Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012
Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen... 4 Bibliotekslagen... 4 Linköpings kommuns biblioteksplan... 4 Unescos skolbiblioteksmanifest... 4 Aktiviteter för att uppnå målen... 5 Förskoleklass årskurs 3... 5 Årskurs 4-6... 6 Fritidshemmen... 6 Åtkomst och öppettider... 7 Biblioteksgruppen... 7 Biblioteksråd... 7 Hemsida... 7 Läsprojekt... 7 Elever med lässvårigheter/läshinder... 7 Ansvarsfördelning... 8 Definitioner/ordlista... 8 Källförteckning... 9 2
Presentation av fokusbiblioteket Vist skola är en F-6-skola belägen i Sturefors, ett litet samhälle som tillhör Linköpings kommun. Skolan har knappt 300 elever. Sedan september 2010 har skolan ett fokusbibliotek. I samband med uppbyggnaden av fokusbiblioteket, flyttades folkbiblioteket i Sturefors till skolan och ett integrerat skol- och folkbibliotek skapades. Bibliotekens gemensamma namn är Sturefors bibliotek. Integreringen innebär bland annat att lokal och mediebestånd är gemensamt. Biblioteket är beläget i hus B. Ingång och kapprum delas med matsal och slöjdsalar. På Sturefors bibliotek arbetar en fokusbibliotekarie (100 %) som ansvarar för verksamheten mot skolan och en folkbibliotekarie (75 %) som ansvarar för folkbibliotekets verksamhet. Handlingsplanens syfte Handlingsplanen är ett dokument som ska användas i det dagliga arbetet. Den ska på ett tydligt sätt redogöra för fokusbibliotekets funktion i skolan. Tidigare har det inte funnits någon handlingsplan för fokusbiblioteket på Vist skola. Handlingsplanen har utarbetats av fokusbibliotekarien med stöd av biblioteksgruppen. Inför det inledande arbetet med handlingsplanen har personalen på skolan och fritidshemmen fått framföra idéer och önskemål genom en enkät. Handlingsplanen kommer att revideras årligen. Fokusbibliotekets mål Fokusbiblioteket är en pedagogisk funktion som stöder elevers lärande och pedagogers arbete genom att: Vara en integrerad del av skolans verksamhet Verka läsfrämjande Utveckla informationskompetens Styrdokument Stöd och mål för fokusbibliotekets verksamhet finns i flera styrdokument för skola och bibliotek. Lgr 11 Vikten av informationskompetens återkommer genomgående i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. I avsnittet om skolans värdegrund och uppdrag står bland annat att: Skolans uppdrag är att främja lärandet där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. [ ] Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap är därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. 1 Krav på informationskompetens ingår i de flesta ämnens kursplaner. Ett tydligt exempel är kursplanen för ämnet svenska. I syftet står det bland annat att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. 2 I kursplanen för svenska framgår även vikten av läsfrämjande arbete tydligt: I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. 3 Kraven på läsfrämjande arbete och att utveckla informationskompetens konkretiseras ytterligare i läroplanens centrala innehåll. 1 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 9 2 Ibid., s. 222 3 Ibid., s. 222 3
Skollagen I kapitel 2, 36 i skollagen står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. 4 Bibliotekslagen I bibliotekslagen 9 står det att folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 5 Linköpings kommuns biblioteksplan I biblioteksplanen står följande om skolbibliotekets uppgift: Skolbibliotekets primära uppgift är att tillhandahålla den litteratur och det IT-stöd som behövs i undervisningen och se till att det finns tillgängligt för elever och lärare. Det ska ingå som en resurs i det pedagogiska sammanhanget och den dagliga kunskapsutvecklingen och är det verktyg som elever och lärare behöver för att utveckla kunskaper och färdigheter. Ett väl fungerande skolbibliotek som pedagogisk resurs för läslust och informationssökning är en av förutsättningarna för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Skolan ska ge eleverna en grund för livslångt lärande, den ska utveckla ett kritiskt tänkande och uppmuntra till läslust. 6 För att åstadkomma detta nämns bland annat dessa åtgärder: Skolbiblioteket ska stimulera elevernas läslust, läsförmåga och språkutveckling. Skolbiblioteket ska vara en resurs för att öka informationskompetensen hos eleverna och skolans personal, samt stimulera till kritiskt tänkande. Skolbibliotekarier och lärare ska samarbeta mot gemensamma mål. 7 Unescos skolbiblioteksmanifest Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. 8 Så inleds Unescos (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) skolbiblioteksmanifest, vilket är utarbetat tillsammans med IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions). Vidare pekar manifestet på att erfarenheten visar att elevernas förmåga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja informationsteknik förbättras när bibliotekarier och lärare samarbetar. 9 Om integrerade bibliotek sägs att då skolbiblioteket delar lokaler och/eller resurser med ett annat bibliotek, t.ex. ett folkbibliotek, skall skolbibliotekets speciella behov beaktas och tillgodoses. 10 4 Skollag (2010:800), kap 2, 36 5 Bibliotekslag (1996:1596) 9 6 Biblioteksplan Linköpings kommun, s. 13 7 Ibid., s. 13 8 Unescos folk- och skolbiblioteksmanifest, s. 13 9 Ibid., s. 13 10 Ibid., s. 14 4
Aktiviteter för att uppnå målen Alla klasser, F-6, har en bestämd bibliotekstid inbokad varannan vecka, enligt särskilt schema. Vid de tillfällen som fokusbibliotekarie och pedagog inte har kommit överens om någon annan aktivitet, besöker klassen biblioteket för bokprat samt lån (åk 1-6) eller högläsning samt lån (förskoleklass). Vid planering av aktiviteter är det viktigt att inkludera all personal som kan tänkas bli berörd. Biblioteksaktiviteter för fritidshemmen sker efter överenskommelse. Följande tabeller innehåller de biblioteksaktiviteter som ska utföras under läsåret. Andra aktiviteter kan tillkomma. Utöver den bokade bibliotekstiden är elever välkomna att besöka biblioteket när det är öppet, för lån, informationssökning eller tyst läsning. Förskoleklass årskurs 3 Aktivitet Ansvar Utförande Bibliotekskunskap - från OPAC till hylla Vid besök i biblioteket (i mindre grupper) på HT i åk 3. Bokprat Bokprat vid klassbesök (gärna i samband med teman/undervisningsområden). Boksamtal Högläsning Introduktion av biblioteket Källkritik Fördjupad introduktion av biblioteket och pedagoger och pedagoger Folkbibliotekarie och fokusbibliotekarie (introduktion) och pedagoger (fortlöpande arbete) Ett boksamtal/klass och läsår (3A i dec/jan, 3B i feb, 2A+1A i mars, 2B+1B i april, F-klass i maj). Vid besök i biblioteket och i klassrummet. I halvklass på HT i F-klass. Får privat lånekort. Introduktion av källkritik vid klassbesök i samband med ett tema/undervisningsområde på VT i åk 2. Hitta i biblioteket samt låna om själv via TOR NEO på HT åk 1 (i mindre grupper). Får skollånekortet. 5
Årskurs 4-6 Aktivitet Ansvar Utförande Bibliotekskunskap - från OPAC till hylla, kunna låna om och reservera böcker i OPAC:en Vid besök i biblioteket (i mindre grupper) i åk 6. Bokprat Bokprat vid klassbesök (gärna i samband med teman/undervisningsområden). Boksamtal Informationssökning Källkritik och pedagoger (introduktion) och pedagoger (fortlöpande arbete) (introduktion) och pedagoger (fortlöpande arbete) Ett boksamtal/klass och läsår (6A+5A i sept, 6B+5B i nov, 4A i dec/jan, 4B i feb). I samband med lämpliga arbetsområden i åk 5. I biblioteket, datasalen eller klassrum. I samband med lämpliga arbetsområden i åk 5. I biblioteket, datasalen eller klassrum. Fritidshemmen Aktivitet Ansvar Utförande Bokcirkel Intresserade barn ses varannan vecka. Högläsning Lovaktivitet och fritidshemspersonal och fritidshemspersonal För intresserade barn, t.ex. varannan vecka i biblioteket. T.ex. tävling. 6
Åtkomst och öppettider Fokusbiblioteket är öppet under hela skoldagen. Dock är det stängt när det pågår pedagogisk verksamhet samt under vissa raster, se särskilt schema. När bibliotekspersonalen inte är på plats, kan skol- och fritidshemspersonal öppna biblioteket åt elever som då kan utnyttja självbetjäningsmaskinen. Biblioteksgruppen Biblioteksgruppen består av rektorn, fokusbibliotekarien, bibliotekspedagogen samt en representant från vardera arbetslagen F-3, 4-6 och fritids varav ett representeras av bibliotekspedagogen. Biblioteksgruppen har ansvar för att planera biblioteksverksamheten. Biblioteksråd Från och med hösten 2011 finns det två biblioteksråd på skolan. En elev från varje klass (årskurs 1-6) deltar. En reservrepresentant från varje klass ska också ha utsetts. Årskurs 1, 3 och 5 representeras av tjejer och årskurs 2, 4 och 6 representeras av killar. Varje biblioteksråd träffas 2 gånger per termin. Biblioteksråden diskuterar bibliotekets verksamhet, får framföra idéer och komma med inköpsförlag. De får skapa t.ex. temahyllor och boktips till andra elever. Biblioteksråden leds av fokusbibliotekarien och bibliotekspedagogen. Hemsida Fokusbiblioteket har en hemsida som man hittar via skolans hemsida. I dagsläget riktar den sig främst till föräldrar. Där finns kort information om fokusbiblioteket samt denna handlingsplan. Arbetet med sidan kan utvecklas och den skulle kunna användas mer riktat till elever och skolpersonal. n har behörighet att skriva på fokusbibliotekets hemsida. Läsprojekt Varje hösttermin genomförs ett läsprojekt Läslyftet, där hela skolan deltar. Projektet pågår under tre veckor och har ett läsfrämjande syfte. Temat för läsprojektet varierar från år till år. För planeringen ansvarar fokusbibliotekarie och bibliotekspedagog med stöd av biblioteksgruppen. Elever med lässvårigheter/läshinder Fokusbiblioteket har hjälpmedel för att stötta elever i behov av extra stöd med läsningen. Här finns t.ex. utrustning för att skanna in en text och få den uppläst av talsyntes och sparad som mp3-fil. Fokusbiblioteket har tillstånd att ladda ned talböcker till elever i behov av dessa. Nedladdade talböcker kan antingen brännas till en daisy-skiva för utlån eller lånas ut via bibliotekets mp3-spelare. Talböcker finns också i formatet daisy text och ljud, vilket innebär att eleven på datorskärmen kan följa med i texten som läses upp via gratisprogrammet AMIS. På biblioteket finns ett urval av bok och daisy, där en daisy-skiva medföljer en vanlig bok. Under skoltid avgör klasslärare eller speciallärare vilka elever som får låna dessa. n har även behörighet att registrera elever hos TPB (Talboks- och punktskriftsbiblioteket) så att de kan ladda ned talböcker hemma. Det finns också vanliga ljudböcker på CD som får lånas av alla. Lättläst skönlitteratur för barn och ungdom är märkt med en blå prick på bokryggen. 7
Ansvarsfördelning Rektorn har det övergripande ansvaret för fokusbiblioteket och ingår i biblioteksgruppen. n ansvarar för den dagliga biblioteksverksamheten och driften av biblioteket i samarbete med folkbibliotekarien. n ingår i biblioteksgruppen, biblioteksråden och ett arbetslag. Tillsammans med bibliotekspedagogen ansvarar fokusbibliotekarien för planeringen av skolans läsprojekt. Bibliotekspedagogen är en person med pedagogisk utbildning som arbetar på skolan och fungerar som en länk mellan fokusbibliotekarie och pedagoger, rektor osv. Uppdraget utgör 10 % av bibliotekspedagogens arbetstid. Bibliotekspedagogen ingår i biblioteksgruppen och biblioteksråden. Tillsammans med fokusbibliotekarien ansvarar bibliotekspedagogen för planeringen av skolans läsprojekt. Lärare och fritidshemspersonal ska finnas representerade i biblioteksgruppen (låg- och mellanstadiet ska ha varsin representant). All personal ansvarar för att känna till vad som finns i biblioteket och vad biblioteket erbjuder samt för att ta kontakt med fokusbibliotekarien inför lämpliga arbetsområden. Klasslärare ansvarar för att varje klass utser en representant till biblioteksrådet. Eleverna ansvarar för att följa bibliotekets regler. Varje klass ska ha en representant i biblioteksrådet. Definitioner/ordlista Bokprat innebär att bibliotekarien berättar om ett antal böcker inför en grupp. Boksamtal innebär att man efter att ha läst (enskilt tyst eller tillsammans högt) eller hört samma bok, diskuterar den. Bibliotekarie/pedagog stöttar diskussionen genom att vid behov styra den. Daisy (Digitalt anpassat informationssystem) är idag det vanligaste formatet på talböcker. En daisy-skiva kan spelas på en särskild daisy-spelare eller på en cd-spelare som kan spela mp3-filer. Filerna kan också föras över och spelas på en mp3-spelare. Informationskompetens innebär förmågan att hantera information och kunna omvandla den till kunskap, något som Lgr 11 lägger stor vikt vid. Fokusbiblioteket förmedlar framförallt: förmågan att söka information (vilket innefattar både digitala och tryckta källor samt bibliotekskunskap) förmågan att kunna värdera och kritiskt granska information OPAC betyder Online Public Access Catalog. Detta är den publika delen av bibliotekets katalog som låntagare kommer åt via bibliotekets hemsida och bibliotekets sökdatorer. Via OPAC:en kan låntagaren själv söka i bibliotekets katalog samt logga in och hantera sina lån, reservationer m.m. Talböcker får endast användas av dem som av någon anledning har svårt att läsa vanlig tryckt text. Skillnaden mellan talböcker och vanliga kommersiella ljudböcker är juridisk. Information om talböcker och 17 i upphovsrättslagen finns på www.tpb.se. TOR NEO är namnet på bibliotekets självbetjäningsmaskin. TPB står för Talboks- och punktskriftsbiblioteket, vilket är ett nationellt bibliotek som stödjer övriga bibliotek med talböcker och punktskriftsböcker. 8
Källförteckning Bibliotekslag (1996:1596). http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1996:1596 [2011-07-06] Biblioteksplan Linköpings kommun (2007). http://www.linkoping.se/global/kultur%20och%20fritid/biblioteket/stadsbiblioteket/biblioteksplan07.pdf?e pslanguage=sv [2011-06-27] Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011). Stockholm: Skolverket. Skollag (2010:800). http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800 [2011-06-27] Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest (2006). Svenska Unescorådets skriftserie, 1/2006. http://www.unesco.se/bazment/alias/files/?skriftett_sex_web [2011-07-06] 9