostnad i arbetet»meteorologiska iakttagelser i Sverige», hvaraf 31 band (17 band af nya serien) hitintills utkommit, utgörande årgången 1889 sista bandet. De förnämligast genom hushållningssällskapens medverkan och på deras bekostnad inrättade talrika privata stationer af 3:de klassen, hvilka redan i föregående femårsberättelser omnämnts, hafva med oförminskadt nit fortfarit att verkställa iakttagelser öfver nederbörden och temperaturen i alla delar af riket. Antalet nederbördsstationer, inberäknadt statens stationer, utgjorde vid 1890 års slut 436. Deras iakttagelser publiceras fortfarande regelbundet i den under anstaltens inseende af amanuensen d:r H. E. Hamberg utgifna»månadsöfversigt af väderleken i Sverige», hvilken publikation tog sin början år 1881 och af hvilken vid femårsperiodens slut 10 årgångar utkommit. De till anstalten från 4:de klassens stationer, vid hvilka endast vissa speciela fenomen iakttagas (såsom isförhållandena i sjöar och floder, åskväder samt periodiska företeelser inom växt- och djurverlden), under 1890 insända journaler utgjorde tillsammans 104. Likaså hafva de på Domänstyrelsens bekostnad i skogsraeteorologiskt intresse verkstälda

15 Topografiska, ekonomiska och geologiska kartverken. 5 observationer å nederbörden, afdunstningen och jordtemperaturen oafbrutet fortgått, men deremot temperatur- och fuktighetsobservationerna å samma stationer upphört med året 1886, sedan resultäterna af föregående årens iakttagelser öfver dessa meteorologiska element blifvit af d:r Hamberg offentliggjorda såsom Bihang till Domänstyrelsens underdåniga berättelser rörande skogsväsendet för åren 1884 och Till kunskapen om vårt land lemnas synnerligen vigtiga bidrag af de officiela kartverken, beträffande hvilkas verksamhet under den gångna femårsperioden vederbörande kartverkschefer benäget meddelat följande upplysningar: Generalstabens topografiska afdelning har under åren verkstält följande arbeten : longitudsbestämningar medelst telegraf mellan Göteborg och Lund samt mellan Stockholm, Hernösand och Haparanda; astronomisk-geodetiska bestämningar af polhöjd och azimut å fjället Rivovardo i Vesterbotten och triangelpunkten Hoffjellet af l:a ordningens nät inom Vermland; triangelmätning af l:a ordningen inom en meridiankedja genom Vesterbottens lappmark, h varigenom samband vunnits med norska kartverkets triangelpunkter >Junkern» och»oxtinderne», belägna nära riksgränsen vid 66 och 67 polhöjd, samt inom ett parallelnät sträckande sig från Bottniska viken vid Skellefteå till förutnämnda meridiankedja genom Vesterbottens lappmark. Härigenom kan trianguleringen af l:a ordningen för kartverkets behof anses vara afslutad och endast några mindre kompletteringsoch kontrollarbeten återstå. Triangelmätning af 2:a ordningen har utförts dels samtidigt med den af l:a ordningen inom Vesterbottens lappmark och angränsande delar af norra Jemtland, dels inom Dalsland, nordligaste delen af Göteborgs och Bohus län, Elfsborgs och Gefleborgs län. Sedan genom nådigt bref den 24 oktober 1885 blifvit anbefaldt utförandet af»precisionsnivelleringar» till vinnande af säkra utgångs- och kontrollpunkter för landets detaljhöjdmätning och samband med de mätningar, som hufvudsakligast på preussiska regeringens initiativ utföras inom de till Östersjön gränsande länderna för bestämmande af detta hafs medelvattenhöjd och nivåförändringar, hafva under ledning af generalstabens professor sådana nivelleringar blifvit under ifrågavarande 5-årsperiod verkstälda. Längden af samtliga utefter jernvägar och landsvägar samt öfver sund och öar tvenne gånger afvägda sträckor belöper sig till 2,700 km. och antalet markerade punkter till 1,298, hvadan medelafståndet dem emellan är omkring 2'i km. Uti afvägningsnätet äro intagna fe in nyanlagda peglar med skalor vid Mälaren, fem sjelfregistrerande peglar vid Stockholm, Landsort, Karlskrona, Ystad och Varberg, peglar med skalor vid Grönskär, Olands norra udde, Malmö, Helsingborg, Vinga och Hållö samt äldre vattenmärken vid Landsort, Skallö, Simrishamn, Glumsten (nära Falkenberg) och Hyndevad. Alla afvägda punkter äro hänförda till en normalhöjdpunkt anbragt i en berghäll å östra sidan af generalstabens byggnad i Stockholm. Fältmätningarne i skalan 1 : 50,000 hafva omfattat delar af Vermlands, Örebro, Kopparbergs, Gefleborgs, Gotlands, Göteborgs och Bohus län samt Dalsland, hvarigenom en yta af nära 123 qv.-mil blifvit kartlagd. Positionskartor hafva upprättats i skalan 1: 20,000 öfver trakten kring Tingstäde å Gotland och i 1:10,000 öfver ett område kring Vaxholm och Oskar Fredriksborg. Rekognosceringar och barometerhöjdmätningar hafva utförts inom Vesterbottens län för kompletterande af generalkartans nordligaste blad. Utgifningen af generalstabens karta i skalan 1 :100,000 har genom användande af heliogravyr kunnat så påskyndas, att under femårsperioden följande femton blad kunnat utgifvas, nemligen: Skara, Rosenborg, Jönköping, Askersund, Karlstad, Nora, Söderhamn, Hamra, Roma, Visby, Fårö, Holmudden, Lutterhorn, Gotska Sandön samt Karlsborg (omarbetadt). Derjemte hafva utgifvits fem blad af»höjdkarta öfver södra och mellersta Sverige» i skalan 1:500,000. Vid 1890 års slut voro under arbete för utgifning bladen Strömstad och Filipstad af generalstabens karta i skalan 1:100,000 samt nordligastebladet af generalkartan öfver Sverige i skalan 1: 1,000,000. I tryck hafva utgifvits tvenne häften af generalstabens topografiska afdelnings geodetiska publikationer. Rikets ekonomiska kartverk har under femårsperioden fortsatt och afslutat kartläggningen af Vermlands län så när som på Fernebo härad, samt påbörjat uppmätningen af Elfsborgs län. I det förra länet hafva 104 och i det senare 19-5 qv.-mil blifvit kartlagda, hvarjemte stomkarta i skalan 1:20,000 blifvit sammansatt öfver ytterligare 36 - o qv.-mil inom Elfsborgs län och 5-2 qv.-mil inom Göteborgs och Bohus län. På bekostnad af Vermlands läns landsting och hushållningssällskap hafva häradskartor i skalan 1 : 50,000 blifvit i tryck utgifna öfver Karlstads, Vase, Visnums, Ölme, Grums, Nyeds, Kils, Näs, Gillbergs och Jösse härad. På statsverkets bekostnad hafva beskrifningar blifvit i tryck utgifna öfver ofvannämnda härad inom Vermlands län samt Åse, Viste, Kållands och Valle härad samt Binnebergs tingslag af Vadsbo härad i Skaraborgs län, hvarigenom utgifningen af sistnämnda läns häradsbeskrifningar blifvit afslutad. Färdig till tryckning förelåg vid 1890 års slut kartan öfver Nordmarks härad i Vermland jemte beskrifning. Norrbottens läns kartverk. Inom detta län hafva under femårsperioden kartlagts med terrängbeteckning, delvis å förut upprättad ekonomisk stomkarta, o qv.-mil i skalan 1:100,000, hvarjemte i Bkalan 1: 50,000 utförts gransknings- och kompletteringsarbeten samt fjällrekognosceringar öfver ett område af 92"3 qv.-mil inom Norrbottens samt angränsande delar af Vesterbottens lappmarker. På grund af bestämmelserna i Kungl. brefvet den 10 december 1886 har utgifning börjat af en ekonomisk-topografisk karta i skalan 1 : 200,000 öfver Norrbottens och angränsande delar af Vesterbottens län, hvilken så fortskridit, att vid 1890 års slut N:is 1 13, 15 18, och eller inalles tjugoen af kartverkets 45 blad blifvit i tryck utgifna och sju blad voro under arbete för utgifning. Samtliga med dessa kartors utgifning förenade arbeten hafva utförts vid generalstabens topografiska afdelning. Beskrifning har upprättats öfver Gellivare socken. Under åren kartlades af Sveriges Geologiska Undersökning 19 qvadratmil i skalan 1:50,000 för utgifning i samma skala och 79-7 qv.-mil i 1 :100,000 för utgifning i denna skala eller i 1 : 200,000. Arbetena för det mellersta bladet af den geologiska öfversigtskartan öfver riket i skalan 1: 1,000,000 hade vid 1890 års slut betydligt fortskridit, och äfven för det norra bladet voro stora vidder geologiskt undersökta. Praktiskt geologiska undersökningar hafva utförts, med bidrag från de respektive länen, inom Halland, Bohuslän, Blekinge

16 6 Sjökarteverket. Enskilda kartverk. Arealberäkningar. och Gefleborgs län samt med extra statsanslag inom Jemtlands län, De rika material, som genom dessa arbeten insamlats komma att bearbetas och resultaten häraf offentliggöras i mån som arbetskrafterna det medgifva. På anmodan af kommuner och enskilde har Sveriges Geologiska Undersökning vid åtskilliga tillfällen lemnat anvisning på extra geologer, hvilka befunnits företrädesvis skicklige för utförande af vissa begärda detaljarbeten, såsom undersökning i och för beslutade vattenledningar med hänsyn till tiligångarne på vatten och dettas beskaffenhet inom områden som härvid kunna ifrågakomma, granskning af tillgänglig marks större eller mindre lämplighet till begrafningsplats, kartläggning samt agronomiskt geologisk beskrifning af större egendomar, utredning beträffande mossars och sänka markers användbarhet till odling, torftägt m. m. Undersökningens museum, som genom ett farligt tillbud till eldsvåda delvis skadades, har undergått en genomgripande restaurering och ansenligen riktats med samlingar af stort intresse såväl i rent vetenskapligt som ock i öfvervägande praktiskt hänseende. Under liafva i bokhandeln utlemnats af Ser. Aa kartbladen N:o 84, i skalan 1:50,000 med åtföljande beskrifningar, af Ser. Ab kartbladen N:o 11 och 12 i skalan 1 : 200,000 med beskrifningar, samt af Ser. Bb (specialkartor med beskrifningar) N:o 4 och (i. Dessutom har offentliggjorts ett större antal afhandlingar, uppsatser och monografier (N:o 65, och af Ser. C) rörande dels paleontologiska, petrografiska och andra för den geologiska forskningen vigtiga frågor, dels ock sådana som för industriidkaren och landtmannen ega särskild betydelse. Bland dessa publikationer må särskildt framhållas N:o 4 af Ser. Bb innehållande kartor och beskrifning af de vigtigaste gruffälten inom Örebro läns bergslag, af Ser. C N:o 65 beskrifning öfver Skånes stenkolsfält och -grufvor, åtföljd af flera upplysande kartor, 7N:o 89 och 102 berättelser öfver malmförekomster och agronomiska förhållanden i Jemtlands län, utgörande häftena II och III af den ännu oafslutade geologiska beskrifningen öfver länet, N:o 103, 105 och 106, hvilka meddela värdefulla underrättelser om stenindustrien och dylikt i utlandet, och N:o 92 beskrifning af de lösa jordlagren i Vesternorrlands län. Af Rikets Sjökarteverk hafva under femårsperioden utkommit följande nya i koppar graverade sjökort, nemligen: en specialkarta öfver Stockholms skärgård, norra delen, och en dito öfver Stockholms skärgård, södra delen, båda i skalan 1:100,000, samt en specialkarta öfver Öresund i skalan 1 :120,000, en kustkarta öfver Finska viken, vestra delen, samt en dito öfver Finska viken, östra delen, båda i skalan 1: 200,000, hvarjemte för militärbruk fullbordats tre specialkartor öfver Öregrunds skärgärd, i skalan 1 : 50,000. Under samma tid hafva i Sjökarteverkets koppartryckeri blifvit tryckta 33,246 sjökort och korrektur, 3,050 tilläggsblad, 5,745 militärspecinlkartor, 1,536 aftryck af förtoningsplåtar samt 3,550 plancher till det franska arbetet»souvenirs de marine conservés». Sjömätningar hafva i och för upprättande af nya kartor under sagda tid blifvit utförda: i Stockholms läns norra skärgård från 1884 och 1885 års slutpunkter vid Singö sydvestra udde, Granskar och Hasselviken vid södra sidan af Singöfjärden samt vid Örstens udde på östra sidan af Singö vest- och nordvart hän öfver gränsen af Uppsala län till Förrådsberget och Rödhäll vid nordvestra sidan af Löfstabugten i sistnämnda län, omfattande en areal af geografiska qvadratmil, uppmätta i skalan 1:20,000, hvarjemte 11 6 geografiska qvadratmil upplodats till sjös i skalan 1: 50,000; i Norrbottens läns skärgård, der mätningarne påbörjats vid riksgränsen emot Finland och fortsatts vestvart hän till Repskärsgrund och Lutskärsgrund söder om Neder-Kalix, omfattande en areal af 18-2 geografiska qvadratmil, uppmätta i skalan 1: 20,000, hvarjemte 13-8 geografiska qvadratmil blifvit upplodade i skalan 1 : 50,000; vid Hallands och Bohusläns kuster och skärgårdar, der granskning och komplettering af kartorna öfver dessa trakter utförts från Nidingen, utanför Kungsbackafjorden, nordvart hän till norska riksgränsen. Undersökningar i och för utgifvande af en ny upplaga af seglingsbeskrifningen»den svenske lotsen» hafva blifvit utförda från Ålands haf till Haparanda och hafva derunder nya kust- och inseglingsförtoningar blifvit aftecknade. A åtskilliga ställen hafva derjemte grundundersökningar blifvit utförda. Triangelmätning, af andra ordningen, har inom Norrbottens läns skärgård blifvit utförd frän finska riksgränsen vestvart hän till Rönnskär, söder om Piteå. Utom ofvannämnda på statens bekostnad utgifna kartverk, hafva såsom vanligt under femårsperioden offentliggjorts flere kartor af enskilda personer, dels för första gången, dels i nya upplagor, öfver hela riket, eller län, eller städer eller andra områden. Bland de märkligaste torde måhända böra omnämnas: Atlas öfver Sverige (i ett beqvämt handformat), af E. Cohrs; samt följande länskartor, nämligen öfver: Stockholms län i 1 : 200,000, utarbetad vid Generalstabens Litografiska anstalt; Jönköpings län i 1 : 200,000, d:o; Småland och Öland i 1 :160,000, d:o; Gotland i 1:150,000, d:o; Halland i 1 :150,000, d:o; Gefleborgs län i 1:150,000, af M. Roth; Vesternorrlands län i 1: 200,000, på bekostnad af länets landsting, utarbetad af C. E. Dahlman; Norrbottens län i 1:500,000, på förslag af Landshöfdingen i länet, utarbetad af N. Selander. Bland stadskartor är att särskildt nämna en karta öfver Göteborg i 1 : 4,000, af L. Simon. Ett synnerligen märkligt svenskt kartearbete, ehuru endast i mindre del berörande vårt eget land, är den af frih. A. E. Nordenskiöld under femårsperioden utgifna Facsimile-atlas till kartografiens äldsta historia, innehållande afbildningar af de vigtigaste kartor tryckta före år Om likaledes enskildt utgifna topografiska och etnografiska. beskrifningar, länskalendrar, adresskalendrar, resehandböcker o. d. förmäla åtskilliga länsberättelser. I föregående sammandrag är omfönnäldt, hurusom de af Generalstabens topografiska afdelning för hvarje socken, härad och län samt hela riket utförda arealberåkningarna blifvit af Statistiska Centralbyrån offentliggjorda i 1876 års årgång af Statistisk Tidskrift samt derefter, med iakttagande af vunna rättelser och gjorda områdesförändringar, intagna i andra afdelningen af redogörelsen för 1880 års folkräkning (A. XXII: 2). De sedan dess fortsatta mätningarne och de i följd af en mängd nådiga beslut företagna många regleringarne af gränserna för länen och mindre förvaltningsområden hafva nu betydligt förändrat de förr publicerade arealsiffrorna och hafva derför nya tal beräknats och offentliggjorts i 1890 års folkräkningsredogörelse, andra afdelningen (A. XXXli: 2). Ur sistnämnda redogörelse äro materialierna hemtade för upprättande af motstående tab. A, redogörande för Sveriges areal och folkmängdstäthet år Såsom af tabellen synes, är rikets areal nu beräknad att vara 447, qvadratkilometer, mot det att samma areal för tio år sedan, eller år 1880, ansågs

17 Areal och folkmängdstäthet. Oregelbundenheter i rikets indelningar. 7 vara endast 442,126-48, med inräknande af insjöar och floder, men icke af hafsvikar och sund. Sveriges yta skulle alltså vara ända till 5,735 - "9 qvkm. eller 57 qvadratmil större än hvad förr anto»s. Denna förhöjning i arealen är mera än något af Uppsala, Gotlands, Blekinge, Malmöhus, Hallands eller Göteborgs och Bohus läns hela område. Föräudringarna i arealsiffrorna för de Jän, som ligga inom mellersta och södra Sverige, bero hufvudsakligen på områdesregleringar mellan länen och äro i det hela taget mindre väsentliga, men i stället äro de så mycket större i Vermlands och Kopparbergs län samt i synnerhet i de fem norrländska länen, framförallt i Vesterbottens län. Att, såsom nu skett, ett enda län, Vesterbottens, kan uppgifvas med 21 qvadratmil, Norrbottens med 15, Vesternorrlands med 8, Gefleborgs med 5, Jemtlands med 3 qv.-mil o. s. v. större areal, än hvad man för tio år sedan ansåg länet ega, ådagalägger tydligen, huru osäker kunskapen varit i detta hänseende, och den kommer att länge nog så fortfara, ty ännu saknas tillräckligt goda kartor för nöjaktiga arealbestämningar. Det är dock sannolikt, att de framtida korrektionerna icke på långt när skola blifva så stora som de nu blifvit, dels derför att för trenne Tab. A. Sveriges areal och folkmängdstäthet år län, Gotlands, Skaraborgs och Vermlands, arealsiffrorna grunda sig på nymätta kartor, dels derför att för de norrländska länen arealerna nu omräknats på, om ej nymätta, dock nyare kartor. För öfrigt torde böra erinras, att största delen af de många erforderliga gränsregleringarna mellan länen nu under årtiondet verkstälts, hvarför ändringar i länsarealerna i följd af dylika regleringar hädanefter sannolikt icke blifva af någon väsentlig betydelse. Folkmängdståtheten, eller det tal, som angifver huru många menniskor öfver hufvud taget inom ett område bo på en viss ytenhet, är beräknad att för hela riket hafva utgjort i midten af förra århundradet 4 invånare på 1 qvadratkilometer land, år 1800: 6, år 1850: 9, år 1880: 11 och år 1885: 12 samt nu år 1890: likaledes 12. Af länen står Malmöhus län högst med täthetssiffran 78 och Norrbottens län lägst med talet l-i. Malmöhus län är tätare bebygdt än Frankrike i sin helhet, Göteborgs och Bohus län är folktätare än Danmark, såsom ett helt betrak - tadt, och Sveriges rike anses hafva samma folkmängdstäthet som hela jorden. Går man ner till mindre områden än länen, påträffar man mycket stora skiftningar i folkmängdstätheten, om hvilket allt ofvan åberopade redogörelse för 1890 års folkräkning närmare upplyser. Den gamla och svårlösta frågan om afhjelpande af oregelbundenheterna i rikets territoriela indelningar har fortfarande blifvit förd väsentligen fram till sin lösning genom en stor mängd särskilda nådiga beslut, föranledda af det underdåniga betänkande angående reglering af oregelbundenheter i rikets administrativa, judiciela, ecklesiastika och kommunala indelningar, som den 9 oktober 1882 afgafs af den dertill i nåder förordnade komitén. Komiterade väckte förslag om rättelse af icke mindre än 867 oregelbundenheter i rikets indelning, bestående merendels i socknars fördelning på olika härad, fögderier, tingslag, domsagor eller län, men uppvisade de dessutom 639 falj, der byar eller hemman i vissa socknar hafva egor inom andra socknars områden, beträffande hvilka dock komiterade icke väckte några bestämda förslag till rättelse. I öfrigt föreslogos vissa namnförändringar m. m. De flesta af komiterades förslag hafva nu under årens Jopp efter vederbörandes hörande blifvit inför Eders Kungl. Maj:t föredragna till slutlig pröfning och åtgörande, hvarvid enligt regel komiterades förslag i hvarje särskildt fall vunnit nådig fastställelse. Der detta icke skett, har frågan vanligen galt blott någon geografisk oregelmässighet, men förekomma dock flere fall, der verklig oregelbundenhet i indelningen qvarstår utan anbefald rättelse. Fullständig redovisning för allt hvad sålunda i ärendet åstadkommits meddelas i meranämnda redogörelse för 1890 års folkräkning af Statistiska Centralbyrån, hvarjemte de särskilda femårsberättelserna af Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande för hvarje län lemna upplysningar i ämnet. Genom de företagna regleringarna har antalet kyrkosocknar delade på län minskats till 24 vid 1890 års utgång, hvaraf en (Bottnaryd) var delad på tre län och de öfriga på tvenne, nämligen: Bottnaryd (Jönköpings, Elfsborgs och Skaraborgs län); THarbo [och Järlåsa] (Uppsala och Vestmanlands län); Söderfors (Uppsala och Gefleborgs län); Trehörna (Östergötlands och Jönköpings län); [Rumskulla och Yxnerum] (Östergötlands och Kalmar län); Vestra Ny (Östergötlands och Örebro län);

18 8 Administrativa och judiciela indelningar. [Svensköp, Stora Köpinge och Tryde] (Kristianstads och Malmöhus län); Hishult (Kristianstads och Hallands län); Kylingared [och Norra Asarp samt Smula] (Elfsborgs och Skaraborgs län); [Svanskog] (Elfsborgs och Vermlands län); Nysund (Vermlands och Örebro län); Ramsberg [och Fellingsbro] (Örebro och Vestiuanlands län); Avesta (Vestmanlands och Kopparbergs län); Lillherdal (Kopparbergs och Jemtlands län); [Hafverö och Ström] (Vesternorrlands och Jemtlands län); [Dorotea] (Vesternorrlands och Vesterbottens län). Då bland ofvanstäende 24 socknar 13, eller de inom ett [ ] satta, efter 1890 erhållit sin länsfördelning upphäfd, så finnas för det närvarande (vid slutet af år 1894) endast 11 kyrkosocknar delade å län. Summariska beloppet af de vigtigaste administrativa, judiciela och ecklesiastika indelningarna vid 1890 års slut inhemtas af efterföljande tab. B och tal. G. Beträffande särskildt den civila indelningen (tab. B), har visserligen under femårsperioden ingen ny stad tillkommit, ej heller har någon upphört såsom sådan, men ändock räknas antalet nu till 91 mot 92 år Orsaken till denna minskning är, att Skanör och Falsterbo, fast de i forntiden utgjort två Tab. B. Administrativa och judiciela indelningar år skilda städer, nu ansetts böra rätteligen räknas som en enda stad, enär de under tidernas lopp helt och hållet sammansmält, och hafva de från sekler tillbaka haft gemensamt stadsjord, magistrat, presterskap, publika byggnader och stadsräkenskaper och hafva således äfven gemensam kommunalförvaltning samt välja blott en landstingsman. Köpingarnes antal har från 1888 års ingång ökats med en ny, Sundbyberg i Stockholms län. Örnsköldsvik har efter femårsperioden uppflyttats bland städer, men deremot äro likaledes efter periodens slut såsom köpingar förklarade Vara jernvägsstationssamhälle i Skaraborgs län och under vissa vilkor Tidahohns fabriks- och stationssamhälle i samma län samt Kungsör i Vestmanlands län. Utan att räknas till städer eller köpingar, ehuru stundom i folktal och rörelse öfverträffande dessa, finnas många jernvägsstationer, fisklägen, bruk eller andra dylika samhällen med större sammanträngd befolkning. För flere af dessa hafva, genom föreskrifven tillämpning af nådiga ordnings-, byggnads- och brandstadgarna för rikets städer äfvensom helsovårdsstadgan för riket, i hvad denna gäller för städer, vissa kommunala förhållanden blifvit ordnade, utan att någon utbrytning skett af sjelfva områdena från de landskommuner, till livilka de fortfarande höra. Hvilka dessa mera eller mindre stadslika samhällen äro, omförmäles i de särskilda länsberättelserna samt för öfrigt i Bihang till svensk författningssamling (under rubriken:»ordningsstadgan för rikets städer» m. m.) Antalet kommuner i riket år 1890 utgjorde 2,487. Deraf voro 2,385 landskommuner, deri inräknade såsom särskilda kommuner 3 köpingar, och 102 voro stadskommuner, hvartill då räknades utom 91 städer äfven 11 köpingar. Öfriga 6 köpingar ingå i kommunalt hänseende uti de socknar, der de äro belägna. I fögderiförvaltningen har under femårsperioden den förändring gjorts, att Uppsala läns Andra och Tredje fögderi sammanslagits till nuvarande Mellersta fögderi, och har antalet derigenom för hela riket minskats till 117. Flere fögderier hafva erhållit nya namn. Länsmansdistrikten hafva till antalet ökats med ett i hvartdera af Stockholms, Malmöhus och Jemtlands län, men i stället hafva indragits två i Gotlands län, två i Vestmanlands län och ett i Gefleborgs län, hvarjemte två tillkommit och ett afgått i Vesternorrlands län. I följd häraf har hela antalet länsmansdistrikt i riket minskats med 1 till 519 vid 1890 års utgång. I antalet härad, deri inbegripna 6 skeppslag och 7 bergslag, liar egentligen ingen förändring inträffat, men om såsom härad i administrativ bemärkelse inräknas tingslagen i de trakter af riket, der härad icke finnas (d. v. s. öfverallt i de fem norrländska länen och i Kopparbergs län, med ett undantag, Folkare härad), så har antalet härad sålunda räknade under femårsperioden minskats för riket med 4 till 314, enär sex tingslag i Kopparbergs län hopslagits till tvenne. Under femårsperioden har ingen ny domsaga tillkommit, hvadan antalet år 1890 var oförändradt 116, hvilket dock sedermera ökats genom tudelning af Vestra Värends domsaga i Kronobergs lan. Tingslagen deremot, hvilka för vinnande af den snabbare rättsskipning, som nådiga förordningen den 17 maj 1872 angående häradsting bereder, sedan dess flerestädes hopslagits, hafva äfven under den senast gångna femårsperioden undergått dylik föran-

19 Judiciela m. fl. indelningar. Ecklesiastika indelningar. 9 drin", och har derigenom hela antalet minskats frän 292 vid 1885 års slut till 280 vid utgången af år Under perioden hafva nemligen följande tingslag eller härad, hvilka före hopslagningen voro sjelfständiga tingslag, förenats till ett tingslag: Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härad i Östergötlands län; Halmstads och Tönnersjö härad i Hallands län; Askims härad, Vestra och Östra Hisings tingslag samt Säfvedals härad i Göteborgs och Bohus län; Torstuna, Simtuna, Öfver-Tjurbo och Våla härad i Vestmanlands län; Kopparbergs och Aspeboda, Svärdsjö, Sundborns äfvensom Vika, Knifva och Hosjö tingslag i Ropparbergs län; Torsångs samt Stora Tuna och Gustafs tingslag i samma län. Dessutom hafva efter femårsperioden flere härad eller tingslag sammanslagits till ett tingslag enligt ofvanberörda 1872 års förordning, hvadan tingslagen alltjemt blifva färre än häraden eller de såsom härad räknade områdena. I afseende på tingslag, bildade enligt nämnda 1872 års förordning, synes vara i nådigt bref den 3 mars 1884 förklaradt, att då med denna förening endast afses häradsting, så böra de äldre häraden eller tingslagen bibehållas vid egenskapen af valkretsar vid landstingsmannaval. Ordet tingslag måste derför anses hafva två betydelser, allteftersom tingslaget å ena sidan varit af ålder eller uppkommit, genom delning af ett sådant, eller å andra sidan bildats genom förening enligt nämnda förordning. Härigenom kan misstag lätt uppstå, hvartill kommer, att vissa tingslag finnas, som också äro sammanslagna, men före år 1872, och för hvilka derför 1884 års nådiga förklarande icke gäller. Som, enligt värnpligtslagen den 5 juni 1885, riket bör för de värnpligtiges inskrifning indelas i visst antal inskrifningsområden, samt dessa vidare skola delas i bataljons-, kompanioch afdelningsområden, har nådig förordning i ämnet den llijuli. 188G utfärdats, h vilken dock i följd af regleringarne i den administrativa indelningen äfvensom af andra orsaker årligen un- Tab. C. Ecklesiastika indelningar år dergått vissa modifikationer, ' hvarom Svensk författningssamling eller dess Bihang närmare upplyser. I sammanhang med utfärdandet den 29 november 1889 af förnyad nådig instruktion för skogsstaten, hafva områdena bestämts för de 9 öfverjägrnästaredistrikt och 74 revir, hvaruti riket då för de allmänna skogarnes förvaltning blef indeladt. Genom nådigt bref den 20 juni 1890 har riket uppdelats i 3 tjenstgöringsdistrikt för yrke-tiuspektörer. Beträffande deremot den kyrkliga indelningen (lab. C) har antalet kontrakt förblifvit oförändradt, 183, men hafva de undergått åtskilliga regleringar. Sålunda har i Uppsala erkestift de förut varande Gefle och Gestriklands kontrakt omreglerats och erhållit nya namn, Gestriklands Östra och dess Vestra kontrakt; i Hernösands stift har Hallens pastorat förlagts från Jemtlands Östra till dess Vestra kontrakt. Efter femårsperioden liar beslut fattats om Helsinglands Norra kontrakts uppdelning i tvenne, och i Lunds stift, der kontrakten i allmänhet sammanfallit med häraden, i följd hvaraf, då moder- och annexförsamlingar ofta nog tillhört skilda härad, de äfven räknats till olika kontrakt, har detta missförhållande afhjelpts. Deremot qvarstår ännu den oegentligheten, att pastor i två pastorat lyder under två biskopar, nemligen Hishults och Fagerhults pastorat, hvaraf moderförsamlingen tillhör Göteborgs stift och annexförsamlingen Lunds stift, samt Amnehärads och Södra Råda pastorat, med den förra församlingen tillydande Skara stift och den senare Karlstads stift. Genom beslut om bildandet af nya pastorat, hvilka under femårsperioden trädt i verket, hafva tillkommit: i Vexjö stift Södra Sandsjö; i Göteborgs stift Nya Varfvet; i Karlstads stift Nordmark och Animskog; i Hernösands stift Bjertrå, Örträsk, Jörn, Edefors, Indals-Liden (jemte Holm) och Hallen (jemte Marby); i Stockholms stad Trängbataljonen, men har derstädes i stället frångått det pastorat, som utgjordes af Danviks hospitalsförsamling jemte Sicklaö i Stockholms län. Dessutom hafva i Lunds stift Engelhohns och Ystads garnisonsförsamlingar indragits. Antalet pastorat ökades derför under femårsperioden från 1,371 till 1,379. Antalet landsförsamlingar, deri inräknade vissa kapellag och bruksförsamlingar, är år 1890 räknadt att hafva varit 2,409, men denna siffra är ganska svår att fixera, emedan inan vid räkningen ofta nog stannar i villrådighet, hvilka områden eller menigheter äro att betrakta som verkliga församlingar. Stadsförsamlingarna räknades nu år 18,90 att likasom år 1885 vara 115. I förenämnda församlingar ingå ej de legaliserade församlingarna af främmande troshekännare, hvilka för det närvarande (i slutet af år 1894) skulle uppgå till ett antal af 97, om alla de, som anses vara af staten erkända, verkligen skulle ega bestånd, hvarom dock underrättelse saknas. Dessa församlingar äro: a) 77 metodist-episkopalförsamlingar, af hvilka 38 blefvo af staten erkända, under åren 187(1 1880, 23 under åren , 8 under åren samt 8 sedermera, belägna i skilda delar af riket, de flesta å landsbygden, men äfven många i städerna; b) 1 baptistförsamling i Vånihus uti Kopparbergs län, hvilken bildades enligt nådig resolution den 4 januari 18(58, men har upphört enligt nådigt bref den 9 oktober 1891, och finnes alltså numera i hela riket, icke någon lugligen erkänd baptistförsamling, oaktadt antalet af dem, som hylla baptistiska åsigter,

20 10 Främmande trosförvandter. Invånare. torde vara störst bland alla dem, som afvika från statskyrkan; c) 2 nya kyrkans församlingar, eller bekännare af Svedenborgska läran, båda i Stockholm, erkända 1885 och 1887; d) 1 franskreformert i Stockholm; e) 2 engelsk-reformerta eller episkopala församlingar, den ena i Stockholm, den andra i Göteborg; f) 2 katolsk-apostoliska eller Irvingianska församlingar, hvaraf den ena i Stockholm erkänd 1877 och den andra i Norrköping 1883; g) 4 romersk-katolska församlingar, nemligen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gefle, den sistnämnda, som är yngst, erkänd 1888; h) 1 grekisk-katolsk församling i Stockholm; i) 8 mosaiska församlingar, nemligen en i livardera af städerna Stockholm, Norrköping, Karlskrona, Malmö, Göteborg, Kalmar (jemte Vexjö), Oskarshamn och Sundsvall, af hvilka Kalmarförsamlingen erkändes 1887, Oskarshamns 1888 och Sundsvalls Med den nybildade församlingen i Kalmar inträffar det allenastående förhållandet, att den tillhör tvenne städer (Kalmar och Vexjö), hvilka dessutom äro belägna i olika län. I nådiga förordningen den 31 oktober 1873 angående främmande trosbekännare och deras religionsöfning föreskrifves, bland annat, att främmande trosbekännare skola, der Konungen för viss församling ej annorlunda förordnar, för anteckning öfver deras borgerliga förhållanden, särskildt upptagas i kyrkoboken för den till svenska kyrkan hörande församling der de äro boende. Då nu denna antydda egna kyrkoskrifningsrätt veterligen icke beviljats åt någon af de många församlingar, som på grund af 1873 års förordning bildats, samt då de församlingar af främmande trosbekännare, hvilkas tillvaro grundar sig på äldre bestämmelser och hvilka kunna anses ännu åtnjuta egen kyrkoskrifning, äro jemförelsevis få till antalet, så följer häraf, att de flesta bekännare af främmande lära äro att söka i statskyrkans böcker. Såsom vid den senast hållna folkräkningen år 1890 är konstateradt, är också i husförhörslängderna för flertalet af svenska kyrkans församlingar antecknadt och i församlingames folkmängd inräknadt ett större eller mindre antal främmande trosbekännare, hvartill då äfven räknas odöpta barn, hvilka dock likasom äldre odöpta personer i många fall antagligen borde hänföras till baptister. Härvid torde böra erinras, att för mosaiske trosbekännare icke gäller 1873 års förordning utan en särskild»ordning» af den 30 juni 1838, i följd hvaraf dessas församlingar kunna föra egna längder, motsvarande statskyrkans husförhörslängd och ministerialböcker, men anträffas dessutom mosaiske trosbekännare likasom andra främmande trosförvandter antecknade i statskyrkans böcker. Antalet af främmande trosbekännare är sålunda att söka dels i de få församlingars böcker, som tillerkännas rätt till kyrklig bokföring, och dels samt hufvudsakligast i statskyrkans husförhörslängder, men då dervid af en pastor blott de antecknas, som lagligen uttvädt ur svenska kyrkan, hvilket i sjelfva verket är blott en mindre del af det hela, men af en annan pastor äfven de som, enligt livad veterligt kan vara, äro kända för hyllande af läromeningar, som afvika från statskyrkans, så blifver det på detta sätt kända antalet af främmande trosbekännare mycket lägre, än livad de främmande församlingarne sjelfva anse sig kunna uppgifva. (Se vidare härom följande afdelning, sida 16.) 2. Invånare. Rikets folkmängd den 31 december 1890 uppgick, enligt den för samma dag verkstälda folkräkningen, till 4,784,981 personer (tab. 1). Jemlikt de vid ungefärligen samma tid företagna tnantalsskrifningarna utgjorde folkmängden 4,784,575 personer, efter det tillägg gjorts af de 825 personer, hvilka enligt uppgifterna för folkräkningen tillhöra Jemtlands läns lappförsamlingar, hvarest mantalsskrifning ännu icke är införd. Skilnaden mellan den kyrkoskrifna och den mantalsskrifna folkmängden uppgick alltså år 1890 endast till 40G personer, hvilken ringa differens skulle ytterligare minskas, om man erinrar sig att 283 personer i Stockholm blefvo genom efteråt inhemtade upplysningar inräknade vid folkräkningen, ehuru de vid mantalsskrifningen uteslutits. På så sätt skulle den slutliga differensen reduceras till 123 personer, hvilket ju rent af är försvinnande. Något mindre gynsamt blifver visserligen resultatet, om man granskar förhållandena uti hvarje län för sig, såsom skett i den här nedan intagna tab. D. Af densamma framgår nämligen, att i vissa län den kyrkoskrifna folkmängden är den öfvervägande, i andra åter den mantalsskrifna. Sistnämnda förhållande måste dock snarast anses såsom ett intyg om att den kyrkliga folkmängden är något för lågt uppgifven, då väl mantalsskrifningen knappast någonstädes kan anses hinna till absolut fullständighet. För en närmare behandling af dessa delvis ganska invecklade frågor torde få hänvisas till Statistiska Centralbyråns Befolkningsstatistik för år 1890, Tredje afdelningen, hvarest redogöres härför i sammanhang med berättelsen angående 1890 års folkräkning. Rikets folkmängd vid 1885 års slut upptogs enligt presterskapets uppgifter till 4,682,769, enligt mantalslängderna åter, ined tillägg af lapparne i Jemtlands län, till 4,669,955 personer. Tillväxten under åren uppgår alltså enligt presterskapet till 102,212 personer, eller 2'18 %, medan den mantalsskrifna folkmängden, med nyssnämnda tillägg, ökats med 114,620 personer, eller 2-45 %. Under perioden ökades den kyrkoskrifna folkmängden med 2-56 >/, och den mantalsskrifna med 2-32 %. Under hvilkendera af 1880-talets båda hälfter tillväxten varit starkast, lemnas således här egentligen oafgjordt, i det kyrkoböckerna gifva försteget åt perioden , mantalslängderna åter åt perioden I alla händelser är skilnaden mellan de båda perioderna ringa, och intaga de begge i fråga om folkökningens storlek en mycket ogynsam plats, ogynsammare än någon annan femårsperiod efter år 1810, med undantag allenast för den af missväxter hemsökta perioden De särskilda faktorerna uti befolkningsrörelsen förete för de tre senast gångna femårsperioderna följande absoluta belopp: S _,.,..,, -, Ofverskott Emi- Immi- Aren Lefv. födde. Döde.,.-,,.. af födde. granter. granter. 187G , , ,303 85,806 14, , , , ,828 21, , , , ,573 26,221