Årsredovisning 2003 för Malmö högskola

MAH / Styrelsen BESLUT 2004-02-19 Dnr Mahr 28-03/531 Årsredovisning 2003 för Malmö högskola

1 Rektors förord Malmö högskolas utveckling under 2003 har varit fortsatt gynnsam. Antalet helårsstudenter har fortsatt att öka, anslagssparandet har förbrukats och ett sparande av helårsprestationer har uppstått. Vårt mål att rekrytera s k icke-traditionella studenter har uppnåtts i stor utsträckning. Vi har formulerat en forskningsstrategi för högskolan för åren 2005 2008 som innebär en vidareutveckling av Universitetsansökan. Under året har vi ytterligare stärkt forskningsmiljöerna inom högskolan och vi har varit fortsatt framgångsrika att i konkurrens ta hem externa forskningsmedel. Det ekonomiska resultatet är positivt. Detta har medfört att vi har kunnat skaffa oss ett rimligt stort myndighetskapital som gör det möjligt för oss att handla långsiktigt. Myndighetskapitalet kommer att användas för de närmaste årens verksamhet inom grundutbildning och forskning och övriga investeringar. Grunden är lagd så att högskolan kan gå in i ett nytt skede i sin utveckling. Det rör sig i första hand om att stärka vår egen profil och samtidigt bygga ut samverkan med övriga lärosäten i regionen. För att kunna stärka vår profil är det nödvändigt att vi ges möjlighet att knyta samman forskning, forskarutbildning och grundutbildning på ett ännu bättre sätt. Inom flera forskningsfält kan vi här i Malmö stärka vår unika kompetens, detta gäller bland annat inom områden som rör professionsutbildningarna samt migration och etnicitet. Men inte bara detta, skall vi med full kraft kunna delta i innovationsprocessen såväl inom den offentliga som privata sektorn krävs att vi ges möjlighet att fullfölja den ursprungliga utbyggnadsplanen för grundutbildningen och att forskningsresurserna förstärks kraftigt. De krav som vi idag har på oss att dra ner verksamheten inom grundutbildningen med i det närmaste 10 % svarar inte mot den efterfråga som finns på våra utbildningar eller mot de behov av arbetskraft som finns i regionen. Vi har visat att vi kan fortsätta växa och samtidigt ha en ekonomi i god balans. Om vi ges de rätta förutsättningarna kan högskolan ta ytterligare ett stort steg i sin utveckling och än bättre svara upp mot alla de stora förväntningar som finns på oss i Malmö, i regionen, nationellt och internationellt.

2 Rektors förord 1 Väsentliga uppgifter 3 1 Verksamhetsgrenar och ekonomi 4 2 Inledning 9 3 Allmänna återrapporteringskrav 10 3.1 Högskolepedagogisk utbildning och handledarutbildning 10 3.2 Andel män och kvinnor i grundutbildningen och forskarutbildningen 11 3.3 Likabehandling och studentinflytande 12 3.4 Personalredovisning, kompetensförsörjning och sjukfrånvaro 13 3.5 Bibliotek 17 4 Grundutbildning 18 4.1 Reell kompetens och alternativt urval 18 4.2 Högskoleintroducerande utbildning 22 4.3 Rekrytering 23 4.4 Grundutbildningens utbud och dimensionering 26 4.5 Nätuniversitetet 31 4.6 Samråd om lärarutbildningen 32 4.7 SÄL 33 4.8 Regionalt utvecklingscenter 33 4.9 Uppdragsutbildning 35 4.10 Basårsutbildning 36 4.11 Examina 36 4.12 Tandvårdscentral 37 4.13 Lärarutbildning med extra resurs från 2002 38 4.14 Utbildning för invandrade akademiker 39 4.15 Tandläkarutbildning 40 5 Forskning och forskarutbildning 40 5.1 Internationella kontakter 40 5.2 Publicering 41 5.3 Forskarutbildning omfattning 41 5.4 Forskarutbildning: samverkan, undervisning och examinationsmål 43 5.5 Mång- och tvärvetenskap 44 5.6 Professorer 44 5.7 Utbildningsbidrag 44 5.8 Lärarutbildning 45 6 Finansiell del 46 7 Tabeller enligt regeringsbeslut 59 7.1 Redovisning av myndighetskapitalet m.m. 59 7.2 Kapitalförändringar 60 7.3 Redovisning av kostnader och intäkter för grundläggande högskoleutbildning 61 7.4 Tabeller enligt beslut 2003-12-14 62

3 Väsentliga uppgifter Sammanställning över väsentliga uppgifter (belopp anges i tkr ) 2003-01-01 2002-01-01 2001-01-01 2000-01-01 1999-01-01 2003-12-31 2002-12-31 2001-12-31 2000-12-31 1999-12-31 (12 mån) (12 mån) (12 mån) (12 mån) (12 mån) Låneram Beviljad låneram 140 000 120 000 128 000 130 000 130 000 Utnyttjad låneram 84 520 89 132 98 158 109 570 114 819 Kvar av låneramen 55 480 30 868 29 842 20 430 15 181 Kontokrediter hos RGK Räntekontokredit 67 215 61 966 53 181 52 254 42 504 Max utnyttjad under året 0 0 0 0 0 Räntor avseende räntekonto i RGK Ränteintäkter 5 012 5 475 4 544 2 503 1 708 Räntekostnader 0 0 0 0 0 Saldo 5 012 5 475 4 544 2 503 1 708 Avgiftsintäkter Beräknat belopp enl regleringsbrev 59 100 61 141 95 272 0 0 Totala avgiftsintäkter 82 301 70 992 113 587 97 855 78 353 Varav myndigheten disponerar 79 909 69 430 111 742 96 322 76 586 Anslagskredit Beviljad anslagskredit 0 0 0 0 0 Utnyttjad anslagskredit 0 0 0 0 0 Anslag m m Utgående reservationer 0 0 0 0 0 Anslagssparande 0 36 605 57 062 49 199 27 266 Framtida åtaganden 0 0 0 0 0 Totalt gjorda åtaganden 0 0 0 0 0 Summa tilldelade bemyndiganden 0 0 0 0 0 Årsarbetskrafter och anställda m m Antalet årsarbetskrafter (st) 1 159 1 011 884 855 768 Medelantalet anställda (st) 1 215 1 166 1 014 929 883 Driftkostnad per årsarbetskraft (tkr) 721 725 753 742 727 Kapitalförändring Årets kapitalförändring 34 576 49 591 18 602-11 687-33 660 Balanserad kapitalförändring 76 711 27 120 8 518 20 205 53 865 I beloppet för utnyttjad låneram ingår, utöver skuld till Riksgäldskontoret, även leasing med 158 tkr. Skillnaden mellan totala avgiftsintäkter och disponibla avgiftsintäkter utgörs av det belopp som odontologiska fakultetens studentklinik inlevererat till inkomsttitel.

4 1 Verksamhetsgrenar och ekonomi Malmö högskolas expansion har fortsatt under 2003. De totala intäkterna uppgick till 902 966 tkr, och består till övervägande del av intäkter för grundutbildning. Som framgår av nedanstående redovisning av utbildningsuppdraget, överskreds takbeloppet med hela 67 476 tkr. Det innebär att hela det återstående anslagssparandet om 36 605 tkr har intäktsförts. Dessutom har högskolan efter justering för prestationer från december 2002 och korrigering av felavräkning i årsredovisningen för 2002, sparade helårsprestationer till ett värde av 30 859 tkr. Sammantaget innebär detta att högskolans skuld till Statsverket är helt avvecklad. Högskolan har även under året erhållit 20 004 tkr ur anslag 25 72 12 004 för särskild lärarutbildning (SÄL), samt 4 965 tkr för s k Aspirantutbildning (anslag 25 72 13). För Nätuniversitetet har högskolan under 2003 erhållit 4 375 tkr, och för NT-svux 645 tkr. Högskolans intäkter och kostnader för grundutbildning ser ut enligt följande: GRUNDUTBILDNING (belopp anges i tkr) 2003 2002 2001 2000 1999 Intäkter 717 287 659 096 519 281 492 660 402 515 Kostnader Kostnader för personal 420 632 376 850 291 417 272 611 228 082 Lokalkostnader 106 141 94 663 84 725 86 247 80 016 Övriga driftskostnader 119 602 101 387 97 018 107 081 107 334 Finansiella kostnader 3 696 4 525 4 748 4 890 2 813 Avskrivningar 24 647 36 392 24 554 26 348 21 023 Summa kostnader 674 718 613 817 502 462 497 177 439 268 Årets kapitalförändring 42 569 45 279 16 819-4 517-36 753 Av intäkterna för grundutbildning 2003 utgjorde anslagsintäkterna 95%, eller 678 998 tkr, vilket är samma procentuella andel som föregående år. Bidragsintäkter för grundutbildning uppgick till 7 196 tkr (1%), medan resterande belopp hänför sig till avgifter och andra ersättningar (26 555 tkr) samt finansiella intäkter (4 538 tkr). Personalkostnaderna för grundutbildning uppgick till 420 632 tkr, vilket är 62% av de totala kostnaderna för grundutbildning. Motsvarande procentsiffra för föregående år var 61%, vilket betyder att andelen personalkostnader verkar ha stabiliserats på en nivå strax över 60%. Lokalkostnaderna uppgick till 106 141 tkr, en ökning med 11 478 tkr eller 12% jämfört med 2002. Ökningen beror, förutom indexuppräkning av hyror, till övervägande del på att högskolan tagit en ny byggnad för området Hälsa och samhälle i anspråk under andra halvåret 2003. Driftkostnaderna har för grundutbildningens del ökat från 101 387 tkr till 119 602 tkr, vilket är en ökning med 18%. Bland de poster som ökat mest finns köpta tjänster, resor och förbrukningsinventarier.

5 De finansiella kostnaderna fortsätter att minska eftersom investeringsverksamheten har legat på en låg nivå under året. Avskrivningskostnaderna har minskat jämfört med föregående år, vilket beror på att högskolan under 2002 gjorde en nedskrivning av balansförda projekteringskostnader från 1999 för kvarteret Niagara uppgående till 13 729 tkr. Under 2004 beräknas kapitalkostnaderna stiga något, för att öka ordentligt under 2005 då den nya byggnaden för Lärarutbildning och bibliotek tas i bruk, något som medför att investeringsverksamheten ökar. Det positiva utfallet på 42 569 tkr har sin huvudsakliga orsak i att studenttillströmningen varit mycket god och högskolan har kunnat tillgodogöra sig återstående anslagssparande (36 605 tkr). FORSKNING (belopp anges i tkr) 2003 2002 2001 2000 1999 Intäkter 139 916 129 183 108 121 93 161 83 306 Kostnader Kostnader för personal 96 746 84 507 79 476 66 556 53 179 Lokalkostnader 13 999 9 758 11 077 13 246 10 886 Övriga driftskostnader 33 072 26 162 16 973 16 932 15 532 Finansiella kostnader 323 421 574 652 385 Avskrivningar 3 360 3 491 4 002 2 818 2 021 Summa kostnader 147 500 124 339 112 102 100 204 82 003 Årets kapitalförändring -7 584 4 844-3 981-7 043 1 303 Forskningsintäkterna utgjordes till 52% (72 114 tkr) av anslagsmedel. Andelen bidragsmedel utgjorde 43% (59 738 tkr). Motsvarande fördelning för 2002 var 54% anslagsmedel respektive 40% bidragsmedel. Utvecklingen mot en ökad andel externfinansiering fortsätter alltså, och högskolan har jämfört med föregående år ökat bidragsintäkterna med 8 006 tkr vilket tyder på att högskolans medarbetare är fortsatt framgångsrika när det gäller att attrahera externa finansiärer. Övrig del av forskningsfinansieringen består till största delen av intäkter av uppdragsforskning (6 344 tkr) samt övriga intäkter av avgifter (1 382 tkr). Kostnaderna för uppdragsforskning uppgick till 6 329 tkr, vilket ger ett positivt utfall om 15 tkr för uppdragsforskningen. Forskningens finansiella intäkter uppgick till 348 tkr. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna är på forskningssidan 66%, vilket är något lägre jämfört med 2002, då andelen uppgick till 68%. Verksamhetsutfallet för forskningen är negativt, med ett utfall på 7 584 tkr. Effekten av vårdavtalets upphörande, som gav en positiv effekt på föregående års utfall, är borta. Högskolans strukturella problem, som består i att med relativt små forskningsanslag klara av att forskningsanknyta en stor grundutbildning, blir återigen tydligt. Uppdragsutbildningen fortsätter att öka i omfattning. Lärarutbildningen står för 72% av intäkterna, vilket är lika med 32 795 tkr. Detta är en ökning i

6 absoluta tal, men relativt sett har Lärarutbildningens andel av uppdragsintäkterna minskat, då den var 76% 2002. Totalt sett ökar intäkterna med 15%, vilket innebär att den positiva trenden inom uppdragsutbildning står sig, vilket är helt i linje med högskolans ambition. UPPDRAGSUTBILDNING (belopp anges i tkr) 2003 2002 2001 2000 1999 Intäkter 45 764 39 811 38 893 29 241 20 831 Kostnader Kostnader för personal 33 613 25 697 28 629 19 757 15 384 Lokalkostnader 2 169 2 892 1 066 1 762 51 Övriga driftskostnader 9 524 10 837 7 757 6 357 5 143 Finansiella kostnader 3 3 4 2 0 Avskrivningar 863 914 1 025 573 223 Summa kostnader 46 172 40 343 38 481 28 451 20 801 Årets kapitalförändring -408-532 412 790 30 Personalkostnaderna uppgår till 73% av de totala kostnaderna, vilket är en ökning jämfört med föregående år, då de uppgick till 64%. Lokalkostnaderna är relativt låga, eftersom en stor del av verksamheten sker utanför högskolans lokaler. Uppdragsutbildningen visar ett negativt utfall på 408 tkr. Det negativa resultatet återfinns till största delen på Lärarutbildningen, som detta år visar ett utfall på - 249 tkr. Odontologiska fakulteten visar ett utfall på 189 tkr. I övrigt uppvisade områdena smärre positiva resultat eller nollresultat. I och med att den Odontologiska fakulteten vid Lunds universitet överfördes till Malmö högskola den 1 januari 1999 fick högskolan medicinskt vetenskapsområde. Från och med 2002 finns en medicinsk fakultet även inom området Hälsa och samhälle. Ett totalt utfall för verksamheten inom det medicinska vetenskapsområdet (medicinsk fakultet ) fås därför genom att slå ihop Odontologiska fakulteten med den del av Hälsa och samhälle som avser medicinskt vetenskapsområde. Observera att jämförelsesiffrorna avseende 2002 därför har ändrats, eftersom denna sammanslagning inte gjordes i förra årsredovisningen. Fakultetens totala intäkter för 2003 uppgick till 124 959 tkr, och resultatet blev 3 720 tkr, fördelat på 4 110 för Hälsa och samhälle och - 390 tkr för odontologiska fakulteten. På kostnadssidan ökar personalkostnaderna med 10% och driftskostnaderna med 23%. I övrigt är förändringarna små. Avskrivningskostnaderna är främst hänförliga till odontologiska fakulteten till följd av att deras lokaler till stor del är nyrenoverade, vilket inneburit stora investeringar i inredning och utrustning. Nedan följer en sammanställning av högskolans kostnader uppdelade på odontologisk, och från och med 2002, medicinsk fakultet och övrigt för de fem senaste åren.

7 Med. Övrigt Med. Övrigt Odont. Övrigt Odont. Övrigt Odont. Övrigt fakultet fakultet fakultet fakultet fakultet 2003 2003 2002 2002 2001 2001 2000 2000 1999 1999 Kostn personal 124 959 426 032 113 722 373 332 80 357 351 758 74 007 315 912 71 476 248 560 Lokalkostnader 1 059 121 250 820 106 493 22 103 746 44 106 575 349 95 258 Övr driftkostn 32 690 129 507 26 663 111 723 13 772 115 959 12 607 125 567 14 609 128 343 Fin kostnader 61 3 961 49 4 900 101 5 255 9 5 561 1 3 199 Avskrivningar 3 771 25 100 3 334 37 463 4 564 25 907 4 235 26 172 3 745 19 712 Summa kostnader 162 540 705 850 144 588 633 911 98 816 602 625 90 902 579 787 90 180 495 072 Högskolans balanserade myndighetskapital uppgick vid årets början till 76 711 tkr. Årets kapitalförändring är positiv, och uppgår till 34 576 tkr, vilket innebär att Malmö högskolas myndighetskapital per den 31 december 2002 uppgår till totalt 111 287 tkr, och kan specificeras enligt följande (tkr): Myndighetskapital 2003 2002 2001 2000 1999 Grundutbildning 93 271 50 702 5 408-11 411-2 680 Uppdragsutbildning 3 310 3 719 4 251 3 839 3 049 Forskning 1 180 8 764 3 935 7 916 14 959 Övrig verksamhet 13 526 13 526 13 526 8 174 4 877 Summa 111 287 76 711 27 120 8 518 20 205 Årets kapitalförändring har resulterat i att högskolan nu uppnått ett stabilt myndighetskapital. I den långsiktiga ekonomiska planeringen som fastställdes 1998 var uppbyggandet av ett relativt stort myndighetskapital en nödvändighet för att säkerställa en god långsiktig ekonomi och därmed skapa handlingsfrihet för högskolan. Detta beroende på insikten om att en ny högskola på kort tid skulle byggas upp under relativt osäkra villkor vad gäller intäkter och kostnader. Under 2003 kom signaler om utebliven expansion samtidigt som högskolan hade börjat visa positiva resultat. En ytterligare avsättning till myndighetskapitalet för att mildra framtida investeringar och minskningar av främst grundutbildningsanslaget blev nödvändig. Högskolan har nu nått upp till ett myndighetskapital om drygt 111 milj kr eller 12% av intäkterna. I myndighetskapitalet ingår 13 526 kkr avseende den vårdhögskoleutbildning som förstatligades 2002. Högskolan kommer i särskild ordning att inge framställan om att detta myndighetskapital får överföras till den anslagsfinansierade verksamheten. Under 2004 har styrelsen beslutat utnyttja drygt 26 mkr av myndighetskapitalet till grundutbildningen och till forskning/ forskarutbildning. I första hand kommer myndighetskapitalet att användas för att mildra effekterna av den uteblivna expansionen av grundutbildning och

8 forskning, En alltför tvär och okontrollerad minskning av högskolans verksamhet kommer att allvarligt försvåra vår nuvarande verksamhet men även möjligheterna för att i framtiden expandera grundutbildningen och forskningen. För 2005 har reserverats 10 mkr till den nybyggda fastighet som tas i bruk av lärarutbildningen och bibliotek under 2005. Långsiktigt är avsikten att myndighetskapitalet skall ligga mellan 70 och 80 mkr. Med de beslut som styrelsen har tagit och under förutsättning att vårduppdragets myndighetskapital överförs kommer det kvarvarande myndighetskapitalet att uppgå till ca 75 mkr. Jämfört med den prognos som lämnades i samband med delårsrapporten är utfallet på intä kterna 14 437 tkr högre än i prognosen. Det är anslagsintäkten till särskild lärarutbildning (SÄL) som står för avvikelsen på anslagssidan, då högskolan fick in ett icke budgeterat belopp på 5 467 tkr i slutet av året. Bidragsintäkterna ligger 5 740 tkr över prognosen. På övriga intäktsposter ser vi mindre differenser. Även kostnadssidan har fallit ut bättre än beräknat. Den totala avvikelsen på kostnadssidan uppgår till 1,83% eller 16 204 tkr.

9 2 Inledning Malmö högskola har fortsatt sin expansion av verksamheten med siktet inställt på att till 2007 ha en grundutbildningsvolym om 14 000 helårsstudenter. Totalt har högskolan under 2003 haft 11 432 helårsstudenter inom de verksamheter som kan avräknas mot takbeloppet vilket skall jämföras med 10 264 helårstudenter 2002. Under året har högskolan gjort en medveten satsning på att höja utbildningskapacitet för att möta upp mot det höga tryck som finns från framförallt närregionen avseende grundutbildning. Högskolan har kunnat göra denna tillfälliga kapacitetsökning beroende på sedan tidigare uppkommet anslagssparande som i och med avrapporteringen av 2003 års verksamhet är förbrukat. En av de tydligare anledningarna till det stora regionala trycket på grundutbildningen är den demografiska situationen i Malmö stad. Ökningen av ungdomskullarna som i resten av landet är i antågande är redan en realitet i Malmö stad. För högskolans fortsatta utveckling och möjlighet att vara en motor i regionens utveckling är fortsatt ökning av forskningsresurserna en förutsättning. Högskolan har under 2003 stått sig ganska väl i konkurrensen om forskningsmedel och sedan tidigare ett par donationsprofessurer knutna till olika delar av lärosätet. Högskolans strävan inom forskning och forskarutbildning är att inom en snar framtid få möjlighet att anordna och anta till en egen forskarutbildning. Malmö högskola har under året medverkat i ett antal verksamheter som återrapporteras i denna årsredovisning. Till exempel kan nämnas collegeutbildningen och den introduktionsutbildning för invandrade akademiker som bedrivs vid högskolan i samverkan med ett flertal kommuner.

10 3 Allmänna återrapporteringskrav 3.1 Högskolepedagogisk utbildning och handledarutbildning Av lärosätenas årsredovisningar skall framgå antalet lärare som har genomgått den pedagogiska utbildningen under 2003. I samband härmed skall en översiktlig beskrivning av utbildningens inriktning och kursinnehåll ges. Omfattningen och inriktningen av utbildningen av handledare inom forskarutbildningen skall redovisas liksom antalet handledare som har genomgått utbildningen under 2003. Om det föreligger olikheter mellan vetenskapsområden skall detta framgå av redovisningen. I mars tog rektor beslut om en ny högskolepedagogisk utbildning för Malmö högskolas anställda, framförallt lärare. Målen med utbildningen är enligt beslutet att deltagarna efter utbildningen ska ha tillägnat sig ett reflekterande, kreativt och kritiskt förhållningssätt till utbildning och forskning samt dessas relation till varandra. Efter utbildningen ska deltagarna känna sig inspirerade att utveckla sin undervisning och sin professionella kompetens som högskolelärare. För att nå en god utvecklingspotential ska deltagarna efter kursen vara medveten om att det finns en mångfald av arbetsformer och vad de olika arbetsformerna kan innebära för uppläggning av undervisning och examination i högskolan. Dessutom ska kursen förmedla kunskap om relevant forskning inom lärande samt skapa en medvetenhet om högskolelärarens roll ur ett antal olika perspektiv. I den högskolepedagogiska utbildningen ingår även moment i och kring Malmö högskolas tre profilområden. Utbildningen är indelad i fem moduler och omfattar totalt tio poäng. Modulerna följer nedan: 1. Introduktionskurs; Pedagogisk vision, kursplaner, bedömning, utvärdering, lagar och förordningar mm. 2. Att utvecklas som högskolelärare högskolepedagogik i teori och praktik (har getts varje termin sedan våren 2000) 3. Malmö högskolas perspektivområden; genus, miljö och etnicitet 4. IT och distansundervisning (start ht-04) 5. Professionsutbildningar (start lå 04) Antal lärare som gått genom ovanstående kurser samt två områdesspecifika (totalt 80 st): Tabell 1: Högskolepedagogisk utbildning OD K3 TS HS IMER LUT BIT Modul 1 1 5 5 3 Modul 2 1 3 8 3 2 16 2 Modul 3 1 1 6 3 1 6 1 PBL, OD 12 Summa 15 4 19 11 6 22 3 Rådet för högskoleutbildning har stött planering och utveckling av utbildning för högskolans handledare i forskarutbildning. Högskolans utbildning heter

11 Det goda mötet och avser utveckling av handledares professionella kompetens för att kunna leda och samarbeta med forskarstuderande; en viktig angelägenhet, inte minst från doktorandperspektivet. En första utbildningsomgång gavs vårterminen 2002 med 13 deltagare. Handledarutbildningen är högskolegemensam och numera periodicerad att ges varje vår under tiden februari maj under c:a tio heldagar. I andra utbildningsomgången, våren 2003, deltog 15 personer fördelade på högskolans alla områden. Genomförandet sker i samverkan med nationella och internationella experter. Under 2003 har planering av ett ytterligare initiativ till handledarutveckling gjorts i samarbete med Mitthögskolan. I högskolans riktlinjer för antagning till docent finns krav att handledarutbildning skall vara genomgången för behörighet till docent. 3.2 Andel män och kvinnor i grundutbildningen och forskarutbildningen I årsredovisningen skall lärosätena för respektive vetenskapsområde eller motsvarande redovisa andelen kvinnor och män i grundutbildningen och forskarutbildningen och i alla anställningskategorier. Större förändringar i förhållande till föregående år skall kommenteras. Vidare skall framgå vilka åtgärder som vidtagits för att få en jämnare könsfördelning: - i utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom vissa lärar- och vårdutbildningar samt naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, - i forskarutbildningar med ojämn könsfördelning, -vid rekrytering och befordran av lärare, och - vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande. Vidare skall i årsredovisningen de lokalt fastställda målen för andelen kvinnor bland nyrekryterade lärare inom samtliga lärarkategorier samt utfallet för dessa redovisas I detta avsnitt redovisas det delar av ovanstående återrapporteringskrav som inte är hänförligt till personalsituationen vid lärosätet. Information rörande densamma återfinns i stycke 2.4 Tabell2: Andel män respektive kvinnor i grundutbildning Män Kvinnor Antal Antal Totalt % % Män Kvinnor HSJT 30% 70% 1379 3179 4558 MNT 56% 44% 1389 1090 2479 Undervisning 25% 75% 614 1891 2505 Vård 14% 86% 200 1278 1478 Odontologi 35% 65% 101 191 293 Övrigt 31% 69% 133 299 432 Övriga 1 51% 49% 80 77 157 Totalt 33% 67% 3897 8004 11901 1: Design, media, idrott, musik, medicin Två tredjedelar av studenterna vid Malmö högskola är kvinnor och denna övervikt går igenom med vissa variationer i alla utbildningsområden utom MNT och Övriga. Största skillnaden finns ino m vårdområdet där 86 % är

12 kvinnor. Ett antal projekt bedrivs vid Malmö högskola för att nå en jämnare könsfördelning i grundutbildningen. Några av dessa redovisas nedan. Se även avsnitt 4. I arbetet med att nå en jämnare könsfördelning vid de utbildningar där fördelningen är skev har ett antal åtgärder vidtagits under 2003. Vid antagningen till sjuksköterskeprogrammet och till den socialpedagogiska inriktningen av socionomutbildningen har särskilt urval använts för underrepresenterat kön. En viss ökning av antalet män i antagningen har kunnat observeras. Antalet antagna män var under 2003 något högre än vad som tidigare har redovisats. Lärarutbildningen har sedan länge en ojämn könsfördelning vilken dessutom ökat under de senare decennierna. Genom införandet av grundskollärarutbildningen med inriktning mot årskurs 1-7 ökade dock andelen manliga lärare i skolans tidigaste årskurser, det tidigare lågstadiet, avsevärt. Så är också förhållandet i den förnyade lärarutbildningen för de studenter som siktar mot en examen om 140 poäng. I syfte att avhjälpa den sneda fördelningen genomförs för fjärde året projektet fler män till skolan. Projektet är ett samarbete med länsarbetsnämnden i Skåne och syftar till att locka fler män att söka lärarutbildningen. Projektet pågår under 40 veckor och innefattar praktik. Det finns 25 platser i projektet. Efter att genomgått projektet med godkänt resultat har deltagarna platsgaranti på vissa inriktningar på lärarutbildningen. För medicinskt vetenskapsområde, där antagningen sker direkt vid Malmö högskolan, finns balans mellan kvinnor och män i forskarutbildningen (34 av 57 är kvinnor). Inom teknik och naturvetenskap finns låg andel kvinnor i forskarutbildningen (tre av 24 doktorander; 17 %). Kvinnor har uppmanats söka, men ingen positiv särbehandling har ännu ej tillämpats. Femtionio procent av doktoranderna (109 av 186) vid högskolan är kvinnor. En viss överrepresentation av kvinnor finns inom humanistisk-samhällsvetenskapliga området. För redovisning av antal män respektive kvinnor i personalen se avsnittet 2.4 om personalredovisning, kompetensförsörjning och sjukfrånvaro. 3.3 Likabehandling och studentinflytande Universitet och högskolor skall enligt lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan årligen upprätta en plan över åtgärder för främjandet av studenternas lika rättigheter. Av årsredovisningen skall framgå vilka åtgärder lärosätet har vidtagit med anledning av planen. Samt redovisning jämte SFS 1993:100 1kap 7b Malmö högskola har sedan juni 2003 en åtgärdsplan utifrån lagen om likabehandling av studenter. Arbetet under 2003 har innefattat en rad insatser som presenteras nedan. Redovisningen innefattar två huvudsakliga typer av åtgärder generella och mer specifika.

13 Generella åtgärder har utformats bland annat som olika informationsinsatser. Högskolan har på sin hemsida, som är tillgänglig för såväl anställda som för studenter och allmänheten, lagt in åtgärdsplanen samt den handläggningsordning av trakasseriärenden enligt likabehandlingslagen som finns vid högskolan. Material i form av foldrar från de olika ombudsmännen (DO, JÄMO, HOMO och HO) finns tillgängligt vid högskolan. Till de mer generella åtgärderna hör även de utbildningsinsatser som genomförts inom högskolan i form av kompetensutveckling för den egna personalen i form av en introduktionsutbildning för nyanställd personal som bland annat tar upp likabehandlingslagen. Frågorna behandlas också i det utbildningsprogram med inriktning på förvaltningsrätt som ges för personalen. I den generella utbildningen om 2 poäng för studentkårens förtroendevalda ingår detta som ett av momenten. Under 2003 påbörjades en enkätundersökning som är riktad till studenter där man bland annat har ett antal frågor som är relaterade till likabehandlingslagen. Detta är en del av en högskoleövergripande inventering som syftar till att stärka högskolans arbete med likabehandlingsfrågor. Ett samarbete har inletts mellan Studenthälsan och området Hälsa och samhälle med syftet undersöka möjligheterna för en longitudinell studie som ska ge viktiga informationer om högskolans studenter ur ett brett hälso- och miljöperspektiv. I planeringen ligger dessutom en beredskap för att under kommande år genomföra uppföljningsinsatser för att kontinuerligt följa utvecklingen och effekterna hos specifika insatser. Gällande studenter med funktionshinder sker samarbete mellan studieadministrativa avdelningen, IT-avdelningen och Plan- och lokalavdelningen vid högskolan med syftet att förbättra den fysiska och tekniska tillgängligheten. Inventering av hur det ser ut på högskolan har påbörjats. Arbete har påbörjats med att samla berörda på respektive utbildningsområde för att gå igenom hur bemötandet av studenter med funktionshinder sker samt hur uppföljningen av åtgärdsbesluten kan effektiviseras inom myndigheten. Studentinflytandet vid högskolan har under året utvecklats med hjälp av den ovan beskrivna utbildningen för förtroendevalda studenter. Under året har andelen män i den centrala studentrepresentationen varit 69 % jämfört med 64 % 2002 och andelen kvinnor 31 % jämfört med 36 % 2002. 3.4 Personalredovisning, kompetensförsörjning och sjukfrånvaro Regeringen beslutar vidare att varje myndighet med minst fem anställda skall redovisa i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2003 har uppnåtts, samt vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2004 respektive 2005-2006. redovisningen skall göras i myndighetens årsredovisning. Högskolan befann sig under 2003 under fortsatt expansion. Antalet anställda omräknat i årsarbeten uppgår under 2003 till 1 159. Motsvarande siffra för 2002 var 1 011. Antalet årsarbeten har således ökat med 14,6 %. Förändringarna i de olika personalkategorierna framgår av nedanstående diagram:

14 Diagram 1: Antal årsarbeten 1999-2003 efter kategori 350 300 250 200 150 100 2003 2002 2001 2000 50 0 Professor Lektor Adjunkt Fo ass Doktorand Ann FoU pers Adm pers Bibl pers Te pers Högskolans mål är att huvuddelen av lärarna ska ha erfarenhet av forskningsoch/eller utvecklingsarbete och att alla lärare ska delta i forsknings- eller utvecklingsarbete samt att alla forskare ska undervisa. För 2003 avsattes en högskolegemensam ekonomisk resurs för riktad meritering till doktor, docent och befordran till professor. År 2003:s satsning innebar att 849 000 kr utbetalades till elva personer (av totalt 44 sökanden). Medelåldern vid Malmö högskola är 46 år, 25 % av totalt antal anställda är över 55 år och 12 % är 60 år eller äldre, vilka kommer att gå i pension inom en 5 års period. Åldersgruppen 45-54 år är den dominerande. Diagram 3: Åldersfördelning för alla anställda 35% 30% 25% 20% 15% % 10% 5% 0% -34 35-44 45-54 55-59 60 - Åldersfördelningen inom olika personalkategorier skiljer sig åt tydligt. Bland professorerna är 70 % äldre än 55 år, motsvarande siffra var 67 % för år 2002. 55 år och äldre bland lektorerna motsvarar 27 % (år 2002 31 %) och bland adjunkterna 33 % (år 2002 33 %).

15 Diagram 4: Medelålder per kategori 60 50 40 30 År 20 10 0 Adjunkt Adm pers Ann FoU pers Bibl pers Doktorand Fo ass Lektor Professor Te pers Alla Detta innebär att rekryteringsbehovet av lärare- och forskarpersonal kommer att bli stort vid Malmö högskola under den närmaste 10 års perioden. Av högskolans personalpolicy framgår att högskolan skall eftersträva en balans i åldersstrukturen. De stora pensionsavgångarna möjliggör en föryngring av personalen. För att underlätta det kommande generationsskiftet har högskolan avsatt 1 128 Mkr för delpensioner. Antal anställda vid Malmö högskola är 1263 personer, varav kvinnor 732 (58%) och män 531 (42%). Malmö högskolas rekryteringsmål för professorer är i regleringsbrevet satt till 34 % för perioden 2001 2004, dvs andelen kvinnor bland nyanställda professorer ska under perioden uppgå till minst 34 %. Antalet professorer vid Malmö högskola omräknat i årsarbeten är 41, varav 16 är kvinnor. Under 2003 skedde endast en befordran av professor vid högskolan. Den befodrade var kvinna. Såsom en högskolegemensam forskningssatsning avsätts under 2004 en ekonomisk resurs om 1,5 Mkr för meritering till professor och docent. I samband med detta skall, enlighet högskolans forskningsstrategier, särskild satsning ske på underrepresenterat kön. Tabell 4: Nyrekryterade lärare Antal män Andel män Antal kvinnor Andel kvinnor Totalt Professor 3 75% 1 25% 4 Lektor 19 66% 10 34% 29 Adjunkt 22 35% 40 65% 62 Gästlärare 10 48% 11 52% 21 Timlärare 12 44% 15 56% 27 Totalt 66 46% 77 54% 143 I Malmö högskolas jämställdhets- och mångfaldsplan är målet en jämn könsfördelning bland anställda inom respektive lärarkategori på varje område. Det underrepresenterade könet får inte understiga 40 %. De områden som inte uppnår detta har egna rekryteringsmål för att öka andelen av det underrepresenterade könet. Antalet lektorer vid Malmö högskola omräknat i

16 årsarbeten är 206, varav 88 är kvinnor. Av högskolans 10 lektorer som befordrades under 2003, var 6 kvinnor. År 2002 befordrades 6 lektorer, varav tre kvinnor. Antalet adjunkter vid Malmö högskola omräknat årsarbeten är 327, varav 132 är män. Bland högskolans doktorander med doktorandanställning är andelen manliga doktorander 41 %. Diagram 5: Könsfördelning olika personalkategorier 120 100 80 60 40 Kvinnor % Män % 20 0 Adjunkt Adm personal Ann FoU pers Bibl pers Dokorand Fo ass Lektor Professor Te pers Alla Vad gäller arbetet med en ökad etnisk och kulturell mångfald har högskolan en övergripande ettårig jämställdhets- och mångfaldsplan. Planen revideras årligen med basis i gjorda erfarenheter under det gångna året. På områdesnivå konkretiseras denna i handlingsplaner med delmål i syfte att öka mångfalden. Under 2003 startade ett ettårsprogram i syfte att bl a öka antalet medarbetare med ledarkompetens, särskilt andelen kvinnliga ledare. I programmet deltar 16 medarbetare, varav 9 är kvinnor. Under 2004 är målsättningen att starta ett ettårigt gemensamt chefs- och ledarskapsprogram med tre andra högskolor/universitet med målgruppen nuvarande chefer med personalansvar inom akademin och förvaltning. Den totala sjukfrånvaron under 2003 var 4,95 %, varav 2,28 % för män och 6,97 % för kvinnor. I förhållande till år 2002 har den totala sjukfrånvaron minskat med 4,8 %. Sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år är 1,38 %, 30-49 år är 3,27 % och 50- är 6,76 %. Högskolan har under 2003 bytt företagshälsovård och påbörjat ett antal åtgärder som vidtagits för att minska och förebygga ohälsa: Hälsoundersökningar och livsstilsprofiler skall genomföras för all personal (ca 300 anställda per år). Dessa ger underlag för såväl individ, arbetsgrupp och organisation till åtgärder där såväl fysiska som psykiska faktorer vägs in. Man kan på så sätt få enkla indikeringar omkring arbetets innehåll, möjligheter till kontroll, styrning och stöd samt upplevelse av stress i arbetssituationen. En tredagars arbetsmiljöutbildning har startats kring arbets miljöfrågor och rehabilitering för chefer, personalansvariga och skyddsombud. Syftet med denna utbildning är att man mer systematiskt skall planera, genomföra och följa upp arbetsmiljöarbetet med en fördjupad och likartad syn på arbetsmiljöfrågorna inom hela högskolan.

17 Arbetsmiljöansvariga i organisationen skall också få en tydligare ansvars- och uppgiftsfördelning av de olika arbetsmiljöfrågorna. En ny utbildningsomgång startas 2004. Chefer inom myndigheten har också ett krav på sig att genomföra medarbetarsamtal med sina anställda. Uppföljningsrutinerna på sjukfrånvaron har skärpts genom att sjukfrånvaron rapporteras kvartalsvis i högskolans skyddskommitté. 3.5 Bibliotek Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa kostnader för lärosätets centralbibliotek/huvudbibliotek. Redovisningen skall göras för de tre senaste åren och ställas i relation till lärosätets totala intäkter, inklusive externa anslag. Kostnader för biblioteket skall redovisas både inklusive och exklusive lokalkostnader. Vidare skall en uppskattning göras av kostnader budgetåret 2003 för övrig biblioteksverksamhet exklusive centralbiblioteken. Kostnader för övrig biblioteksverksamhet skall redovisas både inklusive och exklusive lokalkostnader. Redovisning av kostnader för högskolans bibliotek i relation till lärosätets totala omslutning de senaste tre åren. Organisatoriskt ligger all biblioteksverksamhet och den centrala IT verksamheten i en enhet. Anslagen till denna enhet sker direkt av styrelsen i dess årliga resursfördelningsbeslut. Kostnadsutvecklingen inom biblioteket har varit följande: Tabell 5: Bibliotekskostnader 2001 2002 2003 exkl lokaler 19 277 23 747 23 309 % av tot förd medel 2,8 % 3,0 % 2,6 % inkl lokaler 24 727 27 784 27 272 % av tot förd medel 3,6 % 3,5 % 3,1 %

18 4 Grundutbildning 4.1 Reell kompetens och alternativt urval Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa hur bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100) om s.k. reell kompetens och alternativt urval tillämpats. För alternativt urval skall det dessutom framgå för vilka utbildningar detta tillämpats, vilka urvalsgrunder som fastställts och vilka kategorier sökande som antagits. Lärosätena skall analysera och kommentera redovisningen. Bedömningarna för de som åberopar reellkompetens görs av antagningshandläggarna. I de fall som dessa inte klarar att göra fullständiga bedömningar kontaktas alltid utbildningsansvariga för fortsatt handläggning av ärendet. Innan antagningsomgångarna startar sker en kontakt med de utbildningsansvariga för att fastställa vilka kunskaper det är viktigt att den sökande, som skall prövas för reell kompetens, bör ha för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Malmö högskola anser det viktigt att det finns intyg som styrker det som den sökande skriver i sitt eventuellt medföljande personliga brev. Mot denna bakgrund är vi närmast av uppfattningen att sökanden som inte har något dokumenterat utöver gymnasieutbildningens generellt inte behöver granskas för reell kompetens. I yttrande till SUHFs förslag om vägledande rekommendationer rörande valideringsarbetet formulerade vi uppfattningen att det finns inslag i den svenska traditionen som innebär att yrkeserfarenheter ges ett formellt erkännande (framför allt 25:4-modellen) vilket med fördel skulle tas till vara i valideringsarbetet. Beträffande behörighetsbedömningar som inte görs i en antagningsomgång utförs sådana i mån av tid. Under året som har gått är det få ansökningar som inkommit till högskolan. De flesta behörighetsbedömningarna gäller förfrågningar och kontroll av utländska gymnasiebetyg. Detta innebär i sin tur att antalet förhandsbesked som Malmö högskola utfärdat varit lågt. Under året har också ständiga uppdateringar av olika former av informationsmaterial skett och idag fi nns informationen lättillgänglig i de flesta informationsmaterial gällande behörigheten för högskolestudier. Nationell giltighet för bedömningar av reellkompetens är enligt vår uppfattning inte så utbredd. Inför våren 2004 har Malmö högskola initierat ett försökssamarbete med Högskolan i Halmstad samt Högskolan Kristianstad beträffande samordning av bedömningarna av beträffande reell kompetens till sjuksköterskeutbildningen. När det gäller den nationella giltigheten kan det uppstå vissa problem eftersom den reella kompetensen i många fall kopplas till en specifik utbildning vid en speciell tidpunkt. Sedan den nya förordningen 2002:761 infördes har Malmö högskola vidtagit följande åtgärder.

19 Media och kommunikation Inför antagningen till programmet Medie- och kommunikationsvetenskap med start höstterminen 2002 beslutades av styrelsen att 10 platser av de 100 som erbjöds skulle tillsättas genom alternativt urval. För att få delta i det alternativa urvalet skulle två kriterier uppfyllas; dels ett språkkriterium enligt vilket ett utomnordiskt modersmål skulle styrkas, dels skulle sökande ha arbetslivserfarenhet från för utbildningen relevant bransch. Urvalet av sökande som uppfyllde dessa kriterier skulle göras utifrån sökandes skriftliga motivering i ett första steg och i ett eventuellt andra steg en intervju (beroende på söktryck). Bedömningskriterierna både för den skriftliga motiveringen och vid intervjun skulle vara samstämmighet mellan förväntat och verkligt utbildningsmål samt lämplighet och förutsättningar för utbildningen. Vid antagningen till programmet hösten 2002 anmälde ett fåtal sökande intresse för deltagande i det särskilda urvalet. Då ingen uppfyllde bägge de uppsatta kriterierna kunde ingen sökande komma ifråga för vidare bedömning och samtliga platser på programmet kom att tillsättas genom andra urvalsgrunder. Vid antagningen till programmet hösten 2003 anmälde ett fåtal sökande intresse för deltagande i det särskilda urvalet. Endast en person uppfyllde båda de uppsatta kriterierna och antogs efter intervju. Denna person tog aldrig sin plats som antagen i anspråk. Malmö högskola planerar att genomföra urval enligt ovan beskrivna konstruktion även inför hösten 2004. Interaktionsteknologi Många studenter som antogs till utbildningsprogrammet Interaktionsteknologi hösten 2002 hade endast gymnasial bakgrund. I syfte att öka mångfalden i studentgruppens bakgrund med avseende på erfarenhet av den bransch som utbildningen förbereder för konstruerades inför antagningen hösten 2003 alternativa urvalsgrunder. Inför antagningen till programmet med start höstterminen 2003 beslutades att ett fåtal platser skulle tillsättas genom alternativt urval. För att få delta i det alternativa urvalet skulle sökande ha för utbildningen relevant dokumenterad arbetslivserfarenhet från ett av områdena informationsteknologi, konst eller design. Vid antagningen till programmet hösten 2003 anmälde ett fåtal sökande intresse för deltagande i det särskilda urvalet. På grund av lågt söktryck till programmet kunde alla behöriga sökande antas och ingen särskilt urval genomfördes. Malmö högskola planerar att genomföra urval till utbildningen (numera Interaktionsdesign 120 p) enligt ovan beskrivna konstruktion även 2004. Sjuksköterskeutbildningen Alternativ urvalsgrund tillämp ades för antagning till 10 utbildningsplatser på utbildningsprogrammet sjuksköterskeutbildning 120 poäng. Traditionellt är situationen sådan att utbildning till yrket sjuksköterska domineras av kvinnliga studenter. För att råda bot på denna snedrekrytering fattade Malmö högskola beslut om att genomföra särskilt urval till ca 10 % av platserna. För att få delta i det alternativa urvalet skulle sökande, förutom att vara av manligt kön, visa sin motivation för utbildningen genom att ha prioriterat utbildningen högt i den aktuella antagningsomgången (som lägst sökalternativ 3 i prioriteringsordningen) samt dessutom ha sökt utbildningen med liknande prioritering minst en gång tidigare utan att ha kunnat antas (utifrån

20 meritvärden i övriga urvalsgrupper). Bland de sökande som uppfyllde dessa kriterier skulle sedan urval göras på meritvärden från urvalsgrunderna betyg och högskoleprov. Vid antagning till programmet hösten 2002 konstaterades att ett antal sökande uppfyllde de kriterier som satts upp för att få delta i det särskilda urvalet. Malmö högskola antog de sökande som hade högst meritvärden i betygsrespektive högskoleprovsgruppen men som inte kunde antas i det normala urvalet på grund av för låga meritvärden. Fördelningen av platser mellan betyg och högskoleprovsgrupperna gjordes enligt samma procentsatser som gäller i övrigt (betyg 66 %, högskoleprov 34 %). Av 10 antagna män påbörjade 9 män utbildningen. Viss uppföljning har gjorts gällande dessa studenters prestationer. När det gäller presterade studieresultat avviker gruppen inte från genomsnittet för högskolans övriga studenter. Studieavbrott och studieuppehåll har gjorts av antagna inom detta särskilda urval i något mindre omfattning än av vad som gäller i genomsnitt för antagna till och förstagångsregistrerade på utbildning vid högskolan. Även vid antagningen till programmet våren 2003 uppfyllde ett antal sökande de kriterier som satts upp. Malmö högskola gjorde urval bland dessa på samma sätt som till HT2002 men tillsatte vid denna antagning endast 6 av 100 platser genom särskilt urval. Ingen uppföljning har ännu gjorts kring huruvida denna grupp påbörjat sina studier eller av deras studieresultat. Vid antagningen till programmet hösten 2003 gjorde Malmö högskola urval bland de sökande som uppfyllde kriterierna på samma sätt som till HT2002. Vid denna antagning tillsattes endast 5 av 100 platser genom särskilt urval. Av 5 antagna män påbörjade 3 män utbildningen. Ingen uppföljning har ännu gjorts kring denna grupp. Malmö högskola planerar för närvarande inte att fortsätta med särskilt urval enligt denna konstruktion till detta program. Vid antagningen till programmet hösten 2004 kommer endast ordinarie urvalsgrunder att användas. Socionomutbildningen På Malmö högskola har utbildningsprogrammet socionomutbildning med inriktning mot socialpedagog tenderat till att domineras av kvinnliga studenter. För att råda bot på denna snedrekrytering fattade Malmö högskola beslut om att genomföra särskilt urval till ca 10% av platserna. Samma konstruktion användes som vid antagningen till sjuksköterskeutbildningen. Vid antagning till programmet hösten 2002 antogs 10 män till 65 platser totalt. Av dessa påbörjade 6 män sina studier. Viss uppföljning har gjorts gällande dessa studenters prestationer och resultatmässigt avviker de inte från genomsnittet vid högskolan. Vid antagning till programmet våren 2003 antogs 7 män till 70 platser totalt. Vid antagning till programmet hösten 2003 avsattes 10 platser för denna kategori. Endast 2 av de antagna männen tackade ja till de platser de erbjöds. Malmö högskola planerar inte att fortsätta med särskilt urval enligt denna konstruktion till detta program. Vid antagningen till programmet hösten 2004 kommer endast ordinarie urvalsgrunder att användas.

21 Collegeåret Collegeåret är en heltidsutbildning som startades vid Malmö högskola 2002 vars syfte är att minska avståndet mellan komvux och högskolan. Under höstterminen läses 5 högskolepoäng på Malmö högskola och 400 gymnasiepoäng på Komvux, under vårterminen 15 högskolepoäng respektive 100 gymnasiepoäng. För behörighet till utbildningen krävs behörighet för Komvux-studier. Studenten skall ha uppnått minst grundläggande behörighet vid Collegeårets slut. Malmö högskola beslutade 2002 att inom ramen för den fria kvoten anta de studenter som antagits till Collegeårets gymnasiala del (till vilken antagningen förrättas av Komvux i respektive kommun) till Collegeårets högskoledel med platsgaranti. Till Collegeåret med start hösten 2002 antogs 57 personer. Av dessa har något studieresultat (minst 1 poäng) inom utbildningens högskoledel presterats av 68 %. Resterande 32 % har avbrutit studierna. Uppföljningen (rapporten En bro till högskolan Uppföljning av Collegeutbildningen vid Malmö högskola av Inge Dahlstedt) framgår att många av avbrotten berodde på att studierna på Komvux prioriterats samt i vissa fall att förväntningarna på Collegeutbildningen inte infriats. Dahlstedt menar att de flesta som avbrutit högskoledelen fortsatt med gymnasiala studier på Komvux. Till detta kommer införande av alternativ urvalsgrund för antagning av studenter från Collegeårets till reguljär grundläggande högskoleutbildning vid Malmö högskola Under våren 2002 fattade rektor beslut om att efter fullgjorda kursfordringar inom Collegeåret skulle studenterna, under förutsättning att behörighet förelåg garanteras plats på samtliga utbildningar vid Malmö högskola förutom de utbildningar till vilka någon form av särskilt urval redan tillämpades. Följande utbildningar undantogs därför: Fastighetsmäklarprogrammet, Medieoch kommunikationsvetenskap, Socionomutbildning inriktning mot socialpedagog samt mångkulturell inriktning, tandläkarutbildning samt utbildningar till tandhygienist och tandtekniker. Undantaget utgjordes av sjuksköterskeutbildningen till vilken särskilt urval redan beslutats enligt ovan. Dock hade utbildningen i de diskussioner som föregick inrättandet av Collegeåret visat sig ha stor dragningskraft för dem som sökt sig till Collegeåret. Med anledning av detta avsattes 2 platser för studenter som fullgjort Collegeåret. Av dem som antogs hösten 2002 har 46 % (26 personer) presterat maximal (20) studiepoäng och var därmed berättigade till garantiplatser (under förutsättning av behörighet). Enligt Dahlstedts uppföljning har 55 % (31 personer) av de som förstagångsregistrerade sig på Collegeutbildningen tagit sig vidare till reguljära högskolestudier på Malmö högskola, d v s en större grupp än den grupp som fullföljt utbildningen. De allra flesta (29/31) studerar inom något av högskolans utbildningsprogram och endast 2 personer läser fristående kurser. Av de 29 som studerar inom program har 13 utnyttjat erbjudandet om garantiplats efter slutförd Collegeutbildning.

22 Introduktionsutbildning Introduktionsutbildningen är en heltidsutbildning som ges vid Malmö högskola. Under utbildningen läser studenten ämnena svenska, engelska och samhällskunskap. Fullgjord utbildningen ger behörigheter på gymnasial nivå motsvarande kurserna svenska B, engelska A och samhällskunskap A. För behörighet till utbildningen krävs utländsk avslutad gymnasieutbildning som ger behörighet för högre studier i det land där den genomförts. Efter fullgjord introduktionsutbildning (genom komplettering med nämnda kurser i svenska och engelska) uppfyller studenter (som var behöriga vid antagningen) kravet på grundläggande behörighet. Under våren 2002 fattade rektor beslut om att efter fullgjorda kursfordringar på Introduktionsutbildningen skulle studenterna (under förutsättning att ev särskild behörighet förelåg) garanteras plats på samtliga utbildningar (program och kurser) vid Malmö högskola förutom de utbildningar till vilka någon form av särskilt urval redan tillämpades. Modellen var densamma som för Collegestudenterna. Endast 49 % (37 st) av de förstagångsregistrerade (75 st) hösten 2002 presterade maximal (40) studiepoäng och var därmed berättigade till garantiplatser. 10 av dessa (13 % av de antagna, 27 % av de fullt presterande), ansökte om plats på något av de utbildningsprogram vid Malmö högskola som berördes av platsgarantin. Alla dessa erbjöds antagning på respektive program. Av de 10 påbörjade 8 st studier inom det program till vilket de antagits. Ingen uppföljning har gjorts angående de resterande 27 studenterna som presterat 40 poäng inom introduktionsutbildningen. Vår erfarenhet är att en stor andel av dessa studenter efter avslutad introduktionsutbildning söker sig till andra lärosäten. Introduktionsutbildningen anses vara en snabb och effektiv väg att uppnå den behörighet i svenska och engelska som krävs för grundläggande behörighet. 4.2 Högskoleintroducerande utbildning Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa i vilken omfattning utbildning anordnats i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning. Av redovisningen skall framgå vilka övriga utbildningsanordnare som medverkat i utbildningssamarbetet, vilket innehåll utbildningen haft, hur många som genomgått utbildningen med godkänt resultat samt hur många som har fortsatt att studera på lärosätet. Lärosätena skall analysera och kommentera redovisningen. Utbildningen skall utvärderas i sin helhet 2006. Collegeutbildningen vid Malmö Högskola är två terminer lång. Studenterna läser första terminen fem poäng på Malmö högskola (25%) och 300 gymnasiepoäng på komvux. Andra terminen läses 15 poäng på Malmö högskola (75%) och 100 gymnasiepoäng på komvux. Studierna omfattar färdighetsträning, kunskapsinhämtning och övningar i kritiskt tänkande samt introducerar studenterna i olika undervisningsformer som förekommer vid högskolestudier. Utbildningen består av Introduktion till högskolestudier, Idéhistoria och kunskapssyn, Svenska för högskolestudier, Practical English in Cross-cultural Communication (English for professional purposes sedan ht-03) och Projektarbete.