Språkbruk i rapportskrivning

Språkbruk i rapportskrivning Richard Nordberg Enheten för språk och kommunikation 08-790 96 45, richard1@kth.se 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 1

Rapporten I Andersen & Schwenkes bok tas fr.a. upp hur arbetsgången är, den grafiska och den språkliga utformningen Här: mer om språket, strukturen, de olika delarna Särskilt om hänvisningar, citat och referenser 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 2

Föreläsningens uppläggning Definition av en teknisk rapport Fastslå och diskutera Formellt men tydligt språk Koncis och korrekt Sammanhängande och strukturerad Hänvisningar och citat Analyserande och resonerande 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 3

En teknisk rapport Ett längre dokument där du fastslår och diskuterar frågor som har uppkommit i ditt forskningsarbete och/eller vid läsning av vad andra har att säga i frågorna. I den skrivna rapporten skall du använda formellt men tydligt språk, vara så koncis och korrekt som möjligt, och texten måste vara sammanhängande och strukturerad. Rapporten måste också följa en speciell mall: Sammanfattning Innehållsförteckning Huvuddel Diskussion Slutsats Referenser. Det är synnerligen viktigt att du använder hänvisningar och citat för att visa läsaren hur din rapport förhåller sig till den vetenskapliga och yrkesmässiga traditionen på ditt område. Viktigt är dock att din rapport inte bara är en informerande text som ger läsaren fakta hämtad från din egen och/ eller andras erfarenhet. Rapporten måste också vara analyserande och resonerande. Detta innebär att du måste diskutera, utvärdera och analysera vad du eller andra har kommit fram till. Din uppgift är att kasta nytt ljus över gammal information genom att lägga till ditt eget material, dina egna tankar och din egen erfarenhet.

Fastslå och diskutera Presentera och precisera ett problem (inledningen): I denna rapport introduceras läsaren till en utvecklingsmetodik kallad testdriven utveckling. Test Driven Development, TDD, eller testdriven utveckling som det heter på svenska, är ett arbetssätt där testkod skrivs innan programkoden är skriven. I denna rapport kommer den engelska förkortningen av Test Driven Development, TDD, för enkelhetens skull att användas. Testdriven utveckling innebär ett tätt samarbete med kunden, korta iterativa programmeringscykler och enkel dokumentation. TDD betyder alltså att det är själva programtesterna som driver utvecklingen framåt. Metoden testdriven utveckling består främst av test-först-programmering, TFP, dvs. först skrivs en testprocedur, och sedan skrivs funktionen som uppfyller testet. Dessutom ingår begreppet inkrementell design i TDD, eftersom designen inte är färdig från början, utan växer fram under utvecklingens gång. Metoden har funnits under några årtionden, men har de senaste åren aktualiserats som en del av utvecklingsmetodiken Extreme Programming, XP [1].

Presentera och precisera ett problem, forts. Kärnan i testdriven utveckling är att programmeraren först skriver ett test, och därefter skriver själva koden. När testet är godkänt, vilket kan kontrolleras med exempelvis ramverket JUnit, påbörjas nästa test med efterföljande kodning. Programmeraren arbetar med koden i korta cykler, iterationer, där varje cykel innehåller testkod, programkod och en omfaktorisering av koden. Omfaktorisering innebär att varje programiteration innehåller en fas som kan liknas vid att programmeraren städar upp koden, utan att ändra dess funktionalitet. Finessen med testdriven utveckling är att koden hela tiden testas under utvecklingens gång, men framförallt att programmeraren bara behöver skriva precis så mycket kod som kunden behöver, varken mer eller mindre, ty när testet är godkänt uppfyller koden kundens krav (i det ideala fallet). Programmets design växer fram allt eftersom programmeraren går igenom kundkraven. Testdriven utveckling börjar bli ett hett ämne som det skrivs allt fler böcker om. Ämnet är en del av en relativt ny utvecklingsmetodik som kallas Extreme Programming, XP. Syftet med denna rapport är att ge en bild av vad testdriven utveckling är, hur det kan förbättra effektiviteten hos programmerare, och vad dess fördelar respektive nackdelar är.

Diskutera i diskussionsdelen TDD är en light-metod som är tämligen enkel att följa när programmeraren väl vant sig vid det lite omvända sättet att arbeta. Metoden kräver mycket lite dokumentation och planering innan programmeringen kan börja. Därmed inte sagt att TDD är en ostrukturerad arbetsform, för så är inte fallet. Flertalet konventionella metoder att koda, det vill säga enligt mönstret design koda testa, är mer tungrodda än TDD, men samtidigt ger de en bättre överblick av projektet. En av de största fördelarna för kunden med TDD är att fel i programkoden ofta upptäcks snabbt, innan de hunnit bli svåra att hitta. Inom utvecklarvärlden finns det ständiga dilemmat att programfel kostar pengar, men att hitta fel i koden kostar också mycket pengar [6, s 97]. Ofta lönar det sig att inom rimliga gränser testa och rätta så många fel som möjligt i programkoden på ett tidigt stadium. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 7

Diskutera i diskussionsdelen, forts. I boken Extreme Programming Explained tar Kent Beck upp ovan nämnda dilemma med testkostnader, där han förklarar att det är just behovet av felfri kod och budgeten som får avgöra hur noggranna test som skall genomföras. It is impossible to eliminate all defects, however. Increasing the mean time between failures from one month to one year seems extremely expensive, and the cost to increase it to one century, as required for code like that flying in the space shuttle, is astronomical. [6, s 97]. Citatet betyder ungefär; Det är omöjligt att eliminera alla fel. Att öka den genomsnittliga tiden mellan programfel från en månad till ett år, är extremt dyrt, och att öka tiden till ett århundrade, som är kravet för programvaran i rymdfärjor, är närmast astronomisk. Beck säger alltså att det går att skriva näst intill felfria program, bara de testas minutiöst. Här gäller det för kunden att prioritera: hur många fel är acceptabla? Sist men inte minst: hur ser behovet ut och vad får det kosta? 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 8

Diskutera i diskussionsdelen, forts. Det råder ingen tvekan om att testdriven utveckling har framtiden för sig, och att metoden fungerar bra. Dock är den inte alltid tillämplig, eftersom dokumentationen många gånger blir väldigt knapphändig. Inom vissa områden, exempelvis i medicina och militära sammanhang, fungerar metoden inte alls, eftersom dokumentationskraven vanligen är väldigt stränga. Ett par av de undersökningar som gjorts visar att professionella programmerare upplever att de gör ett bättre jobb när de arbetar enligt TDD, och dessutom har det visat sig att deras kod blir enklare och bättre [4, 5]. En annan fördel som uppnås när testdriven utveckling praktiseras är att programmerarna i teamet får bättre självkänsla, eftersom färre fel i koden ger ett mer friktionsfritt samarbete. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 9

Formellt men tydligt språk Informellt kontra formellt språk: I ledningsrätten är det jättemycket som man pratar om nu. I rapporten ska jag säga vilka bestämmelser som finns för tillfället. Jag ska också säga på vilket sätt de inte funkar, eftersom man behöver andra saker i dag. Jag ska också försöka komma med förslag på hur dom kan byta ut vissa delar i lagen så att den går bättre ihop med vad man behöver. Nu behöver t.ex. de som jobbar med ledningar tillsammans använda de ledningar som finns, men det kan de inte. Det vore bättre om ledningarna kunde användas så bra som möjligt. Det händer mycket inom området för ledningsrätt just nu. Syftet med denna rapport är att belysa dels gällande rätt och dess begränsningar i skenet av dagens behov, och dels vilka ändringar i ledningsrättslagen som föreslås för att svara upp mot dagens behov av att gemensamt kunna utnyttja den typ av befintlig infrastruktur som utgörs av ledningar. Det är givetvis att föredra om den befintliga infrastrukturen i form av ledningar kan utnyttjas på ett optimalt sätt. 11

Otydligt kontra tydligt språk Det händer mycket inom området för ledningsrätt just nu. Syftet med denna rapport är att belysa dels gällande rätt och dess begränsningar i skenet av dagens behov, och dels vilka ändringar i ledningsrättslagen som föreslås för att svara upp mot dagens behov av att gemensamt kunna utnyttja den typ av befintlig infrastruktur som utgörs av ledningar. Det är givetvis att föredra om den befintliga infrastrukturen i form av ledningar kan utnyttjas på ett optimalt sätt. Det händer mycket inom området för ledningsrätt just nu. Syftet med denna rapport är både att belysa gällande rätt och dess begränsningar i skenet av dagens behov. Dessutom tar rapporten upp vilka ändringar i ledningsrättslagen som föreslås för att motsvara dagens behov av att gemensamt kunna utnyttja de befintliga ledningarna. Det är givetvis att föredra om de befintliga ledningarna kan utnyttjas på ett optimalt sätt. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 12

En teknisk rapport Ett längre dokument där du fastslår och diskuterar frågor som har uppkommit i ditt forskningsarbete och/eller vid läsning av vad andra har att säga i frågorna. I den skrivna rapporten skall du använda formellt men tydligt språk, vara så koncis och kor- -rekt som möjligt, och texten måste vara sammanhängande och strukturerad. Rapporten måste också följa en speciell mall: Sammanfattning Innehållsförteckning Huvuddel Diskussion Slutsats Referenser. Det är synnerligen viktigt att du använder hänvisningar och citat för att visa läsaren hur din rapport förhåller sig till den vetenskapliga och yrkesmässiga traditionen på ditt område. Viktigt är dock att din rapport inte bara är en informerande text som ger läsaren fakta hämtad från din egen och/ eller andras erfarenhet. Rapporten måste också vara analyserande och resonerande. Detta innebär att du måste diskutera, utvärdera och analysera vad du eller andra har kommit fram till. Din uppgift är att kasta nytt ljus över gammal information genom att lägga till ditt eget material, dina egna tankar och din egen erfarenhet.

Koncis och korrekt Koncis = bara säga det nödvändiga, inte svamla Korrekt = följa de konventioner som finns för meningsbyggnad, grammatik, ordval, stavning m.m. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 14

Pratigt kontra koncist Denna rapport handlar om olika tryckmetoder. Inte så mycket om själva tryckförfarandet, utan mer om de processer som ligger bakom de tekniker som finns i dag. Texten är uppdelad i tre delar. Den första delen handlar om tryckteknikens historia, den andra delen om de traditionella tryckmetoder som finns och den sista delen handlar om nya tekniker som utvecklats ur de gamla. Den tryckteknik vi är vana vid att se är den som kom att utvecklas genom Gutenberg och vidare med den industriella revolutionen. De fyra vanligaste tryckmetoderna är högtryck, lågtryck, plantryck och screentryck, och dessa är grunden för övriga tekniker som finns i dag. I dag har vi även flera nya tryckmetoder, som till exempel digitalt tryck och maskiner som klarar av att trycka jättelika saker. Dessa metoder baseras på den typ av skrivare som används till datorer. Även vidare utveckling av traditionella tryckmetoder kan ses hos till exempel vattenfri offset som har plantryckets teknik som grund. Det är mycket svårt att säga hur det kommer att se ut i framtiden, men en sak är säker och det är att tryckmetoderna kommer att fortsätta att utvecklas, men till vad är ännu svårt att säga. 15

Pratigt kontra koncist, forts. GPRS är ett paketförmedlande närverk som utnyttjar de bestående 2G-nätens infrastruktur, varför det också kallas för 2,5G. Tekniken utmärker sig genom hög överföringshastighet jämfört med traditionell uppkoppling via GSM och inga resursbehov. Populära tjänster som använder sig av GPRS är WAP och MMS. EDGE är en uppgradering av bestående GPRS-nätverk som kommer att ge högre hastighet och bättre resursutnyttjande. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 16

Koncisa tips! Använd exakt vokabulär och terminologi! Var konsekvent i ordval! Definiera termer etc. endast första gången! Sätt dig in i läsarens situation! Använd inte parallella synonymer! Undvik pratiga uttryck som nu är det ju så att, sedan har vi också etc. Undvik utfyllnadsord ( ju, väl, så, liksom etc.) 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 17

Vilka ord och uttryck kan tas bort eller ersättas med mer koncisa? Den tryckteknik vi är vana vid att se är den som kom att utvecklas genom Gutenberg och vidare med den industriella revolutionen. De fyra vanligaste tryckmetoderna är högtryck, lågtryck, plantryck och screen-tryck, och dessa är grunden för övriga tekniker som finns i dag. I dag har vi även flera nya tryckmetoder, som till exempel digitalt tryck och maskiner som klarar av att trycka jättelika saker. Dessa metoder baseras på den typ av skrivare som används till datorer. Även vidare utveckling av traditionella tryckmetoder kan ses hos till exempel vattenfri offset som har plantryckets teknik som grund. Det är mycket svårt att säga hur det kommer att se ut i framtiden, men en sak är säker och det är att tryckmetoderna kommer att fortsätta att utvecklas, men till vad är ännu svårt att säga. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 18

Pratigt har blivit koncist De traditionella tryckmetoderna högtryck, lågtryck, plantryck och screentryck är alla utvecklade ur den medeltida trycktekniken, skapad av Gutenberg. Metoderna ligger också till grund för mer moderna tryckmetoder, som digitalt tryck och vattenfri offset. Det är dock svårt att sia om framtida tryckmetoder, men utvecklingen kommer att fortsätta. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 19

Korrekt Meningsbyggnad, grammatik, ordval, stavning, skrivregler 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 20

Meningsbyggnad Hellre två korta meningar än en lång! Det råder ett rätlinjigt förhållande mellan syreupptagningsförmågan och arbetsbelastningen, så genom att öka syreupptagningsförmågan kan man öka belastningen, dvs. man orkar mer. Det råder ett rätlinjigt förhållande mellan syreupptagningsförmågan och arbetsbelastningen. Genom att öka syreupptagningsförmågan kan man öka belastningen, dvs. man orkar mer. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 21

Skriv fullständiga meningar! En fullständig mening måste innehålla både subjekt och predikat. En person som utsätts för stress under en längre tidsperiod tappar en stor del av sin prestationsförmåga och kan även bli sjuk. Något som i sin tur leder till besvär för individ, företag och samhälle. En person som utsätts för stress under en längre tidsperiod tappar en stor del av sin prestationsförmåga och kan även bli sjuk, något som i sin tur leder till besvär för individ, företag och samhälle. En person som utsätts för stress under en längre tidsperiod tappar en stor del av sin prestationsförmåga och kan även bli sjuk. Detta leder i sin tur till besvär för individ, företag och samhälle.

Undvik satsradning! Satsradning uppstår när två fullständiga satser endast sätts samman med komma. Företeelsen gör att kunder i tillväxtområden värderar bostäder högre än andra, detta bidrar till att betalningsviljan höjs. Åtgärd: 2 meningar: Företeelsen gör att kunder i tillväxtområden värderar bostäder högre än andra. Detta bidrar till att betalningsviljan höjs. Samordning med relativpronomen: Företeelsen gör att kunder i tillväxtområden värderar bostäder högre än andra, vilket bidrar till att betalningsviljan höjs. Samordning med konjunktion: Företeelsen gör att kunder i tillväxtområden värderar bostäder högre än andra, och detta bidrar till att 23 betalningsviljan höjs.

Ordval Hellre ett kort enkelt ord än ett längre sammansatt; hellre konkreta verb än abstrakta substantiv: Fördämningsbyggnationerna påverkar, på liknande sätt som solkraft eller vindkraft, opinionens uppfattning om energikällornas värde. Fördämningarna påverkar, på liknande sätt som solkraft eller vindkraft, opinionens uppfattning om energikällornas värde. Priserna på bostäder i förorterna till Stockholm har därmed fått en prisökning. Priserna på bostäder i Stockholms förorter har därmed ökat. Konsultera Svenska datatermgruppen, Svenska biotermgruppen, Svenska standardiseringsinstitutet, TNC, Språkrådet! 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 24

Stavning och skrivregler Följ SAOLs, Språkrådets och TNCs rekommendationer! 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 25

Sammanhängande och strukturerad Texten skall hänga samman på tre nivåer, texten, styckena och meningarna. Strukturen skall följa den logiska tankegången. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 27

Sammanhang på tre nivåer texten textstycket meningen ordet (morfemet) (fonemet) De tre första nivåerna skall byggas upp på liknande sätt: det viktigaste, kärnan, först. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 28

Det viktigaste, kärnan, överblicken måste komma först Texten (rapporten) innehåll, sammanfattning, inledning Stycket kärnmeningen/huvudmeningen först Meningen det redan kända, temat, kommer först 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 29

Innehållsförteckningen Innehållsförteckningen skall också visa rapportens struktur: 1. Innehåll Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...1 Ledningsrättslag (1973:1144)...2 2.1 Allmänt...2 2.2 Lantmäterimyndighetens handläggning...4 3. Diskussion och slutsatser...7 4. Källor och litteratur...9 Bilagor: Bilaga 1: Ledningsrättslag (1973:1144) Bilaga 2: Utdrag ur förslaget till lag om ändring i ledningsrättslagen Bilaga 3: Utdrag ur förslaget till lag om elektronisk kommunikation 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 30

Sammanfattningen Sammanfattningen skall täcka in och visa strukturen för hela rapporten: Ritprogrammet Pro/Desktop 2000i 2 har använts för att utforma en undervattensskoter. Materialet PVC- och Delrinplast har styrt designen. De olika delarna av skotern har utförts som separata designs i olika workplanes. Formgivaren har gjort delritningar som sedan satts ihop till assemblies och sub assemblies. Resultatet visar att ritningen blev mer detaljerad än planerat. Konstruktionen klarar dock kraven på design och funktion. Trots att programmets svagheter kan kringgås, bör formgivare betänka alternativa ritningsmetoder. Formgivaren bör inte använda onödiga detaljer. Vidare bör denna i stor utsträckning använda sub assemblies. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 31

Inledning Eftersom inledningen är det första i själva rapporten som möter läsaren, måste den vara extremt klar och tydlig! Följ trattstrukturen! Första meningen får inte skapa några frågetecken Bakgrund, problem, syfte, avgränsning 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 32

Inledning I den geometriska optiken ges redskap att klarlägga hur en bild byggs upp i ett optiskt system, till exempel linssystemet i en kamera eller de cirka 20 linser som finns i ett mikroskop av hygglig kvalitet. När man konstruerar ett sådant system brukar man i dag först grovt klarlägga den slutliga bildens lägen med hjälp av enklare linsformler. Därefter gör man ofta en så kallad ray tracing med dator där i princip varje stråle kan följas, varefter systemet kan finjusteras, så att avbildningsfelen minimeras. Modern optik innefattar emellertid även avancerad bildbehandling. Den information man får ur bilden i ett optiskt system, till exempel ett mikroskop, kan filtreras så att den blir maximalt tydlig. Denna bildbehandling görs i dag på två olika sätt. Antingen överförs bilden (som ju representerar analog information) till digital form, varefter själva behandlingen kan göras i en dator, eller så kan bilden filtreras direkt i det optiska systemet. Avancerad bildbehandling är en snabbt växande verksamhet; för att datorer skall hinna hantera bilder krävs att överflödig information i deras innehåll reduceras. Syftet med denna rapport är att ge en kort orientering om de två avancerade bildbehandlingsmetoderna. 11 september 2007 33

Stycket kärnmeningen/ huvudmeningen först Vår genuppsättning är en annan faktor som säkert spelar betydande roll i åldrandet. Vi kan tänka oss att alla faser i åldrandet är förprogrammerade i våra gener. Vi individer bara kör programmet som en tvättmaskin med bestämda tvättprogram. När man slår på en sådan maskin utför den vissa funktioner som förtvätt, skölj, centrifug m.m. på förprogrammerade tider. På ett liknande sätt kan våra gener aktiveras för att genomföra de förprogrammerade faserna i ett människoliv. Ett exempel på detta är att våra pubertetsgener slås på när vi når en viss ålder. Samma sak kan tänkas hända när kvinnor går in i klimakteriet. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 34

Textstycket huvudmeningen först Vår genuppsättning är en annan faktor som säkert spelar betydande roll i åldrandet. Vi kan tänka oss att alla faser i åldrandet är förprogrammerade i våra gener. Vi individer bara kör programmet som en tvättmaskin med bestämda tvättprogram. När man slår på en sådan maskin utför den vissa funktioner som förtvätt, skölj, centrifug m.m. på förprogrammerade tider. På ett liknande sätt kan våra gener aktiveras för att genomföra de förprogrammerade faserna i ett människoliv. Ett exempel på detta är att våra pubertetsgener slås på när vi når en viss ålder. Samma sak kan tänkas hända när kvinnor går in i klimakteriet. huvudmening kommentarer till huvudmeningen 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 35

Styckeindelning En text består av inledning, avslutning och däremellan ett antal huvudtankar En huvudtanke = ett stycke Markera nytt stycke med indrag eller blankrad: I den geometriska optiken ges redskap att klarlägga hur en bild byggs upp i ett optiskt system, till exempel linssystemet i en kamera eller de cirka 20 linser som finns i ett mikroskop av hygglig kvalitet. När man konstruerar ett sådant system brukar man i dag först grovt klarlägga den slutliga bildens lägen med hjälp av enklare linsformler. I den geometriska optiken ges redskap att klarlägga hur en bild byggs upp i ett optiskt system, till exempel linssystemet i en kamera eller de cirka 20 linser som finns i ett mikroskop av hygglig kvalitet. När man konstruerar ett sådant system brukar man i dag först grovt klarlägga den slutliga bildens lägen med hjälp av enklare linsformler. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 36

Meningen det redan kända först I kursen Svensk rapportskrivning tillämpas processkrivningsmetoden. Denna metod har visat sig vara effektiv eftersom den får studenterna att inse vad skrivandet innebär. Denna insikt är viktig, inte minst för rapportskrivning, som är ett obligatoriskt inslag i kursen. I kursen Svensk rapportskrivning Denna metod eftersom den Denna insikt som tillämpas processkrivningsmetoden. har visat sig vara effektiv får studenterna att inse vad skrivandet innebär. är viktig, inte minst för rapportskrivning, är ett obligatoriskt inslag i kursen. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 37

Ordval Precist och exakt Speciella rapportuttryck Sambandssignaler visar sambanden mellan olika delar 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 38

även, och, därtill kommer, tillika inledningsvis, omedelbart, därefter, så småningom, senare däremot, dock, icke desto mindre, trots, å ena sidan å andra sidan, på så sätt, samtidigt såsom, till exempel, exempelvis, särskilt, i synnerhet av detta skäl, mot den bakgrunden, som en följd av, anledningen är som tidigare nämnts, med andra ord det är tydligt, faktum är, i själva verket slutligen, kort sagt, avslutningsvis i fråga om, i samband med, mot bakgrund av 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 39

Hänvisningar och citat Hänvisningar = en angivelse i texten att det du just skrev är lånat från någon annan, inte något som du själv har kommit på. Citat = ett ordagrant lån av någon annans tankar, teorier, resonemang eller resultat Återberättande: I en rapport från Harvard University hävdar några forskare att bilar skulle kunna drivas av vanligt vatten (Hoax & Con 2003). 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 41

Referenslista/litteraturförteckning Referenslista = en förteckning över samtliga referenser som använts i rapportarbetet, såväl skriftliga som muntliga, tryckta, otryckta och elektroniska 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 42

Hänvisningar i texten Huvudsakligen tre olika system: parentessystemet, fotnotssystemet och hakparentessystemet 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 43

Parentessystemet Mer datalogiska och tekniska beskrivningar av Granska finns i Carlberger & Kann 1999 och Carlberger et al. 2000. En prototyp till Granskas grafiska gränssnitt finns i Larsson 1998. Om intresset för grammatikkontroll för engelska de senaste åren har minskat på grund av teknikens kommersiella mognad, har det ökat för flera andra språk, t.ex. holländska (Vosse 1994), spanska och grekiska (Bustamente & Leon 1996), svenska (Birn 2000; Arppe 2000; Sågvall-Hein 1998; Domeij et al. 1996; Andersson et al. 1999), danska (Paggio 2000), norska (de Smedt & Rosén 2000) och tyska (Bredenkamp 2000). 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 44

Notsystemet Wwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwww wwwww. 71 Wwwwwwwwwwwwwwwwwww 72 wwwwwwwwwwwwwwwwwwwww wwwww wwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwww www. 73 Wwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwww wwwwwwwwwwwwwwww. 74 Wwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwww wwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwww wwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwww. 75 Wwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwww wwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwww 76 wwwwwwwwwww wwwwwwwww. 77 71 Smith & Jones 1992, s. 8 f. 72 Gillingwater et al. 1995, s. 88. 73 Sutton 1992, s. 124. 74 Gillingwater et al. 1995, s. 91. 75 Ibidem, s. 94. 76 Knutsson 1996, s. 26 ff. 77 Thatcher et al. 1991, s. 99. Språkbruk i rapportskrivning 45

Hakparentessystemet Om intresset för grammatikkontroll för engelska de senaste åren har minskat på grund av teknikens kommersiella mognad, har det ökat för flera andra språk, t.ex. holländska [7], spanska och grekiska [2], svenska [4; 6; 8; 11; 13], danska [3], norska [9] och tyska [10]. OBS! Referenslistan i nummerordning (alfabetiskt i parentes- och notsystemet)! 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 46

Referenslista/litteraturförteckning Hänvisningarna i texten skall kompletteras med en referenslista i slutet av rapporten I texten endast författare, årtal och sida Referenslistan mer komplett Läsaren skall kunna hitta referensen om han eller hon vill 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 47

Referenslista: bok Författare (utgivningsår). Titel. Ev. upplaga. Utgivningsort: Förlag. Ev. sidantal. ISBN. McAllister, R. (1998). Talkommunikation. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 214 s. ISBN 91-44-00909-7. Svenska skrivregler (2000). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 82. 2. uppl. Stockholm: Liber. ISBN 47-04974-X SOU 2002:27. Mål i mun. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. ISBN 91-38-21645.0. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 48

Referenser: tidskriftsartikel Författare (utgivningsår). Artikelns titel. Tidskriftens titel. Volym/årgång, nummer, sidor. Adelswärd, V. et al. (1987). The unequal distribution of interactional space: Dominance and control in courtroom interaction. Text, 77, 313 346. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 49

Elektroniska källor Webbplats: Kungliga tekniska högskolan (2005). Medieteknik 180 hp (120 p) [www]. <http://www.kth.se/utbildning/program/hogskoleingenj or/medieteknik/2.695>. Senast ändrad 13 april 2007. Hämtad 20 augusti 2007. OBS! ej bara www.kth.se! Cd-rom Nationalencyklopedins ordbok (1997). Version 1 [cdrom]. Bokförlaget Bra böcker, Höganäs och Språkdata, Göteborg. ISBN 91-7133-312-6. 50

Elektroniska källor E-post Re: Kosovo eller Kosova? Svenska språknämnden <info@spraknamnden.se> [e-post]. E-brev till Utrikesdepartementet, 2 april 1998. Sändlista Persson, Per <p.persson@persson.se>. SV: Controller eller resultatanalytiker? I Svenska [sändlista]. Hämtat 4 augusti 1995. Arkiverat hos <http://www.svenska.se/arkiv>. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 51

Muntliga referenser Nowak, K. (2000). Intervju med professor Kjell Nowak, institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet. 29 september 2000 (ca 1 timme). Mallar för flera typer av referenser finns på Sveriges Lantbruksuniversitets sida: http://www.bib.slu.se/kurser/sss/skriva/referenser/refer enslist.html 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 52

Några referensförkortningar f. = och den följande sidan Gren 2001, s. 3 f. = Gren 2001, s. 3 4 ff. = och de följande sidorna (högst 5) Gren 2001, s. 3 ff. = Gren 2001, s. 3 7 et al. (et alii) = och de andra (fler författare än två) ib./ibid./ibidem = på anfört ställe (om verk som man hänvisat till i föregående) a.a. = anfört arbete = ibidem 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 53

Citat tillåtna ingrepp Artikelförfattaren skriver: De [moderaterna] vet inte vad de talar om när de föreslår att man ska sälja ut [försäljnings]monopolet till livsmedelshandeln. I bilagan till budgetpropositionen har statsrådet uttryckligen sagt att förändringar av skolan [ ] måste förankras hos dem som har det dagliga [min kursiv.] ansvaret för vrksamheten [sic!]. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 54

Analyserande och resonerande I de flesta delarna av rapporten skall du föra ett analytiskt resonemang. Inte bara konstatera att något är på ett visst sätt även varför det är så, om det skulle kunna vara annorlunda, om det finns olika syn på varför det är så etc. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 56

Analyserande och resonerande 2.2 Fördelar och nackdelar med testdriven utveckling Främsta fördelen med testdriven utveckling, förutom den flexibilitet enskilt isolerad testbar kod ger, är att det hela tiden framgår av testerna vad koden gör. Detta gör alltså att koden med tillhörande test många gånger fungerar som acceptabel dokumentation av projektet [1]. Nackdelen är å andra sidan att programmeraren behöver titta på både testoch programkoden för att förstå den. Oftast ligger nämligen testkoden och själva programkoden i olika filer, vilket ibland kan upplevas som krångligt. När TDD tillämpas utarbetas en minimal design från början, eftersom tanken är att programmets design växer fram efter hand som nya funktioner skapas. Avsaknaden av en fullständig programdesign ställer ibland höga krav på programmeraren, och har han lite erfarenhet av programmering kan TDD göra att helhetsbilden av programmet förloras [4]. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 57

Analyserande och resonerande Utvecklaren får genom testerna hela tiden feedback om koden fungerar, vilket gör att fel upptäcks innan de skapat alltför stora problem [4]. Konventionella utvecklingsmetoder kräver ofta att både en designspecifikation och en funktionalitetsspecifikation finns utarbetad, innan utvecklaren kan börja koda. Arbetet med att ta fram detta material tar ofta halva projekttiden eller mer, vilket gör att det är betydligt mycket dyrare att utveckla program där designen är klar redan från början. Å andra sidan blir projektet väldokumenterat i förhållande till TDD, som ju främst bygger sin dokumentation på de skriva testerna. 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 58

Slutord Fastslå och diskutera Formellt men tydligt språk Koncis och korrekt Sammanhängande och strukturerad Hänvisningar och citat Analyserande och resonerande 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 59

Ord på vägen Ta hjälp av varandra! Fråga handledare, lärare och andra! Använd denna presentation, sambandssignalerna, SAOL och skrivregler! Skriv, skriv, skriv!! 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 60

LYCKA TILL MED ERA RAPPORTER!! 11 september 2007 Språkbruk i rapportskrivning 61